Förkyld och 1 hårt intervallpass, därefter lugnare träningsvecka.

Det har varit en annorlunda träningsvecka, tanken var att det skulle vara en alltigenom tuff vecka i löparspåren, för att sedan lugna ner sig i två veckor innan Växjöloppet, 1:a maj. Men redan i söndags kändes det lite konstigt i kroppen, jag har problem med pollenallergi och ibland är symptomen förvillande lika en förkylning, så om det kommer en förkylning på våren så är det väldigt svårt för mig att avgöra vilket det är.
Till att börja med trodde jag på allergi men sedan  tisdags/onsdags denna veckan så förstod jag att det var en förkylning. Jag har sedan måndagens hårda intervallpass tagit det lugnt med träning och haft pulsklockan med mig varje pass för att se om pulsen skenat iväg oroväckande högt, för då är det bara att avbryta pass och ta helvila. Men pulsen har i princip hållit sig till normala värden, förutom i slutet på några av passen. Det har känts segt på förmidagarna men under och efter träningen på kvällarna har kroppen känts som vanligt. Bara i onsdags som det var en rätt seg känsla under större delen av dagen.
Efter måndagens intervaller så har resten av denna veckan präglats av återhämtningsträning, får se hur det utvecklar sig de närmsta dagarna och hur jag nu ska lägga upp resten av träningen inför Växjöloppet.

Söndagen 10 april. Har känts lite som om jag fått lite besvär av pollen, lite segare än vanligt. Var i och för sig ett rätt hårt pass igår.
Simmat och promenerat en hel del under dagen, sen på kvällen så följde jag med D med tåget till Växjö och tog sedan cykeln hem till Alvesta, 21km lugn cykling, medelpuls på 96. Väldigt lågt för att vara mig. Kändes okej i benen trots allt.
Transportcykling, 21km, 22,5km/h, mountainbike.

Det har känts bra i fötterna efter gårdagen, kände av baksidan av högerlåret i går när jag körde bil, annars okej känsla i benen.

Måndagen 11 april. Vaknade i natt med lite tjock känsla i näsa och svalg, först trodde jag förkylning. Har känts segt i kroppen och lite rinnande ur näsan under dagen, släppte lite efter lunch och var lite osäker på om jag skulle kunna genomföra kvällens pass. Pulsen brukar vara en bra indikator om det är någon förkylning på gång. Som väl var så höll den sig på samma nivå som vanligt under intervallpass, var lite seg på uppvärmningen men när jag väl sprang intervallerna var det som vanligt.
 Så troligtvis är det pollen som spökar, det visar sig på olika sätt för mig, ibland kliar ögonen och då vet jag med säkerhet att det är pollen, men det brukar komma först när björkarna blommar. Men vissa år så kommer det sådana här konstiga symptom, precis som förkylning, täppt näsa och lite matthet i kroppen, väldigt svårt att veta om det är pollen eller förkylning. Var mycket värre för ett tiotal år sedan, då kunde jag inte springa på våren överhuvudtaget.

Dagens pass blev lika jobbigt som väntat, är väldigt nöjd med att det gick att genomföra, hade tänkt mig ett något lugnare tempo idag och med mer kontroll jämfört med förra gången, men misslyckades igen, var egentligen bara 5:e och 6:e intervallen som blev någorlunda kontrollerade. Övriga blev för hårda på mitten, Kuperingen är som värst då, så det är svårt att hitta rätt fart.
Kuperade intervaller, 6*1000meter.
Körde samma pass för en knapp månad sedan. några sekunder snabbare på varje intervall denna gången, men marginellt, 5 och 6 blev dock tio sekunder snabbare än förra gången och det är jag nöjd med, så möjligtvis lite mer fartuthållig nu?
Följande tider, medelpuls och maxpuls.
1:a, 3:36. 148 i medelpuls, 162 maxpuls.
2:a, 3:41. 155/166.
3:e, 3:45. 156/167.
4:e, 3:44. 157/168.
5:e, 3:48. 155/166.
6:e, 3:47. 156/165.

Blev lite för lång vila mellan, runt 1 minut de första, 2-3 minuter på de 3 sista, ungefär, annars hade jag inte klarat det mentalt idag. Tycker dessa kuperade intervaller är extremt jobbiga och detta anser jag vara ett av dom tuffare passen jag har. Väldigt skönt när det är klart. Hade inga känningar i ben eller fötter inför dagens pass, väldigt skönt att känna. Bara pollen som sänkte mig en del inför, men är tacksam för att det inte verkar vara en förkylning.

Tisdagen 12 april. Har känt av förkylning/pollen även idag. Den största delen av dagen känns det som förkylning, men korta stunder som pollenallergi. Hade pulsbandet med mig till gymmet när jag skulle köra kvällens roddpass, delvis för att kolla om det är en pulshöjande infektion på gång. Men pulsen var som vanligt vid denna ansträngning jag hade idag.
Körde 5km, 21 minuter, runt 170 i snittwatt, medelpuls runt 120, inte över 126 någon gång under passet, 3 korta pauser för dricka.
Därefter bål och överkroppsövningar, kändes som vanligt.
Det har känts bättre än väntat i fötter och ben efter gårdagens rätt så hårda intervallpass.
Senare på kvällen orientering med dottern, 3km runda, fågelvägen. Mycket gång en del lätt jogg, kändes lite segt i kväll.

Onsdagen 13/4. Kändes väldigt segt på morronen, det måste vara en förkylning? Brukar alltid vara värst på förmiddagarna, så även idag. Ingen feber men tjock i näsan.
Kändes lite bättre på eftermiddagen och det fick bli ett lugnt pass på kvällen, körde CT, nivå 16 i 20 minuter. Pulsen var som vanligt. mellan 115-120 slag och det kändes inte så tungt som väntat, precis att jag blev lite svettig sista minuterna, också som vanligt.
Sedan körde jag ett benträning med reducerade vikter mot vanligt, -10-15% ungefär, kändes trots allt okej. Blir lätta pass tills jag känner att förkylningen vänder.

Torsdagen 14/4. Blev ett löppass på kvällen, trots förkylningen, har ändå känts lite bättre idag jämfört med igår. Bestämde mig rätt tidigt idag att köra löpning, hade det känts lite sämre inför dagens träning än vad det gjorde, så hade det blivit ett lugnt gympass istället.
Men jag kortade ner passet till halva sträckan mot vanligt. På torsdagarna har jag annars kört distans på runt 13 km i ett lugnt tempo. I dag blev det 6km i 4:40 tempo.
Kuperad distans, 6,5km i 4:42 tempo.
Första varvet var segt, 2km, kände mig lite matt i låren, men de två resterande varven kändes helt okej och det var en hyfsat lätt känsla och pulsen var ungefär som den brukar i detta tempo. Men jag hade ingen tanke på att förlänga passet. Ser nästan denna veckan som en återhämtningsvecka med tanke på förkylningen. Finns ingen anledning att köra slut på kroppen i nått pass nu. Får ha lite tålamod tills jag känner att förkylningen vänder, brukar ta 5-6 dagar i normala fall.

Nu börjar det närma sig Växjöloppet, 10km, Så det skulle utan förkylning vara den sista lite hårdare veckan egentligen, men nu får jag ta den lite tidigare. Efter nästa vecka är det för sent att köra på med några hårda pass. Det sliter för mycket. Vi får se hur det utvecklar sig framöver.

Fredagen 15/4. Förkylningen har inte vänt riktigt än. Är på morronen som det känns mest, täppt och snorigt, sedan släpper det alltmer under dagen, framåt kvällen var jag pigg i kroppen men vet att jag inte ska gå på med några hårda pass så länge som inte förkylningen kulminerat, brukar ta någon vecka för mig i "normala" förkylningsfall.
Körde roddmaskin blev 5km, lite över 21 minuter och 169 i medelwatt, pulsen kröp upp en aning högre än normalt sista 5-6 minuterna. Hade som mål att inte gå över 128 slag, som är min övre gräns för zon 2. Körde därefter ben och överkroppsövningar i ett rätt högt tempo men med reducerade vikter. Kändes okej i kroppen.

Lördagen 16/4. 48:e födelsedagen och en löprunda, trots förkylning. Den har ännu inte vänt riktigt, även om jag sovit bra i natt, så var snoret inte i den rätta färgen. Så jag bestämde mig för en lugn runda och inte så lång som vanligt. Samt att jag var uppmärksam på pulsen under passet, om den skulle skena så var tanken på ett ännu kortare pass.
Som vanligt så skenade pulsen första km. Är något som inte får kontakt, händer nästan jämt, så inget att oroa sig för.
Men efter 2-3km så hände det igen, efter att varit hyfsat stabilt. Kändes ändå okej i kroppen, så jag stannade till någon minut bara för att känna efter och om det var falsklarm så brukar det hjälpa att stanna upp och låta pulsen gå ner.
När jag drog igång igen så var det stabilt. Kändes okej ända fram till 10km, då började det bli lite tungt. Sprang 12km som tänkt och hoppas att det inte ska förvärra förkylningen.
Distans, 12 km, 4:47 tempo.

Kuperade terrängintervaller, 6*1000 m. Framfotsrunda 314

Kändes bra i dag, särskilt dom 4 första intervallerna. Kom upp bra i steget och kände att det fanns kraft i benen i småbackarna mitt på intervallsträckan. Denna gången drog jag ett sträck 20 meter innan km-markeringen. Eftersom klockan mätte 20 meter för kort på samtliga intervaller förra gången. Men denna gången mätte den längre på lite mer än hälften av intervallerna. 2 av dom blev exakt 1000 meter men 4 av dom blev 1020+1030 meter ungefär. Kollade på senaste gången jag körde detta pass, 13 januari i år. Var ungefär 8-10 sekunder snabbare i dag, samt med kortare vila mellan, men då hade jag precis dragit igång med utomhusintervaller för denna säsongen.

Tror det kan vara så att klockan har problem med att det är så pass småkuperat att den inte hinner uppdatera höjdskillnaderna. Därmed mäter den kortare än vad det egentligen är. På bana mäter den alltid för långt. Men där är det precis tvärtom, där visar klockan att det är höjdskillnad trots att det är helt platt. Ja, det är i och för sig mer av akademiskt intresse men när man kör 1000 meters intervaller så är det alltid bra att veta att det är rätt sträcka. Kan i och för sig se till att alltid lägga på 20 meter när jag kör dessa kuperade intervaller. Så får jag till slut en referens till andra pass på samma bansträckning.

Gick i 10 minuter som uppvärmning, därefter ungefär 1,5 km jogg till startplatsen för intervallerna. Hade tänkt mig gåvila mellan intervallerna, blev lite ojämn vila dock, ungefär 1 minut efter dom udda och nästan 2 minuter efter dom jämna, kan vara så att de jämna är lite mer uppför, därför som det tog lite längre tid att få ner pulsen. Körde på med 3 taktsandning och de första 500 meterna på varje intervall var allt under full kontroll, men därefter kommer tröttheten och steget och hållningen faller ihop en aning, men idag sänkte jag farten lite i stället för att kunna bibehålla hyfsat steg och hållning. Det märktes också på pulsen som låg på en rätt hög men framförallt på en stabil nivå hela intervallen.

Det blev 3.40+3.45+3:42+3:42+3:45+3:49 på de 6 intervallerna. Det var lite snabbare än sist. Det känns som att styrketräning gjort lite nytta för jag har inte känt så här bra kraft i steget tidigare pass i denna terrängen.

Vaden är dock inte bra, kände av den både på uppvärmningen och efter passet, men däremot inget under intervallerna. Hade mina Adidas idag.

Dagens kuperade intervaller

Annars har jag idag känt mig lite mer omotiverad än vanligt, har känt en längtan att ge mig ut på cykeln igen som jag gjorde för snart 3 år sedan, det rycker och drar i hela själen, men det blir som vanligt till att lägga band på sig och foga in sig i ledet och vara en plikttrogen medborgare. Särskilt mycket drar det när jag står framför en av dom stora Sverigekartorna på jobbet. Tänk vad många platser, bara i Sverige, som jag aldrig varit på? Och det är ju nu man ska passa på, när det är grönt och frodigt på alla håll och kanter. Njuta av den vackra svenska naturen. Men det blir inte tid, först när semestern så småningom kommer, men då har prakten redan börjat falna och allt är på väg att vissna bort. Fram till midsommar sjunger fåglarna sen blir det allt tystare för varje dag som går, även blommor och träd får en annan grön lyster som inte är riktigt densamma. Tror vi skulle må bra av att vara lediga hela juni, juli och augusti. Då hade resten av året blivit lättare också. Om det är något land i världen som skulle ha råd att införa det så är det Sverige. Men innan vi är där hinner det rinna mycket vatten under alla broar i Sverige.

I går körde jag rodd i ungefär 215 watt i knappa 20 minuter, därefter både överkroppsövningar, mag och ben samt höftövningar, tar nästan 2 timmar. Lite för lång tid, men det är svårt att få till all träning som man vill och behöver. Får se om det går att plocka bort vissa moment eller minska på upprepningarna.

Terrängintervaller 6*1000 m? Framfotsrunda 251

Körde detta intervallpasset en gång förra året och jag upplevde det som extremt svårt och jobbigt, kanske därför det bara blev en gång det året? Var dock lite längre fram, i mars eller april. Dagens 6*1000 meters intervaller var de första utomhus sedan i somras tror jag. Det var med lite ångest jag drog igång dom idag. Men samtidigt vet jag att dom är nödvändiga för att få upp snabbheten lite.

Blev en lite annan sträckning denna gången, kanske lite för kort dessutom. Körde efter de nyuppsatta kilometermarkeringarna i det nyrenoverade Spånenspåret. Men enligt klockan var det bara 980 meter. Svårt att veta hur dom mätt spåret, har dom också använt GPS-klocka? Det är några tvära kurvor, den ena i lite mer än 90 grader sådant brukar Garminklockan var känslig över. På rundbana mäter Garmin helt fel, men då mäter den åt andra hållet, den mäter längre än vad det verkligen är, idag kortare. Så man vet inte riktigt värdet på intervallerna. Det är stor skillnad på 980 eller 1000 meter.

Dagens intervaller

Den första intervallen gick bra men blev lite ojämn och något för snabb. Den andra var hemsk, alldeles för hård öppning och en mental felbedömning av när den skulle ta slut, de sista 300 meterna var hemska, trodde hela tiden att efter nästa lilla krök så är det färdigt men den sista lilla knixen ville aldrig komma. När det kändes som jag gjort 800 meter så var det mer än 500 meter kvar. Dessa 2 första gick i 3:50 tempo enligt klockan de övriga gick i 3:55-3:58 tempo ungefär. Dessa var mer kontrollerade och kändes helt okej.
Pulsen landade på 164 ungefär i slutet på varje intervall. Kom in i 3-taktsandning efter ungefär 300 meter. Det svåra är att hitta jämnheten, särskilt när det är kuperat som det var idag. Det är i mitten som det är riktigt besvärligt då är terrängen som en tvättbräda, har en bild här under som på ett hyfsat sätt illustrerar terrängen. Då är det lätt att komma ur rytmen, det gjorde jag på den andra intervallen, på den gick jag på lite för hårt i det kuperade mellanpartiet och fick betala ett högt pris de sista 2-300 meterna. Känns lite snopet när jag inte vet om det är 1000 meter eller 980? Men får kvitto på det när jag testar på bana lite längre fram. Men dessa i dag gick lite saktare än förra årets, skiljer nog nästan 10 sekunder. Men de förra året var lite hårdare rent känslomässigt också. Nu kan jag ändå tänka mig att göra om detta passet, det kunde jag inte efter förra året. Tror det är effektivt med att springa på lite hårdare i kuperad terräng. Att det ger bra betalt även på flacka intervaller senare under säsongen.

Från det kuperade partiet av intervallerna.

Underlaget var bra, Hade mina Asics DS racer. Kändes bra i både häl och vad samt fötter, under intervallerna. Men på nedjoggen stramade det överallt i ovan nämnda kroppsdelar, ändå ett tecken på att jag tagit ut mig. Är nöjd med känslan. Särskilt på de 4 sista då jag hade ett fint flyt i både andning och löpning. Visst gick dom 10 sekunder långsammare. Men att göra 6 stycken som den andra intervallen blev hade jag aldrig klarat mentalt.

Det är någon slags hatkärlek över intervaller, särskilt dessa 1000 meters. De är så lynniga och svårbedömda, blir vilan lite för lång mellan intervallerna, som den blev idag, så blir ofta öppningarna något för hårda och det blir extremt tungt i slutet. Men när man får till bra öppningar så kan avslutningen bli helt perfekt och man orkar till och med att få till en spurt. Känslan av den intervallen med spurten är underbar medan den andra är hemsk, ändå går dom oftast lika snabbt. Det som jag dock är lite osäker på är hur hårt man ska köra dessa? Det kanske ska vara blodsmak i munnen för att göra mest nytta?

Igår körde jag ett halvhårt cykelpass på gymmet, 60 minuter totalt, med 20 minuters inledning och avslutning i 200 watt, 95 i kadens. I mittenpartiet vred jag upp till 250 watt i 20 minuter, då fick jag upp pulsen rejält och det var 20 tuffa minuter, möjligt att dom satt i lite idag, men det kändes okej i benen under intervallerna idag. Har inte sprungit sedan i lördags. I söndags körde jag som vanligt 20+20 minuter med rodd + CT, 180 watt som vanligt. Därefter 15-20 minuters olika hoppövningar, Måste försöka få till detta lite oftare. Känner att jag är lite svag i hoppen jämfört med förr om åren.

Kuperad intervall 6*1000 meter. Framfotlöpningsrunda 106.

Var nog något av det jobbigaste jag provat vad gäller intervaller. Uppe i Spånens 2 kilometersslinga mätte jag upp 1 kilometer med gps:en. Sen sprang jag den sträckan 6 gånger fram och tillbaka. Ingen av dessa intervaller kändes riktigt bra. Alla blev för hårda i öppningen. Försökte verkligen att börja lugnt de 4 sista men backarna sög kraften ur mig på ett märkligt sätt. Men trots allt tror jag detta är bra träning. Försökte att fokusera på hållningen när tröttheten mitt i en del intervaller var som värst, det hjälper, då flyttas fokus från trötthet till teknik.

Dagens runda

Tycker också att det underlättar psykiskt att köra samma sträcka fram och tillbaka, då blir det "bara" 3 gånger åt varje håll, ett sätt att bryta ner 6 till 2*3. Utmaningen ligger i att hitta rätt utgångsfart. Första intervallen sprang jag på som om det vore en flack kilometer, redan efter första backen 250 meter senare var jag alldeles för trött och kände att andningen var rejält ansträngd. Det blev jobbiga 750 återstående meter på den. Den gick på 3.40 ungefär. De övriga hamnade på mellan 3:45-3:52. Trodde inte att jag höll så pass bra fart, det kändes som en bit över 4 tempo eftersom det var så slitsamt andra delen av alla intervallerna.

De bästa intervallerna är för mig när jag öppnar i ett lugnt och som det visar sig under andra halvan i de intervallerna ett perfekt utgångs tempo, då stiger pulsen sakta men säkert och den andra halvan går oftast fortare. de intervallerna sliter inte alls så hårt. Framför allt inte på psyket. För i en mindre lyckad intervall där det kommer svår trötthet redan under första halvan blir varken snabb eller effektiv. Men samtidigt, och det är där den svåraste biten kommer in, vill man inte få en för långsam intervall där det finns alldeles för mycket krafter kvar på slutet.

Första gången på väldigt länge som jag kände av stumhet i vaderna. Vänsterhälen var som vanligt ett litet bekymmer under hela passet. Jag hade Salmingskorna idag igen, men den fjäderlätta känslan från i förgår var som bortblåst, fick ingen hjälp av skorna idag. Eller så fick jag det men märkte det inte eftersom det slet så hårt med alla småbackar.

De sista 2 kilometernas nerjogg var rejält stumma. Hade ont i både häl och vader. Det var som om detta passet verkligen tänjde på mina gränser till max. Alla delar fick sig en genomkörare. framför allt fötter och underben är stela och stumma nu någon timme senare.
Men det klippet som jag kände i förgår fanns inte där idag. Kom aldrig in i något flyt. Kan berott på höjdhopparmattslöpningen i går, att jag inte var fullt återhämtad från den.

Salmingskorna är nog sköna men att gå från hårt dämpade "traditionella" löparskor är ett tufft steg. Nu har jag sprungit över hundra rundor i "minimalistiska" skor. Har inte varit 100% besvärsfri någon gång. Hade en period i oktober då det kändes som bäst. Men då kunde jag inte hålla mig utan började springa dagligen i stället och då drog jag på mig hälproblemen som fortfarande irriterar och begränsar. Så för mig har det och är fortfarande en kamp. Men så var jag en extrem hällöpare också. Så för de som redan har en hyfsad landning kommer nog inte få så mycket problem. Men i vilket fall som helst måste det skyndas långsamt.

Dagens underlag