Jag har haft lite svårt att bestämma vilka skor som jag springer bäst i, så idag gjorde jag ett test med de 2 olika alternativen.
Fick bli en kort runda idag, så jag cyklade bort till Hagaparken som ligger ett par kilometer hemifrån.
Körde först ett varv, 850 ungefär. Väldigt lugnt uppvärmningsvarv, det var väldigt stelt och ömt, höll 5 tempo ungefär. Hälen var inte i bra skick idag. Efter det varvet körde jag en del fotövningar för att få igång kroppen, sedan körde jag ytterligare ett varv som uppvärmning, nu var det bättre men inte bra i hälen, har problem i motlut framförallt. Blir väldigt korta steg för att kompensera avsaknaden av kraft i frånskjutet. Under dessa 2 varv hade jag Salmingskorna.
Dagens runda
Sedan körde jag ett hårt varv med Salmingskorna, det tog 3:06, det kändes i hälen hela tiden men själva löpkänslan var ändå okej. Sedan bytte jag till VFF Spyridon. Det var en friare känsla. Framför allt för tårna är det en skön känsla. Det som slår mig är att det inte känns ett dugg hårdare att springa helt utan dämpning, det gjorde det i början. Så bar det iväg i samma tempo, tanken var att ansträngningen skulle vara densamma. Jag ville även få besked om vilka som var snabbast att springa i. De första 200 meterna kändes otroligt bra i dessa skor, mycket friare och mjukare på något sätt. Men det är i ett läge då kroppen inte hunnit få någon trötthet i sig och lite lätt utför också. Men vänsterhälen kändes bättre med dessa skorna, men kan även berott på att jag blev alltmer uppvärmd. Kändes som om jag tog i lite mer i slutet med dessa, bara för att jag ville att det skulle vara lite snabbare med dessa. Det blev 3:04. Medelpulsen 2 slag högre. Anstängningskänslan densamma. Resultatet är så jämnt så det går inte att avgöra vilka skor som var "snabbast". Men det kändes bättre i VFF rent löpmässigt. Framför allt hälen. Det känns inte stummare att springa i VFF, snarare tvärtom, underlaget här är hårt packat grus, lite småkuperat, typiskt elljusspår.
tisdag 29 april 2014
söndag 27 april 2014
Spånenmilen, med VFF Spyridon, framfotslöpningsrunda 118.
Hade inte sprungit sedan i torsdags men kände mig ändå inte jättepigg, blev en tidig runda, 09:30 ungefär startade jag. Hade mina VFF Spyridon idag.
Här sprang jag idag, utmed sjön Spånen, ett friluftsområde strax öster om Alvesta. Har medvetet minskat till var 3:de dag med löpning nu innan Växjöloppet. Får vi se om effekten kommer eller inte?
Det kändes tyvärr inte så bra som jag hoppats på idag, visserligen hade jag tänkt mig en lugn runda, precis som det blev första halvan, var egentligen bara de 2 sista km som jag tog i nära max.
Hade som sagt VFF idag, andra rundan nu med 10km. Det känns stabilt med dom.
Dagens runda
Det som irriterar är vänsterhälen, idag släppte det inte förrän efter 5 km, de 2 sista kilometerna var de med minst känningar, men tror jag lurar mig lite för när jag tog i rejält de 2 sista km så blir det ett annorlunda fokus. då flyttas det till att orka och att hålla upp kropp och steg istället för att springa och känna efter. Det största bekymret rent löpmässigt är i uppförsbackar som jag nämnt här innan, det går inte att trycka ifrån då med vänsterfoten, blir haltande steg då eftersom det funkar med högerfoten.
Så fort jag slutar springa så försvinner känningarna i hälen. Men jag är ständigt trycköm på baksidan av hälen. Jag har nu, i över 4 veckor kört excentriska tåhävningar både morgon och kväll. 3*15 på varje ben först med rakt ben, sen lika många med böjt knä. 12 veckor är tiden som krävs. Fast då vet jag inte om det egentligen borde vara löpuppehåll också? Det har sedan jag började med dessa inte blivit sämre när jag springer, men heller inte bättre. Ett status quo läge.
Pollen var inget problem idag, nu behövde jag inte fylla lungorna till max förrän i slutet men tror ändå inte det hade varit några bekymmer.
Får se om det blir några mer rundor innan Växjöloppet.
Här sprang jag idag, utmed sjön Spånen, ett friluftsområde strax öster om Alvesta. Har medvetet minskat till var 3:de dag med löpning nu innan Växjöloppet. Får vi se om effekten kommer eller inte?
Det kändes tyvärr inte så bra som jag hoppats på idag, visserligen hade jag tänkt mig en lugn runda, precis som det blev första halvan, var egentligen bara de 2 sista km som jag tog i nära max.
Hade som sagt VFF idag, andra rundan nu med 10km. Det känns stabilt med dom.
Dagens runda
Det som irriterar är vänsterhälen, idag släppte det inte förrän efter 5 km, de 2 sista kilometerna var de med minst känningar, men tror jag lurar mig lite för när jag tog i rejält de 2 sista km så blir det ett annorlunda fokus. då flyttas det till att orka och att hålla upp kropp och steg istället för att springa och känna efter. Det största bekymret rent löpmässigt är i uppförsbackar som jag nämnt här innan, det går inte att trycka ifrån då med vänsterfoten, blir haltande steg då eftersom det funkar med högerfoten.
Så fort jag slutar springa så försvinner känningarna i hälen. Men jag är ständigt trycköm på baksidan av hälen. Jag har nu, i över 4 veckor kört excentriska tåhävningar både morgon och kväll. 3*15 på varje ben först med rakt ben, sen lika många med böjt knä. 12 veckor är tiden som krävs. Fast då vet jag inte om det egentligen borde vara löpuppehåll också? Det har sedan jag började med dessa inte blivit sämre när jag springer, men heller inte bättre. Ett status quo läge.
Pollen var inget problem idag, nu behövde jag inte fylla lungorna till max förrän i slutet men tror ändå inte det hade varit några bekymmer.
Får se om det blir några mer rundor innan Växjöloppet.
torsdag 24 april 2014
Tempo, 7,5km, på träningsmax, framfotslöpningsrunda 117.
Har haft stor vånda och ångest inför detta pass, jag ville ha ett kvitto på formen och var därför tvungen att prestera på max för min del. har haft löpningsuppehåll i 3 dagar, har annars sedan skadeuppehållet kört på i 1,5 månader med träning varannan dag, men nu en vecka innan Växjöloppet har jag tänkt att drar ner lite på passen. Har dessutom haft lite besvär av pollen, men de två sista dagarna har det lättat lite sedan vinden vände och det kom lite friskare luft från nordost.
Hälen har varit och är ett bekymmer som ligger och gäckar i bakgrunden, varje morgon talar den om att den inte är nöjd, i morse var det inget undantag trots 3 dagars löpningsuppehåll. Så idag när jag skulle springa ett lite tuffare pass som dessutom nästan hela vägen är asfalt så vågade jag inte köra med de tre sista rundornas skor, VFF Spyridon, det fick bli Salmingskorna. Men idag var det ingen "boost" som första gången jag använde dom. Men jag fick heller inte ont i hälen under själva passet. Så valet var om inte rätt så i alla fall inte fel.
Dagens runda
Hade tänkt mig 4:00 fart första km för att få en negativ split. Men det lyckades jag inte med, Blev 3:40 på de två första km i lite lätt nerförsbacke och jag kände att det gick alldeles för fort. Första km är det inga större problem men efter 2 km så blev det riktigt jobbigt. Blev automatiskt en sänkning för annars hade det aldrig gått att genomföra hela passet. Sedan visste jag att efter 2,5km ungefär så skulle det bli rejäl motvind ute på de öppna fälten. Så då var jag inne i en tuff km som gick på 4:00. Nu låg jag precis på gränsen. Hade svårt att hålla mig på rätt sida, steget blev lite för långt och jag hade tendens att sjunka ihop. km 4 inleddes även den i motvind för att efter ungefär halva bli sidvind. Det var skönt med lite avlastning. Nu efter halva sträckan visste jag att det inte skulle bli mer rak motvind, så det stärkte psyket lite. Men det kändes inte lätt någon gång under resten av rundan. Låg på lite för hårt. km 5 blev den långsammaste med 4:04 i lite svag motvind men framför allt med en lång slakmota som suger rejält i benen. Efter den km så svänger rundan och det blir en bra avslutning vindmässigt, 1,5 km i rak medvind och lite svagt utför. Perfekt, för nu var jag riktigt trött. gick på rött och hade svårt att hålla korta steg men framförallt att hålla upp överkroppen. Sista kilomtern minns jag knappt, bara att det gjorde väldigt ont i hela kroppen. Nu var pulsen väldigt hög och jag ville bara stanna under hela denna sista kilometer. De två sista km gick på 3:50 ungefär. Nu någon timme efteråt är jag stel i både vader och häl. Men känner mig avslappnad och lugn i psyket.
Totalt blev 3:52 i snitt på hela rundan, medelpuls på 161, har bara varit på denna höga medelpuls 2-3 gånger innan på träning. Rundan blev ungefär lika jobbig som jag befarat. Nu efteråt är jag glad att jag klarade av den, är nöjd med tiderna men inte med känslan, blev för tungt och spänt. Men springer alldeles för lite tempo nu så jag är inte van vid denna nivå på ansträngning. Kommer nog ändå sikta på att springa med VFF framöver.
Hälen har varit och är ett bekymmer som ligger och gäckar i bakgrunden, varje morgon talar den om att den inte är nöjd, i morse var det inget undantag trots 3 dagars löpningsuppehåll. Så idag när jag skulle springa ett lite tuffare pass som dessutom nästan hela vägen är asfalt så vågade jag inte köra med de tre sista rundornas skor, VFF Spyridon, det fick bli Salmingskorna. Men idag var det ingen "boost" som första gången jag använde dom. Men jag fick heller inte ont i hälen under själva passet. Så valet var om inte rätt så i alla fall inte fel.
Dagens runda
Hade tänkt mig 4:00 fart första km för att få en negativ split. Men det lyckades jag inte med, Blev 3:40 på de två första km i lite lätt nerförsbacke och jag kände att det gick alldeles för fort. Första km är det inga större problem men efter 2 km så blev det riktigt jobbigt. Blev automatiskt en sänkning för annars hade det aldrig gått att genomföra hela passet. Sedan visste jag att efter 2,5km ungefär så skulle det bli rejäl motvind ute på de öppna fälten. Så då var jag inne i en tuff km som gick på 4:00. Nu låg jag precis på gränsen. Hade svårt att hålla mig på rätt sida, steget blev lite för långt och jag hade tendens att sjunka ihop. km 4 inleddes även den i motvind för att efter ungefär halva bli sidvind. Det var skönt med lite avlastning. Nu efter halva sträckan visste jag att det inte skulle bli mer rak motvind, så det stärkte psyket lite. Men det kändes inte lätt någon gång under resten av rundan. Låg på lite för hårt. km 5 blev den långsammaste med 4:04 i lite svag motvind men framför allt med en lång slakmota som suger rejält i benen. Efter den km så svänger rundan och det blir en bra avslutning vindmässigt, 1,5 km i rak medvind och lite svagt utför. Perfekt, för nu var jag riktigt trött. gick på rött och hade svårt att hålla korta steg men framförallt att hålla upp överkroppen. Sista kilomtern minns jag knappt, bara att det gjorde väldigt ont i hela kroppen. Nu var pulsen väldigt hög och jag ville bara stanna under hela denna sista kilometer. De två sista km gick på 3:50 ungefär. Nu någon timme efteråt är jag stel i både vader och häl. Men känner mig avslappnad och lugn i psyket.
Totalt blev 3:52 i snitt på hela rundan, medelpuls på 161, har bara varit på denna höga medelpuls 2-3 gånger innan på träning. Rundan blev ungefär lika jobbig som jag befarat. Nu efteråt är jag glad att jag klarade av den, är nöjd med tiderna men inte med känslan, blev för tungt och spänt. Men springer alldeles för lite tempo nu så jag är inte van vid denna nivå på ansträngning. Kommer nog ändå sikta på att springa med VFF framöver.
måndag 21 april 2014
Bokhultet Växjö, 11,5km med VFF Spyridon, framftoslöpningsrunda 116.
Första sammanhängande löpningen med VFF över en mil sedan skadan den 7 januari. Tog gott om tid på mig idag för att värma upp lugnt och stilla. Ungefär tio minuter i lugnt tempo med diverse småövningar för att mjuka upp leder och muskler.
Har i 2 dagar känt av björkpollen riktigt rejält. Har känts som om jag blivit förkyld. Lite svårt att sova eftersom näsan varit täppt. Har de senaste åren klarat mig utan medicin. Blir så trött av den, får vi se hur det går detta året? Men det ser lite dyster ut med prognoserna, det verkar inte vara något regn på gång de närmaste dagarna. För mig är det inga större problem om det bara regnar med jämna mellanrum, helst varje dag under björkarnas blomningsperiod.
Annars var vädret helt perfekt, 15-16 grader varmt, lite blåsigt men inte så det störde speciellt mycket denna runda, den mesta tiden springs i skydd av skog.
Så det var med lite besvär jag tog mig an dagens runda, började i ett relativt lugnt tempo. Ungefär på gränsen för att jag skulle kunnat prata samtidigt, men efter ungefär halva rundan så blev ansträngningen högre och med 4 kilometer kvar började jag känna viss stumhet i vaderna. Men hälen kändes okej hela rundan, öm och stel både innan och efter rundan men inga större bekymmer under själva rundan. Det blev 4:15 tempo i ungefär 11,5km. Sista halvan tog jag i rätt så bra. Men med en något tung känsla över hela passet. Det jag är mest nöjd med är att jag klarade springa med VFF så pass långt utan att stanna för att stretcha vaderna eller något annat.
Dagens runda.
Det som bekymrar mig lite är att jag inte har den rätta uthålligheten jämfört med förra året. Känner hur orken tryter efter 6 kilometer ungefär. Fram till dess är jag helt överens med mig själv.
Har i 2 dagar känt av björkpollen riktigt rejält. Har känts som om jag blivit förkyld. Lite svårt att sova eftersom näsan varit täppt. Har de senaste åren klarat mig utan medicin. Blir så trött av den, får vi se hur det går detta året? Men det ser lite dyster ut med prognoserna, det verkar inte vara något regn på gång de närmaste dagarna. För mig är det inga större problem om det bara regnar med jämna mellanrum, helst varje dag under björkarnas blomningsperiod.
Annars var vädret helt perfekt, 15-16 grader varmt, lite blåsigt men inte så det störde speciellt mycket denna runda, den mesta tiden springs i skydd av skog.
Så det var med lite besvär jag tog mig an dagens runda, började i ett relativt lugnt tempo. Ungefär på gränsen för att jag skulle kunnat prata samtidigt, men efter ungefär halva rundan så blev ansträngningen högre och med 4 kilometer kvar började jag känna viss stumhet i vaderna. Men hälen kändes okej hela rundan, öm och stel både innan och efter rundan men inga större bekymmer under själva rundan. Det blev 4:15 tempo i ungefär 11,5km. Sista halvan tog jag i rätt så bra. Men med en något tung känsla över hela passet. Det jag är mest nöjd med är att jag klarade springa med VFF så pass långt utan att stanna för att stretcha vaderna eller något annat.
Dagens runda.
Det som bekymrar mig lite är att jag inte har den rätta uthålligheten jämfört med förra året. Känner hur orken tryter efter 6 kilometer ungefär. Fram till dess är jag helt överens med mig själv.
lördag 19 april 2014
10*500 meters intervaller, med VFF Spyridon.
I kväll blev det en hel runda med VFF Spyridon. Under de första uppvärmningskilometerna så kändes det i hälen. Men redan efter första intervallen så släppte det. Verkar som om när jag springer lite snabbare än normalt och verkligen kommer upp med bröst och överkropp så blir det alltid lindrigare med hälkänningarna. Fast jag känner att komma fram med höften klarar jag inte. Känns riktigt konstig att springa då, har läst någonstans att man ska visualisera att man försöker hålla fast en 5-krona mellan skinkorna. Försöker verkligen men som sagt det funkar inte för mig att springa så, blir stel och så tillbakalutat att jag inte kan ta ut steget. Möjligt att jag fortfarande är för svag i höftpartiet. Det som börjar kännas allt mer kontrollerat och naturligt är fotisättningen, nu behöver jag inte tänka på det, kommer helt av sig själv. Särskilt med VFF-skor.
Dagens runda
Det var första gången jag körde denna typ av intervaller. 10*500 meter lite drygt. Flack terräng utmed sjön Spånen. Pulsklockan visade allt från 500-530 meter. Med ett snitt på ungefär 515 meter. Strax över 3:30 tempo. Inget jag klarar av någon längre sträcka, det blev tyvärr rätt så långa pauser mellan varje intervall. De första var en aning för tuffa, från nummer 6-10 kändes det rätt bra med en relativt lugn utgångsfart för att sedan öka lite i slutet i stället. Sådana intervaller, med negativ split, blir alltid de bästa, gör inte så ont heller. Önskar att jag även kan springa ett lopp på liknande sätt någon gång. Får se om jag kan hålla mig lugn på årets Växjölopp och kanske få till ett lopp med en sådan utveckling.
Under själva intervallerna kändes allt bra i kroppen, inga känningar i häl eller fötter. Blev en aning stum i vaderna från intervall 7 ungefär. Men de 2 sista intervallerna kändes bättre än väntat, visst var jag trött men eftersom jag kom med en lite lugnare utgångsfart så blir tröttheten mycket behagligare under själva intervallen.
Fick ihop 10 km totalt idag, första gången sedan strax efter jul som jag fixat det i VFF-skor. Känns riktigt bra att klarat det lite drygt en vecka innan Växjöloppet. Jag märker dock att i uppförsbackar har jag problem, då märks vänsterhälen och jag kan inte trycka ifrån med vänsterbenet på samma sätt som med höger. Så då blir det ett haltande steg. Men om det är ett relativt flackt motlut så funkar det, först när det brantar till en aning som det verkligen märks att jag inte är i 100% form ännu.
Dagens runda
Det var första gången jag körde denna typ av intervaller. 10*500 meter lite drygt. Flack terräng utmed sjön Spånen. Pulsklockan visade allt från 500-530 meter. Med ett snitt på ungefär 515 meter. Strax över 3:30 tempo. Inget jag klarar av någon längre sträcka, det blev tyvärr rätt så långa pauser mellan varje intervall. De första var en aning för tuffa, från nummer 6-10 kändes det rätt bra med en relativt lugn utgångsfart för att sedan öka lite i slutet i stället. Sådana intervaller, med negativ split, blir alltid de bästa, gör inte så ont heller. Önskar att jag även kan springa ett lopp på liknande sätt någon gång. Får se om jag kan hålla mig lugn på årets Växjölopp och kanske få till ett lopp med en sådan utveckling.
Under själva intervallerna kändes allt bra i kroppen, inga känningar i häl eller fötter. Blev en aning stum i vaderna från intervall 7 ungefär. Men de 2 sista intervallerna kändes bättre än väntat, visst var jag trött men eftersom jag kom med en lite lugnare utgångsfart så blir tröttheten mycket behagligare under själva intervallen.
Fick ihop 10 km totalt idag, första gången sedan strax efter jul som jag fixat det i VFF-skor. Känns riktigt bra att klarat det lite drygt en vecka innan Växjöloppet. Jag märker dock att i uppförsbackar har jag problem, då märks vänsterhälen och jag kan inte trycka ifrån med vänsterbenet på samma sätt som med höger. Så då blir det ett haltande steg. Men om det är ett relativt flackt motlut så funkar det, först när det brantar till en aning som det verkligen märks att jag inte är i 100% form ännu.
torsdag 17 april 2014
8 km med VFF Spyridon, framfotslöpningsrunda 114. Spånen.
Blev ett nytt pass med VFF Spyridon, som förra gången så började jag med Adidasskorna, ett varv = 2km. I ett lugnt tempo. Som vanligt kom känningar i vänsterhälen efter 600-700 meter, det avtog lite men låg ändå och malde hela rundan.
Sedan bytte jag till VFF-skorna. Hade ingen direkt plan för dagen, bara att det skulle bli lugnare än förra gången, ville försöka få till lite längre sträcka med VFF. Det blev totalt 8km i de skorna. Det kändes lätt och fint men inte som förra rundan. Men som vanligt var jag lite segare nu på torsdagen. Det var första rundan på riktigt länge som jag hade så låg medelpuls. Så intentionerna med att få till en lugnare runda funkade för en gångs skull. Efter 1 varv med Spyridon stannade jag och kände efter lite, hade lite kläm i vänster lilltå men annars var det okej.
Dagens runda
Sedan blev det 3 varv i rad utan stopp, i ungefär 4:18 tempo. Låg ungefär på T1, prattempo. Har dock problem i uppförsbackar, då stör vänsterhälen, vågar inte riktigt trycka ifrån och det blir ett haltande steg. Däremot i nerförsluten känns det riktigt bra, särskilt i svag lutning utför. Då finns det klipp i steget och jag kommer upp fint med hela kroppen, så är i alla fall känslan.
Om jag jämför med i höstas då jag sist körde med VFF så är känslan bättre nu om man bortser från vänsterhälen förstås. Men då i höstas kändes det mer stumt i vader och vrister. den känslan finns inte nu.
Likaså känns det bättre ju fortare jag springer. Kommer upp mer med hela kroppen då. Samt att den ökade ansträngningen gör att tiden för att känna efter hur ont det gör i hälen minska då det går åt mer fokus åt att orka. Men jag märker stor skillnad i löpkänsla mellan de olika skorna. Det blir extra tydligt när man gör ett skobyte mitt i en runda.
Så totalt för dagen är jag nöjd med att jag fixade 8km i Spyridon, visserligen med känningar i hälen men inte värre än med Adidasskorna. Så jag tror och hoppas att jag ska klara 10km snart i dessa skor. Underlaget i dag är ändå relativt hårt, Elljusspår med mycket grus, en aning mjukare än grusväg om man ska våga sig på en jämförelse.
Sedan bytte jag till VFF-skorna. Hade ingen direkt plan för dagen, bara att det skulle bli lugnare än förra gången, ville försöka få till lite längre sträcka med VFF. Det blev totalt 8km i de skorna. Det kändes lätt och fint men inte som förra rundan. Men som vanligt var jag lite segare nu på torsdagen. Det var första rundan på riktigt länge som jag hade så låg medelpuls. Så intentionerna med att få till en lugnare runda funkade för en gångs skull. Efter 1 varv med Spyridon stannade jag och kände efter lite, hade lite kläm i vänster lilltå men annars var det okej.
Dagens runda
Sedan blev det 3 varv i rad utan stopp, i ungefär 4:18 tempo. Låg ungefär på T1, prattempo. Har dock problem i uppförsbackar, då stör vänsterhälen, vågar inte riktigt trycka ifrån och det blir ett haltande steg. Däremot i nerförsluten känns det riktigt bra, särskilt i svag lutning utför. Då finns det klipp i steget och jag kommer upp fint med hela kroppen, så är i alla fall känslan.
Om jag jämför med i höstas då jag sist körde med VFF så är känslan bättre nu om man bortser från vänsterhälen förstås. Men då i höstas kändes det mer stumt i vader och vrister. den känslan finns inte nu.
Likaså känns det bättre ju fortare jag springer. Kommer upp mer med hela kroppen då. Samt att den ökade ansträngningen gör att tiden för att känna efter hur ont det gör i hälen minska då det går åt mer fokus åt att orka. Men jag märker stor skillnad i löpkänsla mellan de olika skorna. Det blir extra tydligt när man gör ett skobyte mitt i en runda.
Så totalt för dagen är jag nöjd med att jag fixade 8km i Spyridon, visserligen med känningar i hälen men inte värre än med Adidasskorna. Så jag tror och hoppas att jag ska klara 10km snart i dessa skor. Underlaget i dag är ändå relativt hårt, Elljusspår med mycket grus, en aning mjukare än grusväg om man ska våga sig på en jämförelse.
tisdag 15 april 2014
Löpning med fivefingers, Vibram Spyridon. Framfotlöpningsrunda 113.
Blev en lite annorlunda runda i kväll. Men efter att ha läst en blogg i går om en kille som springer i VFF och med riktigt fina tider och som han beskrev en lätt och fin löpkänsla så slog mig tanken att jag i alla fall kund prova lite. Har annars sprungit de tre sista rundorna i mina gamla traditionella Adidas zero, med 10mm dropp. Allt för att lindra mina hälbekymmer. Men nu tänkte jag att det får bära eller brista, för det har varit några tunga rundor där det inte känts helt bra.
Fotisättningen under kroppen känns bra och stabil nu men det kan lätt bli en lite klumpig känsla med Adidas skorna, även om det är mjukt att landa på fötterna med dessa skor.
Så idag blev det först 1 varv och 2 km i mina Adidas. Sen satte jag mig på en sten och bytte jag till nya VFF Spyridon som jag fick hem 2 dagar efter min fotskada i början på januari. Men som jag sedan dess inte kunnat använda, eller ens vågat tänka på att använda.
Men det var helt otroligt vilken lätt känsla det var i fivefingersskorna. Det kändes som om någon puttade fram mig, nu var det i och för sig medvind i början på det här relativt kuperade spåret men ändå. En märklig känsla, som om man hela vintern sprungit med extra vikter runt fötterna och som helt plötsligt ramlar av från fötterna och man blir lätt som en fjäder. Särskilt utför gick det otroligt lätt och fint. det gjorde inte mer ont än vanligt i hälen. I alla fall inte under själva rundan, får se i morgon hur kroppen reagerar på detta plötsliga skobyte under en runda.
Har fått lite mer kläm på vilka skor jag ska använda till olika situationer och underlag i fortsättningen. Jag fick till riktigt fina tider på det första varvet med
VFF-skorna. 3:50 på första km, 3:57 på andra. Efter det varvet, mötte jag två kompisar och fick en naturlig paus på nästan 5 minuter, jag fick tid att känna efter hur det kändes i fötter och ben. Till min stora glädje hade dessa 2 tuffa kilometer inte satt några spår. Så då fick det bli ett varv till, det gick inte lika snabbt, 3:52+4:04 på de två kilometerna som varvet är. De tiderna har jag inte varit i närheten med mina traditionella Adidasskor. Jag tog i och för sig ut mig rejält, som en lång intervall. Jag körde 4 km med VFF idag sedan tog jag på mig Adidasskorna och körde 2 varv till så det blev 10km totalt.
Dagens runda
Efter att ha misströstat lite i slutet med mina hälproblem så kom denna runda som en skänk från ovan. Nu gäller det bara att vara så kall som möjligt och skynda långsamt, det som kan hända är att det blir en tillfällig boost. Som det blev med Salmingskorna den första rundan. Men idag var det något alldeles extra. Vi får se de kommande rundorna hur det utvecklar sig.
Fotisättningen under kroppen känns bra och stabil nu men det kan lätt bli en lite klumpig känsla med Adidas skorna, även om det är mjukt att landa på fötterna med dessa skor.
Så idag blev det först 1 varv och 2 km i mina Adidas. Sen satte jag mig på en sten och bytte jag till nya VFF Spyridon som jag fick hem 2 dagar efter min fotskada i början på januari. Men som jag sedan dess inte kunnat använda, eller ens vågat tänka på att använda.
Men det var helt otroligt vilken lätt känsla det var i fivefingersskorna. Det kändes som om någon puttade fram mig, nu var det i och för sig medvind i början på det här relativt kuperade spåret men ändå. En märklig känsla, som om man hela vintern sprungit med extra vikter runt fötterna och som helt plötsligt ramlar av från fötterna och man blir lätt som en fjäder. Särskilt utför gick det otroligt lätt och fint. det gjorde inte mer ont än vanligt i hälen. I alla fall inte under själva rundan, får se i morgon hur kroppen reagerar på detta plötsliga skobyte under en runda.
Har fått lite mer kläm på vilka skor jag ska använda till olika situationer och underlag i fortsättningen. Jag fick till riktigt fina tider på det första varvet med
VFF-skorna. 3:50 på första km, 3:57 på andra. Efter det varvet, mötte jag två kompisar och fick en naturlig paus på nästan 5 minuter, jag fick tid att känna efter hur det kändes i fötter och ben. Till min stora glädje hade dessa 2 tuffa kilometer inte satt några spår. Så då fick det bli ett varv till, det gick inte lika snabbt, 3:52+4:04 på de två kilometerna som varvet är. De tiderna har jag inte varit i närheten med mina traditionella Adidasskor. Jag tog i och för sig ut mig rejält, som en lång intervall. Jag körde 4 km med VFF idag sedan tog jag på mig Adidasskorna och körde 2 varv till så det blev 10km totalt.
Dagens runda
Efter att ha misströstat lite i slutet med mina hälproblem så kom denna runda som en skänk från ovan. Nu gäller det bara att vara så kall som möjligt och skynda långsamt, det som kan hända är att det blir en tillfällig boost. Som det blev med Salmingskorna den första rundan. Men idag var det något alldeles extra. Vi får se de kommande rundorna hur det utvecklar sig.
söndag 13 april 2014
Södra Bergundasjön + Växjösjön runt. Framfotslöpningsrunda 112.
Blev en rätt så bra runda. Gick ut lite lugnare än förra helgen då jag körde samma runda. Hade som förra gången en svacka efter 8-9 kilometer. Samt blev rejält trött sista kilometerna då det blev rejäl motvind. Det blåste på friskt idag.
Hade åter Adidas skorna och vågar inte köra med några andra just nu då hälproblem kvarstår. Idag blev det lite stelt första kilometern samt i slutet. Men däremellan led kände jag knappt något. Kollade stegfrekvensen vid något tillfälle i början. Då hade jag ett tempo på strax över 4:20. Låg på strax över 170. Men det känns som om jag landar bra med foten under kroppen.
Dagens runda.
Annars trodde jag att det i medvinden utmed Växjösjön skulle gå lite fortare än vad det gjorde. När jag tryckte till där så kom jag inte ner riktigt till dom tiderna som jag fick en känsla av att jag hade.
I dag blev det ett medeltempo på 4:16 medelpuls 151. Sträckan 15,5km.
Men annars var rundan skön att springa, lagom ansträngningsnivå, framför allt första halvan då jag låg på en medelpuls på strax under 145. Att den sen åker upp i slutet är naturligt för mig då jag inte har tillräckligt med långa distanser i kroppen. Sammantaget bättre än förra gången jag sprang denna rundan, trots att det gick något saktare, idag var det betydligt mer kontrollerat och inte samma massiva trötthet efteråt. Har varit lite stel i min vänsterhäl nu på eftermiddag/kväll.
Hade åter Adidas skorna och vågar inte köra med några andra just nu då hälproblem kvarstår. Idag blev det lite stelt första kilometern samt i slutet. Men däremellan led kände jag knappt något. Kollade stegfrekvensen vid något tillfälle i början. Då hade jag ett tempo på strax över 4:20. Låg på strax över 170. Men det känns som om jag landar bra med foten under kroppen.
Dagens runda.
Annars trodde jag att det i medvinden utmed Växjösjön skulle gå lite fortare än vad det gjorde. När jag tryckte till där så kom jag inte ner riktigt till dom tiderna som jag fick en känsla av att jag hade.
I dag blev det ett medeltempo på 4:16 medelpuls 151. Sträckan 15,5km.
Men annars var rundan skön att springa, lagom ansträngningsnivå, framför allt första halvan då jag låg på en medelpuls på strax under 145. Att den sen åker upp i slutet är naturligt för mig då jag inte har tillräckligt med långa distanser i kroppen. Sammantaget bättre än förra gången jag sprang denna rundan, trots att det gick något saktare, idag var det betydligt mer kontrollerat och inte samma massiva trötthet efteråt. Har varit lite stel i min vänsterhäl nu på eftermiddag/kväll.
fredag 11 april 2014
Spånenmilen, framfotslöpningsrunda 111.
Blev en tung runda, ibland är det sådana rundor, för mig kommer dom ofta i slutet på arbetsveckorna. I går cyklade jag till Växjö, men tror inte det påverkade så mycket. Nästan mer då det tuffa passet i torsdags då jag gick på rött i nästan en mil. Hade då 4:04 tempo, på bana så det var perfekta förutsättningar. Spånenmilen är rätt så kuperad motionsslinga. Det är bara flackt i 2 kilometer ungefär annars är det upp eller ner. Men som sagt idag var jag väldigt trött andra halvan. Tog inte ut mig lika mycket idag som jag gjorde i torsdags, hade medelpuls på 151 i ett 4:16 tempo över 10 km.
Dagens runda
Om jag jämför med förra året är det som skiljer, uthålligheten. Har känt mig lite stressad i år när jag fick ett så långt skadeuppehåll i Jan-feb. Nu är träningen fokuserad på Växjöloppet 1 maj. Men förra årets tider är lite för långt ifrån. Får vara nöjd om jag kan ta mig under 40 minuter. Men då måste det komma några bättre rundor än dessa om jag ska klara av det.
Kommer hålla mig på lite flackare distanser nu de sista 2-3 veckorna innan loppet. Jag hade idag inte så ont i hälen. Men tror det berodde på ännu ett pass i mina Adidas, vågar inte använda de andra just nu efter alla problem med hälen. Blir det bara en aning bättre i hälen kommer jag åter prova Salmingskorna.
Kör på med mina negativa tåhävningar men märker ännu efter 1,5 veckor både morgon och kväll ingen större skillnad i hälen. Fast efter det jag kör på nu så utlovas effekt på längre sikt. 12 veckor är tanken att det ska pågå. Jag kör 3*15 med rakt ben, sedan 3*15 med böjt. Kör på båda benen, fast jag har bara ont i det ena men tycker det är lika bra att dra på båda eftersom jag känner att det ger lite styrka också. Då blir det i alla fall jämn belastning på de båda benen.
Dagens runda
Om jag jämför med förra året är det som skiljer, uthålligheten. Har känt mig lite stressad i år när jag fick ett så långt skadeuppehåll i Jan-feb. Nu är träningen fokuserad på Växjöloppet 1 maj. Men förra årets tider är lite för långt ifrån. Får vara nöjd om jag kan ta mig under 40 minuter. Men då måste det komma några bättre rundor än dessa om jag ska klara av det.
Kommer hålla mig på lite flackare distanser nu de sista 2-3 veckorna innan loppet. Jag hade idag inte så ont i hälen. Men tror det berodde på ännu ett pass i mina Adidas, vågar inte använda de andra just nu efter alla problem med hälen. Blir det bara en aning bättre i hälen kommer jag åter prova Salmingskorna.
Kör på med mina negativa tåhävningar men märker ännu efter 1,5 veckor både morgon och kväll ingen större skillnad i hälen. Fast efter det jag kör på nu så utlovas effekt på längre sikt. 12 veckor är tanken att det ska pågå. Jag kör 3*15 med rakt ben, sedan 3*15 med böjt. Kör på båda benen, fast jag har bara ont i det ena men tycker det är lika bra att dra på båda eftersom jag känner att det ger lite styrka också. Då blir det i alla fall jämn belastning på de båda benen.
onsdag 9 april 2014
9,2km tempo på Virdavallens löparbanor, framfotslöpningsrunda 110.
Hade inte bestämt riktigt förrän löpning drog igång vilket typ av pass jag skulle köra. Bara att det skulle vara ett flackt pass med mina Adidasskor. Allt för att lindra känningarna i vänsterhälen som begränsade förra rundan.
Värmde upp 5 varv med lite långsammare löpning, det kändes som vanligt efter 600 meter i hälen men till skillnad från förra gången så släppte det sedan allteftersom uppvärmningen fortskred.
Dagens runda. Jag tryckte reset vid varje varvpassering. missade dock två gånger, då det blev lite över 800 meter på de intervallerna.
Sen blev det 9,2 km tuff löpning, jag gick på rött efter 5 kilometer och fick verkligen kämpa sista kilometerna, trodde att det skulle bli en mil men missade 2 varv. Tappade räkningen och Garmin går inte att lita på när man kör på bana. Det blir mellan 410-430 meter på ett 400 metersvarv.
Pulsen låg jämnt på 160, då är jag känslig, fartökning då, och jag tar slut och tappar både steg och hållning. Det innebär för tillfället strax över 4 tempo. Så jag är lite långsammare än vad jag var förra året vid denna tiden. Jag hade lite draghjälp av 3 ungdomar som körde 200 meter sen bytte dom mot nästa kille som körde 200 meter, dom var 3 stycken. så 200 meter/person sen vila tills dom andra 2 sprungit sina 200 meter. Så höll dom på ungefär 5 kilometer av min löpning. Dom var lite snabbare än mig men jag höjde mig ändå lite än om jag varit utan draghjälp. När dom väl slutade kände jag tröttheten komma och jag var tvungen att sänka farten efter att vara nära att passera min övre gräns.
Det är svårt mentalt för mig att springa ensam på bana, speciellt om jag ska springa lite längre distanser. Idag var det en retfull nordanvind som gjorde löpningen lite ryckig. Ena långsidan i motvind den andra i medvind. När det blåser från väst påverkar inte vinden lika mycket då det bara blir lite motvind på ena kortsidan.
Märker att framför allt uthålligheten inte finns där på samma sätt. Har inte fått till volymen p.g.a skadorna jag haft. Har känt mig lite stressad och kört på med kvalitet istället. Möjligt att det är fel.
Smorde in mig rejält med Tigerbalsam idag, samt Adidasskorna och dessutom på flack tartanbana. Så det var ändå skönt att hälen höll, även om jag är rätt öm nu ett par timmar efteråt.
Får vi se hur nästa pass blir, vet inte om jag hinner på fredag, kanske blir lördag i stället. Kanske dags för lite längre återhämtning för att kroppen ska absorbera lite bättre.
Värmde upp 5 varv med lite långsammare löpning, det kändes som vanligt efter 600 meter i hälen men till skillnad från förra gången så släppte det sedan allteftersom uppvärmningen fortskred.
Dagens runda. Jag tryckte reset vid varje varvpassering. missade dock två gånger, då det blev lite över 800 meter på de intervallerna.
Sen blev det 9,2 km tuff löpning, jag gick på rött efter 5 kilometer och fick verkligen kämpa sista kilometerna, trodde att det skulle bli en mil men missade 2 varv. Tappade räkningen och Garmin går inte att lita på när man kör på bana. Det blir mellan 410-430 meter på ett 400 metersvarv.
Pulsen låg jämnt på 160, då är jag känslig, fartökning då, och jag tar slut och tappar både steg och hållning. Det innebär för tillfället strax över 4 tempo. Så jag är lite långsammare än vad jag var förra året vid denna tiden. Jag hade lite draghjälp av 3 ungdomar som körde 200 meter sen bytte dom mot nästa kille som körde 200 meter, dom var 3 stycken. så 200 meter/person sen vila tills dom andra 2 sprungit sina 200 meter. Så höll dom på ungefär 5 kilometer av min löpning. Dom var lite snabbare än mig men jag höjde mig ändå lite än om jag varit utan draghjälp. När dom väl slutade kände jag tröttheten komma och jag var tvungen att sänka farten efter att vara nära att passera min övre gräns.
Det är svårt mentalt för mig att springa ensam på bana, speciellt om jag ska springa lite längre distanser. Idag var det en retfull nordanvind som gjorde löpningen lite ryckig. Ena långsidan i motvind den andra i medvind. När det blåser från väst påverkar inte vinden lika mycket då det bara blir lite motvind på ena kortsidan.
Märker att framför allt uthålligheten inte finns där på samma sätt. Har inte fått till volymen p.g.a skadorna jag haft. Har känt mig lite stressad och kört på med kvalitet istället. Möjligt att det är fel.
Smorde in mig rejält med Tigerbalsam idag, samt Adidasskorna och dessutom på flack tartanbana. Så det var ändå skönt att hälen höll, även om jag är rätt öm nu ett par timmar efteråt.
Får vi se hur nästa pass blir, vet inte om jag hinner på fredag, kanske blir lördag i stället. Kanske dags för lite längre återhämtning för att kroppen ska absorbera lite bättre.
måndag 7 april 2014
Tung backintervallrunda, framfotslöpningsrunda 109.
Det blev som sagt var en tung och slitsam runda som jag avbröt någon kilometer tidigare än tänkt. I lördags hade jag en bra runda med väldigt lite besvär i min vänsterhäl. Då hade jag nästan en timmes förberedelser med diverse övningar och mängder med tigerbalsam innan jag påbörjade den rundan. Har märkt, när jag tänker bakåt lite att besvär varit värre de gånger jag glömt smörja in mig med tigerbalsam.
Idag glömde jag balsam och eftersom det var jobbdag så hann jag inte med några längre förberedelser men det har ändå känts bra i hälen under dagen, visst var det stelt i morse, men det är det jämnt. Så det var inte väntat med de smärtor som kom idag. Hade idag mina Salming skor, i lördags körde jag med Adidas. Nu vet jag inte om det var skorna eller avsaknaden av tigerbalsam som gjorde den stora skillnaden, eller att jag fortfarande kände av den långa tuffa rundan i lördags? Får man heller aldrig svar på.
Men nu måste jag göra något i alla fall, för idag var det en alltigenom dålig känsla hela passet. Tog nästan 5 kilometers uppvärmning idag, för att verkligen vara uppmjukad till backintervallerna. Redan efter 1 kilometer stannade jag och gjorde lite övningar för att mjuka upp hälen, men det släpper inte som det gjort förr. Då har det kulminerat redan efter 500-700 meter för att sakta klinga av och helt försvinna efter någon kilometer. Men idag molade det på hela vägen till Hanaslöv. Gjorde ytterligare lite uppmjukning framme vid Hanaslöv. Sen drog jag igång intervallerna. 6*500 meter med joggvila mellan. De första 3-4 var nästan helt utan känningar men därefter kom det smygande igen, framför allt på nerjoggen mellan intervallerna. 5:an och 6:an begränsades jag i frånskjutet. Vågade inte riktigt trycka ifrån. Blev lite lätt haltande. Känns minst när jag tar i lite mer och steget blir mer stabilt och hållning bra, tröttheten som kommer mitt i intervallerna ändrar fokus från häl till andning och hållning. Hade bra hjälp av vinden dessutom idag, blåste en måttlig sydväst. Kan vara skönt med lite hjälp i ryggen när hälen besvärar mer än vanligt.
Dagens runda
Efter intervallerna körde jag lite stretch innan de avslutande 2,5 kilometerna i sakta mak. Kom ungefär 1,5 kilometer med en dålig känsla i hälen. efter den första uppförsbacken kände jag att det var lika bra att bryta rundan med 1 kilometer kvar. Jag gick nästan i backen. Då insåg jag att fortsätta nu kan bara göra det riktigt illa. Så fort jag började gå släppte smärtan i hälen.
Vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Men Tigerbalsam måste kommas ihåg, dessutom ska jag köra några rundor i Adidasskorna, kanske undvika kuperad terräng eftersom det blir värre både i med och motlut. Samt fortsätta med det rätt tuffa programmet med negativa tåhävningar både morgon och kväll.
Det blir missmodigt och man tappar sugen lite. Löpningen ska vara något positivt och glädjefullt, inte som nu. Det bryter ner modet med alla dessa små motgångar. Energin rinner av och känslan av ovisshet över att inte veta inför nästa runda hur det ska gå och kännas är allt annat än uppmuntrande. Men är ändå nöjd med mig själv, att jag bröt i förtid idag. Får aldrig svar på om det hade förvärrat eller inte men min envishet innan med att inte bryta dåliga rundor har förvärrat många känningar och skador.
Idag glömde jag balsam och eftersom det var jobbdag så hann jag inte med några längre förberedelser men det har ändå känts bra i hälen under dagen, visst var det stelt i morse, men det är det jämnt. Så det var inte väntat med de smärtor som kom idag. Hade idag mina Salming skor, i lördags körde jag med Adidas. Nu vet jag inte om det var skorna eller avsaknaden av tigerbalsam som gjorde den stora skillnaden, eller att jag fortfarande kände av den långa tuffa rundan i lördags? Får man heller aldrig svar på.
Men nu måste jag göra något i alla fall, för idag var det en alltigenom dålig känsla hela passet. Tog nästan 5 kilometers uppvärmning idag, för att verkligen vara uppmjukad till backintervallerna. Redan efter 1 kilometer stannade jag och gjorde lite övningar för att mjuka upp hälen, men det släpper inte som det gjort förr. Då har det kulminerat redan efter 500-700 meter för att sakta klinga av och helt försvinna efter någon kilometer. Men idag molade det på hela vägen till Hanaslöv. Gjorde ytterligare lite uppmjukning framme vid Hanaslöv. Sen drog jag igång intervallerna. 6*500 meter med joggvila mellan. De första 3-4 var nästan helt utan känningar men därefter kom det smygande igen, framför allt på nerjoggen mellan intervallerna. 5:an och 6:an begränsades jag i frånskjutet. Vågade inte riktigt trycka ifrån. Blev lite lätt haltande. Känns minst när jag tar i lite mer och steget blir mer stabilt och hållning bra, tröttheten som kommer mitt i intervallerna ändrar fokus från häl till andning och hållning. Hade bra hjälp av vinden dessutom idag, blåste en måttlig sydväst. Kan vara skönt med lite hjälp i ryggen när hälen besvärar mer än vanligt.
Dagens runda
Efter intervallerna körde jag lite stretch innan de avslutande 2,5 kilometerna i sakta mak. Kom ungefär 1,5 kilometer med en dålig känsla i hälen. efter den första uppförsbacken kände jag att det var lika bra att bryta rundan med 1 kilometer kvar. Jag gick nästan i backen. Då insåg jag att fortsätta nu kan bara göra det riktigt illa. Så fort jag började gå släppte smärtan i hälen.
Vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Men Tigerbalsam måste kommas ihåg, dessutom ska jag köra några rundor i Adidasskorna, kanske undvika kuperad terräng eftersom det blir värre både i med och motlut. Samt fortsätta med det rätt tuffa programmet med negativa tåhävningar både morgon och kväll.
Det blir missmodigt och man tappar sugen lite. Löpningen ska vara något positivt och glädjefullt, inte som nu. Det bryter ner modet med alla dessa små motgångar. Energin rinner av och känslan av ovisshet över att inte veta inför nästa runda hur det ska gå och kännas är allt annat än uppmuntrande. Men är ändå nöjd med mig själv, att jag bröt i förtid idag. Får aldrig svar på om det hade förvärrat eller inte men min envishet innan med att inte bryta dåliga rundor har förvärrat många känningar och skador.
söndag 6 april 2014
Cykel, Växjö- Alvesta.
Blev en rätt så lugn cykeltur hem till Alvesta idag, efter en mycket bra helg i Växjö. Känns lite vemodigt att komma hem. Trivs allt bättre i Växjö. Där finns allt som inte finns i Alvesta. Det känns som om det spirar mer av både liv och framtidstro i Växjö, trots att det bara skiljer 15 minuter med bil. Att det kan bli så stor skillnad mellan två närliggande kommuner? Men på sikt kommer de två nog att växa samman.
Har känt lite träningsvärk i framsidan av låren idag, samt rejält stel i vänsterhälen och båda vristerna på morgonen. Men det har släppt fint under dagen och nu känns det bra i både vrister och häl. Låren däremot finns kvar. Det var en bra runda igår och kroppen fick vara med. blev medelpuls på 155, ändå var det en hyfsat lugn inledning så andra halvan tog bra och särskilt sista 3 kilometerna var det tufft i motvind och efter så pass många kilometer.
Cyklingen hem idag var lugn och stillsam, 22km ungefär. Det började regna trots att prognosen utlovat uppehåll med visst solinslag.
Har känt lite träningsvärk i framsidan av låren idag, samt rejält stel i vänsterhälen och båda vristerna på morgonen. Men det har släppt fint under dagen och nu känns det bra i både vrister och häl. Låren däremot finns kvar. Det var en bra runda igår och kroppen fick vara med. blev medelpuls på 155, ändå var det en hyfsat lugn inledning så andra halvan tog bra och särskilt sista 3 kilometerna var det tufft i motvind och efter så pass många kilometer.
Cyklingen hem idag var lugn och stillsam, 22km ungefär. Det började regna trots att prognosen utlovat uppehåll med visst solinslag.
lördag 5 april 2014
Bergundasjön - Växjösjön runt, 15,5km. Framfotslöpningsrunda 108.
Efter några pass med en alltmer tilltagande obehagskänsla i min vänsterhäl så valde jag i dag mina Adidasskor, med lite mer dämpning. Jag har sprungit de tre förgående rundorna med mina nya Salming Race. Fast idag hade jag tänkt mig lite längre sträcka så jag ville inte riskera att förvärra ytterligare.
Det känns lite som om jag står i ett vägskäl. För trots ett 7 veckors långt uppehåll under min fotskada så ville inte hälproblemen ge med sig. Efter det skadeuppehållet har det varit ungefär en månad med löpning varannan dag. Mycket intervaller på slutet och inga direkt lugna rundor utan jag har känt att eftersom jag kör på med varannan dag tillsvidare så kör jag inga lugna rundor. Men jag har känt att vänsterhälen mår allt sämre.
Fast idag med över en timmes uppvärmning så blev det en bättre känsla under löpningen än på mycket länge. Hälen gjorde sig knappt påmind någonting under löpningen men däremot efteråt är jag lite stel.
Dagens runda
Har börjat köra lite hårdare med de negativa tåhävningarna nu, var inne och läste på en sida om att det krävs lite extraordinärt arbete för att stretcha bort denna skadan. 180 tåhävningar om dagen, i 2 omgångar. 90 varje gång. 45 med rakt ben 45 med böjt ben i en trappa eller liknande så du kommer tillräckligt djupt.
Dagens runda blev väldigt skön, men blev lite tuffare än vad jag räknat med. Men känslan var så skön så det var svårt att hålla igen. Blev totalt 15,5 km i 4:15 tempo. Längsta rundan sedan fotskadan i börja av januari. Hade en liten svacka efter 8-9 kilometer, men med avslutningen runt Växjösjön kom det lite nya krafter. Känner att jag trots det hårt dämpade skorna kan bibehålla ett bra fotsteg med landning rätt så bra under kroppen. Tycker nog att jag sparar energi jämfört med den gamla landningen. Skorna kändes oförskämt bekväma.
Det känns lite som om jag står i ett vägskäl. För trots ett 7 veckors långt uppehåll under min fotskada så ville inte hälproblemen ge med sig. Efter det skadeuppehållet har det varit ungefär en månad med löpning varannan dag. Mycket intervaller på slutet och inga direkt lugna rundor utan jag har känt att eftersom jag kör på med varannan dag tillsvidare så kör jag inga lugna rundor. Men jag har känt att vänsterhälen mår allt sämre.
Fast idag med över en timmes uppvärmning så blev det en bättre känsla under löpningen än på mycket länge. Hälen gjorde sig knappt påmind någonting under löpningen men däremot efteråt är jag lite stel.
Dagens runda
Har börjat köra lite hårdare med de negativa tåhävningarna nu, var inne och läste på en sida om att det krävs lite extraordinärt arbete för att stretcha bort denna skadan. 180 tåhävningar om dagen, i 2 omgångar. 90 varje gång. 45 med rakt ben 45 med böjt ben i en trappa eller liknande så du kommer tillräckligt djupt.
Dagens runda blev väldigt skön, men blev lite tuffare än vad jag räknat med. Men känslan var så skön så det var svårt att hålla igen. Blev totalt 15,5 km i 4:15 tempo. Längsta rundan sedan fotskadan i börja av januari. Hade en liten svacka efter 8-9 kilometer, men med avslutningen runt Växjösjön kom det lite nya krafter. Känner att jag trots det hårt dämpade skorna kan bibehålla ett bra fotsteg med landning rätt så bra under kroppen. Tycker nog att jag sparar energi jämfört med den gamla landningen. Skorna kändes oförskämt bekväma.
torsdag 3 april 2014
Spånenmilen, framfotslöpningsrunda 107. Med Salming Race
Det blev 1 mil totalt idag också. Exakt samma runda som i Söndags, men med en lite sämre känsla idag. Hade känningar i vänsterhälen hela rundan. Det påverkar mig inte så mycket i den flacka löpningen men i uppförsbackarna blir det lite konstig löpning. Då kommer jag upp på tårna med högerfoten men vänsterfoten är jag lite rädd för att vinkla lika mycket så där blir det mer mot hälisättning, tillsammans med högerfoten blir det orytmiskt och nästan lite haltande.
I söndags kände jag mig riktigt stark och hade en bra avslutning, idag gick det lite fortare i början men sämre i slutet, precis så var känslan också. Jag fick slita hårdare på sista halvan idag. Ändå hade jag lite medvind på hemvägen till skillnad ifrån i söndags då det var vindstilla.
Men jag har genom åren märkt att nästan all träning jag gör på torsdagar blir lite tyngre jämfört med helgträning eller träning i början på veckan.
Idag tog jag de första 2 kilometerna som lite uppvärmningslöpning, sen blev det ett par minuters uppvärmning för mina fotleder och vader. Därefter 8 kilometer lite tuffare löpning i relativt kuperad terräng.
Dagens runda
Effekten av de nya skorna kände jag inte av idag, men de är fortfarande sköna och när jag får upp farten lite så är det bra skor. Vill variera mig mer med mitt skoval, men eftersom hälen strular en hel del så vill jag inte byta nu utan köra maximalt dämpat tills det börjar kännas bättre. Denna "skada" har jag haft i ett halvår snart. Känner inget under dagarna eller när jag går, men så fort jag sätter igång med löpning så kommer det. Alltid värst mellan 500-700 meter. Sen minskar det. Efter lite uppvärmingsövningar så funkar det bra 5-6 kilometer, sen kommer det tillbaka, framför allt i uppförsbackar, sen kan det försvinna igen. Sista kilometern kändes det inte alls mycket. Men det blir inte bättre trots alla negativa tåhävningar och olika stretchövningar. Men jag kör på nu eftersom 7 veckors uppehåll för högerfoten i januari/februari inte minskade denna skada så känns det alldeles för länge att vara utan löpning om jag ska vila hälen i form. Då kanske det rör sig om ett år eller så. Tror och hoppas att det kan gå över av sig själv så småningom om jag bara är konsekvent med min varannandagslöpning.
I söndags kände jag mig riktigt stark och hade en bra avslutning, idag gick det lite fortare i början men sämre i slutet, precis så var känslan också. Jag fick slita hårdare på sista halvan idag. Ändå hade jag lite medvind på hemvägen till skillnad ifrån i söndags då det var vindstilla.
Men jag har genom åren märkt att nästan all träning jag gör på torsdagar blir lite tyngre jämfört med helgträning eller träning i början på veckan.
Idag tog jag de första 2 kilometerna som lite uppvärmningslöpning, sen blev det ett par minuters uppvärmning för mina fotleder och vader. Därefter 8 kilometer lite tuffare löpning i relativt kuperad terräng.
Dagens runda
Effekten av de nya skorna kände jag inte av idag, men de är fortfarande sköna och när jag får upp farten lite så är det bra skor. Vill variera mig mer med mitt skoval, men eftersom hälen strular en hel del så vill jag inte byta nu utan köra maximalt dämpat tills det börjar kännas bättre. Denna "skada" har jag haft i ett halvår snart. Känner inget under dagarna eller när jag går, men så fort jag sätter igång med löpning så kommer det. Alltid värst mellan 500-700 meter. Sen minskar det. Efter lite uppvärmingsövningar så funkar det bra 5-6 kilometer, sen kommer det tillbaka, framför allt i uppförsbackar, sen kan det försvinna igen. Sista kilometern kändes det inte alls mycket. Men det blir inte bättre trots alla negativa tåhävningar och olika stretchövningar. Men jag kör på nu eftersom 7 veckors uppehåll för högerfoten i januari/februari inte minskade denna skada så känns det alldeles för länge att vara utan löpning om jag ska vila hälen i form. Då kanske det rör sig om ett år eller så. Tror och hoppas att det kan gå över av sig själv så småningom om jag bara är konsekvent med min varannandagslöpning.
tisdag 1 april 2014
Kuperad intervall 6*1000 meter. Framfotlöpningsrunda 106.
Var nog något av det jobbigaste jag provat vad gäller intervaller. Uppe i Spånens 2 kilometersslinga mätte jag upp 1 kilometer med gps:en. Sen sprang jag den sträckan 6 gånger fram och tillbaka. Ingen av dessa intervaller kändes riktigt bra. Alla blev för hårda i öppningen. Försökte verkligen att börja lugnt de 4 sista men backarna sög kraften ur mig på ett märkligt sätt. Men trots allt tror jag detta är bra träning. Försökte att fokusera på hållningen när tröttheten mitt i en del intervaller var som värst, det hjälper, då flyttas fokus från trötthet till teknik.
Dagens runda
Tycker också att det underlättar psykiskt att köra samma sträcka fram och tillbaka, då blir det "bara" 3 gånger åt varje håll, ett sätt att bryta ner 6 till 2*3. Utmaningen ligger i att hitta rätt utgångsfart. Första intervallen sprang jag på som om det vore en flack kilometer, redan efter första backen 250 meter senare var jag alldeles för trött och kände att andningen var rejält ansträngd. Det blev jobbiga 750 återstående meter på den. Den gick på 3.40 ungefär. De övriga hamnade på mellan 3:45-3:52. Trodde inte att jag höll så pass bra fart, det kändes som en bit över 4 tempo eftersom det var så slitsamt andra delen av alla intervallerna.
De bästa intervallerna är för mig när jag öppnar i ett lugnt och som det visar sig under andra halvan i de intervallerna ett perfekt utgångs tempo, då stiger pulsen sakta men säkert och den andra halvan går oftast fortare. de intervallerna sliter inte alls så hårt. Framför allt inte på psyket. För i en mindre lyckad intervall där det kommer svår trötthet redan under första halvan blir varken snabb eller effektiv. Men samtidigt, och det är där den svåraste biten kommer in, vill man inte få en för långsam intervall där det finns alldeles för mycket krafter kvar på slutet.
Första gången på väldigt länge som jag kände av stumhet i vaderna. Vänsterhälen var som vanligt ett litet bekymmer under hela passet. Jag hade Salmingskorna idag igen, men den fjäderlätta känslan från i förgår var som bortblåst, fick ingen hjälp av skorna idag. Eller så fick jag det men märkte det inte eftersom det slet så hårt med alla småbackar.
De sista 2 kilometernas nerjogg var rejält stumma. Hade ont i både häl och vader. Det var som om detta passet verkligen tänjde på mina gränser till max. Alla delar fick sig en genomkörare. framför allt fötter och underben är stela och stumma nu någon timme senare.
Men det klippet som jag kände i förgår fanns inte där idag. Kom aldrig in i något flyt. Kan berott på höjdhopparmattslöpningen i går, att jag inte var fullt återhämtad från den.
Salmingskorna är nog sköna men att gå från hårt dämpade "traditionella" löparskor är ett tufft steg. Nu har jag sprungit över hundra rundor i "minimalistiska" skor. Har inte varit 100% besvärsfri någon gång. Hade en period i oktober då det kändes som bäst. Men då kunde jag inte hålla mig utan började springa dagligen i stället och då drog jag på mig hälproblemen som fortfarande irriterar och begränsar. Så för mig har det och är fortfarande en kamp. Men så var jag en extrem hällöpare också. Så för de som redan har en hyfsad landning kommer nog inte få så mycket problem. Men i vilket fall som helst måste det skyndas långsamt.
Dagens runda
Tycker också att det underlättar psykiskt att köra samma sträcka fram och tillbaka, då blir det "bara" 3 gånger åt varje håll, ett sätt att bryta ner 6 till 2*3. Utmaningen ligger i att hitta rätt utgångsfart. Första intervallen sprang jag på som om det vore en flack kilometer, redan efter första backen 250 meter senare var jag alldeles för trött och kände att andningen var rejält ansträngd. Det blev jobbiga 750 återstående meter på den. Den gick på 3.40 ungefär. De övriga hamnade på mellan 3:45-3:52. Trodde inte att jag höll så pass bra fart, det kändes som en bit över 4 tempo eftersom det var så slitsamt andra delen av alla intervallerna.
De bästa intervallerna är för mig när jag öppnar i ett lugnt och som det visar sig under andra halvan i de intervallerna ett perfekt utgångs tempo, då stiger pulsen sakta men säkert och den andra halvan går oftast fortare. de intervallerna sliter inte alls så hårt. Framför allt inte på psyket. För i en mindre lyckad intervall där det kommer svår trötthet redan under första halvan blir varken snabb eller effektiv. Men samtidigt, och det är där den svåraste biten kommer in, vill man inte få en för långsam intervall där det finns alldeles för mycket krafter kvar på slutet.
Första gången på väldigt länge som jag kände av stumhet i vaderna. Vänsterhälen var som vanligt ett litet bekymmer under hela passet. Jag hade Salmingskorna idag igen, men den fjäderlätta känslan från i förgår var som bortblåst, fick ingen hjälp av skorna idag. Eller så fick jag det men märkte det inte eftersom det slet så hårt med alla småbackar.
De sista 2 kilometernas nerjogg var rejält stumma. Hade ont i både häl och vader. Det var som om detta passet verkligen tänjde på mina gränser till max. Alla delar fick sig en genomkörare. framför allt fötter och underben är stela och stumma nu någon timme senare.
Men det klippet som jag kände i förgår fanns inte där idag. Kom aldrig in i något flyt. Kan berott på höjdhopparmattslöpningen i går, att jag inte var fullt återhämtad från den.
Salmingskorna är nog sköna men att gå från hårt dämpade "traditionella" löparskor är ett tufft steg. Nu har jag sprungit över hundra rundor i "minimalistiska" skor. Har inte varit 100% besvärsfri någon gång. Hade en period i oktober då det kändes som bäst. Men då kunde jag inte hålla mig utan började springa dagligen i stället och då drog jag på mig hälproblemen som fortfarande irriterar och begränsar. Så för mig har det och är fortfarande en kamp. Men så var jag en extrem hällöpare också. Så för de som redan har en hyfsad landning kommer nog inte få så mycket problem. Men i vilket fall som helst måste det skyndas långsamt.
 |
| Dagens underlag |
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)