Första jobbveckan och "normala" träningsrutiner. Blev 2 lite tuffare pass med löpning denna veckan. Dels i tisdags, då det var fartlek. 2+1 km i ett lite högre tempo. Kändes bra.
Sedan idag, då det egentligen skulle vara en behaglig känsla. Men ibland blir det tungt. Hade tänkt mig 21 km i ett lugnt distanstempo, 4:40-4:50 ungefär. Det blev 4:45. Men det blev allt annat än lätt.
Redan efter 10-11km kände jag hur jag fick "slita" för att hålla upp tempot. Pulsen runt 10 slag högre än vad den borde varit.
Tror det beror på att jag körde lite för hårt i gårkväll på gymmet, körde både rodd och Ct. 40 minuter. Hade lite för hög medelpuls på rodden och den pulsen följde med på CT. Då kändes det väldigt bra men kroppen fick inte riktigt den vila den hade behövt för att kunna köra på idag med tänkt känsla och ansträngning. Möjligt att jag även låg lite back med sömnen efter första jobbveckan, men tycker ändå att jag sovit ok denna veckan.
Men ibland kan det vara bra att få ta ut sig lite extra. Det var längesedan jag känt mig så trött ett par timmar efter pass som jag gjorde efter dagens löpning, trots att farten var moderat och utan fartökningar.
Söndagen 7 Augusti. Körde ett återhämtningspass tillsammans med D på förmiddagen, vi körde på idrottsplatsens tartanbanor. Mjukt och fint att springa på, sprang totalt 5km, lite för högt tempo för att vara återhämtningstempo för min del. Bör ligga runt 6:00 tempo nu blev det runt 5.15 tempo.
Kändes lite stumt och stelt i benen. Har även varit lite trött i ländryggen sista tiden. Kommer och går under dagarna.
På kvällen blev det lite Stiglöpning uppe vid Spånen, 4km. Kändes bättre än väntat. Därefter till gymmet för cirka 20 minuters bålträning.
Måndagen 8 Augusti. Jobbmåndag, nu är det slut på semesterträningen, och allt går åter in i normala rutiner så småningom. På kvällen blev det först CT, 20 minuter på nivå 16. Kändes segt i början sedan släppte det lite efter 10 minuter. Därefter 5 minuters löpning i höjdhopparmattan.
Sedan överkroppsövningar och benövningar. Kändes okej. Lite svagare på baksida lår i förhållande till framsida mot vanligt.
Tisdagen 9 Augusti. Tisdagarna brukar vara vigda för någon form av fartpass. Har haft lite dåligt motivation för intervaller och har i stället kört fartlek eller tröskelpass sista tiden, försöker att variera och ändra typ av pass så mycket det går för att fixa dom på ett bra sätt mentalt.
Jag tycker det är lättast att köra passen i elljusspår, då ser man inte så långt utan det varierar i både höjd och raka sträckor. På något vis går dom fortare över då jämfört om man kör dom på raka asfalterade cykelvägar eller ännu sämre mentalt, bana. Jag har väldigt svårt för bana när det kommer till lite längre intervaller, 1000 meter. Känns så förtvivlat långt.
Distans, 14km, inkl. 2+1km tröskel, varav 2km i kuperad terräng.
I dag blev det ett rätt tufft pass med ungefär 3,5km i tröskelpuls. Började med 6km distans upp till Spånenslingan, 2km. Men till skillnad från förra tisdagen då jag körde i princip samma pass, så började jag slingan på ett annat ställe, så att jag fick den långa backen mitt i passet. Tempot blev 4:00 i snitt över 2km.
Därefter hemlöpning, kändes bättre än väntat, sista 1,5km så tryckte jag på i tröskelfart igen. Blev i 3:55 tempo sista km.
Känner mig uthålligare än innan, även om jag inte har blivit snabbare, förmodligen all distansträning på cykel som bidragit till det.
Kände av baksidan av låret i uppförsbackarna och i fartdelarna, annars bra känsla, perfekt temp, cirka 15 grader.
Onsdagen 10 Augusti. Blev ett återhämtande stiglöpningspass på 5km i kväll. Men det kändes segt och stumt idag, troligen satt gårdagens pass hårt kvar i benen. Men på klockans återhämtningsanalys efter 10 minuters löpning sa den att återhämtningen var bra.
Stiglöpning, 5km i 6.00 tempo.
Märker på klockans balansangivelse angående markkontakttid på respektive fot att när jag springer på stig med korta steg så blir balansen perfekt. Men så fort jag kommer ute på väg eller stig blir det en liten obalans. Inget jag känner själv. Men det bekräftar att jag fortfarande har lite problem med högerlåret och så fort jag måste trycka ifrån lite så är jag inte lika stark i högerbenet.
Därefter till gymmet. Där blev det bål och överkroppsträning i 45 minuter. Kändes lite tungt idag.
Torsdagen 11 Augusti. Var dags för löpning igen, 3:e dagen i rad. Det är precis på gränsen av vad min kropp klarar nu. När jag jobbar så blir sömnen kortare och det är precis som att det inte riktigt räcker till för att det ska vara optimalt. Sprang väldigt lugnt och kort igår, med förhoppning om att det skulle göra gott för löpmuskulaturen, men det vill inte riktigt funka med det upplägget.
I dag var det inte så stelt som befarat i början men efter 7-8km i ett rätt lugnt tempo så började det strama lite här och där.
Distans inne i Alvesta, 10km, 4:40 tempo. medelpuls 127
Det återspeglades även på klockans balansmätning, den var nästan 52/48%. Så "dåligt" har det inte varit tidigare. Men det kändes inte så, bara lite stumt, som det kan göra efter några dagars löpning i rad.
Fredagen 12 Augusti. På kvällen blev det ett gympass, Först 22 minuter rodd, 5km, 169 i medelwatt, 125 i medelpuls. Kändes okej i benen. Därefter CT, nivå 16, 20 minuter, 127 i medelpuls. Kändes bra i benen.
Därefter 25 minuter bålträning, kändes också piggare än väntat.
Lördagen 13 Augusti. Blev ett långpass på förmiddagen, tanken var runt 20km i ett lugnt och behagligt distanstempo. Det kändes bra första 10km, men därefter blev det riktigt tungt. Fick slita ont för att klara 21 km, konstigt. I bland förstår man inte varför det blir tunga pass, trots den rätt moderata farten? Kan vara att jag körde lite för hårt i gårkväll på gymmet, både rodd och CT. Med lite för hög puls för att vara optimalt för dagens löpning?
Långpass, 21km. 4:45 tempo, 138 i medelpuls.
Kände av baksidan av låret sista 11km, annars inga känningar mer än trötthet i båda benen.
Visar inlägg med etikett långpass. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett långpass. Visa alla inlägg
lördag 13 augusti 2016
lördag 18 april 2015
Lånpass 20 km i 4:40 tempo. Framfotsrunda 292
Blev ett odramatiskt pass utan fartökningar eller större missöden, slet dock rätt bra efterhand, de sista 5 km blev lite tunga, kändes lite stelt i övre delen av låren i övergången till höften på framsidan av benen.
Dagens långpass
Har vaknat lite för tidigt de senaste dagarna efter att det varit en stressig vecka på jobbet, i vanliga fall tar jag inte med jobb in i nattens rofyllda timmar men när jag får problem som är svåra att lösa på direkten så är det precis som att jag måste använda även timmarna på natten för att lösa diverse bekymmer. Under veckan har det klarnat en hel del men fortfarande finns det saker att lösa. Så även natten till idag blev orolig, vaknade vid 3-tiden och hade sedan svårt att få någon längre sammanhängande sömn efter det. För mig är sömnen viktig. Jag har haft perioder innan då jag sovit lite dåligt och om det blir för långvarigt så kommer det mycket problem med både knopp och kropp.
Det var en av anledningarna till att det blev ett "vanligt" långpass. 20 km i 4:40 tempo. Men när jag närmade mig slutet så kände jag mig lika sliten som de sista gångerna då jag haft fartökningar inlagda. Hur det hade känts efteråt med en fartökning inlagd får jag aldrig veta men troligtvis hade det inte varit bra med tanke på sömnbristen.
Det var vackert väder, men lite kallt, kom igång redan strax innan 9 så var tvungen att ha både mössa och tunna vantar, tights och långärmad tröja. Våren har verkligen ingen brådska i år. April har bjudit på väldigt kalla och regniga rundor. Nästan lite synd att det var några riktigt fina dagar i mars, då fick man smak på värmen sen när bakslag efter bakslag kommer så blir det tungt. Fast sakta men säkert kommer våren och nästa vecka har dom lovat lite varmare väder, så då kommer det förmodligen explodera i naturen.
Hade mina Adidas idag och det kändes bra i fötterna under hela passet. Har sneglat på ett par nya Adidas, Boston Boost. Kändes bra på foten i affären. Ska fundera lite till på det. Har ju skor så det räcker nästan resten av livet, men inte som passar riktigt just nu.
I går körde jag roddmaskin, 210 watt ungefär. Kändes hyfsat piggt, blev ju inte så tufft löppass i torsdags. därefter lite överkroppsövningar och lite lättare hoppövningar i en kvart.
Dagens långpass
Har vaknat lite för tidigt de senaste dagarna efter att det varit en stressig vecka på jobbet, i vanliga fall tar jag inte med jobb in i nattens rofyllda timmar men när jag får problem som är svåra att lösa på direkten så är det precis som att jag måste använda även timmarna på natten för att lösa diverse bekymmer. Under veckan har det klarnat en hel del men fortfarande finns det saker att lösa. Så även natten till idag blev orolig, vaknade vid 3-tiden och hade sedan svårt att få någon längre sammanhängande sömn efter det. För mig är sömnen viktig. Jag har haft perioder innan då jag sovit lite dåligt och om det blir för långvarigt så kommer det mycket problem med både knopp och kropp.
Det var en av anledningarna till att det blev ett "vanligt" långpass. 20 km i 4:40 tempo. Men när jag närmade mig slutet så kände jag mig lika sliten som de sista gångerna då jag haft fartökningar inlagda. Hur det hade känts efteråt med en fartökning inlagd får jag aldrig veta men troligtvis hade det inte varit bra med tanke på sömnbristen.
Det var vackert väder, men lite kallt, kom igång redan strax innan 9 så var tvungen att ha både mössa och tunna vantar, tights och långärmad tröja. Våren har verkligen ingen brådska i år. April har bjudit på väldigt kalla och regniga rundor. Nästan lite synd att det var några riktigt fina dagar i mars, då fick man smak på värmen sen när bakslag efter bakslag kommer så blir det tungt. Fast sakta men säkert kommer våren och nästa vecka har dom lovat lite varmare väder, så då kommer det förmodligen explodera i naturen.
Hade mina Adidas idag och det kändes bra i fötterna under hela passet. Har sneglat på ett par nya Adidas, Boston Boost. Kändes bra på foten i affären. Ska fundera lite till på det. Har ju skor så det räcker nästan resten av livet, men inte som passar riktigt just nu.
I går körde jag roddmaskin, 210 watt ungefär. Kändes hyfsat piggt, blev ju inte så tufft löppass i torsdags. därefter lite överkroppsövningar och lite lättare hoppövningar i en kvart.
lördag 21 mars 2015
Långpass, 21 km, 4:33 tempo. Framfotsrunda 280.
Var det sista lugna passet denna veckan. Hade lite tankar på att springa ett lopp i Ljungby idag, 10 km. Men när det varnades för både snö och hård blåst så bestämde jag mig tidigt denna veckan att avstå. För mig är det tufft mentalt att springa 10km. Måste bli bättre på att ha en mer avslappnad attityd till olika lopp. Sen är jag en vanemänniska också. Jag tycker om långpassen på lördagarna, blir så avslappnad både i kropp och knopp efteråt. Ingen hets eller nervositet inför heller. Så tävlingar lockar inte så mycket som det borde göra. Blir en ny chans nästa lördag, då är det ett lopp i Växjö. Ett helt nytt lopp, med målgång inne på den relativt nybyggda fotbollsarenan, Myresjö arena. Start vid vattentorget. Tyvärr så blir det lite mer uppför än nerför och tror att det blir svårt att få någon bra tid. Men annars är det en spännande bansträckning, relativt flackt totalt sett. Får se hur det känns under veckan. Kommer att köra lite lugnare och kortare intervallpass kommande vecka för att komma i lite bättre skick om jag springer. Start 15:00, lite sent.
Idag, var det som sagt var inte så trevligt väder, snöade under rundan och kraftig nordostlig vind. Som väl var så hade jag tänkt mig ett jämnt tempo utan fartökningar, så blev det. Men när jag kom fram till Växjösjön blev det jobbigt ändå eftersom det blåste så mycket. Var inte i 4-taktsandning speciellt mycket idag, var i någon uppförsbacke och i motvinden runt Växjösjön. Glömde pausa klockan när jag stannade till för att ta av jackan efter ett par km. Men räknade bort den tiden från totalen, blev 4:33 i snitt/km med den tiden borträknad. Stannade 2 gånger till, dels för att lätta på trycket, dels för att byta vattenflaskor i bältet, men då stannade jag klockan.
Dagens långpass
Blev lite tröttare än väntat, de sista 2 km var tunga och det kändes rejält i låren, även vaderna var lite stumma bitvis och framför allt i slutet på rundan. Det var tydligt att det satt kvar i vaderna efter torsdagens stiglöpning i 0-dropps Merrell-skor.
I går körde jag rodd i 210 Watt. Därefter överkroppsövningar samt lite benstyrka i diverse maskiner. Kan också ha påverka den något stumma känslan i slutet under dagens pass.
Idag, var det som sagt var inte så trevligt väder, snöade under rundan och kraftig nordostlig vind. Som väl var så hade jag tänkt mig ett jämnt tempo utan fartökningar, så blev det. Men när jag kom fram till Växjösjön blev det jobbigt ändå eftersom det blåste så mycket. Var inte i 4-taktsandning speciellt mycket idag, var i någon uppförsbacke och i motvinden runt Växjösjön. Glömde pausa klockan när jag stannade till för att ta av jackan efter ett par km. Men räknade bort den tiden från totalen, blev 4:33 i snitt/km med den tiden borträknad. Stannade 2 gånger till, dels för att lätta på trycket, dels för att byta vattenflaskor i bältet, men då stannade jag klockan.
Dagens långpass
Blev lite tröttare än väntat, de sista 2 km var tunga och det kändes rejält i låren, även vaderna var lite stumma bitvis och framför allt i slutet på rundan. Det var tydligt att det satt kvar i vaderna efter torsdagens stiglöpning i 0-dropps Merrell-skor.
I går körde jag rodd i 210 Watt. Därefter överkroppsövningar samt lite benstyrka i diverse maskiner. Kan också ha påverka den något stumma känslan i slutet under dagens pass.
lördag 7 mars 2015
Långpass 20,8 km, 4:20 tempo. Framfotsrunda 274.
Blev en tung och slitsam eftersmak av detta passet, blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det var den rätt kraftiga vinden som ställde till det mest. Fartmässigt låg jag hyfsat stabilt under hela passet och det blev 4:20 tempo över hela rundan i snitt.
Har under denna veckan inte känt mig så bra i högerfoten, där jag hade metartarsala stressfrakturen för 14 månader sedan, efter hoppövningarna i onsdags har det känts rätt mycket över foten, det är ungefär 3 cm bakom tåfästena på de två tårna bredvid stortån. Det har när jag belastat foten nästan gjort lite ont. Ungefär som jag kände 2-3 månader efter den akuta skadan som gjorde att jag fick ta 7 veckors uppehåll. Men vid själva skadetillfället för 14 månaders sedan svullnade det upp rejält och löpning under den tiden var helt uteslutet, då kändes det som om någon stack en kniv i foten så fort jag försökte ta ett löpsteg. det föranleddes av att jag sprang med fivefingers två dagar i rad, trots att jag kände att det inte stod riktigt rätt till.
Hade innan i denna veckan tänkt mig köra samma pass som förra helgen, men nu var jag inte alls upplagd för att ta i under 4,5 km, ville inte belasta foten för hårt. Så jag hade ingen aning om vilken typ av pass det skulle bli idag, bestämde mig under rundan. Startade i 4:30 tempo, lite motvind inledningsvis, men det kändes bättre än väntat i foten och i början är kroppen pigg och motvinden under de första 2-3 kilometerna besvärade mig inte alls, lite i lä i skogen också. Sen när de första backarna var avklarade efter ungefär 4-5 km så vänder det och så blev det medvind, då flöt det på fint och jag kunde utan att anstränga mig speciellt mycket hålla 4:15 tempo med, då låg jag ändå lågt i 4-taktsandningen. Kändes väldigt bra. Sen efter 11,5 km kom jag fram till Växjösjön, där jag gjorde fartökningen under förra veckans långpass. Men i dag hade jag kört på lite hårdare så det var inte aktuellt. Hade ungefär 4:15 tempo, låg andning men allt tyngre ben. Kom en kille och sprang om mig. Han hade nog strax över 4 i tempo. Men eftersom jag hade 9 km kvar så hakade jag inte på även om det lockade lite. Hade säkert funkat ett par km, men jag hade fått betala ett alldeles för högt pris för det.
Dagens långpass.
Efter 2 km i medvind vände det runt Växjösjöns norra del och började så småningom gå söderut, då var det som jag fick en klubba i både huvud och ben. Som jag sprang rätt in i en vägg. Vinden fick verkligen fart över sjön och tempo sjönk till 4:40 ungefär, fanns ingen kräm i benen. tappade både hållning och det glada humöret som fanns i medvinden. Nu blev det 2 riktigt tunga km, andningen fortfarande låg men ansträngningen nära max. sen hade jag 5-6 km kvar. När det vände söderut igen så höll jag medvetet igen lite för att klara av det sista varvet runt sjön på ett bättre sätt. det kändes lite bättre på sista varvet, nu var jag förberedd på den rätt hårda motvinden.
Ansträngningsmässigt och pulsmässigt blev det ett progressivt pass. Pulsen över 155 sista 7-8 km. Men andningen låg, så jag tolkar det som att det fanns kondition men inte tillräckligt med kraft i benen idag. När jag avslutar ett pass rätt hårt så lägger sig det en känsla av att hela passet varit tungt. Men det var det inte. Första 14 km var väldigt sköna idag. Men när det vände upp i vinden så kom räkningen väldigt snabbt.
Tror det är bättre att ha fartdelen mitt i passet, som jag hade förra veckan. Nu blir det löpning i alldeles för stor del i det "svarta hålet".
I går körde jag roddmaskin i 200 watt över 20 minuter, kändes tungt, därefter överkroppsövningar. Har känt under denna vecka att det varit nära att en förkylning ska bryta ut men har klarat mig hittills. I dag har det känts bra, men detta långpasset slet rätt bra och jag har känt mig lite seg och stum nu på eftermiddagen och början på kvällen.
Har under denna veckan inte känt mig så bra i högerfoten, där jag hade metartarsala stressfrakturen för 14 månader sedan, efter hoppövningarna i onsdags har det känts rätt mycket över foten, det är ungefär 3 cm bakom tåfästena på de två tårna bredvid stortån. Det har när jag belastat foten nästan gjort lite ont. Ungefär som jag kände 2-3 månader efter den akuta skadan som gjorde att jag fick ta 7 veckors uppehåll. Men vid själva skadetillfället för 14 månaders sedan svullnade det upp rejält och löpning under den tiden var helt uteslutet, då kändes det som om någon stack en kniv i foten så fort jag försökte ta ett löpsteg. det föranleddes av att jag sprang med fivefingers två dagar i rad, trots att jag kände att det inte stod riktigt rätt till.
Hade innan i denna veckan tänkt mig köra samma pass som förra helgen, men nu var jag inte alls upplagd för att ta i under 4,5 km, ville inte belasta foten för hårt. Så jag hade ingen aning om vilken typ av pass det skulle bli idag, bestämde mig under rundan. Startade i 4:30 tempo, lite motvind inledningsvis, men det kändes bättre än väntat i foten och i början är kroppen pigg och motvinden under de första 2-3 kilometerna besvärade mig inte alls, lite i lä i skogen också. Sen när de första backarna var avklarade efter ungefär 4-5 km så vänder det och så blev det medvind, då flöt det på fint och jag kunde utan att anstränga mig speciellt mycket hålla 4:15 tempo med, då låg jag ändå lågt i 4-taktsandningen. Kändes väldigt bra. Sen efter 11,5 km kom jag fram till Växjösjön, där jag gjorde fartökningen under förra veckans långpass. Men i dag hade jag kört på lite hårdare så det var inte aktuellt. Hade ungefär 4:15 tempo, låg andning men allt tyngre ben. Kom en kille och sprang om mig. Han hade nog strax över 4 i tempo. Men eftersom jag hade 9 km kvar så hakade jag inte på även om det lockade lite. Hade säkert funkat ett par km, men jag hade fått betala ett alldeles för högt pris för det.
Dagens långpass.
Efter 2 km i medvind vände det runt Växjösjöns norra del och började så småningom gå söderut, då var det som jag fick en klubba i både huvud och ben. Som jag sprang rätt in i en vägg. Vinden fick verkligen fart över sjön och tempo sjönk till 4:40 ungefär, fanns ingen kräm i benen. tappade både hållning och det glada humöret som fanns i medvinden. Nu blev det 2 riktigt tunga km, andningen fortfarande låg men ansträngningen nära max. sen hade jag 5-6 km kvar. När det vände söderut igen så höll jag medvetet igen lite för att klara av det sista varvet runt sjön på ett bättre sätt. det kändes lite bättre på sista varvet, nu var jag förberedd på den rätt hårda motvinden.
Ansträngningsmässigt och pulsmässigt blev det ett progressivt pass. Pulsen över 155 sista 7-8 km. Men andningen låg, så jag tolkar det som att det fanns kondition men inte tillräckligt med kraft i benen idag. När jag avslutar ett pass rätt hårt så lägger sig det en känsla av att hela passet varit tungt. Men det var det inte. Första 14 km var väldigt sköna idag. Men när det vände upp i vinden så kom räkningen väldigt snabbt.
Tror det är bättre att ha fartdelen mitt i passet, som jag hade förra veckan. Nu blir det löpning i alldeles för stor del i det "svarta hålet".
I går körde jag roddmaskin i 200 watt över 20 minuter, kändes tungt, därefter överkroppsövningar. Har känt under denna vecka att det varit nära att en förkylning ska bryta ut men har klarat mig hittills. I dag har det känts bra, men detta långpasset slet rätt bra och jag har känt mig lite seg och stum nu på eftermiddagen och början på kvällen.
lördag 21 februari 2015
Slitsamt "långpass" i snöslask. 17 km, 4:32 tempo. Framfotsrunda 268
Vill gärna köra långpassen på lördagsförmiddagarna för att ha resten av lördagen mer fri. Likadant idag, men vädret var uselt. Tung snö som hade lagt sig, visserligen bara 1-2 cm, men med massor med slask. Sådär att det är vitt ovanpå, men under och precis innan underlaget så är det någon centimeter vatten. Så det skvätter med snö och vatten vid varje fotisättning.
Dagens pass
Är i Växjö och har känt att vänsterhälen ömmat lite mer än vanligt sista veckan. Det har bara varit asfaltslöpning sista veckorna och det brukar slita lite hårdare på mig. Så idag tänkte jag börja med ett varv runt Bergundasjön där det är lite mjukare underlag, idag var det mjukt, tjälen har gått ur samt detta tunna snölager som föll i morse och under dagens pass. Samt på vissa sträckor även gammal packad snö och is som doldes väl av den nyfallna. Ingen bra kombination. Jag ångrade snabbt dagens valda sträcka men hoppades i min naivitet att det nog skulle bli bättre efterhand. Men det blev inte bättre. Jag halkade inte omkring men spände mig lite mer än vanligt och det blir slitsamt när man inte slappnar av i löpsteget. Så när dom första 7-8 km var avklarade så sökte jag mig ut på asfalten i stället. Det blev genast bättre respons i frånskjutet. Men i stället så blev jag nu rejält blöt om fötter och underben. Det plaskade rejält i skorna efter någon mils löpning och jag kände som att det var tyngder hängda runt benen. Blev allt tröttare i låren och vaderna, sådan här löpning är jag ovan vid. När jag väl hade avslutat rundan och kollade på klockan så hade jag "bara" sprungit 17 km. Men det kändes som 25km. Vill gärna att långpassen ska vara 20 km, men idag fanns inte någon kraft kvar för att springa 3 km till. Det som var mest positivt med passet var att hälen kändes betydligt bättre idag. Tror att de första 8 km med mjukare underlag bidrog till att hälen inte blev lika utsatt som de senaste veckorna asfaltslöpning. När jag kom in i värmen så märkte jag hur blöt jag blivit både inifrån och utifrån. Vägde all utrustning jag haft på mig idag och det landade på 4080 gram. Har ännu inte vägt det när det är torrt. Men det är inte så konstigt om det känns slitsamt?! Det är inte utan att man längtar efter löpning med mindre kläder på sig. Tänker på sommarpassen med bar överkropp, så skön känsla det är då, jämfört med nu i slasket. Fast på något sätt är dessa pass också bra, det ger ju träning med all extravikt. Blir ett kombipass, styrka och kondition på en och samma gång.
Blev inga fartökningar, blev ändå progressivt av sig själv av de allt blötare kläderna samt att de 2 sista kilometerna går uppför. Nu är den lite lugnare löpveckan över. Får vi se om kroppen svarar på det så småningom.
Igår blev det nytt pb på roddmaskinen, ror alltid 5km, igår blev medelwatten 219, förra pb var 215. Tar ungefär 19,5 minuter. Efter det blev det överkroppsövningar i gymmets maskiner.
Dagens pass
Är i Växjö och har känt att vänsterhälen ömmat lite mer än vanligt sista veckan. Det har bara varit asfaltslöpning sista veckorna och det brukar slita lite hårdare på mig. Så idag tänkte jag börja med ett varv runt Bergundasjön där det är lite mjukare underlag, idag var det mjukt, tjälen har gått ur samt detta tunna snölager som föll i morse och under dagens pass. Samt på vissa sträckor även gammal packad snö och is som doldes väl av den nyfallna. Ingen bra kombination. Jag ångrade snabbt dagens valda sträcka men hoppades i min naivitet att det nog skulle bli bättre efterhand. Men det blev inte bättre. Jag halkade inte omkring men spände mig lite mer än vanligt och det blir slitsamt när man inte slappnar av i löpsteget. Så när dom första 7-8 km var avklarade så sökte jag mig ut på asfalten i stället. Det blev genast bättre respons i frånskjutet. Men i stället så blev jag nu rejält blöt om fötter och underben. Det plaskade rejält i skorna efter någon mils löpning och jag kände som att det var tyngder hängda runt benen. Blev allt tröttare i låren och vaderna, sådan här löpning är jag ovan vid. När jag väl hade avslutat rundan och kollade på klockan så hade jag "bara" sprungit 17 km. Men det kändes som 25km. Vill gärna att långpassen ska vara 20 km, men idag fanns inte någon kraft kvar för att springa 3 km till. Det som var mest positivt med passet var att hälen kändes betydligt bättre idag. Tror att de första 8 km med mjukare underlag bidrog till att hälen inte blev lika utsatt som de senaste veckorna asfaltslöpning. När jag kom in i värmen så märkte jag hur blöt jag blivit både inifrån och utifrån. Vägde all utrustning jag haft på mig idag och det landade på 4080 gram. Har ännu inte vägt det när det är torrt. Men det är inte så konstigt om det känns slitsamt?! Det är inte utan att man längtar efter löpning med mindre kläder på sig. Tänker på sommarpassen med bar överkropp, så skön känsla det är då, jämfört med nu i slasket. Fast på något sätt är dessa pass också bra, det ger ju träning med all extravikt. Blir ett kombipass, styrka och kondition på en och samma gång.
Blev inga fartökningar, blev ändå progressivt av sig själv av de allt blötare kläderna samt att de 2 sista kilometerna går uppför. Nu är den lite lugnare löpveckan över. Får vi se om kroppen svarar på det så småningom.
 |
| Trött efter ett slaskigt pass |
Igår blev det nytt pb på roddmaskinen, ror alltid 5km, igår blev medelwatten 219, förra pb var 215. Tar ungefär 19,5 minuter. Efter det blev det överkroppsövningar i gymmets maskiner.
lördag 7 februari 2015
Långpass, asfalt. 20 km 4:31 tempo. Framfotsrunda 262
Finns inte så mycket alternativ nu, om man vill springa utomhus. Idag slog det om till plusgrader och nu på eftermiddagen har det känts som vår i luften, Talgoxarna har börjat med sitt spelande för denna säsongen. Men på marken har det inte hunnit våra till sig ännu. I skogarna är det fullt med snö och på skogsvägar och elljusspår är det en sörja av lös snö och lera. Marken var inte tjälad när den sista snön kom. Det kommer att dröja innan det går att springa i elljusspåren igen. Så då återstår cykelvägarna, men i Alvesta, och jag tror tyvärr att det ser likadant ut i de flesta samhällen och städer, så prioriteras cykelvägarna långt ner, när det väl skottas så görs det för sent och för slarvigt enligt min mening. Man får bort ungefär hälften av det som fallit ner. När det sen töar som det gjort idag. Så blir det en sörja utan dess like 5-10 cm moddig snö som dryper av vatten. Man bli både blöt och dessutom så har man inget fäste.
Dagens runda
Så det var nära att det blev löpbandet på gymmet idag. Men i sista stund så ändrade jag mig och provade vägarna som går runt om Alvesta, där det inte heller är så mycket trafik, där var det i princip helt rent, bara korta sträckor som det var lite moddigt, men inte alls som på cykelvägarna i Alvesta. Dagens pass inleddes och avslutades i sörja men under den större delen var det lättsprunget. Började lugnt idag och hade ingen bra känsla, kände mig seg och oinspirerad, tror att det mest berodde på slasket. Men efter några kilometer på de bättre bilvägarna så kom det bra känslor igen, låg i det låga 4-takts läget. Det är bekväm löpning för mig, mellan 4:30-4:40 tempo ungefär. Hade tänkt mig att köra denna vägen fram och tillbaka, en mil åt ena hållet och sedan tillbaka samma väg. Men när jag kom till avtagsvägen för den rundan jag brukar springa när det vankas asfaltspass i Alvesta så såg den rätt fin ut så jag ändrade planerna och tog den vägen i stället så det blev en runda. Mötte några bilar, det var inte så trevligt. Dom var vänliga och höll ut, men när dom gjorde det så var dom tvungna att passera moddsträngen som fanns kvar i mitten av vägen och då kom det en dusch över fötterna med slask och lite grus. Ja, det är konstig, men som löpare vill jag in i det längsta hålla mina fötter så torra som det bara går, för jag märker stor skillnad i tyngden när det blir blött, men när man orienterar så bryr jag mig inte alls om det.
För att få ihop 2 mil så fick det bli en extra lov på den nya vägen upp mot Spånen i nordöstra Alvesta. Tog det rätt lugnt uppför backen, det är för övrigt samma backe som jag använt de två senaste tisdagarna i mina långa backintervaller. Den var även i dag, i det lite lägre tempot väldigt löpvänlig. Jag kommer in i en fin rytm och man glömmer nästan att det går uppför i över en kilometer. Kändes bra i vänsterhälen hela rundan, kändes lite i högerfoten där jag hade den metartarsala stressfrakturen för 13 månader sedan. Blev även lite stum och stel i låren sista 2-3 kilometerna. Annars är jag väldigt nöjd med rundan och var inte helt utsliten efteråt. Hade mina Adidas idag igen.
Dagens runda
Så det var nära att det blev löpbandet på gymmet idag. Men i sista stund så ändrade jag mig och provade vägarna som går runt om Alvesta, där det inte heller är så mycket trafik, där var det i princip helt rent, bara korta sträckor som det var lite moddigt, men inte alls som på cykelvägarna i Alvesta. Dagens pass inleddes och avslutades i sörja men under den större delen var det lättsprunget. Började lugnt idag och hade ingen bra känsla, kände mig seg och oinspirerad, tror att det mest berodde på slasket. Men efter några kilometer på de bättre bilvägarna så kom det bra känslor igen, låg i det låga 4-takts läget. Det är bekväm löpning för mig, mellan 4:30-4:40 tempo ungefär. Hade tänkt mig att köra denna vägen fram och tillbaka, en mil åt ena hållet och sedan tillbaka samma väg. Men när jag kom till avtagsvägen för den rundan jag brukar springa när det vankas asfaltspass i Alvesta så såg den rätt fin ut så jag ändrade planerna och tog den vägen i stället så det blev en runda. Mötte några bilar, det var inte så trevligt. Dom var vänliga och höll ut, men när dom gjorde det så var dom tvungna att passera moddsträngen som fanns kvar i mitten av vägen och då kom det en dusch över fötterna med slask och lite grus. Ja, det är konstig, men som löpare vill jag in i det längsta hålla mina fötter så torra som det bara går, för jag märker stor skillnad i tyngden när det blir blött, men när man orienterar så bryr jag mig inte alls om det.
För att få ihop 2 mil så fick det bli en extra lov på den nya vägen upp mot Spånen i nordöstra Alvesta. Tog det rätt lugnt uppför backen, det är för övrigt samma backe som jag använt de två senaste tisdagarna i mina långa backintervaller. Den var även i dag, i det lite lägre tempot väldigt löpvänlig. Jag kommer in i en fin rytm och man glömmer nästan att det går uppför i över en kilometer. Kändes bra i vänsterhälen hela rundan, kändes lite i högerfoten där jag hade den metartarsala stressfrakturen för 13 månader sedan. Blev även lite stum och stel i låren sista 2-3 kilometerna. Annars är jag väldigt nöjd med rundan och var inte helt utsliten efteråt. Hade mina Adidas idag igen.
lördag 24 januari 2015
Blåsigt långpass, 20 km, 4:25 tempo. Framfotsrunda 256
Kändes inte så bra i vänsterhälen när jag vaknade och de första timmarna efter. Stelt och nästan lite öm. Men efter mycket uppmjukningsövningar och tigerbalsam. Så blev det allt bättre. Är i Växjö i helgen. Brukar springa långpass runt Bergundasjön, men efter de senaste snöfallen så funkar inte det.
Tycker nästan att det underlaget som blir efter att folk går i ett elljuspår som aldrig blir skottat är det absolut sämsta att springa i. Halt och knöligt.
Så det fick bli runt Växjösjön samt Trummen idag. Det blev 3 varv runt Växjösjön och ett runt Trummen, samt löpning dit och hem. Rätt friska sydliga vindar. Så även om tempo blev rätt jämnt så var ansträngningen väldigt ojämn. I medvinden fick jag nästan hålla igen för att spara lite krafter till motvindspartierna. Kände att jag tappade hållningen en aning i motvinden. Särskilt sista 2 km med både motvind och uppför. Då gick det väldigt tungt. Annars blev det en bra känsla idag, särskilt i medvinden kändes det bra. Medvind eller lite lätt uför, då känns det perfekt i steget och hållningen.
Dagens långpass
Annars tycker jag att det blev ett väldigt bra pass, kändes bra i hälen. Denna rundan är väldigt flack, så det gör att det inte blir så mycket påfrestningar på hälen. Lagom snabbt också, så hållning och steg blir rätt så stramt. När det går i 5:00 tempo så får jag nästan allt känningar eller till och med ont. Måste bero på att jag faller i hop och blir slarvig i hållning och steg.
Hade 4-takts-andning, i det låga registret i medvinden och i det höga i motvinden. Mycket kläder i dag och ett nytt vätskebälte. Kändes helt okej, även om det ville glida upp på magen i bland. Flaskorna är precis lagom stora att hålla i händerna, Det är bra att ha två i händerna och två i bältet. Då hinner inte vattnet bli alldeles för kallt. Jag har allt bättre vant mig vid att dricka under dessa lite längre pass. Det är bra och jag tror det påskyndar återhämtningen. I början när jag sprang långpass drack jag aldrig och kände mig mer eller mindre förstörd efteråt. Fast då hade jag problem med att jag tyckte att det skvalpade i magen samt att jag ibland fick håll.
Hade mina Adidas, kändes väldigt bra idag. Som jag sagt innan. I detta 4:20-4:30 tempo är dom helt perfekta, särskilt när det som idag gick på asfalt i princip hela tiden. Underlaget var bra, bara runt Trummen som det var lite isigt bitvis.
I går körde jag ett vanligt gympass, 20+20 minuter Hade runt 185 i medelwatt på båda maskinerna. Rodden kändes rätt seg. Ct lite bättre. Inga hoppövningar i går. Bara lite lätta magövningar.
Tycker nästan att det underlaget som blir efter att folk går i ett elljuspår som aldrig blir skottat är det absolut sämsta att springa i. Halt och knöligt.
Så det fick bli runt Växjösjön samt Trummen idag. Det blev 3 varv runt Växjösjön och ett runt Trummen, samt löpning dit och hem. Rätt friska sydliga vindar. Så även om tempo blev rätt jämnt så var ansträngningen väldigt ojämn. I medvinden fick jag nästan hålla igen för att spara lite krafter till motvindspartierna. Kände att jag tappade hållningen en aning i motvinden. Särskilt sista 2 km med både motvind och uppför. Då gick det väldigt tungt. Annars blev det en bra känsla idag, särskilt i medvinden kändes det bra. Medvind eller lite lätt uför, då känns det perfekt i steget och hållningen.
Dagens långpass
Annars tycker jag att det blev ett väldigt bra pass, kändes bra i hälen. Denna rundan är väldigt flack, så det gör att det inte blir så mycket påfrestningar på hälen. Lagom snabbt också, så hållning och steg blir rätt så stramt. När det går i 5:00 tempo så får jag nästan allt känningar eller till och med ont. Måste bero på att jag faller i hop och blir slarvig i hållning och steg.
Hade 4-takts-andning, i det låga registret i medvinden och i det höga i motvinden. Mycket kläder i dag och ett nytt vätskebälte. Kändes helt okej, även om det ville glida upp på magen i bland. Flaskorna är precis lagom stora att hålla i händerna, Det är bra att ha två i händerna och två i bältet. Då hinner inte vattnet bli alldeles för kallt. Jag har allt bättre vant mig vid att dricka under dessa lite längre pass. Det är bra och jag tror det påskyndar återhämtningen. I början när jag sprang långpass drack jag aldrig och kände mig mer eller mindre förstörd efteråt. Fast då hade jag problem med att jag tyckte att det skvalpade i magen samt att jag ibland fick håll.
Hade mina Adidas, kändes väldigt bra idag. Som jag sagt innan. I detta 4:20-4:30 tempo är dom helt perfekta, särskilt när det som idag gick på asfalt i princip hela tiden. Underlaget var bra, bara runt Trummen som det var lite isigt bitvis.
I går körde jag ett vanligt gympass, 20+20 minuter Hade runt 185 i medelwatt på båda maskinerna. Rodden kändes rätt seg. Ct lite bättre. Inga hoppövningar i går. Bara lite lätta magövningar.
lördag 17 januari 2015
Halvstruligt långpass, 20 km i 4:30 tempo, Framfotsrunda 253
Blev ett lite annorlunda pass, med oväntad ändring av rutten. Sprang ovetandes en mil i ett för dagen avspärrat område. Det var vildsvinsjakt. När jag väl blev varse att jag var mitt inne i jaktområdet så var jag så långt in på rundan att om jag på ett säkert sätt skulle springa därifrån och hem hade slagit längdrekord. Men med tanke på att jag inte sprungit långpass sedan 6 dec förra året så ville jag inte det. Jag chansade på en lite större väg igenom området i stället för att springa på små grusvägar genom bokskogen.
Men efter ett par hundra meter på den vägen så stod det en jägare där med hundar och all tänkbar utrustning. Jag försökte först att ignorera honom och bara springa förbi, men det gick inte. Han klev ut i vägen och jag kunde inte fortsätta.
Här får du inte vara, har du inte sett skyltarna? Sa han.
Jo, men inte när jag började rundan. vid Bergundasjöns östra sida, där fanns inga skyltar. Sa jag.
Då måste någon ha kastat bort dom för vi har satt ut på alla angränsande vägar. Sa han.
Vad ska jag göra nu, jag kan inte springa över 2 mil härifrån nu, finns inte en möjlighet. Sa jag lite uppgivet.
Han tittade på mig en stund. Men sa inget.
Jag började få ner pulsen lite och frågade hur jakten gått.
Jodå, det har gått fint, vi har skjutit 5 grisar, vi har en påskjuten nu, som vi inte hittat ännu.
Det är bra att ni håller ner stammen, grisarna ställer till med så mycket elände. Fina hundar du har, är det dina?
Ja, det är mina.
Ja, det är stor grisjakt i morgon i Moheda, ska samlas ihop många jaktlag och jag rent på ett stort område. Det är bra sätt att jaga på tror, jag. Ska du vara med där också frågade jag.
Nej, men jag vet om den jakten, sa han.
Nu hade han mjuknat och vi hade fått en trevlig stämning.
Sen hörde han något i radion, dom hade hittat den påskjutna grisen. Han så allt nöjdare ut nu.
Jag tror du kan fortsätta igenom här nu om du håller dig på den stora vägen. Tror han pratade med sina kollegor i radion. Att det kom en privatperson på vägen.
Det var bra, men blev en helt annan väg nu, på asfalt dessutom, som jag vill undvika så långt det går. Men det var bra medvind och 2 kilometer tills jag var ur området. Jag fick bra fart nu och plötsligt fanns det lite mer motivation till att ta i. Fast det var ju egentligen inte meningen. Men rutten blev omlagd och jag hade lagt ut min vattenflaska efter 12 km. Som ett normalt varv är runt Bergundasjön. Men nu blev det 14 km innan jag var framme. De sista 5 km i lite högre fart. Mellan 4:10-4:20 ungefär. När jag var framme var jag rätt trött. Fast lite för kort, så jag velade lite innan jag bestämde mig för ett varv runt Växjösjön också. Det hade börjat strama en aning i högervaden så det blev lite lugnare tempo nu, runt 4:25-4:30 igen. Kändes bra i medvinden men sedan blev jag trött i motvinden. när det var 3,5 km kvar av dagens runda. Sprang på tills jag var vid sjöns södra ände. Därefter tog jag en paus, för nu var jag både trött och stum i vaden. De sista 1,5 km är uppför. Efter pausen, tog jag den sista biten som nerjogg. Fick till slut ihop 20 km.
Kändes bättre än väntat idag, var mer noga med uppvärmning än vad jag brukar vara, tog säkert mellan 10-15 minuter på mig. Det var lite isigt bitvis idag, men bara fläckvis och inget som störde så mycket, endast i någon uppförsbacke. Annars var det väldigt bra löparväder, inte så mycket vind och en blek sol som sken. Talgoxarna har redan börjat spela, så det var nästan att man fick lite vårkänslor. Hade tänkt mig 4:40 fart i snitt men det blev 4:31 i snitt. Höll en lugn och kontrollerad 4-taktsandning första milen. Sedan blev det jobbigare, men gick aldrig upp i 3-takt. Fast det var på gränsen bitvis.
Dagens runda. Det var skönt att äntligen få till ett långpass igen.
Sist jag sprang långpass var samma runda, fast då utan extravägen runt Bergundasjön, fast i stället 2 varv runt Växjösjön, då med en lite lugnare inledning men däremot en planerad fartökning efter en mil. Det blev det i dag också, fast mer av ofrivillig natur. Lånpasset 6 december. Då hade jag lite lägre snitt fart, 4:38. Men också en lite högre medelpuls, då 147, trots att det alltså gick lite saktare. I dag var medelpulsen 143.
Kanske en utveckling av konditionen, trots allt? Fast skillnaderna är små, och jag hade lite mer småstopp idag, då jag stängde av klockan och fick ner pulsen ett par slag.
Hade mina Adidas och det kändes bra, dessa skor är bra i 4:30.
I går körde jag ett vanligt gympass, med rodd och ct, kändes lite segt igår. Men kunde ändå hålla 180 watt på de båda maskinerna, körde inga hopp i går utan det blev bara lite magövningar.
Kommer ett tag framöver att köra bara 3 löppass i veckan. Jag klarar inte 2 dagar i rad utan att få problem. Med så lite löpning så kommer jag istället att köra lite hårdare. Det blir inga riktigt lugna pass. Men får ta det på rodden och crosstrainern i stället.
Men efter ett par hundra meter på den vägen så stod det en jägare där med hundar och all tänkbar utrustning. Jag försökte först att ignorera honom och bara springa förbi, men det gick inte. Han klev ut i vägen och jag kunde inte fortsätta.
Här får du inte vara, har du inte sett skyltarna? Sa han.
Jo, men inte när jag började rundan. vid Bergundasjöns östra sida, där fanns inga skyltar. Sa jag.
Då måste någon ha kastat bort dom för vi har satt ut på alla angränsande vägar. Sa han.
Vad ska jag göra nu, jag kan inte springa över 2 mil härifrån nu, finns inte en möjlighet. Sa jag lite uppgivet.
Han tittade på mig en stund. Men sa inget.
Jag började få ner pulsen lite och frågade hur jakten gått.
Jodå, det har gått fint, vi har skjutit 5 grisar, vi har en påskjuten nu, som vi inte hittat ännu.
Det är bra att ni håller ner stammen, grisarna ställer till med så mycket elände. Fina hundar du har, är det dina?
Ja, det är mina.
Ja, det är stor grisjakt i morgon i Moheda, ska samlas ihop många jaktlag och jag rent på ett stort område. Det är bra sätt att jaga på tror, jag. Ska du vara med där också frågade jag.
Nej, men jag vet om den jakten, sa han.
Nu hade han mjuknat och vi hade fått en trevlig stämning.
Sen hörde han något i radion, dom hade hittat den påskjutna grisen. Han så allt nöjdare ut nu.
Jag tror du kan fortsätta igenom här nu om du håller dig på den stora vägen. Tror han pratade med sina kollegor i radion. Att det kom en privatperson på vägen.
Det var bra, men blev en helt annan väg nu, på asfalt dessutom, som jag vill undvika så långt det går. Men det var bra medvind och 2 kilometer tills jag var ur området. Jag fick bra fart nu och plötsligt fanns det lite mer motivation till att ta i. Fast det var ju egentligen inte meningen. Men rutten blev omlagd och jag hade lagt ut min vattenflaska efter 12 km. Som ett normalt varv är runt Bergundasjön. Men nu blev det 14 km innan jag var framme. De sista 5 km i lite högre fart. Mellan 4:10-4:20 ungefär. När jag var framme var jag rätt trött. Fast lite för kort, så jag velade lite innan jag bestämde mig för ett varv runt Växjösjön också. Det hade börjat strama en aning i högervaden så det blev lite lugnare tempo nu, runt 4:25-4:30 igen. Kändes bra i medvinden men sedan blev jag trött i motvinden. när det var 3,5 km kvar av dagens runda. Sprang på tills jag var vid sjöns södra ände. Därefter tog jag en paus, för nu var jag både trött och stum i vaden. De sista 1,5 km är uppför. Efter pausen, tog jag den sista biten som nerjogg. Fick till slut ihop 20 km.
Kändes bättre än väntat idag, var mer noga med uppvärmning än vad jag brukar vara, tog säkert mellan 10-15 minuter på mig. Det var lite isigt bitvis idag, men bara fläckvis och inget som störde så mycket, endast i någon uppförsbacke. Annars var det väldigt bra löparväder, inte så mycket vind och en blek sol som sken. Talgoxarna har redan börjat spela, så det var nästan att man fick lite vårkänslor. Hade tänkt mig 4:40 fart i snitt men det blev 4:31 i snitt. Höll en lugn och kontrollerad 4-taktsandning första milen. Sedan blev det jobbigare, men gick aldrig upp i 3-takt. Fast det var på gränsen bitvis.
Dagens runda. Det var skönt att äntligen få till ett långpass igen.
Sist jag sprang långpass var samma runda, fast då utan extravägen runt Bergundasjön, fast i stället 2 varv runt Växjösjön, då med en lite lugnare inledning men däremot en planerad fartökning efter en mil. Det blev det i dag också, fast mer av ofrivillig natur. Lånpasset 6 december. Då hade jag lite lägre snitt fart, 4:38. Men också en lite högre medelpuls, då 147, trots att det alltså gick lite saktare. I dag var medelpulsen 143.
Kanske en utveckling av konditionen, trots allt? Fast skillnaderna är små, och jag hade lite mer småstopp idag, då jag stängde av klockan och fick ner pulsen ett par slag.
Hade mina Adidas och det kändes bra, dessa skor är bra i 4:30.
I går körde jag ett vanligt gympass, med rodd och ct, kändes lite segt igår. Men kunde ändå hålla 180 watt på de båda maskinerna, körde inga hopp i går utan det blev bara lite magövningar.
Kommer ett tag framöver att köra bara 3 löppass i veckan. Jag klarar inte 2 dagar i rad utan att få problem. Med så lite löpning så kommer jag istället att köra lite hårdare. Det blir inga riktigt lugna pass. Men får ta det på rodden och crosstrainern i stället.
lördag 29 november 2014
Långpass Växjö- Alvesta, 23 km, 4:33 tempo. Framfotsrunda 228
Blev ett tufft pass till slut. Hade som intention att det skulle gå lite lugnare, men medvind och den rätt så kraftiga kuperingen drev upp tempo lite för högt. Känner nu 5-6 timmar efteråt att jag fortfarande är rejält trött och lite sliten i benen.
Växjö - Alvesta med Garmin.
Det är väldigt annorlunda känsla att springa till något, i stället för att springa rundor som man alltid gör annars. Kan tänka mig att det är en härlig känsla när man, som en del gör, tar bussen eller tåget lagom sträcka iväg från hemmet för att därifrån springa eller cykla hem. Det går ju ta sig dubbelt så långt hemifrån då. Senast jag sprang samma sträcka, fast motsatt riktning, var för nästan ett år sedan. Så nu nästan ett år senare sprang jag hem.
Jag tog några öl i går kväll, det brukar bli två fast igår blev det tre, det kändes lite, inte huvudvärk, men en lite seg känsla och vaknade inte förrän 8:30. Det blev lite för tätt mellan frukost och när löpningen skulle starta. Kom iväg 10:15. Hade glömt mina vattenflaskor i Alvesta så jag fick springa med en halvliters flaska, inte så bra känsla. Runt 0 grader, så det blev en hel del kläder. Det märktes att det blir rätt tungt efter en så här lång sträcka, all svett hamnar i kläderna. Hade varit intressant att väga dom före och efter en runda som denna.
Kom iväg lugnt och stilla, första 4-5 kilometerna genom bokskogen runt Bergundasjön, Kände ingen vind i ryggen där. Men sedan när jag kom ut på vägen mellan Sundet och Bergunda ridskola kände jag tydligt medvinden i ryggen. Då förstod jag att den skulle hjälpa mig hela vägen hem till Alvesta. Följande 4-5 km är flacka, mer nerför än uppför och det gick väldigt lätt ett tag utan att jag märkte av andningen eller behövde fokusera på den, farten sjönk ner till 4:30 ungefär. Lite för fort men det gick ju så lätt. Problemet för mig är att när jag väl kommit in i en fart så har jag svårt för att sakta in. Vet inte varför?
Efter 8-9 km kom den första svackan, kändes segt och lite olustigt, kände att frukosten fanns kvar i magen. Sen kom en bra utförsbacke innan Bergkvara gård och då blev det bättre igen, hade då sänkt farten en liten aning. Sen kom en km med 20 meters höjdstigning, då blev det 4-taktsandning och full fokus på krönet någonstans i fjärran. första gången under dagens runda som jag fick ta i rätt bra. Väl uppe på krönet så är det sen nästan 2 km svagt utför och jag kan åter få ner pulsen. Nere vid den lägsta punkten så är det halvvägs. Kände mig fortfarande hyfsat fräsch.
Men nu börjar det jobbiga. Precis innan man kommer in i Gemla by, först någon km med nästan bara uppför. Sedan 5-6 km, väldigt kuperat, upp och ner som en utdragen tvättbräda. Det kändes och var väldigt slitsamt bitvis. Blir så lätt orytmiskt. Hade inte ont någonstans men runt 15-16 km var det åter mentalt jobbigt. Väl framme i utkanterna av Alvesta kändes det bättre igen, nu var det bara 5 km kvar och mycket av dom nerför eller flackt. Hela sista milen sprangs i 4-taktsandning. Men det var inte konditionen som var det jobbigaste nu, nej ,det var benen som började ta slut. Var stumt och stelt sista 3 km. Började dessutom bränna under vänsterhälen av friktionen från strumporna. Men jag iddes inte stanna. För då hade det varit väldigt svårt att komma igång igen.
Så jag var riktigt trött efter detta passet. Men en skön trötthet, hann dock inte pusta så länge. För jag såg på klockan att jag kunde hinna med en buss lite tidigare tillbaka till Växjö om jag skyndade lite. Slängde i mig lite mat snabbt och matade katten, sen iväg. Det tar ungefär 25 minuter att gå till centrum hemifrån och det var precis vad jag hade på mig i tid. Det blev till att försöka småspringa lite, bitvis, men oj vad det tog emot, väldigt stum och stel i låren nu. Men jag hann till bussen i tid.
Hade mina Adidas och det kändes väldigt bra i hälen idag, även i högerfoten som strulat en del sista tiden. Bara den där irriterande, brännande känslan i slutet, under vänsterhälen. Kollade stegfrekvensen i början när det gick i 4:35 tempo och det var inte mer än runt 164, lågt. Men för mig hänger det ihop med farten, det måste gå i nästan 4:00 tempo om jag ska komma upp i 180, och då utomhus. På löpbandet är det mycket enklare att få upp frekvensen. Vet inte om jag ska ändra på något där precis, kan vara lite kontraproduktivt att fokusera för mycket på frekvensen om löpsteget blir utan kraft i frånskjutet. Jag landar ändå mycket bättre nu, med foten under kroppen. Har inte längre ont i vaderna. Det som fortfarande bekymrar mig är vänsterhälen, annars är jag fri från skador eller känningar.
Igår eftermiddag/kväll körde jag ett halvhårt gympass, 20 + 20 minuter på rodd och Ct, 180 i watt på båda maskinerna. Sen blev det 3*400 steg i höjdhopparmattan. Det var rätt slitsamt.
Växjö - Alvesta med Garmin.
Det är väldigt annorlunda känsla att springa till något, i stället för att springa rundor som man alltid gör annars. Kan tänka mig att det är en härlig känsla när man, som en del gör, tar bussen eller tåget lagom sträcka iväg från hemmet för att därifrån springa eller cykla hem. Det går ju ta sig dubbelt så långt hemifrån då. Senast jag sprang samma sträcka, fast motsatt riktning, var för nästan ett år sedan. Så nu nästan ett år senare sprang jag hem.
Jag tog några öl i går kväll, det brukar bli två fast igår blev det tre, det kändes lite, inte huvudvärk, men en lite seg känsla och vaknade inte förrän 8:30. Det blev lite för tätt mellan frukost och när löpningen skulle starta. Kom iväg 10:15. Hade glömt mina vattenflaskor i Alvesta så jag fick springa med en halvliters flaska, inte så bra känsla. Runt 0 grader, så det blev en hel del kläder. Det märktes att det blir rätt tungt efter en så här lång sträcka, all svett hamnar i kläderna. Hade varit intressant att väga dom före och efter en runda som denna.
Kom iväg lugnt och stilla, första 4-5 kilometerna genom bokskogen runt Bergundasjön, Kände ingen vind i ryggen där. Men sedan när jag kom ut på vägen mellan Sundet och Bergunda ridskola kände jag tydligt medvinden i ryggen. Då förstod jag att den skulle hjälpa mig hela vägen hem till Alvesta. Följande 4-5 km är flacka, mer nerför än uppför och det gick väldigt lätt ett tag utan att jag märkte av andningen eller behövde fokusera på den, farten sjönk ner till 4:30 ungefär. Lite för fort men det gick ju så lätt. Problemet för mig är att när jag väl kommit in i en fart så har jag svårt för att sakta in. Vet inte varför?
Efter 8-9 km kom den första svackan, kändes segt och lite olustigt, kände att frukosten fanns kvar i magen. Sen kom en bra utförsbacke innan Bergkvara gård och då blev det bättre igen, hade då sänkt farten en liten aning. Sen kom en km med 20 meters höjdstigning, då blev det 4-taktsandning och full fokus på krönet någonstans i fjärran. första gången under dagens runda som jag fick ta i rätt bra. Väl uppe på krönet så är det sen nästan 2 km svagt utför och jag kan åter få ner pulsen. Nere vid den lägsta punkten så är det halvvägs. Kände mig fortfarande hyfsat fräsch.
Men nu börjar det jobbiga. Precis innan man kommer in i Gemla by, först någon km med nästan bara uppför. Sedan 5-6 km, väldigt kuperat, upp och ner som en utdragen tvättbräda. Det kändes och var väldigt slitsamt bitvis. Blir så lätt orytmiskt. Hade inte ont någonstans men runt 15-16 km var det åter mentalt jobbigt. Väl framme i utkanterna av Alvesta kändes det bättre igen, nu var det bara 5 km kvar och mycket av dom nerför eller flackt. Hela sista milen sprangs i 4-taktsandning. Men det var inte konditionen som var det jobbigaste nu, nej ,det var benen som började ta slut. Var stumt och stelt sista 3 km. Började dessutom bränna under vänsterhälen av friktionen från strumporna. Men jag iddes inte stanna. För då hade det varit väldigt svårt att komma igång igen.
Så jag var riktigt trött efter detta passet. Men en skön trötthet, hann dock inte pusta så länge. För jag såg på klockan att jag kunde hinna med en buss lite tidigare tillbaka till Växjö om jag skyndade lite. Slängde i mig lite mat snabbt och matade katten, sen iväg. Det tar ungefär 25 minuter att gå till centrum hemifrån och det var precis vad jag hade på mig i tid. Det blev till att försöka småspringa lite, bitvis, men oj vad det tog emot, väldigt stum och stel i låren nu. Men jag hann till bussen i tid.
Hade mina Adidas och det kändes väldigt bra i hälen idag, även i högerfoten som strulat en del sista tiden. Bara den där irriterande, brännande känslan i slutet, under vänsterhälen. Kollade stegfrekvensen i början när det gick i 4:35 tempo och det var inte mer än runt 164, lågt. Men för mig hänger det ihop med farten, det måste gå i nästan 4:00 tempo om jag ska komma upp i 180, och då utomhus. På löpbandet är det mycket enklare att få upp frekvensen. Vet inte om jag ska ändra på något där precis, kan vara lite kontraproduktivt att fokusera för mycket på frekvensen om löpsteget blir utan kraft i frånskjutet. Jag landar ändå mycket bättre nu, med foten under kroppen. Har inte längre ont i vaderna. Det som fortfarande bekymrar mig är vänsterhälen, annars är jag fri från skador eller känningar.
Igår eftermiddag/kväll körde jag ett halvhårt gympass, 20 + 20 minuter på rodd och Ct, 180 i watt på båda maskinerna. Sen blev det 3*400 steg i höjdhopparmattan. Det var rätt slitsamt.
lördag 8 november 2014
Bra långpass i Alvestatrakterna, 22km i 4:57 tempo. Framfotsrunda 216
Har haft en tung vecka på jobbet, novembermörkret ligger som en blöt, kall filt och det är bara början på november, regnet faller nästan varje dag och det är svårt att se ljuset någonstans.
Har ändå haft min ljuslykta i träningen hela veckan och kvällarnas pass har varit så befriande och upplyftande om man bortser från löpbandspasset i onsdags som blev en liten besvikelse med dom nya Salming distance skorna.
Dessa tränings pass är som att komma hem och på nått sätt finns det en trygghet i att få svettas en stund varje dag, blir som en mental dusch, alla motgångar och besvikelser runt omkring i tillvaron förminskas till just de bagateller de är, som att man får på sig ett par glasögon som rättar till skärpan.
Märker allt mer att det är träningen i sig som är viktigast för mig, visst har jag mina mål men allt eftersom år läggs till år så blir prestationer och tider av allt mindre betydelse. Jag inser att det är lite väl sent att slå några rekord eller genomföra stora bedrifter som bygger på hård träning. Jag har inte riktigt en kropp som håller för den hårda träningen man måste underkasta sig. Det är så lätt att träningen glider över i ett tillstånd som nästan kan betraktas som sjukligt.
Idag vaknade jag med lite ömma vrister och en lite tråkig, molande känsla i vänsterhälen. Trots att jag inte sprungit sedan i onsdags. Var nästan på väg att ställa in det numera obligatoriska långpasset. Men efter lite velande hit och dit så fick det ändå bli ett försök. Det blev Adidasskorna, de nya. Nu med den nya snörningen som dom visade i Runners World, där man använder även det översta hålet och bildar en ögla där sedan andra sidans snöre träs. Foten ska på detta sätt bli mer stabiliserad i skon.
Och idag kände jag inte alls så mycket besvär, började komma lite svagt efter 18-19 km, men det kan varit inbillning för det var inga problem att slutföra passet.
Höll ett lugnt tempo, 5:00 tempo var målet för dagen, nu är jag mer disciplinerad och börjar inte springa snabbare efter ett tag. Märker dock att om jag inte tänker på det gärna vill glida in i ett 4:40 tempo, det verkar vara mitt defaultläge på lugna pass. men den farten är för hög om jag inte vill slita för mycket på kroppen.
Passet kändes väldigt bra, inga stora problem med hälen, bara lite lätt molande ibland. Kände att andningen var väldigt kontrollerad och kände mig bara lite trött de sista 2-3 kilometerna.
Det bästa är ändå den positiva mentala känslan som infinner sig. Lördag och nästan hela helgen kvar, det bildas positiva tankar som likt varma sommarvindar blåser bort dom dystra negativa regnmolnstankarna som förmörkat mitt sinne nästan hela veckan. Hoppet tänds och framtiden är åter ljus och full med möjligheter. Då känner man enorm tacksamhet. Att genom ett lugnt, långt löppass få denna enorma mentala kick är fantastiskt, just i de ögonblicken är det svårt att önska sig något ytterligare.
Dagens pass
Har nu kört på hela veckan med endast lugna pass, ingen högintensiv löpning. I förgår blev det ett cykelpass, det var väldigt längesedan. Körde på i 200watt i 50 minuter. Pulsen låg mellan 120-130. Blev rejält svettigt ändå. Kändes helt okej i benen. I går körde jag som vanligt med rodd och ct, samma som vanligt, 175 watt på båda maskinerna i 20 minuter.
Har ändå haft min ljuslykta i träningen hela veckan och kvällarnas pass har varit så befriande och upplyftande om man bortser från löpbandspasset i onsdags som blev en liten besvikelse med dom nya Salming distance skorna.
Dessa tränings pass är som att komma hem och på nått sätt finns det en trygghet i att få svettas en stund varje dag, blir som en mental dusch, alla motgångar och besvikelser runt omkring i tillvaron förminskas till just de bagateller de är, som att man får på sig ett par glasögon som rättar till skärpan.
Märker allt mer att det är träningen i sig som är viktigast för mig, visst har jag mina mål men allt eftersom år läggs till år så blir prestationer och tider av allt mindre betydelse. Jag inser att det är lite väl sent att slå några rekord eller genomföra stora bedrifter som bygger på hård träning. Jag har inte riktigt en kropp som håller för den hårda träningen man måste underkasta sig. Det är så lätt att träningen glider över i ett tillstånd som nästan kan betraktas som sjukligt.
Idag vaknade jag med lite ömma vrister och en lite tråkig, molande känsla i vänsterhälen. Trots att jag inte sprungit sedan i onsdags. Var nästan på väg att ställa in det numera obligatoriska långpasset. Men efter lite velande hit och dit så fick det ändå bli ett försök. Det blev Adidasskorna, de nya. Nu med den nya snörningen som dom visade i Runners World, där man använder även det översta hålet och bildar en ögla där sedan andra sidans snöre träs. Foten ska på detta sätt bli mer stabiliserad i skon.
Och idag kände jag inte alls så mycket besvär, började komma lite svagt efter 18-19 km, men det kan varit inbillning för det var inga problem att slutföra passet.
Höll ett lugnt tempo, 5:00 tempo var målet för dagen, nu är jag mer disciplinerad och börjar inte springa snabbare efter ett tag. Märker dock att om jag inte tänker på det gärna vill glida in i ett 4:40 tempo, det verkar vara mitt defaultläge på lugna pass. men den farten är för hög om jag inte vill slita för mycket på kroppen.
Passet kändes väldigt bra, inga stora problem med hälen, bara lite lätt molande ibland. Kände att andningen var väldigt kontrollerad och kände mig bara lite trött de sista 2-3 kilometerna.
Det bästa är ändå den positiva mentala känslan som infinner sig. Lördag och nästan hela helgen kvar, det bildas positiva tankar som likt varma sommarvindar blåser bort dom dystra negativa regnmolnstankarna som förmörkat mitt sinne nästan hela veckan. Hoppet tänds och framtiden är åter ljus och full med möjligheter. Då känner man enorm tacksamhet. Att genom ett lugnt, långt löppass få denna enorma mentala kick är fantastiskt, just i de ögonblicken är det svårt att önska sig något ytterligare.
Dagens pass
Har nu kört på hela veckan med endast lugna pass, ingen högintensiv löpning. I förgår blev det ett cykelpass, det var väldigt längesedan. Körde på i 200watt i 50 minuter. Pulsen låg mellan 120-130. Blev rejält svettigt ändå. Kändes helt okej i benen. I går körde jag som vanligt med rodd och ct, samma som vanligt, 175 watt på båda maskinerna i 20 minuter.
lördag 1 november 2014
Kuperat långpass. 21.7 km. 4:54 tempo. Framfotsrunda 213.
Dagens runda
Blev ett kuperat och rätt så slitigt långpass idag. En ny sträckning. Har cyklat en hel del i Fyllerydsskogen och sprungit lite stigar där i somras men inte det långa "vit/svarta" spåret på 11 km.
Det var mer kuperat än vad jag upplevde med cykeln, en del riktigt branta backar. Hade som intention att hålla ner farten och verkligen springa i 5-tempo. Idag var det inga problem med det, kände mig sliten och har kört på nu med någon form av konditionsträning i 10 dagar i rad. Passet jag körde igår på gymmet var också lite tungt och oinspirerat. En del pass hade nog varit bättre att lämna ogjorda?
Dagens pass började lugnt och stilla med 1 km nedförslöpning kändes stelt och stumt och hade svårt att få upp farten. Det blev något bättre andra och tredje kilometern. Vädret var disigt och det hängde regn i luften, små droppar, som om någon stått med en halvtäppt vattenspruta man har till att duscha blommorna med. Sedan blev det uppförsbacke till Vais-torpet. Stannade till vid informationstavlan, hade då varit ute i nästan 6 kilometer. Bestämde mig för att ta det långa spåret, 11 km. Väldigt varierad terräng, både i ren skog, runt en golfbana och i utkanten på olika villaområden. Grusvägar blandade med motionsspår. Mycket upp och ner.
När man springer i ett långpasstempo passar det dåligt med så här kuperad terräng. Det blir så ryckig och ojämn löpning. Trots det låga tempot blev jag rejält sliten. Jag vek av från spåret 2 kilometer innan jag hade sprungit hela varvet. Hade först tänkt köra ett helvarv. Men kände att jag blev allt mer sliten av de branta backarna och var rädd att det skulle bli för tufft och att jag skulle få svårt att återhämta mig. Så det blev lite extra långt på asfalten i de norra delarna av Växjös villaområden i stället. Tror det var bra för de 6-7 sista kilometerna var tunga idag. Det vara precis att jag orkade med att hålla 5-tempo. Hade ingen energi till att pressa hårdare heller. En sådan dag då det helt enkelt inte gick att få upp pulsen även om jag ville. Känner igen känslan då jag cyklade mycket och var inne på 5-6:e dagen i rad. Då var det också samma sega känsla.
Precis som innan så kom den obehagliga brännande känslan under vänsterhälen idag igen, efter 19 km. Men idag iddes jag inte stanna utan körde på. Det blev nästintill outhärdligt sista kilometern. Hade mina nya Adidas, detta är ett stort problem för mig och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att undvika detta framöver. I Merrellskorna har jag aldrig haft några problem, det finns inga inläggssulor i dom. Men de skorna saknar dropp så jag tror inte min häl fixar så långa distanser för tillfället. Salmingskorna är ett alternativ, men jag har haft problem med dom också i de lägre farterna. de har varit perfekta snabbare pass. Ja, får fundera ett tag till på det.
Hade ingen koll på andningen idag, men det var bara aktuellt med 4-takts andning i någon uppförsbacke annars hade jag inget behov att tänka på det idag. Kändes lite i vänsterhälen under hela passet, speciellt i uppförsbackarna. Medelpulsen bara 130, ett tecken på att jag var muskulärt sliten.
Blev ett kuperat och rätt så slitigt långpass idag. En ny sträckning. Har cyklat en hel del i Fyllerydsskogen och sprungit lite stigar där i somras men inte det långa "vit/svarta" spåret på 11 km.
Det var mer kuperat än vad jag upplevde med cykeln, en del riktigt branta backar. Hade som intention att hålla ner farten och verkligen springa i 5-tempo. Idag var det inga problem med det, kände mig sliten och har kört på nu med någon form av konditionsträning i 10 dagar i rad. Passet jag körde igår på gymmet var också lite tungt och oinspirerat. En del pass hade nog varit bättre att lämna ogjorda?
Dagens pass började lugnt och stilla med 1 km nedförslöpning kändes stelt och stumt och hade svårt att få upp farten. Det blev något bättre andra och tredje kilometern. Vädret var disigt och det hängde regn i luften, små droppar, som om någon stått med en halvtäppt vattenspruta man har till att duscha blommorna med. Sedan blev det uppförsbacke till Vais-torpet. Stannade till vid informationstavlan, hade då varit ute i nästan 6 kilometer. Bestämde mig för att ta det långa spåret, 11 km. Väldigt varierad terräng, både i ren skog, runt en golfbana och i utkanten på olika villaområden. Grusvägar blandade med motionsspår. Mycket upp och ner.
När man springer i ett långpasstempo passar det dåligt med så här kuperad terräng. Det blir så ryckig och ojämn löpning. Trots det låga tempot blev jag rejält sliten. Jag vek av från spåret 2 kilometer innan jag hade sprungit hela varvet. Hade först tänkt köra ett helvarv. Men kände att jag blev allt mer sliten av de branta backarna och var rädd att det skulle bli för tufft och att jag skulle få svårt att återhämta mig. Så det blev lite extra långt på asfalten i de norra delarna av Växjös villaområden i stället. Tror det var bra för de 6-7 sista kilometerna var tunga idag. Det vara precis att jag orkade med att hålla 5-tempo. Hade ingen energi till att pressa hårdare heller. En sådan dag då det helt enkelt inte gick att få upp pulsen även om jag ville. Känner igen känslan då jag cyklade mycket och var inne på 5-6:e dagen i rad. Då var det också samma sega känsla.
Precis som innan så kom den obehagliga brännande känslan under vänsterhälen idag igen, efter 19 km. Men idag iddes jag inte stanna utan körde på. Det blev nästintill outhärdligt sista kilometern. Hade mina nya Adidas, detta är ett stort problem för mig och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att undvika detta framöver. I Merrellskorna har jag aldrig haft några problem, det finns inga inläggssulor i dom. Men de skorna saknar dropp så jag tror inte min häl fixar så långa distanser för tillfället. Salmingskorna är ett alternativ, men jag har haft problem med dom också i de lägre farterna. de har varit perfekta snabbare pass. Ja, får fundera ett tag till på det.
Hade ingen koll på andningen idag, men det var bara aktuellt med 4-takts andning i någon uppförsbacke annars hade jag inget behov att tänka på det idag. Kändes lite i vänsterhälen under hela passet, speciellt i uppförsbackarna. Medelpulsen bara 130, ett tecken på att jag var muskulärt sliten.
lördag 25 oktober 2014
Bergundasjön + 3 varv runt Växjösjön, 25 km, 4:50 tempo. Framfotsrunda 209
Blev mitt längsta långpass hittills, 25 km i 4:50 tempo. Runt 130 i medelpuls. Klockan skenade som vanligt första kilometern så maxpulsen stämmer inte men idag blev den 150 som högst. Det var under den sista kilometern som går uppför.
Kände direkt vid starten idag att det skulle bli rätt så tungt, mina långpass tenderar att bli alldeles för snabba, de senaste gångerna har jag legat på strax över 4:30, vilket är för snabbt för mig. Det går bra i början att hålla det lite lägre tempot när jag fortfarande inte blivit varm i kroppen. Men idag öppnade jag strax under 5:00 tempo och farten kändes okej men känslan var rätt stum och stel, kände av vänsterhälen en del. Troligtvis så hade inte kroppen hunnit återhämta sig fullt ut efter torsdagens rätt så hårda tempopass.
Dagens runda
Kände även av det passet under gårdagens gympass som kändes riktigt tufft. Hade stora problem att kunna fullfölja CT, jag har ökat CT 20 watt den senaste veckan och det har inte medfört några större problem men igår så var det extra tufft och det var precis att jag klarade av att genomföra det fullt ut.
Så idag var det inga problem med att hålla ner tempot, det fanns ingen kraft i benen idag. Andningen är svårt att hålla koll på när jag inte blir så andfådd, när jag ändå försökte kolla så låg jag på utandning på vart 6-7:e steg. När jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer, så brukar jag vanligtvis öka men idag låg jag på mellan 4:45-4:50 tempo. Det blåste en rätt så bra vind från syd men eftersom jag trivs bäst med att springa medsols så fick jag mer fördel än nackdel av vinden, det är mer öppet på medvindssidan. Efter 1 varv runt Växjösjön, började det kännas lite stumt i framsidan på låren. Sen efter 17 kilometer fick jag den där brännande känslan under vänster häl som jag fått varje gång jag haft mina nya Adidas, hade nya strumpor idag som kändes otroligt sköna i torsdags då jag sprang 13 km. Men så i dag kom denna brännande känsla exakt vid 17 km. Jag kan inte förstå att det kan komma så exakt varje gång. Vid 19 km fick jag stanna för det blev allt mer outhärdligt. Tog av mig skon och masserade under fotsulan, det hade inte blivit någon blåsa. Tog på mig skon igen. Sen kunde jag springa de återstående 6 km utan mer besvär.
Jag visste att de 2 sista km skulle bli tuffa, dels för att jag aldrig innan sprungit så här långt, 22 km är det längsta jag gjort innan dagens pass. Det var både motvind och uppför, men det gick ändå lite bättre än väntat. Nu några timmar efteråt är jag dock rejält trött i hela kroppen, men på ett skönt och avslappnat sätt, har inte direkt ont någonstans, men har krampat lite på baksidan av låren. Kollade stegfrekvensen idag och låg på 168 ungefär i 4:50 tempo. På löpbandet under tisdagens intervallpass var jag på 180 steg vid 15 km/h. Men tycker det är lite lättare att hålla ett kortare steg och högre frekvens på löpbandet. Kom på mig själv med att sjunka ihop en hel del och falla lite för mycket framåt med överkroppen den sista halvan av dagens pass.
Det bekymrar mig en del att jag inte klara att springa så här långt utan att få de här problemen med skorna. Nu borde dessa Adidasskor snart vara insprungna. Har även den senaste veckan känt av min skada i högerfoten som jag fick i vintras, stressfraktur på pekfingertån. Lite lätt molande både under och några timmar efter passen. Lite märkligt då det varit helt tyst annars de senaste månaderna.
I dag var det verkligen höstkänsla ute, 8 grader regn bitvis och en i hållande vind, knappt några löv kvar på träden och människorna jag mötte gåendes var rejält påpälsade.
Kände direkt vid starten idag att det skulle bli rätt så tungt, mina långpass tenderar att bli alldeles för snabba, de senaste gångerna har jag legat på strax över 4:30, vilket är för snabbt för mig. Det går bra i början att hålla det lite lägre tempot när jag fortfarande inte blivit varm i kroppen. Men idag öppnade jag strax under 5:00 tempo och farten kändes okej men känslan var rätt stum och stel, kände av vänsterhälen en del. Troligtvis så hade inte kroppen hunnit återhämta sig fullt ut efter torsdagens rätt så hårda tempopass.
Dagens runda
Kände även av det passet under gårdagens gympass som kändes riktigt tufft. Hade stora problem att kunna fullfölja CT, jag har ökat CT 20 watt den senaste veckan och det har inte medfört några större problem men igår så var det extra tufft och det var precis att jag klarade av att genomföra det fullt ut.
Så idag var det inga problem med att hålla ner tempot, det fanns ingen kraft i benen idag. Andningen är svårt att hålla koll på när jag inte blir så andfådd, när jag ändå försökte kolla så låg jag på utandning på vart 6-7:e steg. När jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer, så brukar jag vanligtvis öka men idag låg jag på mellan 4:45-4:50 tempo. Det blåste en rätt så bra vind från syd men eftersom jag trivs bäst med att springa medsols så fick jag mer fördel än nackdel av vinden, det är mer öppet på medvindssidan. Efter 1 varv runt Växjösjön, började det kännas lite stumt i framsidan på låren. Sen efter 17 kilometer fick jag den där brännande känslan under vänster häl som jag fått varje gång jag haft mina nya Adidas, hade nya strumpor idag som kändes otroligt sköna i torsdags då jag sprang 13 km. Men så i dag kom denna brännande känsla exakt vid 17 km. Jag kan inte förstå att det kan komma så exakt varje gång. Vid 19 km fick jag stanna för det blev allt mer outhärdligt. Tog av mig skon och masserade under fotsulan, det hade inte blivit någon blåsa. Tog på mig skon igen. Sen kunde jag springa de återstående 6 km utan mer besvär.
Jag visste att de 2 sista km skulle bli tuffa, dels för att jag aldrig innan sprungit så här långt, 22 km är det längsta jag gjort innan dagens pass. Det var både motvind och uppför, men det gick ändå lite bättre än väntat. Nu några timmar efteråt är jag dock rejält trött i hela kroppen, men på ett skönt och avslappnat sätt, har inte direkt ont någonstans, men har krampat lite på baksidan av låren. Kollade stegfrekvensen idag och låg på 168 ungefär i 4:50 tempo. På löpbandet under tisdagens intervallpass var jag på 180 steg vid 15 km/h. Men tycker det är lite lättare att hålla ett kortare steg och högre frekvens på löpbandet. Kom på mig själv med att sjunka ihop en hel del och falla lite för mycket framåt med överkroppen den sista halvan av dagens pass.
Det bekymrar mig en del att jag inte klara att springa så här långt utan att få de här problemen med skorna. Nu borde dessa Adidasskor snart vara insprungna. Har även den senaste veckan känt av min skada i högerfoten som jag fick i vintras, stressfraktur på pekfingertån. Lite lätt molande både under och några timmar efter passen. Lite märkligt då det varit helt tyst annars de senaste månaderna.
I dag var det verkligen höstkänsla ute, 8 grader regn bitvis och en i hållande vind, knappt några löv kvar på träden och människorna jag mötte gåendes var rejält påpälsade.
lördag 18 oktober 2014
Bergundasjön+ Trummen runt, 18km 4:35 tempo. Framfotsrunda 206
Dagens runda
Blev ett bra långpass. Fast idag hade jag helst sprungit mitt första maraton, Men känner fortfarande att jag inte har tillräckligt med träning för de distanserna. Samt att jag inte har kommit överens med några skor för 4 mil. Men när jag sprang dagens runda så kom jag efter cirka 14 kilometer mitt i starten för Växjö maraton. Jag sprang på samma väg. Men precis innan jag kom fram till starten så stannade jag för att se på startfältet.
400 löpare kom springandes i varierande stilar och tempo. En mäktig syn och man såg hur koncentrerade alla var, det var full fokus på alla håll och kanter. Rosa Pantern var med i startfältet, Jag fick en kort pratstund med honom efter loppet. Han var trött och jag tror han landade på lite drygt 3:30. Han har sprungit på lite över 2:30 när han var som bäst i den åldern jag är nu, 46-47.
Jag följer honom på hans blogg, förra årets Växjö maraton visste jag inte vem han var. När jag stod och tittade då så kom det någon med en väldigt konstig utstyrsel, tror han hade någon slags brottardräkt förra året. Men det jag slogs över då var hans fina löpstil, landade på mellanfoten och hade en stolt hållning.
Efter att fältet passerat återtog jag min runda och mötte en hel del människor som var och tittade på starten, Även någon som kommenterade att jag var på väg åt fel håll. Jag kunde inte annat än hålla med. Men nu har jag ett mål att sikta mot nästa år. Då vill jag verkligen göra maratondebut. Växjö maraton skulle passa perfekt, men sin flacka bana och kända terräng. Lätt att få assistans också.
Hade mina nya Adidas i dag och det kändes mycket bättre i hälen. Bara lite svagt molande känsla. Efter dagens runda blev det lunch och sedan ner till stan för att följa de tappra löparna. Blev så sugen och inspirerad. Det är konstigt med hur svårt det är att leva sig in i andras ansträngningar. Man kan se hur folk lider under under ett maraton. Men ändå inte fatta hur ont det gör, När jag själv springer så tror jag att folk ska se hur jag lider under en målgång på ett millopp, men det gör dom inte. För jag känner inget när jag ser dessa plågade själar passera mig. Jag försöker sätta mig in i deras situation men det går inte. Man måste själv vara där för att verkligen kunna känna hur det känns.
Det passerade en jag känner framför mina ögon och han sprang på samma tid som mig under musikmilen, strax över 39 minuter, Han hade det väldigt tungt och fick en tid runt 4 timmar. Så det är tydligt att ett maraton är inget man snyter ur sig hur lätt som helst.
Jag har så stor respekt för dessa distanser och jag vill inte dra på mig bestående men, därför dröjer mitt första maraton ännu ett tag för att samla ytterligare mod och kraft.
Blev ett bra långpass. Fast idag hade jag helst sprungit mitt första maraton, Men känner fortfarande att jag inte har tillräckligt med träning för de distanserna. Samt att jag inte har kommit överens med några skor för 4 mil. Men när jag sprang dagens runda så kom jag efter cirka 14 kilometer mitt i starten för Växjö maraton. Jag sprang på samma väg. Men precis innan jag kom fram till starten så stannade jag för att se på startfältet.
 |
| Här kommer Pantern, 2 varv kvar. |
400 löpare kom springandes i varierande stilar och tempo. En mäktig syn och man såg hur koncentrerade alla var, det var full fokus på alla håll och kanter. Rosa Pantern var med i startfältet, Jag fick en kort pratstund med honom efter loppet. Han var trött och jag tror han landade på lite drygt 3:30. Han har sprungit på lite över 2:30 när han var som bäst i den åldern jag är nu, 46-47.
Jag följer honom på hans blogg, förra årets Växjö maraton visste jag inte vem han var. När jag stod och tittade då så kom det någon med en väldigt konstig utstyrsel, tror han hade någon slags brottardräkt förra året. Men det jag slogs över då var hans fina löpstil, landade på mellanfoten och hade en stolt hållning.
 | ||||||
|
Efter att fältet passerat återtog jag min runda och mötte en hel del människor som var och tittade på starten, Även någon som kommenterade att jag var på väg åt fel håll. Jag kunde inte annat än hålla med. Men nu har jag ett mål att sikta mot nästa år. Då vill jag verkligen göra maratondebut. Växjö maraton skulle passa perfekt, men sin flacka bana och kända terräng. Lätt att få assistans också.
Hade mina nya Adidas i dag och det kändes mycket bättre i hälen. Bara lite svagt molande känsla. Efter dagens runda blev det lunch och sedan ner till stan för att följa de tappra löparna. Blev så sugen och inspirerad. Det är konstigt med hur svårt det är att leva sig in i andras ansträngningar. Man kan se hur folk lider under under ett maraton. Men ändå inte fatta hur ont det gör, När jag själv springer så tror jag att folk ska se hur jag lider under en målgång på ett millopp, men det gör dom inte. För jag känner inget när jag ser dessa plågade själar passera mig. Jag försöker sätta mig in i deras situation men det går inte. Man måste själv vara där för att verkligen kunna känna hur det känns.
Det passerade en jag känner framför mina ögon och han sprang på samma tid som mig under musikmilen, strax över 39 minuter, Han hade det väldigt tungt och fick en tid runt 4 timmar. Så det är tydligt att ett maraton är inget man snyter ur sig hur lätt som helst.
Jag har så stor respekt för dessa distanser och jag vill inte dra på mig bestående men, därför dröjer mitt första maraton ännu ett tag för att samla ytterligare mod och kraft.
lördag 11 oktober 2014
Långpass Runt Bergunda och Växjösjön, 4:39 tempo 21km. Framfotsrunda 202
Dagens runda.
Blev en runda i 2 olika tempo. Första 11 kilometerna sprang jag i 4:50 tempo ungefär. Sen när jag kom ut till Växjösjön så ökade jag lite så jag kom in i 4-taktsandning, då ökade farten till 4:30 ungefär, gick bra ända fram till sista 3-4 kilometerna, då kom stelhet i låren och det började gå tungt, sista 1,5 km är uppför. Men kunde hålla mig kvar i 4-taktsandningen.
Det var väldigt fint springväder i dag, i princip vindstilla, runt 10 grader och mulet. Första km var stel och gick sakta, stannade efter den och körde lite uppmjukningsövningar för mina stela vrister och hälar. De första 2 km efter det stoppet var lite sega och det kändes sådär. Sen kom svettproduktionen igång och det började kännas allt behagligare, då låg jag i 4:45 tempo. I det tempot känns det väldigt lätt och fint för mig och jag behöver inte fokusera något på andningen, däremot på tekniken och hållningen, för i den farten sjunker jag lätt i hop lite och blir slarvig. Så när ökningen kom efter 11 km idag så kändes det skönt och jag kom upp bättre med både hållning och stegen kändes allt kraftfullare. Från kilometer 11 fram till 17:e km ungefär kändes det väldigt bra, riktigt fint flyt i allt och det kändes lätt i både andning och kroppens muskler. Därefter kom stelhet i framför allt framsidan av låren och även lite brännande känningar i vänsterhälen, från friktionen mellan strumpor och fot. Det kom nästan exakt på samma ställe som förra lördagens långpass. Helt otroligt, att det kommer precis efter 18 km. Men denna gången var det något lindrigare så jag fortsatte utan att stanna och det blev inte outhärdligt som förra gången.
Jag är lite osäker på om det är rätt att köra långpassen med denna för mig rätt höga farten sista milen? För efteråt är jag väldigt trött resten av dagen, men ändå på ett skönt sätt, jag blir avkopplad och stressfri resten av dagen och det mesta som kommer i min väg hanterar jag på ett lugnt sätt. De lördagar då jag inte sprungit kommer det annars lätt rastlöshet och jag är mer på spänn de dagarna. Så långpass på lördagarna som det varit nu ett tag passar mig alldeles förträffligt. Men som sagt det kanske hade varit bättre att köra hela passet i ett 4.50 tempo, bara för att återhämtningen inte skulle bli så lång.
I går var det gympass med roddmaskin och CT. Blev runt 170 i medelwatt på rodden i 5 km. Kändes något segt igår. CT som vanligt. Runt 160 i 20 minuter.
Vikten ligger runt 76 kg, något tyngre hela tiden, en del är nog ökad muskelvolym i ryggen och på benen av roddmaskinen samt crosstrainern. Men en hel del sitter tyvärr runt magen också. Jag önskar att jag haft lite starkare karaktär vad det gäller choklad och söta äppelpajer på helgerna men att avstå detta är svårt. Fast samtidigt kan jag inte förvänta mig någon drastisk förbättring av mina tider om jag inte kan avstå en del av det söta. Möjligt att jag vid riktigt gynnsamma förhållanden kan komma in i en period av avhållsamhet. Framtiden får utvisa om jag klarar det eller inte.
Blev en runda i 2 olika tempo. Första 11 kilometerna sprang jag i 4:50 tempo ungefär. Sen när jag kom ut till Växjösjön så ökade jag lite så jag kom in i 4-taktsandning, då ökade farten till 4:30 ungefär, gick bra ända fram till sista 3-4 kilometerna, då kom stelhet i låren och det började gå tungt, sista 1,5 km är uppför. Men kunde hålla mig kvar i 4-taktsandningen.
Det var väldigt fint springväder i dag, i princip vindstilla, runt 10 grader och mulet. Första km var stel och gick sakta, stannade efter den och körde lite uppmjukningsövningar för mina stela vrister och hälar. De första 2 km efter det stoppet var lite sega och det kändes sådär. Sen kom svettproduktionen igång och det började kännas allt behagligare, då låg jag i 4:45 tempo. I det tempot känns det väldigt lätt och fint för mig och jag behöver inte fokusera något på andningen, däremot på tekniken och hållningen, för i den farten sjunker jag lätt i hop lite och blir slarvig. Så när ökningen kom efter 11 km idag så kändes det skönt och jag kom upp bättre med både hållning och stegen kändes allt kraftfullare. Från kilometer 11 fram till 17:e km ungefär kändes det väldigt bra, riktigt fint flyt i allt och det kändes lätt i både andning och kroppens muskler. Därefter kom stelhet i framför allt framsidan av låren och även lite brännande känningar i vänsterhälen, från friktionen mellan strumpor och fot. Det kom nästan exakt på samma ställe som förra lördagens långpass. Helt otroligt, att det kommer precis efter 18 km. Men denna gången var det något lindrigare så jag fortsatte utan att stanna och det blev inte outhärdligt som förra gången.
Jag är lite osäker på om det är rätt att köra långpassen med denna för mig rätt höga farten sista milen? För efteråt är jag väldigt trött resten av dagen, men ändå på ett skönt sätt, jag blir avkopplad och stressfri resten av dagen och det mesta som kommer i min väg hanterar jag på ett lugnt sätt. De lördagar då jag inte sprungit kommer det annars lätt rastlöshet och jag är mer på spänn de dagarna. Så långpass på lördagarna som det varit nu ett tag passar mig alldeles förträffligt. Men som sagt det kanske hade varit bättre att köra hela passet i ett 4.50 tempo, bara för att återhämtningen inte skulle bli så lång.
I går var det gympass med roddmaskin och CT. Blev runt 170 i medelwatt på rodden i 5 km. Kändes något segt igår. CT som vanligt. Runt 160 i 20 minuter.
Vikten ligger runt 76 kg, något tyngre hela tiden, en del är nog ökad muskelvolym i ryggen och på benen av roddmaskinen samt crosstrainern. Men en hel del sitter tyvärr runt magen också. Jag önskar att jag haft lite starkare karaktär vad det gäller choklad och söta äppelpajer på helgerna men att avstå detta är svårt. Fast samtidigt kan jag inte förvänta mig någon drastisk förbättring av mina tider om jag inte kan avstå en del av det söta. Möjligt att jag vid riktigt gynnsamma förhållanden kan komma in i en period av avhållsamhet. Framtiden får utvisa om jag klarar det eller inte.
lördag 27 september 2014
Långpass 21 km i 4:36 tempo, framfotsrunda 195
Blev nästan exakt en halvmara, 21.05 km. Från D på Teleborg sedan runt Bergundasjön efter det 2 varv runt Växjösjön sedan hem mot Teleborg igen.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
lördag 13 september 2014
Långpass 18 kilometer, 4:44 tempo, framfotsrunda 190.
Blev ett lugnt och bra pass, kändes skönt med lite lägre tempo samt att återigen få andas in utomhusluft på ett löppass igen. 15 grader, mulet. Perfekta yttre förhållande.
Bandpasset satt fortfarande kvar i vaderna och framsidan på låren, igår hade jag helvila från all träning. Idag blev det en medelpuls runt 135. Andning la jag inget fokus på när det går i detta tempo, var ett kort parti runt Växjösjön som jag kom in i 4-taktsandning, gick runt 4:30 tempo i någon kilometer.
Dagens runda
Har lite funderingar på att springa ett millopp nästa lördag. Musikmilen mitt i Växjö, ett helt nytt lopp som kommer att gå i centrum, sedan en tur runt Växjösjön och Trummen, för att sedan åter komma in i centrum och avslutas där det börjar, på Stortorget, en flack och fin sträckning. Många som kan få riktigt bra miltider där. Utmed banan kommer det att vara minst 4 orkestrar/band som spelar under loppet. Ska jag springa det och komma under 40 minuter måste jag redan nu dra ner rejält på mängden i träningarna, kanske bara springa orienteringen nu på tisdag och eventuellt en väldigt kort runda på torsdagen. Kan bli lite spännande, men har ingen aning om var jag står tidsmässigt, har blivit lite tung, väger 76 kg, i våras när jag sprang Växjöloppet låg jag runt 73-74 kg.
Kan vara lite muskler i framför allt ryggen då jag kört en hel del roddmaskin sista tiden, men är nog rädd för att även midjemåttet ökat lite och det är inte muskler i så fall. Jag är svag för sötsaker och har svårt att avstå bara för att verkligen toppa formen, men vet sedan tidigare om jag väger runt 71-72 kg nog skulle vara på en för mig optimal nivå.
Jag behöver tävla, för att avdramatisera just det momentet lite, de senaste 4-5 åren har jag bara "tävlat" en gång om året, Växjöloppet 10 kilometer 1 maj varje år. Däremellan kör jag inga så hårda pass som just en mil på tävling innebär. det är mentalt jobbigt tycker jag att ta ut sig så pass som jag gör då, särskilt sista 3-4 kilometerna kan vara riktigt plågsamma, men ju mer man utsätter sig för det desto lättare borde det gå och kanske man kan lära sig att ta det några procent lugnare för att inte plåga sig för mycket.
Vi får se hur jag gör, blir efteranmälan i så fall. Men då behöver jag i alla fall inte bestämma mig förrän någon dag innan.
Bandpasset satt fortfarande kvar i vaderna och framsidan på låren, igår hade jag helvila från all träning. Idag blev det en medelpuls runt 135. Andning la jag inget fokus på när det går i detta tempo, var ett kort parti runt Växjösjön som jag kom in i 4-taktsandning, gick runt 4:30 tempo i någon kilometer.
Dagens runda
Har lite funderingar på att springa ett millopp nästa lördag. Musikmilen mitt i Växjö, ett helt nytt lopp som kommer att gå i centrum, sedan en tur runt Växjösjön och Trummen, för att sedan åter komma in i centrum och avslutas där det börjar, på Stortorget, en flack och fin sträckning. Många som kan få riktigt bra miltider där. Utmed banan kommer det att vara minst 4 orkestrar/band som spelar under loppet. Ska jag springa det och komma under 40 minuter måste jag redan nu dra ner rejält på mängden i träningarna, kanske bara springa orienteringen nu på tisdag och eventuellt en väldigt kort runda på torsdagen. Kan bli lite spännande, men har ingen aning om var jag står tidsmässigt, har blivit lite tung, väger 76 kg, i våras när jag sprang Växjöloppet låg jag runt 73-74 kg.
Kan vara lite muskler i framför allt ryggen då jag kört en hel del roddmaskin sista tiden, men är nog rädd för att även midjemåttet ökat lite och det är inte muskler i så fall. Jag är svag för sötsaker och har svårt att avstå bara för att verkligen toppa formen, men vet sedan tidigare om jag väger runt 71-72 kg nog skulle vara på en för mig optimal nivå.
Jag behöver tävla, för att avdramatisera just det momentet lite, de senaste 4-5 åren har jag bara "tävlat" en gång om året, Växjöloppet 10 kilometer 1 maj varje år. Däremellan kör jag inga så hårda pass som just en mil på tävling innebär. det är mentalt jobbigt tycker jag att ta ut sig så pass som jag gör då, särskilt sista 3-4 kilometerna kan vara riktigt plågsamma, men ju mer man utsätter sig för det desto lättare borde det gå och kanske man kan lära sig att ta det några procent lugnare för att inte plåga sig för mycket.
Vi får se hur jag gör, blir efteranmälan i så fall. Men då behöver jag i alla fall inte bestämma mig förrän någon dag innan.
lördag 30 augusti 2014
Kuperat långpass, 22km i 4:44 tempo. Framfotsrunda 183
Blev en innan aldrig sprungen runda. Utgick från Hanaslöv och sprang sedan mot Lönås därefter mot Härlöv och sedan tillbaka till Hanaslöv, en rejält kuperad runda med få flacka meter. Den sista branta backen sög rejält med energi, den är nästan 700 meter lång och stiger ungefär 50 meter. I den efterföljande nerförsbacken kändes det rejält i framsidan på låren, då hade jag redan 17 kilometer i benen.
De sista 5 kilometerna sprang jag lite fortare, blev 4:30 tempo. Då kändes det inte lika mycket i låren. Med det höjda tempo i slutet steg pulsen och ansträngningen blev betydligt jobbigare, särskilt sista 1,5 kilometerna som stiger sakta, då fick jag slita ont och eftersom jag tog i så mycket i slutet så blir känslan så lätt att hela rundan var jobbig, trots att den kändes väldigt behaglig de först 15-16 kilometerna.
Kändes lite molande i hälen hela rundan, men svagt. Men i den sista backen kändes det rejält men så fort jag passerat toppen så släppte det. Hade mina gamla Adidas idag.
Dagens runda
Började annars rundan i ett lugnt tempo, var väldigt osäker inför rundan hur kroppen skulle reagera på denna kuperade runda. Det funkade bra i de första backarna, sänkte farten rejält och var noga med att ha blicken långt upp i backarna. Höll 4:50 tempo och det kändes bra, lagom varmt, 12 grader och mulet. I princip vindstilla. Fick inga problem med låren i början som jag fått de föregående långpassen. Körde på gymmet igår men tog det väldigt lugnt, hade 120 i medelwatt både på roddmaskin och CT, ungefär 60 minuter totalt.
Men efter dagens runda har jag varit rejält sliten och det har verkligen känts i hela kroppen, är fortfarande 8 timmar efteråt trött, men på ett bra sätt, har inte ont någonstans men trött och sliten som man ska vara om man ansträngt sig. Fast man kan undra med nyttan, för jag har inte fått så mycket annat gjort idag.
De sista 5 kilometerna sprang jag lite fortare, blev 4:30 tempo. Då kändes det inte lika mycket i låren. Med det höjda tempo i slutet steg pulsen och ansträngningen blev betydligt jobbigare, särskilt sista 1,5 kilometerna som stiger sakta, då fick jag slita ont och eftersom jag tog i så mycket i slutet så blir känslan så lätt att hela rundan var jobbig, trots att den kändes väldigt behaglig de först 15-16 kilometerna.
Kändes lite molande i hälen hela rundan, men svagt. Men i den sista backen kändes det rejält men så fort jag passerat toppen så släppte det. Hade mina gamla Adidas idag.
Dagens runda
Började annars rundan i ett lugnt tempo, var väldigt osäker inför rundan hur kroppen skulle reagera på denna kuperade runda. Det funkade bra i de första backarna, sänkte farten rejält och var noga med att ha blicken långt upp i backarna. Höll 4:50 tempo och det kändes bra, lagom varmt, 12 grader och mulet. I princip vindstilla. Fick inga problem med låren i början som jag fått de föregående långpassen. Körde på gymmet igår men tog det väldigt lugnt, hade 120 i medelwatt både på roddmaskin och CT, ungefär 60 minuter totalt.
Men efter dagens runda har jag varit rejält sliten och det har verkligen känts i hela kroppen, är fortfarande 8 timmar efteråt trött, men på ett bra sätt, har inte ont någonstans men trött och sliten som man ska vara om man ansträngt sig. Fast man kan undra med nyttan, för jag har inte fått så mycket annat gjort idag.
lördag 23 augusti 2014
Långpass 20,3km. 4:51 tempo. Medelpuls 131. Framfotsrunda 180
Ett skönt långpass, i alla fall inledningsvis, klar och rätt så hög luft, inte så hög och fin som den kan bli i september och oktober men ändå rätt nära. Öppnade första 5 kilometerna på 5 tempo och det kändes bra.
Efter 6 kilometer började det strama på framsidan av låren. Det höll sig resten av rundan, men ändå på en acceptabel nivå. Hade väldigt kontrollerad andning mestadels, utandning på vart 7:e steg.
Dagens runda.
Lite märkligt med den stumma känslan i låren men tror det beror på ett rätt hårt schema sista veckorna, kört 3 dagar i rad nu, med intervaller i torsdags och ett gympass igår. Där blev det roddmaskin på 120 watt i 25 minuter. Sedan CT i 30 minuter på 160 Watt, avslutade gympasset med höjdhopparmattan, blev först 2*150 sedan de 2 sista körde jag 2*200 steg. Det gick bra men blev lite stum av dom, det var vid 18-tiden igår som jag åkte från gymmet, så då blir det inte så många timmars återhämtning till långpasset idag.
Som sagt var, dessa långpass är den stora glädjen med löpning, det har jag märkt tidigare också, men ändå har jag väldigt svårt för att komma iväg på dessa passen, genom åren tror jag det endast är ett tiotal pass över 15 kilometer som jag genomfört, det längsta hittills är 22 kilometer. Idag hade jag någon kilometer som var helt fantastisk, kom på mig själv med att nästan komma in i ett meditativt tillstånd, fullständigt avslappnad och i en märklig balans med både kropp, hjärna och den omgivande naturen. Kom efter 12 kilometer ungefär. Sedan vaknade jag till då jag mötte en annan löpare och var åter nödgad att tänka på löpningen igen, men hade nog tyvärr fallit i hop lite med kroppen när jag var i det avslappnade tillståndet. Kilometer 12-16 gick på grusväg eller motionsspår. Resten på asfalt, men de sista 4 kilometerna på asfalt blev nästan lite smärtsamma. Då stramade det rejält i låren och jag ökade lite för mycket men ville bara få slut på rundan.
Hade mina gamla Adidas, vågar inte ha mina nya ännu på dessa långpass, fick rejält ont under fotsulan när jag sprang en mil i dom med fel strumpor. Är rädd för att dra på mig för stora blåsor. Men det måste snart provas med dom för nu är mina gamla Adidas rejält slitna. Kände inte mycket i hälen under rundan, men tån började kännas efter 14-15 kilometer.
Till nästa långpass ska jag se till att vara lite mer utvilad. Nu efteråt är det rejält stelt och stumt lite överallt på kroppen.
Efter 6 kilometer började det strama på framsidan av låren. Det höll sig resten av rundan, men ändå på en acceptabel nivå. Hade väldigt kontrollerad andning mestadels, utandning på vart 7:e steg.
Dagens runda.
Lite märkligt med den stumma känslan i låren men tror det beror på ett rätt hårt schema sista veckorna, kört 3 dagar i rad nu, med intervaller i torsdags och ett gympass igår. Där blev det roddmaskin på 120 watt i 25 minuter. Sedan CT i 30 minuter på 160 Watt, avslutade gympasset med höjdhopparmattan, blev först 2*150 sedan de 2 sista körde jag 2*200 steg. Det gick bra men blev lite stum av dom, det var vid 18-tiden igår som jag åkte från gymmet, så då blir det inte så många timmars återhämtning till långpasset idag.
Som sagt var, dessa långpass är den stora glädjen med löpning, det har jag märkt tidigare också, men ändå har jag väldigt svårt för att komma iväg på dessa passen, genom åren tror jag det endast är ett tiotal pass över 15 kilometer som jag genomfört, det längsta hittills är 22 kilometer. Idag hade jag någon kilometer som var helt fantastisk, kom på mig själv med att nästan komma in i ett meditativt tillstånd, fullständigt avslappnad och i en märklig balans med både kropp, hjärna och den omgivande naturen. Kom efter 12 kilometer ungefär. Sedan vaknade jag till då jag mötte en annan löpare och var åter nödgad att tänka på löpningen igen, men hade nog tyvärr fallit i hop lite med kroppen när jag var i det avslappnade tillståndet. Kilometer 12-16 gick på grusväg eller motionsspår. Resten på asfalt, men de sista 4 kilometerna på asfalt blev nästan lite smärtsamma. Då stramade det rejält i låren och jag ökade lite för mycket men ville bara få slut på rundan.
Hade mina gamla Adidas, vågar inte ha mina nya ännu på dessa långpass, fick rejält ont under fotsulan när jag sprang en mil i dom med fel strumpor. Är rädd för att dra på mig för stora blåsor. Men det måste snart provas med dom för nu är mina gamla Adidas rejält slitna. Kände inte mycket i hälen under rundan, men tån började kännas efter 14-15 kilometer.
Till nästa långpass ska jag se till att vara lite mer utvilad. Nu efteråt är det rejält stelt och stumt lite överallt på kroppen.
söndag 10 augusti 2014
Långpass 21,6km. Framfotsrunda 174.
Blev ett lugnt långpass, fast det gjorde lite ont ändå. Kände redan på morronen att gårdagens gympass satt i låren. Körde både rodd, crosstrainer, löpband samt löpning i höjdhoppsmatta. Men ville verkligen köra ett långpass idag, annars skulle dröja minst en vecka till. Men om jag vetat igår att det skulle bli så här stelt i låren hade jag tagit det lugnare på gymmet. Lite konstigt att träningsvärken kom så hårt redan en dag efteråt, brukar vara mer efter 1,5-2 dygn. Så jag bävar lite för morgondagen då detta löppass ska läggas till gympasset i går.
Dagens runda.
Kände direkt att det ömmade i framsidan av låren, men på ett vis var det bra för då blev jag tvungen att hålla ett lugnt tempo, värst var det i nerförsbackarna. Enda gången det släppte lite var i en rätt lång och brant uppförsbacke. Kunde inte njuta som jag brukar göra annars på dessa lugna rundor, lårens status var och störde i mina tanker hela tiden, det blev dock inte värre utan låg på en konstant ömmande nivå. Blev runt 5 min/km i tempo. Sista 2 kilometerna tryckte jag på lite extra, kände att högervaden var på väg att krampa men det hjälpte lite ner jag tryckte på och fick ett förändrat löpsteg.
Tänkte inte så mycket på andningen idag, blir inte aktuellt när medelpulsen är så låg. Hade 129 i medelpuls.
Fick en blåsa under vänster framfot, men den påverkade inte något under själva löpningen. Blev nästan exakt en halvmara idag, hade ingen koll på distansen under själva löpningen. Men denna runda är varierande och med vacker omgivning, omväxlande asfalt och grusväg. Blir nog att jag kör den mer gånger.
Hade mina gamla Adidas, kändes okej i tån under löpningen men den är extra svullen nu efteråt, samt låren som är väldigt stumma, detta var den näst längsta distansen jag sprungit. Får allt mer respekt för dom som springer maror, och så många som håller strax över 4 min/km tempo i snitt, det är minst sagt imponerande. Det känns långt borta för tillfället.
Dagens runda.
Kände direkt att det ömmade i framsidan av låren, men på ett vis var det bra för då blev jag tvungen att hålla ett lugnt tempo, värst var det i nerförsbackarna. Enda gången det släppte lite var i en rätt lång och brant uppförsbacke. Kunde inte njuta som jag brukar göra annars på dessa lugna rundor, lårens status var och störde i mina tanker hela tiden, det blev dock inte värre utan låg på en konstant ömmande nivå. Blev runt 5 min/km i tempo. Sista 2 kilometerna tryckte jag på lite extra, kände att högervaden var på väg att krampa men det hjälpte lite ner jag tryckte på och fick ett förändrat löpsteg.
Tänkte inte så mycket på andningen idag, blir inte aktuellt när medelpulsen är så låg. Hade 129 i medelpuls.
Fick en blåsa under vänster framfot, men den påverkade inte något under själva löpningen. Blev nästan exakt en halvmara idag, hade ingen koll på distansen under själva löpningen. Men denna runda är varierande och med vacker omgivning, omväxlande asfalt och grusväg. Blir nog att jag kör den mer gånger.
Hade mina gamla Adidas, kändes okej i tån under löpningen men den är extra svullen nu efteråt, samt låren som är väldigt stumma, detta var den näst längsta distansen jag sprungit. Får allt mer respekt för dom som springer maror, och så många som håller strax över 4 min/km tempo i snitt, det är minst sagt imponerande. Det känns långt borta för tillfället.
söndag 1 juni 2014
Extra lång runda, cykeln stulen. Framfotsrunda 137.
Jag tyckte att det var rätt lagom med lite drygt 11 km:s löpning i dag. Men någon annan tyckte att jag behövde ytterligare 5 km. Eftersom denne eller dessa stal min olåsta cykel. Slarvigt men efter alla dessa år har jag alltid fått ha min cykel ifred. Men nu när det blir sommartid så rör det sig mer oärliga i området. När jag i början på rundan passerade badplatsen var det ett gäng småligister som höll på med diverse onödiga sysselsättningar. Ett gäng med 11-15 åringar. Vet inte med säkerhet men troligvis någon av dessa som tog min cykel. Hoppas den kommer till användning?
Hade inte tänkt springa idag, kändes inte bra i hälen efter morgonens långa promenad med D, vi gick som vanligt på söndagarna runt Bergundasjön, en runda på 13 kilometer. Helt underbart nu på sommaren. Brukar ta 2 timmar och 20 minuter, men tiden bara försvinner iväg. Långpromenader med trevligt sällskap är något av det bästa man kan sysselsätta sig med.
Men framåt eftermiddagen så kändes det bättre i hälen och jag ville inte spräcka mina nya rutiner, så det blev cykel upp till Spånenområdet och sedan var tanken en runda på 11 kilometer i lugnt tempo. Blev återigen lite snabbt, 4:30 tempo. Men det var kontrollerat och inte speciellt ansträngande. Det var varmt men som de sista rundorna så gick det bra med att dricka under rundan och det gör det mycket enklare. Har märkt förut då jag aldrig drack att jag i princip tog slut efter en lite drygt en mil om det var lite varmare. Hälen bekymrade inte heller speciellt mycket de 11 första kilometerna. Men när jag var färdig och skulle cykla hem så blev till att fortsätta löpa hem. Hade först tänkt att gå men kände mig ändå pigg så jag sprang på, nu med ett irriterat sinne. Nu märktes hälen betydligt mer och det gjorde ont den största delen av de avslutande 5 kilometerna. Det blev över 16km idag. Hade mina Adidas idag.
Dagens runda.
Hade inte tänkt springa idag, kändes inte bra i hälen efter morgonens långa promenad med D, vi gick som vanligt på söndagarna runt Bergundasjön, en runda på 13 kilometer. Helt underbart nu på sommaren. Brukar ta 2 timmar och 20 minuter, men tiden bara försvinner iväg. Långpromenader med trevligt sällskap är något av det bästa man kan sysselsätta sig med.
Men framåt eftermiddagen så kändes det bättre i hälen och jag ville inte spräcka mina nya rutiner, så det blev cykel upp till Spånenområdet och sedan var tanken en runda på 11 kilometer i lugnt tempo. Blev återigen lite snabbt, 4:30 tempo. Men det var kontrollerat och inte speciellt ansträngande. Det var varmt men som de sista rundorna så gick det bra med att dricka under rundan och det gör det mycket enklare. Har märkt förut då jag aldrig drack att jag i princip tog slut efter en lite drygt en mil om det var lite varmare. Hälen bekymrade inte heller speciellt mycket de 11 första kilometerna. Men när jag var färdig och skulle cykla hem så blev till att fortsätta löpa hem. Hade först tänkt att gå men kände mig ändå pigg så jag sprang på, nu med ett irriterat sinne. Nu märktes hälen betydligt mer och det gjorde ont den största delen av de avslutande 5 kilometerna. Det blev över 16km idag. Hade mina Adidas idag.
Dagens runda.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)