Crosstrainer + anatomistudier.

Idag blev det crosstrainer efter jobbet, hade tänkt köra på lite hårdare idag, men klarade nätt och jämnt av ett 30 minuterspass. Det gjorde mer ont i foten denna gången, lite konstigt men kan bero på träningsvärk sedan sist. När smärtan väl kommer så är det svårt att fokusera på att ta i rejält, det funkar inte på mig. Då tappar jag sugen. Jag körde färdigt passet men med sänkt intensitet. Körde 20 minuter på motionscykel istället.
Körde med de tunna Merrellen idag och ska nästa gång prova med mina gamla löparskor med mera dropp, då avlastar det bättre. Crosstrainern är annars perfekt. Det är betydligt lättare att få upp pulsen med den jämfört med cykeln.
Fick tips av en bloggkompis, Lennart. Han visade mig en länk till en bra bild på hur en fot är uppbyggd med senor och muskler om vartannat. Det är helt otroligt vad saker det finns i en fot. Det är svårt att förstå att det håller i hop så bra som det gör trots allt. Man förstår också efter att tittat på den bilden, här är bilden. , att det kan vara svårt att på lekmannanivå fastställa en skada på ett korrekt sätt. då leder och senor samt muskler går över varandra och kors och tvärs. Så det är lätt att missta sig. Men rent generellt så är det nästan alltid vila som gäller tills smärtorna avtagit och sedan rehab i sakta mak.
Kan tänka mig att elitlöpare blir rejält frustrerade när dom åker på skador, på den nivån tappar man snabbt och det måste vara rejält tålamodsprövande att invänta läkning.
Jag är ändå tacksam att jag kan cykla och köra crosstrainer. Hade jag bara haft lite närmare till bassäng hade jag gärna provat vattenlöpning också. Kanske till helgen, får se.

Googlat om min skada i foten. Förmodligen metatarsal stressfraktur i andra tån.

I dag har jag googlat omkring och det var ingen munter läsning och efter att ha läst på många olika sajter så inser jag att det förmodligen är en "metatarsal stressfraktur" i foten. Drabbar ofta löpare som har längre andra tå än stortå, har jag, som också ökar sin träningsmängd för snabbt. Som springer i stumma skor, gjorde jag.
 Om jag har riktig tur är det minst 4 veckors löpvila, om jag har otur, 12 veckors vila från löpning.
Det har gått 10 dagar nu sedan det inträffade och jag kan nästan gå obehindrat men kan inte trycka ifrån med framfoten, då smärtar det. Foten är inte längre svullen och jag har bara haft värk en natt, den första efter skadan.
Som väl är kan jag cykla och med lite besvär även köra på crosstrainer.
Det är bara att försöka smälta och göra det bästa av situationen. Denna omställning har ett högt pris.
Googlade även om känningarna jag haft på vänster utsida häl, men där är det lite mer diffust att avgöra, men allt tyder även där på överansträngning och förmodligen någon sorts inflammation. Det har jag haft över en månad nu. Det var under den ödesdigra perioden med 5dagars löpning i rad som den skadan började.
"To much to soon" Nu är jag en av dom som inte kunde inse det. Hade en alltför bra period i oktober då allt flöt på så bra. Inga känningar då och bra fart och känsla. Gjorde då en för snabb ökning och får nu betala.
Tåskadan är så uppenbar att den skulle komma när jag har facit i hand. Löpning i Merrel vanliga skor i över en månad på raken. På med five fingers på lördagen, sprang 12-13 helt underbara kilometer. Söndagen dagen efter så fick jag för mig att springa 6-7 kilometer till. Det var det stora felet. Efter halva rundan kom känningarna på ovansidan av högerfoten, lite lätt molande men i ökande för varje steg. Efter 1-2 kilometer kände jag att det inte var bra, stannade och kände efter med handen på foten. Men hade 2 kilometer kvar till bilen, tänkte först att jag skulle gå men i ren dumhet och envishet sprang jag sakta, kunde inte trycka ifrån utan fick sänka farten allt mer och till slut landa på utsidan utan att vrida över till insidan av foten de sista 500 meterna. Någonstans i mitt inre skrek någon stanna, stanna och gå sista biten, vad håller du på med! Men i andra örat sa den för dagen vinnande rösten; Fortsätt, det släpper snart, var inte så blödig. Ja om jag bara vetat...
Det är så svårt när man går, eller joggar, baklänges in i framtiden. Hade behövt ögon i nacken denna gången.
Ska verkligen försöka få ut något positivt av detta, inget sker utan mening, Nu  ska jag försöka förstå vad jag ska lära mig av detta.

Cykling igen.

Ja det blev en ny runda på cykeln, foten är inte tillräckligt bra ännu för att användas till löpning. Nu går jag nästan utan att halta så det blir långsamt bättre men om jag provar att trycka i från med framfoten så kommer det tillbaka med obehag.
I dag blev det en lite omväxlande runda upp till vår skidbacke, och några varv i dess nedre regioner som har elljusspår. Mötte en hel del löpare, typiskt när man själv cyklar. När jag brukar springa där på kvällar så finns det inga löpare att möta. Det kändes bra och efter 5-6 rundor i rad på cykeln så börjar benen och kroppen att gilla denna form av träning. Men det är också ytterligare en dag med frånvaro av löpning och lika fort som kroppen lär sig att gilla cykling lika fort glömmer den att gilla löpning. Så det blir en jobbig tid när det väl går att springa igen. Måste vara extra försiktig denna gången känns det som. Mina andra lite längre uppehåll har inte föregåtts av skador utan mer av att jag varit less på löpning.

Dagens cykelrunda

Crosstrainer och nya skor

8 dagar utan löpning nu. Har inte varit på gym på åratal, men efter 3 dagar i rad med cykling i dåligt väder och ingen löpning i sikte så var det dags att åter igen pröva.
Har hört så mycket bra om crosstrainer men aldrig provat själv. I dag var det dags för premiären, var lite orolig för foten men det gjorde inte ont, det kändes lite i vissa lägen men jag hade fullt upp med att hålla reda på alla kroppsdelar samtidigt som jag försökte förstå mig på panelen på maskinen. Efter ett tag och lite hjälp från en löpbandskille så fick jag i gång ett program på 10 minuter. Det var märklig känsla och kändes lite konstigt, men pulsen gick snabbt upp till cykelnivå. Brukar ligga cirka 20 slag under när jag cyklar jämfört med löpning vid samma ansträngningsgrad. Jag körde 3 stycken 10minuters pass. Det sista tog jag i rätt så bra i slutet och äntligen fick jag svettas rejält, det var en skön känsla. Pulsen blev också högre än på cykel och denna träningsform är betydligt mer lik löpning jämfört med cykling. Kände mig pigg och glad efteråt.
Så detta var ett bra pass, fast nu på kvällen känner jag mig lite stel i ryggen, hoppas att jag inte tog i för mycket med armarna och att det nu kommer som känningar i en otränad rygg, vi får se i morgon hur det går. Men i vilket fall som helst så gav detta mersmak.
Precis jämte dessa crosstrainers stod 3 löparband, jag blev väldigt sugen men är nog i alla fall en vecka ifrån någon löpning som det känns nu. Men jag ska prova även löpband. Kan tänka mig att det är lite lättare att köra tuffa intervaller på band eftersom man är tvungen att ta i även om man blir trött, annars flyger man av. Får se hur det blir med det.
 Men efter att ha läst en hel del bloggar här så är det många som använder löpband, framför allt elitlöpare har inget emot dom. Så helt fel är det nog inte. Jag har alltid sprungit ute men vid snöslask så är det inget vidare att halka runt med uselt fäste och med rädsla att det ska finnas isfläckar täckta av snö som ska stjälpa en.

VFF Spyridon.

Fick även mina skor som jag väntat på, det första paret dom skickade åkte i retur eftersom det var en stor söm mitt i en tå. Detta paret har också en liten söm i en tå men jag kommer att prova dessa i alla fall. Orkar inte strula mer nu med att skicka tillbaka ännu en gång. Jag kände i det par jag redan har (VFF Trek sport) och där är också sömmar, fast det har funkat ändå så vi får se. Känns som om det är lite väl bråttom när dom tillverkar skorna. Om det är några problem så är det i tårna har jag märkt, framför allt i övergången mellan sula och överdel. Dessa Spyridon känns lite tightare än mina Treksport, lite mindre i storlekarna men eftersom jag inte sprungit i dom ännu så är det för tidigt att lämna något omdöme, men att bara ha på sig var bekvämt, trots att jag fortfarande har lite ont i min högra pekfingertå. Det är alltid risker med att beställa via nätbutiker men eftersom det är nästan halva priset jämfört med de få affärerna som säljer dessa tåskor så är det ändå värt det.

Ännu en cykelrunda. Hoppas att detta inte blir en cykelblogg!!!

Tredje rundan i rad på cykeln, har inte hänt på 1,5 år. Jag har varit väldigt förskonad från skador vad gäller löpning, den senaste lite längre skadan var när jag sprang Växjöloppet för första gången 2009. En riktig klantig skada. Jag hade för den dagen valt att springa med fotbollstrumpor. Hade då och har fortfarande om än inte så mycket, komplex för mina extremt smala vader. Därför sprang jag med dessa nylonstrumpor. Men redan efter 5 kilometer på min första "tävling" så kände jag hur det började bränna under hälen. Strumporna hade kasat ner en bit och låg och gnodde mot hälen men jag kunde absolut inte stanna för att rätta till, inte en chans. Jag fortsatte med allt större smärta och sista 2 kilometerna på denna 10 kilometerstävling var det riktigt illa. Dels var jag extremt trött, helt fel tränad för ett millopp dels så brann det under vänster häl.
När jag helt slut föll ihop på mållinjen så var jag i spillror. Efter tio minuter kom det funktionärer, förstår inte varför dom lät mig ligga så länge?, Dom bad mig flytta på mig då jag låg i vägen för andra medtävlare. Men det gick inte att resa sig upp, jag var helt utslagen. efter ytterligare 10-15 minuter tillkallades vårdpersonal. Dom formligen släpade mig från målfållan. Gav mig lite vatten och efter 5 minuter började jag komma till sans. Jag tackade för hjälpen och reste mig upp för att gå de knappa 500 meterna till omklädningsrummen. Men när jag skulle sätta ner foten så gick det inte att få ner hälen i marken utan enorm smärta. Jag satte mig ner och tog av skor och strumpor för att undersöka felet. Det var en enorm blåsa över halva hälkudden.
Det tog lite mer än 2 veckor innan jag kunde sätta ner hälen, ytterligarte 1 innan jag kunde springa. Men då hade jag bestämt mig för att aldrig mer springa. så hela sommaren 2009 så cyklade jag istället.
Men denna skadan jag har just nu kommer från överansträngning, sista tiden har jag fått för mig att springa både 2 och 3 dagar i rad. Men eftersom jag dessutom är mitt i en omställning av både löpsteg och till minimalistiska skor så klara min kropp inte riktigt av det upplägget. Förr om åren då jag inte var lika seriös så sprang jag aldrig 2 dagar i rad. Men så var jag heller aldrig skadad. Så det är en svår balansgång. För jag vill ju på sikt bli ännu snabbare, trots en galopperande ålder. Då måste jag på sikt få upp volymen, det räcker inte med 3-4 mil i veckan. Men tålamod, tålamod och sakta ökning av mängd. När jag väl kan börja springa igen så kommer jag åter att tillämpa varannan dag tills jag känner att kroppen är redo för ökning igen.

Dagens cykelrunda.

Fortfarande ont i foten, cykling i stället.

Har fram till i eftermiddag inte känt någon förbättring i foten, men nu i eftermiddag känns det ändå som om det vänt. Inte riktigt lika öm på ovansidan av foten. Haltar fortfarande och kan inte sätta ner foten på ett normalt sätt. Men ändå en liten förbättring.
Det sätter ner humöret när jag inte kan springa som vanligt men som tur är för just denna skadan så funkar cykling. Men idag var det inget vidare väder för det. Ösregn och blåst samt kompakt mörker. Jag rustade mig rejält idag, galonbyxor och stora klumpiga gummistövlar förr att jag skulle hålla mig torr om fötterna, det lyckades så där. Blev blöt ändå fast från insidan istället. Körde samma runda som i tisdags, lite långsammare idag, men det kändes som jag tog i mer. Skönt att det går så bra att cykla trots allt så jag får lite konditionsträning.
Nu är kylan på väg ner över landet, kommer det snö också så blir det lite värre att cykla också. Så hoppas att det släpper i foten rätt så snart. Har så svårt för att träna kondition inomhus, varje gång jag provat så brukar jag bli förkyld, fattar inte varför men det är ett faktum. Sist jag provade på inomhus var ett spinningpass för 6-7 år sedan.
Däremot har det funkat med innebandy alla år men det är inte samma som att köra ren kondition. Vill känna den friska luften i lungorna, blir svårt att andas fullt ut inomhus. För mig känns det som om syret inte räcker till.
Har dessutom köpt ett par nya VFF, dagen innan jag skadade mig beställde jag dom. Känns inte lika inspirerande att hämta ut dom nu. Ett par Spyridon. Blir det kallt nu hade jag behövt ett par vinterskodda Lontra också men tycker dom är lite för dyra. Ingen risk att det blir någon prissänkning heller innan det blir vår och man inte behöver dom.
Men efter senaste skadan så får jag ta det lite stilla med VFF, får bli en försiktig tillvänjning när det väl blir dags för löpning igen.
På ett vis så kan denna skadan visa sig vara bra, för nu får övriga leder som varit lite väl hårt belastade också chans att återhämta sig. Särskilt vänster hälsena som känts lite överansträngd, har visat sig som ont under hälen och upp lite på baksidan av hälen. Även varit lite öm om jag tryckt på baksidan av hälen. Men detta uppehåll läker även sådant, så inget ont som inte har något gott med sig. Det är så jag ska se på denna tiden, som en period av läkning av andra överbelastade leder och senor.

Dagens cykelrunda

Ingen löpning, cyklat i stället.

Någon löpning är inte att tänka på ett tag. Hade enorma problem på jobbet idag med att förflytta mig, fick ha gummitofflor bara för att få in den nu rätt så svullna högerfoten i något skodon. Fick berätta med sänkt huvud vad jag råkat ut för, de flesta på jobbet vet om att jag håller på med löpning och även att jag börjat springa i minimalistiska skor. Det är tyvärr inte första gången jag kommer skadad till jobbet, det har inte varit så här illa någon gång sedan omställningen drog igång men rejält stelt många mornar.
Dom undrar, med all rätt, om det inte är dags att ge upp nu? Nästan 6 månader och fortfarande så mycket problem. Men jag vill inte ge upp nu, någon gång kommer det att släppa. Rundan i lördags, innan jag blev skadad på söndagen var helt otroligt skön. Då kände jag att allt var på rätt väg. Men nu kan det tyvärr ta lite tid innan det blir något löpt. Svullnaden har gått ner en aning idag, men det gör fortfarande väldigt ont när jag ska gå, får gå på hälen och yttersidan av mellanfoten. Försöker jag sätta ner insidan/framsidan smärtar det rejält vid pekfingertåfästet.

Men som tur var så funkade det med  cykling idag, så jag fick lite konditionsträning i alla fall men det är inte detsamma som löpning, hade min brukscykel och körde 5 varv på cykelvägarna i västra Alvesta, 2,4mil, blev det. Svårt att få upp pulsen vid cykling, framför allt nu när jag cyklar så lite, är för svag i dessa muskler för tillfället. Kommer knappt upp i lätt prattempo om jag jämför med löpningen. Men med denna cykeln kan jag inte få något rundtramp. När jag kör med racern lyckas jag lite bättre med det och då kan jag få upp pulsen även vid cykling. Men det som gjorde mig nöjd var att det funkade så bra trots den annars ömmande foten.

Dagens cykelrunda