Kuperad distans, 11 km. Framfotsrunda 315.

Blev en helt okej runda med tanke på hur det känts i vänstervaden de sista dagarna. Efter den väldigt lugna orienteringen med dottern i tisdags hade jag ont. Trots att det mest blev gång, bara lite småjogg sista 500 meterna.
Så i huvudet försöker jag vänja mig vid ett längre uppehåll. Men jag vill ändå inte. Kanske att det känns lite bättre i morgon, om jag bara tar det lugnt så kanske det funkar ett pass till? Så går tankarna.
Känner mig i bra form annars, så det är "bara" den här lilla detaljen med vaden som strular.

Dagens pass 11 km, i 4.53 tempo. Vaden kändes som mest efter 2 kilometer, sedan blev det lugnare och bitvis kände jag inte av den alls. Passet blev "bara" 11 km. Hade lite tidsbrist idag, dottern hade skolavslutning på kvällen, en väldigt fin och minnesvärd avslutning på hennes nya skola.

Nu är det nästan exakt 2 år sedan jag påbörjade detta äventyr med att byta löpstil, det har varit allt annat än lätt att gå igenom. Ännu är jag inte på andra sidan. Några har fått kämpa på i 3-4 år innan det börjar släppa i vader och fötter. Men på sikt så kommer det gå. Det är bara så svårt när man är mitt i processen att se den andra sidan. Det finns ingen väg tillbaka längre. Jag har någon gång försökt springa som jag gjorde förr, bara för att testa,  men det finns inte kvar något i kroppsminnet hur de rörelserna var.

Nu tar jag ett pass i taget och är extremt noggrann med uppvärmningen och försöker att vara väldigt lyhörd på kroppens signaler. Men  dessa molande och diffusa känningarna som det varit i vänstervaden sista tiden är det väldigt svårt att veta om det kollapsar eller inte under en runda. Nästan alltid går det att springa igenom passen. Rätt ofta så blir det bättre efter några kilometer. Så det är en svår balansgång varje pass.

I tisdags körde jag rodd i drygt 200 watt och orientering med dotterns senare på kvällen, i går blev det crosstrainer i 20 minuter mellan 180-200 watt, ökade till 200 watt sista 10 minuterna. Kändes helt okej. Därefter överkroppsövningar och  lite ben och magövningar.

Stiglöpning, 7 km. Framfotsrunda 308.

Blev en helt okej runda om man bortser från stramande vänstervad sista km. Särskilt med tanke på att det var länge sedan jag körde ett lite längre stiglöpningspass. Har tänkt mig en lite lugnare vecka, då det på lördag finns ett nytt lopp. ATC-loppet, i Alvesta. Men vet inte hur mycket av tävlingskänsla som kommer att infinna sig? Verkar inte vara så många anmälda.

Men ändå ett kul initiativ, det var många år sedan det sprangs något lopp i Alvesta. Tycker dock att det görs ett rätt så stort misstag detta loppet. ATC:s lokaler ligger I början på den östra sidan i Alvesta. Som de flesta vet så är Alvesta mest känd för sin järnvägsknutpunkt. Därför kan det här loppet bli lite konstigt. Järnvägsspåret mellan Alvesta och Växjö ska passeras 2 gånger. Precis i början och ungefär 300 meter innan målgång. Det är en livligt trafikerad sträcka och bommarna går ner med väldigt god marginal. Vet inte hur man ska agera? I början blir det förmodligen rättvist eftersom fältet vid en eventuell tågpasseringen är väl samlat. Men i slutet på loppet är det kanske inte helt optimalt att behöva vänta 3-4 minuter på ett tåg när man har 300 meter kvar av 10,7 km:s hård löpning. Vete katten om man inte springer över spåret ändå, om det är fritt? Får se vad som händer?

Dagens stiglöpning.

Men som sagt, det var med en lite dyster känsla jag avslutade dagens annars så fina pass. Vaden är lite stum fortfarande, körde på med foamroller och bastu efteråt för att lindra en aning. Passet kändes annars riktigt bra bitvis, att jag är lite starkare i benen, trots att jag inte sprungit stigar på ett tag. Förra året när jag körde samma pass var det väldigt jobbigt andra halvan, i säkert 4-5 pass innan det släppte lite. Det märks tydligt i kroppen att det är andra muskler i ben och fötter som används. Hade Salming Trail-skorna i dag. kändes bättre än första gången. Men dom är i stummaste laget i sulan.

I går körde jag 2 km väldigt lugn stiglöpning med och i dotterns tempo. Därefter roddmaskin, 215 watt i snitt. En seg känsla inledningsvis, men efterhand funkade det allt bättre. Därefter lite överkroppsövningar, samt de nya höftövningarna som jag kört för 3:e gången nu. Tycker mig känna redan nu att dom gör nytta. Får se om ett par veckor till.

Progressivt löpbandspass, 75 minuter. Framfotsrunda 241.

Var ett underbart väder ute idag, fast väldigt kallt. -13 grader vid 9-tiden på morronen. Hade eventuellt tänkt mig stiglöpning. Men det fick bli bandet i stället. När jag kom till gymmet var alla banden upptagna. Men precis när jag satt mig för att köra lite rodd medan jag väntade så blev ett ledigt.
Hade mina Asics racer, hela passet. Lutningen satte jag på 2% med en gång och behöll samma lutning igenom hela passet. Det blev ett progressivt pass.

Dagens pass

Började med 10 km/h i 10 minuter, sedan 11 km/h i 10 minuter, 12 km/h i 10 minuter, 13 km/h i 10 minuter. Behövde inte använda mig av 4-taktsandning under denna delen. Men det stramade hela tiden i vänstervaden och kändes även en aning i hälen. Det gick lite fram och tillbaka som vanligt. När det är som sämst så är det på gränsen att jag vill fortsätta men sedan försvinner det nästan helt. Jag kände vid varje fartökning att steget och hållning blev lite stramare och bättre. Tog en liten paus för att få i mig lite vatten efter denna delen, hade glömt flaskan hemma så jag fick gå bort till kranen för att få lite vatten i mig. Sedan satte jag bandet till 14 km/h. Det blev 4-taktsandning rätt snabbt, men det kändes inte så jobbigt som förra gången i samma fart och lutning. Men det gjorde lite ondare i vad och häl denna gången. Det störde den annars fina känslan. Efter 10 minuter stannade jag för att det började bränna av friktionsvärme under vänsterhälen, som vanligt räckte det med att ta av sig skon. Sedan körde jag på 15 minuter till, då fick jag åter stanna och gör om samma sak. tog 10 minuter till sedan ,var jag nöjd. Totalt 35 minuter i 14 km/h.

 Pulsen steg sakta men säkert under hela passet, jag körde de sista 12 minuterna i 3-taktsandning och det kändes jobbigt men ändå stabilt och kontrollerat. Pulsen slutade på 164 ungefär. Men som sagt innan, det var ingen bra känsla i vaden, men denna gången var det på yttersidan av vaden, det stramade. Jag känner att det fortfarande inte går att springa utomhus på ett normalt sätt, det kommer inte vaden hålla för än. Jag kör på med mina negativa tåhävningar igen, och hoppas att det snart ska släppa.

Annars kände jag mig ovanligt pigg i dag. Körde ett 40 minuters gympass i Växjö i går, men gillade inte riktigt crosstrainern som fanns där. Blev ett lite konstigt steg i den, fast var nog mest för att jag var ovan, för i denna rätt så nya maskin så var det annars väldigt likt löpning. Fick i alla fall upp pulsen lite grann och hade medelpuls på ungefär 140 under passet. Fanns en inbyggd fläkt för ansiktet i denna maskin, det var helt perfekt.

Det är lite frustrerande att inte kunna köra utomhuspassen på landsväg, men jag får vara väldigt tacksam för att det ändå funkar på löpband, men om det hade varit bättre att vila helt eller inte är svårt att svara på.

Kort julaftonsrunda, framfotsrunda 240.

Det tillhör ovanligheterna att jag tränar på julafton, men i år blev det ett kort pass. Vi har ingen snö i Alvesta, det har inte varit kallt heller så det finns ingen tjäle i marken. Så stigarna är mjuka och fina. Passar bra för min ömma vad. Men i dag stramade det något mer än vad det gjorde förra stiglöpningspasset. Valde en annan stig idag, som är lite mer löpvänlig och kanske var det därför som vaden ömmade något mer idag.

Dagens runda

Det känns som om att jag sakta men säkert håller på att tappa löpformen lite grann nu när jag inte kan springa på som vanligt. Bara löpband och stigar som funkar. 2 veckor idag som besvären med vaden började. Dagens rätt lugna pass blev lite över 6km, tiden jag höll på var lite drygt 30 minuter.

Provade först en 900 metersstig fram och tillbaka, men det är lite för väglikt en del av sträckan där så jag valde sedan en annan, 750 meter lång, med lite mjukare underlag, bitvis väldigt mjukt då man måste springa vissa delar på spångar för att inte blöta ner fötterna. Men på vissa delar av stigen kan man få fint flyt och ungefär mitt på stigen är det en stigning som gör att man får upp pulsen lite.

Det var 2 av intervallerna som jag tog i lite extra. Men ville inte skada mig eller trampa snett så jag var lite återhållsam. Förutom den lite stramande vaden kändes det lite segt i fötter och vrister denna gången.

I går körde jag på med ett vanligt gympass, men kände mig lite seg efter det rätt hårda tröskelpasset i måndags. Körde 20+20 minuter på roddmaskin och CT, 175+180 i medelwatt. Körde även lite steg i höjhopparmattan. först 5 minuter med lite lägre knälyft. Därefter lite högre knälyft i 4 minuter, för att avsluta med 5 lite lugnare igen.

Tröskelpass på löpbandet, 14 km/h 2% lutning 40 minuter, framfotsrunda 239.

Blev ett helt okej pass, var lite orolig för vänstervaden men den höll hela vägen. Det stramade på bitvis men samtidigt tror jag att jag känner efter lite för mycket under ett sådant här pass när det finns lite kraft över att känna efter. I alla fall under första halvan av passet, sedan blev det rätt jobbigt och fokus låg på att orka hela vägen in i "mål".

Hade mina Asics ds racer hela passet, även under uppvärmning och nerjogg som varade i 10 minuter vardera i 10 km/h med 2% lutning. Sen satte jag farten till 14 km/h och 2% lutning. Första gången jag springer med den kombinationen, efter förra veckans intervaller så förstod jag att det skulle bli för tufft att köra med samma lutning i 15 km/h. Då hade jag verkligen fått gå på max och hade varit tvungen att vara helt utvilad.

Dagens tröskelpass

Pulsen började på 119 och steg sakta under hela passet, slutade på 163 vilket är 88% av min förmodade tävlingsmaxpuls, på träning har jag som mest kommit upp i 175. Medelpuls på 153 under passet. Körde 40 minuter. Det kändes bättre än väntat, det stramade lite i vänstervaden under hela passet men det stabiliserade sig tidigt och blev aldrig värre än ett svagt molande. Kollade stegfrekvensen och den låg på exakt 180 steg/minut. de första 20 minuterna var helt okej, men sedan blev det allt jobbigare och de sista 10 var tunga. Efteråt kände jag mig rejält sliten och var mer än nöjd.

Jag är väldigt glad och tacksam för att löpningen funkar på bandet nu när jag haft sådana problem utomhus. Men hoppas snart kunna köra lite långpass ute. Nu har jag missat 2 lördagar i rad och det är nog inte så bra om jag missar 2 till, då blir det nog rätt lång väg tillbaka tills jag åter klarar 2 mil utan att det ska bli för jobbigt. Men det är bara att ta en dag i taget nu och lyssna noga på kroppen. det fanns en lite rädsla under hela dagens pass att det skulle börja krampa i vaden men som sagt, det hände aldrig.

Tror detta var perfekt tröskelfart för mig just nu. Pulsen steg sakta men säkert, fast det är osäkert om jag klarat en hel timme i denna farten.

I går kväll körde jag ett normalt gympass med 20 minuter vardera på rodd/crosstrainer. lite mer än 185 watt på rodden, kände mig extra stark på den maskinen av någon anledning, möjligt att jag boostat ryggmuskulaturen under lördagen då jag höll på med veden. Det blev 180 i medelwatt på CT, men där var det samma känsla som vanligt.

Kort stiglöpningsrunda, framfotsrunda 238.

Blev en kort, "kännaefterrunda". Kändes helt okej med tanke på gårdagens avbrutna pass. Hade mina Merrell Trail Glove, 8mm dämpning med 0mm dropp. Passar ypperligt på stigar, då dom blir nästan ett med foten och det känns inte alls så klumpigt som det kan göra med traditionella löparskor i skogen och på stigar.

Dagens skor.

Det blev inget högt medeltempo, runt 6 min/km i snitt, vissa delar av denna stig måste man gå eller vara väldigt försiktig då det går på skrå utmed en berghäll, den är dessutom förrädisk med både mossa och rinnande klarvatten på sina ställen som en dag som denna blir till blankis.

Dagens stiglöpning.

Körde bara 4,5 km idag, cirka 25 minuter i tid, ville inte köra för länge nu när jag är så ovan, dessutom körde jag ett par km i går. Nu får jag vänta till julledigheten inträder så jag kan utnyttja dagsljuset. Det molade lite i vaden men inte alls som igår. Annars kändes det helt okej för övrigt i fötter och leder. var nära att stiga snett en gång, men tog det annars väldigt lugnt idag och får vid senare tillfällen försöka vrida upp farten lite. Det finns vissa sträckor på denna stigen som det är möjligt att trycka på lite utan allt för mycket hinder i vägen. Den rundan jag sprang ett varv på idag, är 2 km, varav den ena kilometern är väldigt teknisk och slingrig, där går det inte hålla speciellt hög fart, men det är å andra sidan bra styrketräning för fötterna.

Men annars är det en skön känsla och jag hittar rätt snabbt ett lagom tempo, pulsen blir nästan alltid densamma, 136-140 brukar den pendla mellan. Här funkar det inte med 3 eller 4-taktsandning. det blir alldeles för många och oregelbundna steg/utandning.

Tror inte man ska stirra sig blind på distanser och kilometertider när man springer på stig. Nej, här är det tiden man håller på som räknas. Ett väldigt bra sätt att variera sin löpning och verkligen bygga upp fötter och muskulaturen i benen på ett bra sätt. Det som märktes idag och alla andra gånger när jag sprungit på stig är att kroppen ställer in sig på det korta och oregelbundna steget. För när man kommer ut på vanlig väg så blir det väldigt konstigt och jobbigt att ställa om till ett längre mer vägvinnande steg. Lite synd att jag missat att springa stig sista månaderna, inte sedan jag bröt lilltån i början på juli har jag sprungit stig. Det får bli ändring på det nu, i alla fall så länge som det inte faller någon snö.

Oväntade löpbandsintervaller. Framfotsrunda 236.

Hade inga större förhoppningar om att det skulle funka idag, men överraskande nog så gick det att genomföra ett helt löpningspass igen.
Det kom ett par nya skor igår igen, tror det är det 14:e paret. Asics Kayano 20. Rätt tunga med mycket dämpning, tänkta för de lugnaste passen. ,

Dagens löpbandsintervaller med Garmin

Jag började med dessa i lugn fart 10 km/h i 10 minuter som uppvärmning, redan efter 4-5 minuter började det mola i vaden, då tänkte jag att det är lika bra att bryta direkt. Men körde ändå på och det blev inte värre utan kom och gick.

När jag närmade mig slutet på uppvärmning så tänkte jag att jag kunde fortsätta. Men var helt oförberedd mentalt. I vanliga fall brukar jag veta innan vilket typ av pass jag ska genomföra. Men idag var jag osäker. Jag körde uppvärmningen med 2% lutning och så blev det även i fortsättningen. Jag ökade till 15 km/h. Körde på med Kayano skorna. Den första intervallen blev 5 minuter lång med en rätt seg och jobbig känsla, det kändes lite i vaden men väldigt svagt. Medelpulsen på den blev 143 med slutpuls på 151. Lite lägre än vad känslan var.

Visste fortfarande inte hur jag skulle köra, men beslöt ändå att byta till Asics ds racer. En betydligt lättare sko. Jag körde på i samma fart 15km/h 2% lutning, det kändes lättare nu. Men det var för hårt för att köra en 30-40 minuters distans. Så efter lite övervägande med mig själv så kom jag överens om att köra denna i 10 minuter. det blev rätt tufft efter 5 så då gick jag över i 3-taktsandning och körde sen på så resten av tiden. Den hade medelpuls på 150 och slutpuls på 159.

Sen blev det samma fart och lutning men nu 8 minuter, den hade medel på 155 och slutpuls på 163. Kändes tuff de sista 2 minuterna men trots allt kontrollerad, gick över i 3-taktsandning redan efter 3 minuter.

Nästa intervall i 6 minuter, medelpuls, troligtvis 156, glömde nolla klockan, slutpuls på 166, var väldigt trött sista 2 minuterna. Den gick i 3-takt efter 3 minuter, det började strama i vänstervaden nu. Men över hela vaden, så den där dåliga väldigt lokala känslan fanns inte idag.

Sedan avslutade jag med en 4-minutare. den hade medel på 156 och slutpuls på 164. Kändes inte så jobbig. Gick över i 3-takt efter 2 minuter.

Så det blev totalt 33 minuter i det lite högre tempot. Det var en blandad känsla. Skönt att kunna springa men jag blev väldigt trött trots att pulsen inte var jättehög. Men märkte det sist jag körde löpbandsintervaller också. Att det blir lite lägre puls med lägre fart fast med högre lutning. Löpkänslan var ändå bra och det kändes väldigt bra i vaden. Blir inte samma steg på bandet, så får se om det känns annorlunda utomhus nästa gång då jag måste skjuta ifrån på ett mer aktivt sätt.

Har kört på intensivt med negativa tåhävningar sedan jag fick denna skadan förra veckan, både morron och kväll, 3*15 på varje ben. Samt kört rätt mycket foamroller sista dagarna.

I tisdags blev det ett vanligt pass med rodd och CT 20 minuter på varje, 180 i medelwatt. I går körde jag ett lite annorlunda CT-pass, utan att använda armarna, blev väldigt jobbigt. körde ungefär 35 minuter. Därefter 4*600 steg i höjdhopparmatta, fast mycket lägre med knäna än vanligt, fast lite snabbare tempo. tog ungefär 4 minuter per omgång, men pulsen var inte så hög i slutet. Men det kändes inget i vaden under de övningarna.

Så det var med positiv känsla jag lämnade gymmet idag. Nu ser jag fram mot att det ska gå lika bra utomhus. Vågar dock inte köra ett traditionellt långpass redan nu på lördag. Eventuellt ett kombipass, med lite stiglöpning för att träna upp fötter och vader lite. För att jag fick ont i vaden är ingen otur, utan det är något jag jag gjort fel. Så för att undvika nya skador tror jag det är bra med maximal variation vad gäller både skor, underlag och tempo framöver.

Lugn distans, 11 km i 5:02 tempo. Framfotsrunda 233.

Blev en lugn runda med en lite tråkig avslutning. Hade först tänkt att jag skulle lagt in en liten och kort fartökning men det blev inte så. Fanns ingen lust idag.
Tycker det är lite konstigt att dessa lugna återhämtande pass ger mig mer känningar än de snabba, jag har svårt att förstå varför. Det enda jag kan tänka mig är dels att jag är ovan vid det lite lägre tempot dels att jag får ett alldeles felaktigt löpsteg när det går saktare.
Idag var det vänstervaden som gjorde sig påmind och det känns även i den nu efteråt. Får se hur det känns i morgon.

Dagens runda.

Blev 5 varv i elljusspåret 2 km hemifrån, sprang även dit och hem. Där har jag sprungit över 5000 varv genom åren, så det är väl kända marker. Hade lite känningar i både vänsterhälen och högerfoten, men det blev bättre efterhand som rundan pågick, men vaden kom efter 7-8 km ungefär lite molande sen blev det lite mer och sista kilometern stramade ännu lite till. Är lite stum nu efteråt.

Vill gärna springa dessa lite långsammare rundorna för att på sikt kunna få upp mängden lite, men när jag få mer ont än på dom snabba passen så är det svårt att motivera sig. Fast och andra sidan kan jag inte springa för snabbt heller, för då bryter det ner så mycket att det inte går att springa 2 dagar i rad ändå. Känns som jag fastnat på något sätt.

Bara att kämpa på, nästa gång blir det bättre, hade hoppats på att kunna köra ett pass i morgon igen, men nu är jag lite osäker på om jag vågar, vi får se.

I går blev det ett lugnt gympass med enbart crosstrainer, 30 minuter level 16, 160 watt. 2*400 steg i höjdhopparmattan, kände mig sliten efter måndagens intervaller. Hade svårt att somna efter det intervallpasset också, var riktigt uppvarvad efter det. Ungefär som om jag sprungit ett väldigt ansträngande millopp.
Lite rosslig blev jag också som satt i även dagen efter, så det var kanske i tuffaste laget. Däremot kände jag inte så mycket i varken fötter eller hälar, inget i vaderna. Det är konstigt eftersom jag känner så mycket efter dagens lugna pass.

Edit: ännu en efteranalys, har dragit ner på de negativa tåhävningarna de senaste 2 veckorna, det kanske kan bidragit till den nu ömmande vaden, annars har jag absolut inte känt någonting innan dagens pass. Tänkte något mer än vanligt på att hålla stegen korta, så det kan ha blivit lite för mycket för vaden. En annan sak, men som är väldigt långsökt, är att precis där jag har ont i vaden, gick det ett stort hål på knästrumpan när jag skulle dra den över hälen, hålet blev på exakt samma ställe. Stort som en halv handflata ungefär. Så, nu har jag i alla fall tillräckligt möjliga orsaker till dagens ömmande vad.

Långpass 21 km i 4:36 tempo, framfotsrunda 195

Blev nästan exakt en halvmara, 21.05 km. Från D på Teleborg sedan runt Bergundasjön efter det 2 varv runt Växjösjön  sedan hem mot Teleborg igen.

Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.

Dagens långpass utan pulsband.

Så jag trodde att det skulle kännas bättre än  vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
 En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.

Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.

Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.

Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det  som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.

Fartlek för första gången, framfotslöpningsrunda 86

Andra dagen i rad med löpning, rätt så besvärsfri från gårdagens löpning i alla fall framåt dagen. Det blev ett rätt så spontant fartlekspass, har aldrig provat innan. I alla fall inte under lite mer strukturerade former. Det blev inte så mycket fart detta passet men ändå tillräckligt för att jag ska känna lite i min vänstra hälsena nu några timmar efter genomförandet.
Jag cyklade upp till Spånenområdet, 5km. Lagom som uppvärmning då det mestadels är uppför. Efter en försiktigt inledning för att känna efter hur nedre delarna av benen kändes så kom den första lilla fartökningen efter 1 kilometer, ungefär 600 meter. Jag glömde dock att "reseta" klockan så jag fick ingen exakt tid men kilometern där fartökningen fanns gick i alla fall på 3:59. Den kändes bra. Men det är inte så konstigt när man är relativt pigg i benen. Dessa 600 meterna var på i princip helt plan mark. Sen kom en stigning så då var ´"leken" över. Kom fram till skidspåret så småningom, då tog jag ett varv där 1250 meter. Med högre fart, 3:55 tempo ungefär. Men den blev för hård för när jag tänkt ta ett lugnare varv efter det hårdare så orkade jag inte direkt utan var tvungen att ta 15 sekunders ståvila innan jag fortsatte. Problemet med varvet är att det avslutas med en lång uppförsbacke så det är lätt att man tar ut sig för mycket. Sen blev det ett par lugna kilometer innan det var dags för 600 meter igen. Samma som dom första 600 meternas fartökning fast nu på hemväg och i lite lätt motvind. Det gick på 3:55 tempo. Inte helt slut efteråt men jag fick sänka rejält för att fixa avslutningen. Totalt blev det lite över 8kilometer. Hade de tunna Merrellen igen.

Dagens runda

 Rätt så omväxlande form av träning men väldigt annorlunda för mig. Springer man som jag gjorde idag så undviker man i alla fall väldigt mycket tid i det "svarta hålet". Något annat som slog mig var att vaderna stramade en del efter första fartökningen, men först i den lugna löpningen som följde efteråt. Likadant med de resterande ökningarna, kände inget i vaderna under de ökningarna. Märkte också hur jag skärpte till mig i övrigt också vad gäller hållning och armföring. Jag springer för tillfället alldeles för lite i snabb fart nu och det är stor skillnad på hur jag har min kroppshållning när det går långsamt eller lite snabbare. När jag är långsammare så tenderar jag att lättare tappa hållning och armföring. När det går snabbare kommer det mer med automatik. Tror fartlek är väldigt nyttig träning. Om jag bättre ska tåla fartökningar i ett lopp är det guld värt med sådan här träning, samtidigt som kroppens muskler inte vet hur rundan kommer att bli. Så variation är nyckeln till bättre resultat.

Annars har jag känt mig på ett bra humör idag, var ledig från jobbet och känner att jag kommit in i den stilla lunken som frånvaro av jobb innebär. Skönt att vara återhämtad från magsjukan också. Så den tunga rundan i går var kanske en bra utrensare av det sista av den. Att det är ett nytt år bidrar också, ut med det gamla och in med nya friska tankar om framtiden. Även om detta framfotslöpningsprojekt inte burit så mycket frukt ännu så ser jag med tillförsikt an på den kommande tiden. Vill springa mer än jag gör för tillfället men vågar inte tänja för mycket på gränserna ännu då en överansträngning kan bli så långvarig. Samtidigt måste jag utmana kroppen för att den ska vänja sig så det är en skör balansgång. Har haft lite tankar på att åter lägga in mer cykling mellan dagarna med löpning. Får se de närmaste veckornas känsla i fötter och vader.

Asfaltsrunda i tunna Merrell, 11km, Framfotslöpningsrunda nr:80.

Blev 2 varv på Cykelvägsrundan, en väldigt bra runda, flack och  de backar som finns är långa och svagt lutande, blir att man kommer in i ett fint flyt i både andning och löpning. I dag var vinden även rätt då det var medvind i den längsta uppförslutan. Hade tänkt springa på förmiddagen idag men dottern var sjuk och det var inte läge att lämna henne ensam. Nu på kvällen så fixade det sig i alla fall så jag kunde komma ut.

Dagens runda

Vaknade stel och stum i vänstervristen och även lite i hälen, inga känningar i vaderna. Släppte efter några timmar men stumheten i hälen har funnits lite hela dagen, fast dock i väldigt lindriga former. Hade tänkt mig 4 varv på elljusspåret, men ändrade mig i sista sekunden.
Jag hade tänkt mig en lugn runda, för denna rundan var bonus i alla fall. Trodde inte jag skulle få hjälp med dottern. Men i vilket fall som helst kände jag rätt tidigt att jag kände mig lätt i steget trots att hälen gjorde sig påmind första 1,5km. Hade de tunna Merrellen idag. I princip ingen dämpning 4 mm sula, noll dropp. Började strax under T1 och kom snabbt in i ett fint flyt. Det är inte ofta jag fått denna sköna känslan sen jag började min omställning. Då är det riktigt skönt att springa. När man känner hur det flyter på utan att man behöver ta ut sig fullständigt. Samtidigt kändes tekniken okej.
Blev negativ split, inte så mycket men ändå. Första varvet var en lugn tillställning och kom bara över T1 i krönen på backarna. andra varvet blev det mer löpning i det svarta hålet. Sista kilometern hade jag medvind och tryckte på lite extra. Skön känsla. Var trött men inte helt slut efter rundan.

Backintervaller med Merrel, framfotslöpningsrunda 76

Hade lite beslutsångest inför dagens träning, kunde inte bestämma mig var eller vilket format det skulle bli idag? Enligt mitt senaste upplägg med 3 dagars löpning och sen en vilodag, så var det dags för intervaller idag. Men kände även idag lite i min vänsterhäl samt liten aning i högervaden så jag ville inte riskera något genom att köra tuffa 6*1000 meter på asfalt.
All snö är borta nu så då öppnar sig återigen möjligheten att köra upp i Spånenområdet med alla dess varierande rundor.Till slut bestämde jag mig för backintervall nära Hanaslövs skidbacke. Jämte Backen finns ett par fina elljusspår med belysning med lagom branta backar som passar för mina backintervaller.

Dagens intervaller.

Så det fick bli cykel dit, 8 kilometer enkel resa, brukar ta lite drygt 20 minuter ungefär beror på vindarna. I dag blåste det en rätt så frisk sydväst, så det gick lätt i uppförsbackarna mot skidbacken.
Intervallerna körde jag på ett nytt ställe, det visade sig att dom var 500 meter långa med en rätt så jämn och inte alltför brant stigning. Jag tycker att jag får ut mest om det inte är för brant, då blir det lättare att bibehålla en bra teknik. Den senaste tiden har jag lärt mig att korta ner stegen rejält och det är stor skillnad när man ska uppför en backe med sådan teknik, blir ett helt annat flyt, ungefär samma frekvens som på platten men med mycket kortare steg. Det blir ett fint flyt och jag blir inte alls så trött som innan då jag attackerade alldeles för hårt, vilket i sin tur ledde till böjd överkropp och ännu större svårigheter med att få tillräckligt med syre till kroppen. Så det blev 6 sådana intervaller med bara ett 15-tal sekunders vila på toppen för att sedan köra lugnt nerför backen igen, hade mellan 125-140 sekunder/ intervall uppför och ungefär 150 nerför. Blev ungefär 4:15/kilometer upp och 4:30/kilometer ner. Väl nere vilade jag tills pulsen var  på 100 bpm, cirka 15 sekunder där också. Tycker att det blir fint flyt då om jag inte låter den sjunka mer. Men jag hade god hjälp av vinden idag, det var nog därför det gick så förhållandevis lätt, det visar sig nästa gång, var säkert 7-8 månader sedan jag körde backintervaller. Kände en liten aning i högervaden men inget som påverkade löpningen eller känts något efteråt. Vänsterhälen kändes det knappt något i, så det var skönt. Underlaget var förlåtande då det regnat en hel del sista tiden. Sammantaget med cykling så kändes detta som ett riktigt bra pass.

Framfotslöpningsrunda 71, isigt.

En lugn återhämtningsrunda efter gårdagens medeltuffa milrunda. I morse tänkte jag att ikväll hoppar jag över löpningen, kände mig så stel i vristerna. Det har jag gjort under hela denna omställning, en kvart ungefär varje morgon innan det släpper. Särskilt dagen efter löpning. Efter det nästan en vecka långa uppehållet försvann dom besvären på några dagar.

Idag var det isigt, strax under nollan, inget vidare underlag med andra ord. Men tack vare det isiga underlaget blev stegen naturligt väldigt korta och tempot var förhållandevis lågt, andningen kändes väldigt kontrollerad och jag var noga med att inte någon gång under rundan ta i för mycket. Detta skulle vara en lugnare runda mellan två lite tuffare.
Dagens runda

Har aldrig kört min träning på detta sättet innan, har inte funnits några så här lugna rundor innan. Varannan dag, hårt, har varit melodin tidigare. Men det är en otroligt skön känsla när det går lite lugnare.
Brukar inte få några kickar längre efter träningen men idag boostade det till rejält efteråt, var länge sedan jag var så glad en måndag.
Som sagt löpningen kändes riktigt bra idag, korta fina steg lugn andning och inga vadkänningar heller, hade mina 6mm Merrell, så det kanske bidrog, imorgon blir det dom tunna Merrellen.

Hoppas att kunna köra på några dagar i rad i fortsättningen, att kroppen ska hålla bättre med det skonsammare mellanfotssteget. det återstår att se, blir ett test denna vecka om allt flyter på.

Ännu en dag utan löpning.

Hade tänkt mig en lite längre runda idag, bara sprungit en runda sedan förra lördagen. Blev ett kort pass i torsdags, kändes i vaderna både under och efter. Men som väl var inget i går. Så det var nog ett bra pass att genomföra åtminstone för muskelminnet. Men som sagt hade tänkt idag, men ska träffa D idag i Växjö. Så det blir ingen löpning, men däremot hade jag tänkt cykla till henne, blir en sträcka på 2,5mil ungefär. Kan vara lite halt men hoppas det ska funka bra.

Hoppas på en runda i morgon i stället, i dagsljus. Känns så befriande att springa när det är ljust ute. I mörkret missar man inte en enda vattenpöl känns det som, oftast hittar man dom i början på rundan så man springer blöt om fötterna resten av rundan. Men å andra sidan så är det oftast inte det som bekymrar mest under en runda.

Det hittills svåraste är tålamodet, jag vill så fort som möjligt tillbaka till min nivå innan omläggningen av nytt löpsteg och skor. Jag var där för någon månad sedan men var nog lite för ivrig med att öka på och det blev ett nytt bakslag. 4,5 månader lite drygt nu. Har sedan dess inte använt dämpade skor vid löpning. Tvivlet är en ständig följeslagare som sår sina korn i mitt huvud. Men än så kan jag mota bort och rensa undan ogräset som kommer upp. Men ännu har plantan jag satte kommit i full blom. Är förhoppningsvis fortfarande i sitt tidiga skede av sin utveckling. Tanken är att bli både lite snabbare men framför allt lite uthålligare. Så jag utan problem kan springa längre sträckor.

I går körde jag lite hopp inomhus, men har svårt att motivera mig fullt ut, testade med pulsbandet på och märkte att pulsen bara var runt 100bpm, lite märkligt, så det är ett bevis på att jag måste ha upp intensiteten rejält om dessa hopp ska göra någon skillnad.

Det blev 4 dagars löpningsuppehåll denna gången.

I dag blev det en kort runda i blåsten, kom hem från jobbet med stor frustration och ville få utlopp för all uppdämd irritation. Hade tänkt vänta tills lördag med löpning men tänkte att en kort lugn runda inte kunde skada så mycket.
Vädret var allt annat än inbjudande, hård blåst med regn och vid vissa stunder lite lätt snöinslag. Det blev 5km i 4:30 fart. Lugnt och kontrollerat, blev lite trött i några uppförsbackar.
Tror det var bra att jag sprang denna korta rundan redan idag, för det stramade på rätt bra, i vaderna, tidigt på denna rundan. För att undvika någon dragning i vaderna denna gång kortade jag stegen rejält sista 2km. Det brukar vara säkert.
Känner nu några timmar senare att det stramar lite fortfarande och om jag väntat till lördag och då istället försökt mig på milen eller längre så hade jag nog fått problem.
Tanken är att köra lite hårdare nästa vecka. Men får se hur det blir med det. Lätt att tappa modet i mörkret.
I dag hade jag mina Merrel, trail glove. För att det var så kallt och blött ute, men dom ger inget skydd mot regn dom heller. Dessutom missade jag en stor vattenpöl så över halva rundan sprang jag med en lite tyngre högerfot.
Det jag är lite orolig för är att jag nu springer rundor med målsättning att undvika "det svarta hålet". Är att jag tappar i fart, men måste försöka ha tålamod med ändringen för det är betydligt behagligare att springa strax under tröskel 1 än över den. Men då måste jag samtidigt ta i lite mer på dom högpulserande passen. Det blir en utmaning.
Dagens runda