Nu när ljuset så sakta börjar att återvända på kvällarna efter jobbet så har jag någon dryg timme på mig även på vardagarna för att hitta den optimala stigen för löpning. Jag har en bra stig som är 4 kilometer enkel sträcka men den är bitvis så besvärlig och stenig att det är omöjligt att springa, så det blir lite för dålig rytm. Men den är bra för att stärka alla möjliga sorters löpmuskler i kroppen.
När jag drogs med mina vadbesvär i höstas under de första månaderna av min omställning så var denna stig helt ovärderlig. Där var jag tvungen att korta ner steget på ett naturligt sätt och därmed sparade jag vaderna. Men nu är jag ute efter en stig som samtidigt som den ska vara mjuk och följa naturens ojämnheter så vill jag även att den ska vara möjlig att forcera lite snabbare när det humöret infinner sig. Jag hittade en bra idag, som nästan går runt, bara en kort sträcka som måste löpas 2 gånger för att få ihop ett varv, nästan 2 kilometer lång. Provade även i dag att springa lite på stigen, endast korta sträckor, med promenadskor och jeans samt tjock vinterjacka, men det känns nästan direkt i foten, inte så ont men att det inte är som det ska. Så då är det perfekt med sådana här rundor där jag kan gå i stilla mak för att undersöka möjligheter till framtida löparrundor.
Jag kommer om och när foten blir bra igen att variera min löpning ännu mer. På kort sikt kommer jag att helt undvika asfalt. Mycket stiglöpning för att tvingas till ett kortare steg samt för att spara på vader och fötter innan dom hunnit vänja sig vid det nya steget. Efter den senaste skadan måste jag vara extremt försiktig och lyhörd när kroppen säger ifrån. Men nu längtar jag verkligen, särskilt efter att ha funnit denna fina stig som jag gjorde idag. Den hade en intressant loop som jag inte hann undersöka, mörkret kom snabbare än jag trott. Men i denna tallskog finns det mycket fina förutsättningar för en skonsam löpning framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar