Stiglöpning, 7 km. Framfotsrunda 308.

Blev en helt okej runda om man bortser från stramande vänstervad sista km. Särskilt med tanke på att det var länge sedan jag körde ett lite längre stiglöpningspass. Har tänkt mig en lite lugnare vecka, då det på lördag finns ett nytt lopp. ATC-loppet, i Alvesta. Men vet inte hur mycket av tävlingskänsla som kommer att infinna sig? Verkar inte vara så många anmälda.

Men ändå ett kul initiativ, det var många år sedan det sprangs något lopp i Alvesta. Tycker dock att det görs ett rätt så stort misstag detta loppet. ATC:s lokaler ligger I början på den östra sidan i Alvesta. Som de flesta vet så är Alvesta mest känd för sin järnvägsknutpunkt. Därför kan det här loppet bli lite konstigt. Järnvägsspåret mellan Alvesta och Växjö ska passeras 2 gånger. Precis i början och ungefär 300 meter innan målgång. Det är en livligt trafikerad sträcka och bommarna går ner med väldigt god marginal. Vet inte hur man ska agera? I början blir det förmodligen rättvist eftersom fältet vid en eventuell tågpasseringen är väl samlat. Men i slutet på loppet är det kanske inte helt optimalt att behöva vänta 3-4 minuter på ett tåg när man har 300 meter kvar av 10,7 km:s hård löpning. Vete katten om man inte springer över spåret ändå, om det är fritt? Får se vad som händer?

Dagens stiglöpning.

Men som sagt, det var med en lite dyster känsla jag avslutade dagens annars så fina pass. Vaden är lite stum fortfarande, körde på med foamroller och bastu efteråt för att lindra en aning. Passet kändes annars riktigt bra bitvis, att jag är lite starkare i benen, trots att jag inte sprungit stigar på ett tag. Förra året när jag körde samma pass var det väldigt jobbigt andra halvan, i säkert 4-5 pass innan det släppte lite. Det märks tydligt i kroppen att det är andra muskler i ben och fötter som används. Hade Salming Trail-skorna i dag. kändes bättre än första gången. Men dom är i stummaste laget i sulan.

I går körde jag 2 km väldigt lugn stiglöpning med och i dotterns tempo. Därefter roddmaskin, 215 watt i snitt. En seg känsla inledningsvis, men efterhand funkade det allt bättre. Därefter lite överkroppsövningar, samt de nya höftövningarna som jag kört för 3:e gången nu. Tycker mig känna redan nu att dom gör nytta. Får se om ett par veckor till.

Stiglöpning, 7,5 km. Salming Trail T1. Framfotsrunda 278.

Inledde dagens stiglöpning med lite korta intervaller med dottern. Det går bättre och bättre för henne. Verkar som det funkar bättre med korta intensiva pass än lite längre joggpass, då blir hon uttråkad.

Efter det tog jag cykeln upp till Spånenområdet, lite drygt 5 km enkel väg. Nu börjar det bli lite varmare ute så det funkar att cykla även efter ett löppass. Är det för kallt ute så blir jag väldigt fort nerkyld efter att ha sprungit. Att cykla 5 kilometer då funkar inte för mig.

Dagens stiglöpning  

Har tänkt mig att denna veckan ska bli en lugnare vecka utan några tunga intervallpass, stiglöpning brukar funka bra då, blir inte så hög puls, även om jag blir trött i benen. Hade stora förväntningar på de nyinköpta Salming Trail-skorna, men måste tyvärr säga att dom var en stor besvikelse.

Salming Trail,
 

Kändes alldeles för styva i sulan. Nästan som om jag hade ett par brädor under fötterna. Ska inte döma ut dom efter ett pass, det är orättvist. Men första intrycket brukar oftast stämma. Förra  sommaren sprang jag en hel del stigpass. I denna terrängen.



Dagens underlag.

Då hade jag Merrellskor eller VFF-skor. De allra skönaste, men skulle det visa sig, och farligaste var just VFF-skorna. Var helt fantastisk känsla med nära kontakt mot underlaget, följsamt och mjukt blev steget, det var en fröjd att springa ända tills jag bröt lilltån mot en väl dold rot under blåbärsris. Sedan dess har jag inte använt dom skorna på stigar och kommer inte heller att göra mer. Tårna är alldeles för utsatta.

Däremot har jag 4 par olika  Merrellskor, dessa har alla varit väldigt bra på just stigar, väldigt följsamma och breda i tåboxen, mjuka i hålfoten och inte alls så styva i sulan som Salming Trail. Det är just den styva hålfoten som är problemet för mig med Salmingskorna. När jag springer på stigar tycker jag det är viktigt att känna närheten med underlaget, att fötternas muskler får jobba på rätt sätt, då krävs det att det blir mjuk och så nära kontakt som möjligt. Annars tror jag det är väldigt lätt att stukar sig i samband med att man trampar snett på det ojämna underlaget. Det jag främst vill åt med stiglöpningen är att träna upp musklerna i fötterna.

Inte så kul att "dissa" ett par skor. Speciellt som jag verkligen tror på själva konceptet som Salming kör, med 5mm dropp. Likadant att Salming så tydligt delar upp i olika sortiment, är också bra. Har sedan innan, Race och Distance modellen, Racen är jag riktigt nöjd med, de gånger jag använt skorna har dom varit perfekta. Men funkar bara när det ska gå riktigt snabbt. Distance har inte varit bra på mina fötter, har känts stumma och klumpiga. Har vid upprepade tillfällen försökt använda dom till dom lugna passen, men inte haft någon bra känsla i dom. Känns som att steget nästan dör i själva kontakten med underlaget, sen vid frånskjutet är det som att börja om från stillastående, ingen rekyl på något sätt.

Alla människor har unika löpstilar och förutsättningar i fötter och leder. Det är omöjligt för en skotillverkare att göra alla nöjda.

Jag ska köra samma pass på torsdag, då kommer jag använda mina allra tjockaste Merrell. Blir ett bra tillfälle att jämföra, ska ju vara så ärlig att säga att jag är väldigt ovan vid stiglöpning för tillfället. Har inte blivit något riktigt pass sedan i höstas.




Merrel Trail Glove

I går blev det ett roddpass, 20 minuter med strax över 200 watt, kändes helt okej. Därefter lite överkroppsövningar och 2x5 minuter löpning i höjdhopparmattan.