Hagaparksmilen, 4varv, Med tunnmerrellskorna. Framfotslöpningsrunda 77.

Klockan strulade idag. Men kändes som 4.20-4:30 tempo. En lugn inledning, med stela vrister och lite känningar under vänster häl, släppte inte heller efter någon kilometer men fortsatte ändå, när jag kom in på elljusspåret efter 2 kilometers asfaltslöpning så blev det bättre i hälen, men då under första varvet kom istället lite stramningar i vaderna. Känslan var att det närsomhelst kunde dra till och så var den rundan över. Men det hände inte och efter 5-6 kilometer så släppte det mer och mer, det var en skön känsla de avslutande varven och under hemlöpningen på asfalten.
Får se hur jag gör i morgon, meningen är att det ska vara en lugn återhämtningsrunda men om vader och vrister gör sig alltför påminda under morgondagen så hoppar jag av det.

Backintervaller med Merrel, framfotslöpningsrunda 76

Hade lite beslutsångest inför dagens träning, kunde inte bestämma mig var eller vilket format det skulle bli idag? Enligt mitt senaste upplägg med 3 dagars löpning och sen en vilodag, så var det dags för intervaller idag. Men kände även idag lite i min vänsterhäl samt liten aning i högervaden så jag ville inte riskera något genom att köra tuffa 6*1000 meter på asfalt.
All snö är borta nu så då öppnar sig återigen möjligheten att köra upp i Spånenområdet med alla dess varierande rundor.Till slut bestämde jag mig för backintervall nära Hanaslövs skidbacke. Jämte Backen finns ett par fina elljusspår med belysning med lagom branta backar som passar för mina backintervaller.

Dagens intervaller.

Så det fick bli cykel dit, 8 kilometer enkel resa, brukar ta lite drygt 20 minuter ungefär beror på vindarna. I dag blåste det en rätt så frisk sydväst, så det gick lätt i uppförsbackarna mot skidbacken.
Intervallerna körde jag på ett nytt ställe, det visade sig att dom var 500 meter långa med en rätt så jämn och inte alltför brant stigning. Jag tycker att jag får ut mest om det inte är för brant, då blir det lättare att bibehålla en bra teknik. Den senaste tiden har jag lärt mig att korta ner stegen rejält och det är stor skillnad när man ska uppför en backe med sådan teknik, blir ett helt annat flyt, ungefär samma frekvens som på platten men med mycket kortare steg. Det blir ett fint flyt och jag blir inte alls så trött som innan då jag attackerade alldeles för hårt, vilket i sin tur ledde till böjd överkropp och ännu större svårigheter med att få tillräckligt med syre till kroppen. Så det blev 6 sådana intervaller med bara ett 15-tal sekunders vila på toppen för att sedan köra lugnt nerför backen igen, hade mellan 125-140 sekunder/ intervall uppför och ungefär 150 nerför. Blev ungefär 4:15/kilometer upp och 4:30/kilometer ner. Väl nere vilade jag tills pulsen var  på 100 bpm, cirka 15 sekunder där också. Tycker att det blir fint flyt då om jag inte låter den sjunka mer. Men jag hade god hjälp av vinden idag, det var nog därför det gick så förhållandevis lätt, det visar sig nästa gång, var säkert 7-8 månader sedan jag körde backintervaller. Kände en liten aning i högervaden men inget som påverkade löpningen eller känts något efteråt. Vänsterhälen kändes det knappt något i, så det var skönt. Underlaget var förlåtande då det regnat en hel del sista tiden. Sammantaget med cykling så kändes detta som ett riktigt bra pass.

Söndag kväll ett nytt litet bakslag.

I går sprang jag runda 75 i min framfotslöpningsomställning. Hade tänk springa idag också, en kortare runda men kände att det gjorde ont i vänster häl när jag satte ner foten, endast då. Känner inget om jag inte belastar foten.

Kändes rätt bra under gårdagens runda, hade mina tunna merrell trail glove. Inga problem med vaderna men som sagt kände lite i hälen redan då. Blev lite över 12 kilometer i går i rätt så kuperade terräng.   Lördagens löprunda

Blev som sagt ännu ett litet bakslag, idag under vår långa söndagspromenad mötte vi massor med löpare, blev så otroligt sugen men har blivit allt försiktigare med löpning om jag har lite känningar, om det är rätt eller inte får man aldrig reda på.

Nu har det snart gått 5 månader sedan jag började med min omställning, snart är det kanske läge att bli lite nervös över om detta verkligen är rätt? Men jag hade en riktigt bra period i oktober då jag inte hade så mycket känningar och dessutom var rätt snabb. Vill dit igen men får skynda långsamt.

Hade tänkt mig följande upplägg närmsta tiden. 3 dagar med löpning, efter det 1 dags vila och coreträning. Första dagen ett distanspass lite tuffare löpning lite över prattempo, sedan en lugn dag, därefter någon form av intervall eller fartlek. Då blir det variation och lite mer mängd. Men det första 3-dagars passet sprack rätt omgående. Distanspasset gick bra men denna söndagens lugna runda fick jag avstå på grund av känningar i hälen. Hoppas kunna genomföra intervaller i morgon.

5:e dagen i rad med löpning, framfotsrunda 74.

Hade mina tjockmerrell idag också, fegade ur lite då jag kände mig rejält stel i vristerna under morgonen och förmiddagen, släppte dock under eftermiddagen och hade inga större krämpor inför dagens pass. Hade tänkt mig ett lite tuffare distanspass på 10km men det blev inte så snabbt som jag tänkt mig. Men någonstans därinne fanns nog ett rätt stort tvivel till några snabba tider idag.
Började lugnt, hade tänkt mig 2 kilometer i lugnt uppvärmningstempo, tittade på klockan efter 500 meter. Samma sak idag igen, pulsen hade skenat till 170, fast jag var knappt andfådd, men idag var jag förberedd så stannade omedelbart och la pekfingret mot halspulsådern, räknade under 15 sekunder, 30 slag, 120/minut. Som jag också tyckte att det kändes som. Förstår inte varför? Finns det någon som mot all förmodan läser detta och har varit med om samma sak? Att under den första kilometern så skenar klockans pulsmätning? Jag har en Garmin 305.

Dagens runda

I alla fall så efter dom 2 första kilometerna så kände jag hur sliten jag var efter 5 dagars löpning. Stum i hela kroppen, ingen värk men stel och stum, lite energilös. Jag bestämde mig rätt snabbt att lägga mig en nivå lägre under rundan, det blev lite under prattempo. Men det var ingen skön känsla, jag blev inte så andfådd men så märklig känsla att inte ha någon energi för att trycka på lite och få upp pulsen, fanns inte, efter lite över 6 kilometer i 4:30 fart ungefär var jag nära att stanna, kände mig helt slut på kraft. men sänkte lite under någon kilometer och kom till slut ut från elljusspåret in mot dom avslutande 4 kilometerna i Alvestas tätort på asfalt och lite mindre kuperad terräng. Allt folk som var runt omkring gjorde att jag skärpte till mig en aning, sträckte på mig och försökte tänka på tekniken, hade totalt glömt bort den på spåret. Då gick det lite lättare, men sen när jag skulle avsluta rundan genom industriområdet så kom tröttheten igen, då var det 3 kilometer kvar, en sista liten uppförsbacke och jag hade sedan resten av rundan med vinden i ryggen. När jag passerat krönet på kullen och efter ett par hundra meter ytterligare återfått andningen på en jämn nivå och med 2 kilometer kvar så hände det något. Då började så sakteliga energin återvända.

Jag trappade succesivt upp tempot och avslutade den sista kilometern på strax över 4 tempo. Hade en skön känsla helt plötsligt och för första gången på hela denna 5-dagrs perioden kände jag att det fanns lite tryck i frånskjutet. Otroligt att det kan bli så, troligtvis mentalt befriande att bara ha en kilometer kvar på en annars sällsynt plågsam runda.

Efteråt kändes det bättre än väntat, inte ont i vaderna eller någon annanstans heller. lite stel och stum i vristerna men det är allt. Jag får säga som en del hockeytränare brukar göra efter en riktigt skitmatch. Resultatet blev 1-10, med periodsiffrorna 0-5,0-5,1-0.  Jag vi vann i alla fall sista perioden och det är den känslan vi tar med oss från denna matchen. Likaså gör jag och då lämnar den mig med ett positivt intryck trots allt. Så även om jag gjort en tung period nu så är jag nöjd med att inte fått några skador och hoppas att detta ger resultat så småningom. Det är det som är så svårt med upplägg inom konditionsidrotter, det tar sådan tid innan resultaten visar sig. Jag är visserligen 45 år nu, men har ändå som ambition att fortfarande kunna bli lite bättre.

4:de dagen i rad med löpning, framfotsrunda 73, lugn runda.

Kände mig sliten idag, 4:e dagen i rad med löpning. Idag var det dagen efter intervaller så det var lite tungt i början. Hade för första gången på två veckor mina VFF. Det gjorde att stelheten i vristerna kom fram ännu mer. Första kilometern var väldigt tungt och stelt. Sedan släppte det lite men det blev aldrig någon bekväm löpning och jag undrar om detta är rätt för mig. Att köra med löpning flera dagar i rad? Men om jag ska få upp mina mil/vecka så måste det till sådant.
Vaderna kändes dock bra och låren också. Mest vristerna och en allmän stumhet i kroppen. Det som är bra är att stegen blir naturligt korta.
Rundan var en relativt kort och med ett lugnt tempo. Cirka 6 kilometer lång och jag hade som måla att hålla mig i prattempozonen, tycker jag lyckades med det. men pulsen skenade i början som vanligt. Ska stanna nästa gång och försöka kontrollera med handen mot någon åder. Känns som om det är något fel med klockan.

 Dagens runda

Drömmer om stiglöpningar och dess tjusning, löpning på cykelbanor i december i mörker är inte så inspirerande. Man märker hur mörkret och årstiden begränsar möjligheterna. Fast å andra sidan så blir det så mycket bättre när våren väl kommer. Det är bra med internet där man kan följa med runt om i världen på olika löpningar och årstider. Längtan efter ljusare tider är det som driver och inspirerar oss.

6 x 1000m Intervaller, tungt pass. Framfotslöpningsrunda 72.

Hela dagen har jag gruvat och tänkt på kvällens pass som nu är genomfört, brukar alltid vara värre innan än efteråt men idag var det tungt även under själva passet. Har inte kört några tuffa löpningspass på 2 veckor nu. Så det var med en chock kroppen fick den första intervallen, den blev som så många gånger förr alldeles för tuff med en alltför tuff öppning, som sedan fick betalas de sista 500 meterna. Hållningen försvann all världens väg och steget försämrades. Andningen blev för ojämn och okontrollerad. När den var klar så var det tungt att stå inför 5 likadana. Men alla jämna intervaller blev kontrollerade. Lite mer nerför än de udda och lite lätt fin medvind i slutet.

Dagens intervallrunda

Jag kör dessa 1000 meterintervallerna på cykelväg, 1 km åt ena hållet, sedan någon/några minuters ståvila, därefter samma väg tillbaka. Det svåra med 1000 meters intervaller tycker jag är att hitta rätt öppningsfart, vill inte att jag ska ta slut efter 500 meter men samtidigt får det inte bli för lugnt för då ger det inget. men dom snabbaste är nästan alltid dom där jag "vågar" hålla igen i början. Idag blev den första 3.35 och var inte alls bra, för hård öppning och jag tappade både steg och hållning efter 500 meter, blev en rejäl plåga sista 500 meterna. de övriga blev lite lugnare och bättre, runt 3:45 ungefär.

3:de dagen i rad med löpning, vet inte om det hänt innan, vaderna och benen kändes bra. så det var skönt. Men jag har varit trött och slö hela dagen, känt mig såsig och lite sömnig, först efter lunch som jag piggnade till lite. Men det är klart vädret och mörkret just nu inbjuder inte till glädjetjut och energi precis. Det blir spännande att se hur kroppen reagerar på detta för mig tuffa intervallpass. gjorde även 4*70 indianhopp efter intervallerna

Hade dåligt koll på steglängden mitt upp i all trötthet, men möjligt att det blev lite långa steg, hade mina "tjockmerrell" så dom är lite mer förlåtande. Tog dom för allt slask som fortfarande ligger kvar, så tråkigt med dom andra skorna om man blir genomsur direkt på inledningen av en runda, men nästa runda ska jag ha de lite tunnare skorna igen. Verkar som om det veckolånga uppehållet varit bra för mina vader, har inte känt något på dessa tre rundor, var lite orolig inför dagens intervall, för då tänjs allt ut lite extra när man verkligen tar i under en längre tid.

Framfotslöpningsrunda 71, isigt.

En lugn återhämtningsrunda efter gårdagens medeltuffa milrunda. I morse tänkte jag att ikväll hoppar jag över löpningen, kände mig så stel i vristerna. Det har jag gjort under hela denna omställning, en kvart ungefär varje morgon innan det släpper. Särskilt dagen efter löpning. Efter det nästan en vecka långa uppehållet försvann dom besvären på några dagar.

Idag var det isigt, strax under nollan, inget vidare underlag med andra ord. Men tack vare det isiga underlaget blev stegen naturligt väldigt korta och tempot var förhållandevis lågt, andningen kändes väldigt kontrollerad och jag var noga med att inte någon gång under rundan ta i för mycket. Detta skulle vara en lugnare runda mellan två lite tuffare.
Dagens runda

Har aldrig kört min träning på detta sättet innan, har inte funnits några så här lugna rundor innan. Varannan dag, hårt, har varit melodin tidigare. Men det är en otroligt skön känsla när det går lite lugnare.
Brukar inte få några kickar längre efter träningen men idag boostade det till rejält efteråt, var länge sedan jag var så glad en måndag.
Som sagt löpningen kändes riktigt bra idag, korta fina steg lugn andning och inga vadkänningar heller, hade mina 6mm Merrell, så det kanske bidrog, imorgon blir det dom tunna Merrellen.

Hoppas att kunna köra på några dagar i rad i fortsättningen, att kroppen ska hålla bättre med det skonsammare mellanfotssteget. det återstår att se, blir ett test denna vecka om allt flyter på.