Känns inget vidare i foten idag, vaknade i natt med lite värk och tog en värktablett för att kunna somna om, det lyckades. Har svårt att stödja på foten och under dagen i dag har den svullnat upp ytterligare lite, ungefär som vid en stukning vid vristen.
Men denna typ av skada har jag aldrig innan råkat ut för.
Måste ha varit att jag försökte springa två dagar i rad med VFF, efter mer än en månads frånvaro av dessa skor så blev det lite för mycket för pekfingertån på höger fot. Om det är någon tå som krånglat så är det just denna tå, men mest då i form av lite skavkänslor. Kan minnas att jag i början av omställningen var lite trött i just dessa leder, precis ovanför tåfästena.
Det stora felet jag gjorde igår var att jag inte avbröt rundan. Sprang nästan 3 kilometer trots att det gjorde ont, framförallt efter att jag stannat och verkligen började undersöka skadan närmare när det var 1,5 kilometer kvar. Men envis som jag var och med någon konstig inställning att det är fel att avbryta en tänkt runda, förlängdes återhämtningen av denna skada avsevärt.
Jag var bättre i början på omställningen att lyssna på signalerna, då bröt jag rundor på löpande band och lärde mig övervinna nederlaget i mitt oroliga sinne. Men då var det vaderna som krånglade, eftersom jag avbröt i tid så kunde jag då försiktigt prova igen efter 2-3 dagar. Men nu när foten svullnat upp som den gjort och jag har svårt att gå så kommer det ta minst en vecka innan jag kan springa igen.
Hoppas verkligen att jag genom att skriva ner det nu kommer att dra någon lärdom denna gången och att jag när det händer igen är lyhörd för kroppens varningar när något inte står rätt till under en löprunda.
måndag 6 januari 2014
söndag 5 januari 2014
Ingen bra runda, tåskada, framfotslöpningsrunda 88.
En runda som aldrig skulle sprungits om jag tänkt efter före! Men hur ofta gör man det? Kan bli ett tags uppehåll om det vill sig illa.
Jag hade en sådan perfekt känsla igår och det gick bra då. Hade mina VFF för första gången på länge. I kväll kände jag mig pigg i kroppen även att D och jag gått en lång promenad på förmiddagen. Hade lite känningar i vänster hälsena, men det har jag haft ett tag och det har gått över efter någon kilometers löpning.
Men troligtvis så var mina tår inte riktigt redo för en ny runda i VFF redan idag. Hade även gjort lite nya tåövningar i går så lederna var nog redan tillräckligt ansträngda.
Men eftersom det kändes så bra i går så hade jag tänkt mig en lugn, kort runda ikväll med VFF. Jag startade lugnt och stilla med lite känningar i nedre delen av vänster hälsena men som det brukar så släppte det efter någon kilometer. Så gick det stilla och lugnt och jag kände att det var ett lugnt och bra prattempo. Men så efter 4 kilometer ungefär började jag känna lite på ovansidan av höger fot, strax ovanför tårna, inte mycket. Fortsatte men det ville inte släppa utan det blev snarare lite värre allteftersom. Började hämma mig men jag fortsatte. Efter 5,5 kilometer och med cirka 1,5 kvar så stannade jag för att känna efter lite noggrannare. Kände att det var leden vid "pekfingertån" som var ömmast. Men ville inte börja gå nu eftersom det hade börjat regna, jag fortsatte de sista 1,5km i ett lugnt tempo. Det blev inte värre men smärtan fanns där hela tiden. Hade jag varit lite smartare så skulle jag avbrutit direkt. Men tydligen är det svårt att acceptera att man faktiskt får avbryta rundor. Att jag aldrig lär mig?!
Nu på kvällen gör varje steg ont och det känns inget vidare. Har för mig jag fick någon liknande sträckning på ovansidan av handen för några år sedan, det var väldigt drygt innan det gick över.
En led jag knappt visste att jag hade? Hittills under omställningen har jag inte haft några problem med tårna. Nu är det som det är och bara att vänta ut. En skada kommer aldrig lägligt? Hoppas bara att jag kan lära mig något av detta.
Tycker att när jag i början av omställningen hade sådan enorma problem med vaderna lärde mig och accepterade avbrutna rundor. Men det har gått några månader sedan sista avbrutna rundan så denna gången lyssnade jag inte trots att signalerna var tydliga, tidigt.
Dagens runda
Jag hade en sådan perfekt känsla igår och det gick bra då. Hade mina VFF för första gången på länge. I kväll kände jag mig pigg i kroppen även att D och jag gått en lång promenad på förmiddagen. Hade lite känningar i vänster hälsena, men det har jag haft ett tag och det har gått över efter någon kilometers löpning.
Men troligtvis så var mina tår inte riktigt redo för en ny runda i VFF redan idag. Hade även gjort lite nya tåövningar i går så lederna var nog redan tillräckligt ansträngda.
Men eftersom det kändes så bra i går så hade jag tänkt mig en lugn, kort runda ikväll med VFF. Jag startade lugnt och stilla med lite känningar i nedre delen av vänster hälsena men som det brukar så släppte det efter någon kilometer. Så gick det stilla och lugnt och jag kände att det var ett lugnt och bra prattempo. Men så efter 4 kilometer ungefär började jag känna lite på ovansidan av höger fot, strax ovanför tårna, inte mycket. Fortsatte men det ville inte släppa utan det blev snarare lite värre allteftersom. Började hämma mig men jag fortsatte. Efter 5,5 kilometer och med cirka 1,5 kvar så stannade jag för att känna efter lite noggrannare. Kände att det var leden vid "pekfingertån" som var ömmast. Men ville inte börja gå nu eftersom det hade börjat regna, jag fortsatte de sista 1,5km i ett lugnt tempo. Det blev inte värre men smärtan fanns där hela tiden. Hade jag varit lite smartare så skulle jag avbrutit direkt. Men tydligen är det svårt att acceptera att man faktiskt får avbryta rundor. Att jag aldrig lär mig?!
Nu på kvällen gör varje steg ont och det känns inget vidare. Har för mig jag fick någon liknande sträckning på ovansidan av handen för några år sedan, det var väldigt drygt innan det gick över.
En led jag knappt visste att jag hade? Hittills under omställningen har jag inte haft några problem med tårna. Nu är det som det är och bara att vänta ut. En skada kommer aldrig lägligt? Hoppas bara att jag kan lära mig något av detta.
Tycker att när jag i början av omställningen hade sådan enorma problem med vaderna lärde mig och accepterade avbrutna rundor. Men det har gått några månader sedan sista avbrutna rundan så denna gången lyssnade jag inte trots att signalerna var tydliga, tidigt.
Dagens runda
lördag 4 januari 2014
Bra runda med VFF Treksport, framfotslöpningsrunda 87.
För första gången på länge så fick jag en bra känsla och kände mig stark hela vägen. Det är en sådan otrolig känsla när det känns som om det finns hur mycket krafter som helst. Vet inte varför men jag har inte använt mina VFF på över en månad. Jag la undan dom när vintern slog till någon vecka i november förra året. Sedan har jag kört med Merrellen i stället.
torsdag 2 januari 2014
Fartlek för första gången, framfotslöpningsrunda 86
Andra dagen i rad med löpning, rätt så besvärsfri från gårdagens löpning i alla fall framåt dagen. Det blev ett rätt så spontant fartlekspass, har aldrig provat innan. I alla fall inte under lite mer strukturerade former. Det blev inte så mycket fart detta passet men ändå tillräckligt för att jag ska känna lite i min vänstra hälsena nu några timmar efter genomförandet.
Jag cyklade upp till Spånenområdet, 5km. Lagom som uppvärmning då det mestadels är uppför. Efter en försiktigt inledning för att känna efter hur nedre delarna av benen kändes så kom den första lilla fartökningen efter 1 kilometer, ungefär 600 meter. Jag glömde dock att "reseta" klockan så jag fick ingen exakt tid men kilometern där fartökningen fanns gick i alla fall på 3:59. Den kändes bra. Men det är inte så konstigt när man är relativt pigg i benen. Dessa 600 meterna var på i princip helt plan mark. Sen kom en stigning så då var ´"leken" över. Kom fram till skidspåret så småningom, då tog jag ett varv där 1250 meter. Med högre fart, 3:55 tempo ungefär. Men den blev för hård för när jag tänkt ta ett lugnare varv efter det hårdare så orkade jag inte direkt utan var tvungen att ta 15 sekunders ståvila innan jag fortsatte. Problemet med varvet är att det avslutas med en lång uppförsbacke så det är lätt att man tar ut sig för mycket. Sen blev det ett par lugna kilometer innan det var dags för 600 meter igen. Samma som dom första 600 meternas fartökning fast nu på hemväg och i lite lätt motvind. Det gick på 3:55 tempo. Inte helt slut efteråt men jag fick sänka rejält för att fixa avslutningen. Totalt blev det lite över 8kilometer. Hade de tunna Merrellen igen.
Dagens runda
Rätt så omväxlande form av träning men väldigt annorlunda för mig. Springer man som jag gjorde idag så undviker man i alla fall väldigt mycket tid i det "svarta hålet". Något annat som slog mig var att vaderna stramade en del efter första fartökningen, men först i den lugna löpningen som följde efteråt. Likadant med de resterande ökningarna, kände inget i vaderna under de ökningarna. Märkte också hur jag skärpte till mig i övrigt också vad gäller hållning och armföring. Jag springer för tillfället alldeles för lite i snabb fart nu och det är stor skillnad på hur jag har min kroppshållning när det går långsamt eller lite snabbare. När jag är långsammare så tenderar jag att lättare tappa hållning och armföring. När det går snabbare kommer det mer med automatik. Tror fartlek är väldigt nyttig träning. Om jag bättre ska tåla fartökningar i ett lopp är det guld värt med sådan här träning, samtidigt som kroppens muskler inte vet hur rundan kommer att bli. Så variation är nyckeln till bättre resultat.
Annars har jag känt mig på ett bra humör idag, var ledig från jobbet och känner att jag kommit in i den stilla lunken som frånvaro av jobb innebär. Skönt att vara återhämtad från magsjukan också. Så den tunga rundan i går var kanske en bra utrensare av det sista av den. Att det är ett nytt år bidrar också, ut med det gamla och in med nya friska tankar om framtiden. Även om detta framfotslöpningsprojekt inte burit så mycket frukt ännu så ser jag med tillförsikt an på den kommande tiden. Vill springa mer än jag gör för tillfället men vågar inte tänja för mycket på gränserna ännu då en överansträngning kan bli så långvarig. Samtidigt måste jag utmana kroppen för att den ska vänja sig så det är en skör balansgång. Har haft lite tankar på att åter lägga in mer cykling mellan dagarna med löpning. Får se de närmaste veckornas känsla i fötter och vader.
Jag cyklade upp till Spånenområdet, 5km. Lagom som uppvärmning då det mestadels är uppför. Efter en försiktigt inledning för att känna efter hur nedre delarna av benen kändes så kom den första lilla fartökningen efter 1 kilometer, ungefär 600 meter. Jag glömde dock att "reseta" klockan så jag fick ingen exakt tid men kilometern där fartökningen fanns gick i alla fall på 3:59. Den kändes bra. Men det är inte så konstigt när man är relativt pigg i benen. Dessa 600 meterna var på i princip helt plan mark. Sen kom en stigning så då var ´"leken" över. Kom fram till skidspåret så småningom, då tog jag ett varv där 1250 meter. Med högre fart, 3:55 tempo ungefär. Men den blev för hård för när jag tänkt ta ett lugnare varv efter det hårdare så orkade jag inte direkt utan var tvungen att ta 15 sekunders ståvila innan jag fortsatte. Problemet med varvet är att det avslutas med en lång uppförsbacke så det är lätt att man tar ut sig för mycket. Sen blev det ett par lugna kilometer innan det var dags för 600 meter igen. Samma som dom första 600 meternas fartökning fast nu på hemväg och i lite lätt motvind. Det gick på 3:55 tempo. Inte helt slut efteråt men jag fick sänka rejält för att fixa avslutningen. Totalt blev det lite över 8kilometer. Hade de tunna Merrellen igen.
Dagens runda
Rätt så omväxlande form av träning men väldigt annorlunda för mig. Springer man som jag gjorde idag så undviker man i alla fall väldigt mycket tid i det "svarta hålet". Något annat som slog mig var att vaderna stramade en del efter första fartökningen, men först i den lugna löpningen som följde efteråt. Likadant med de resterande ökningarna, kände inget i vaderna under de ökningarna. Märkte också hur jag skärpte till mig i övrigt också vad gäller hållning och armföring. Jag springer för tillfället alldeles för lite i snabb fart nu och det är stor skillnad på hur jag har min kroppshållning när det går långsamt eller lite snabbare. När jag är långsammare så tenderar jag att lättare tappa hållning och armföring. När det går snabbare kommer det mer med automatik. Tror fartlek är väldigt nyttig träning. Om jag bättre ska tåla fartökningar i ett lopp är det guld värt med sådan här träning, samtidigt som kroppens muskler inte vet hur rundan kommer att bli. Så variation är nyckeln till bättre resultat.
Annars har jag känt mig på ett bra humör idag, var ledig från jobbet och känner att jag kommit in i den stilla lunken som frånvaro av jobb innebär. Skönt att vara återhämtad från magsjukan också. Så den tunga rundan i går var kanske en bra utrensare av det sista av den. Att det är ett nytt år bidrar också, ut med det gamla och in med nya friska tankar om framtiden. Även om detta framfotslöpningsprojekt inte burit så mycket frukt ännu så ser jag med tillförsikt an på den kommande tiden. Vill springa mer än jag gör för tillfället men vågar inte tänja för mycket på gränserna ännu då en överansträngning kan bli så långvarig. Samtidigt måste jag utmana kroppen för att den ska vänja sig så det är en skör balansgång. Har haft lite tankar på att åter lägga in mer cykling mellan dagarna med löpning. Får se de närmaste veckornas känsla i fötter och vader.
Nyårsdagen och årets första runda, framfotslöpningsrunda 85.
Det blev en tung inledning på det nya året. Efter några dagars uppehåll på grund av magsjuka ett rejält dygn så var det dags för en runda på nyårsdagen. Det var väldigt tungt och jobbigt. Det var troligtvis alldeles för nära inpå frukosten för det kändes som om magen var full med mat.
Nyårsdagens runda
Hade tänkt mig en lite tuffare runda eftersom leder och muskler fått sig lite ofrivillig vila. Men segheten som jag kände i början och som brukar släppa efter ett par kilometer gick inte över, snarare tvärtom fick slita hårt. Pulsen var under prattempo men känslan och vekheten i benen sa något annat. Det gick helt enkelt inte att öka. Jag gjorde något litet försök men kände mig nästa lite illamående av mat och dryck som skvalpade omkring i min mage.
Så årets tyngsta runda är ett faktum likaså årets första. Men känslan var allt annat än bra. Vaderna kändes lite men inte så det påverkade löpningen. Likaså vristerna och hälen. Men som sagt ingen kraft i benen.
Det är det som är så märkligt med löpning, det går nästan aldrig på förhand förutse hur det ska kännas i kroppen under ett pass. Besvikelsen kan blir stor när man inser mitt i ett pass att det inte kommer något "släpp" som gör att det flödar av ny energi. Men det som är positivt är att det förhoppningsvis kommer att kännas bättre under nästa pass.
I dag hade jag de tunna Merrellen
Nyårsdagens runda
Hade tänkt mig en lite tuffare runda eftersom leder och muskler fått sig lite ofrivillig vila. Men segheten som jag kände i början och som brukar släppa efter ett par kilometer gick inte över, snarare tvärtom fick slita hårt. Pulsen var under prattempo men känslan och vekheten i benen sa något annat. Det gick helt enkelt inte att öka. Jag gjorde något litet försök men kände mig nästa lite illamående av mat och dryck som skvalpade omkring i min mage.
Så årets tyngsta runda är ett faktum likaså årets första. Men känslan var allt annat än bra. Vaderna kändes lite men inte så det påverkade löpningen. Likaså vristerna och hälen. Men som sagt ingen kraft i benen.
Det är det som är så märkligt med löpning, det går nästan aldrig på förhand förutse hur det ska kännas i kroppen under ett pass. Besvikelsen kan blir stor när man inser mitt i ett pass att det inte kommer något "släpp" som gör att det flödar av ny energi. Men det som är positivt är att det förhoppningsvis kommer att kännas bättre under nästa pass.
I dag hade jag de tunna Merrellen
tisdag 31 december 2013
Magsjuk.
I går var det meningen att det skulle varit min andra dag i mitt tredagarsblock men det sprack, natten till måndag kände jag mig konstig í magen och hade svårt att sova. På måndagmorgonen så fick jag upp det jag ätit på kvällen innan. Hela dagen igår var jag helt utslagen, det är märkligt hur fort det går? Från att vara frisk till sjuk på bara några timmar. Får vi se hur länge jag måste vila innan det blir någon löpning igen.
Hade tänkt att under denna långa julledighet skulle jag träna bra och kroppen skulle få tid att återhämta sig med lite mera sömn än vanligt, det har inte blivit riktigt så. Men det är bara att ta nya tag och jag får se detta lilla bakslag som en extra återhämtningsperiod.
Hade tänkt att under denna långa julledighet skulle jag träna bra och kroppen skulle få tid att återhämta sig med lite mera sömn än vanligt, det har inte blivit riktigt så. Men det är bara att ta nya tag och jag får se detta lilla bakslag som en extra återhämtningsperiod.
söndag 29 december 2013
Lugnt distanspass, framfotslöpningsrunda 84.
Söndag och idag var det dag för en ny tredagarsperiod med löpning. När jag skulle gå ner för trapporna idag var det rejält stelt i vristerna, trots frånvaro av löpning igår. Varje morgon känns det i vristerna de första 10 minuterna. Var bara under det veckolånga uppehållet som dom besvären försvann i min omställning. Hade vilodag igår. Behövlig, var dessutom ute i går och åt en bit mat på restaurang med D och kompisar jag inte träffat på väldigt länge. Vi hade mer eller mindre bestämt innan att vi bara skulle vara med på restaurangen D och jag men vi fortsatte även till den efterföljande puben. Blev nog en 5-6 öl under kvällen, det kändes i morse. Det är konstigt men jag tror aldrig jag vaknat upp efter en festkväll och tänkt följande: Att jag inte drack en öl till? Har aldrig hänt att jag varit missnöjd med att alkoholkonsumtionen varit för låg kvällen innan när man vaknar upp dagen efter.
Vi steg inte upp förrän nio, blev sen frukost och lite halvbråttom ut på vår söndagspromenad. Ett varv runt Bergundasjön, ca:12 kilometer. Underbar natur och omgivning, det tar lite över 2 timmar att gå rundan. En av mina absoluta favoritrundor vad gäller löpning också.
Dagens runda
Så någon timme efter vi kommit hem och ätit en lätt lunch så bestämde jag mig för att springa samma runda. Men var lite orolig då jag under slutet av promenaden känt lite lätt smärta från bakre delen av vänster häl. Smorde in mig med tigerbalsam på både häl och vader. Hade mina tunna Merrell idag. Nu var det länge sedan jag sprang med VFF men dessa har lika tunn sula (4mm) så jag tror inte det spelar någon större roll, I dag var det egentligen meningen att det skulle bli lite snabbare runda men jag kände snabbt att det fick bli en lugn runda. Både promenaden innan och utekvällen i går omöjliggjorde snabbare tempo. Skulle hälen hålla? Den första kilometern var inget vidare, det gjorde ont vid varje nedslag. Men jag tänkte att måste låta det gå någon kilometer innan jag eventuellt avbryter rundan. Men efter 1,5 kilometer ungefär så släppte det i hälen. Jag låg i ett prattempo hela rundan och det kändes bra men jag hade inte klarat av en hård runda idag. Får se om jag kan ta den imorgon istället om det är bättre i hälen. Problemen jag hade förra veckan med lite känningar under främre delen av vänster hältrampdyna har försvunnit.
Under hela denna period med omställningen har jag haft väldigt många olika problem, knappt aldrig samma problem på respektive vänster eller höger ben samtidigt, det brukar vara någon eller några veckors fördröjning. Lite över 5 månader nu. Hur lång tid kommer det att ta innan jag är smärtfri dagen efter en löprunda? Det går inte en dag utan att man tvivlar på denna omställning, framtiden får utvisa om det var rätt eller inte.
Vi steg inte upp förrän nio, blev sen frukost och lite halvbråttom ut på vår söndagspromenad. Ett varv runt Bergundasjön, ca:12 kilometer. Underbar natur och omgivning, det tar lite över 2 timmar att gå rundan. En av mina absoluta favoritrundor vad gäller löpning också.
Dagens runda
Så någon timme efter vi kommit hem och ätit en lätt lunch så bestämde jag mig för att springa samma runda. Men var lite orolig då jag under slutet av promenaden känt lite lätt smärta från bakre delen av vänster häl. Smorde in mig med tigerbalsam på både häl och vader. Hade mina tunna Merrell idag. Nu var det länge sedan jag sprang med VFF men dessa har lika tunn sula (4mm) så jag tror inte det spelar någon större roll, I dag var det egentligen meningen att det skulle bli lite snabbare runda men jag kände snabbt att det fick bli en lugn runda. Både promenaden innan och utekvällen i går omöjliggjorde snabbare tempo. Skulle hälen hålla? Den första kilometern var inget vidare, det gjorde ont vid varje nedslag. Men jag tänkte att måste låta det gå någon kilometer innan jag eventuellt avbryter rundan. Men efter 1,5 kilometer ungefär så släppte det i hälen. Jag låg i ett prattempo hela rundan och det kändes bra men jag hade inte klarat av en hård runda idag. Får se om jag kan ta den imorgon istället om det är bättre i hälen. Problemen jag hade förra veckan med lite känningar under främre delen av vänster hältrampdyna har försvunnit.
Under hela denna period med omställningen har jag haft väldigt många olika problem, knappt aldrig samma problem på respektive vänster eller höger ben samtidigt, det brukar vara någon eller några veckors fördröjning. Lite över 5 månader nu. Hur lång tid kommer det att ta innan jag är smärtfri dagen efter en löprunda? Det går inte en dag utan att man tvivlar på denna omställning, framtiden får utvisa om det var rätt eller inte.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)