Distans 15 km, inklusive backintervaller, 6*520 meter. Framfotsrunda 288

Blev en nästintill identisk runda som jag gjorde för en vecka sedan. Något bättre känsla denna gången. Tog det lite lugnare under distansdelen denna gången, låg på 4.50 i snitt ungefär. Men det kändes inte lätt i steget för fem öre. Var en tung känsla i benen under den delen. Puls och andning låg men tröghet i kroppen på något sätt. Har haft en rätt stressig vecka på jobbet och inte sovit så bra i natt. Dessutom torsdag. Brukar ju gnälla då.

Det var rätt varmt, runt 14-15 grader, så under intervalldelen körde jag i shorts och t-shirt. Hade lite vinddoping idag, det blåste en perfekt sydostlig vind inte så hård men jag kände hur den hjälpte mig i den första backen där det är lite mer öppen terräng. Tiderna blev väldigt jämna, från 2:01 till 2:04. Backen har "bara" 3,2% i snittlutning enligt gps klockan, men det blir lite missvisande då ungefär 100 meter är plana och bitvis utför. I början och i slutet av backen är det lite brantare, men ändå löpbart och man känner att det går att ta ut stegen bra förutom de sista 50 meterna som är rejält branta, mellan 7-8% uppskattningsvis. Då är man redan rejält trött dessutom. Backen är 520 meter lång, konstigt nog så mäter klockan mellan 510 och 530 meter uppför men nerför mellan 530 och 550 meter.   Om jag lyckas korta ner stegen och hålla upp kroppen i den avslutande delen så brukar det bli bra. Konstigt nog kände jag mig väldigt stark under intervalldelen, återhämtade mig snabbt, ingen direkt vila mellan intervallerna, efter den lite lugnare nerjoggen så körde jag på med bara ett tiotals sekunder vila. Lät inte pulsen gå under 100 slag under passet. Kände mig stark i löpningen, en skön känsla. Synd att den inte fanns alls under den lugnare fasen av dagens pass. Hade mina Adidas idag, igen. Kändes helt okej. Lite stum i vänsterhälen under nerjoggen.

Dagens backintervaller

I går körde jag stiglöpning, 4 km i lite för hårt tempo, runt 5:45 i snitt, då vilade jag ändå någon minut efter halva sträckan, har inte autopaus på Runkeeper. Måste lära mig att ta det lite lugnare under stiglöpningspassen. Därefter roddmaskin och lite magövningar på gymmet.

"70/20" intervaller. Framfotsrunda 287

Körde ett liknande pass för ett par veckor sedan. Då en helt ny upplevelse som faktisk inte blev så tung som jag hade förväntat mig. I dag tog jag i lite mer och det blev genast bra mycket jobbigare.

Inledde med 2 km uppvärmning i 4:45 tempo. Det var lite varmare idag, runt 8-9 grader så det blev kortbyxor och efter den 5:e intervallen även i t-shirt. Förra gången låg intervallerna på 72-75 sekunder, idag blev det 70-73 sekunder. 350 meter, sedan 50 meter gåvila. Sedan är det dags igen. 10 stycken sådana på raken. Pulsen kom inte alls ner lika mycket denna gången och maxpulsen var högre på alla intervallerna. Men även om man tror att det ska bli riktigt jobbigt att dra igång nästa intervall trots att pulsen bara sjunkit från strax över 160 till runt 150 när jag ska dra igång nästa så är det ändå tillräckligt för att det inte ska bli jobbigt förrän efter 200 meter ungefär. Efter 100 meter så blev det kontrollerad 3-taktsandning.

Dagens intervaller

Förra gången körde jag 2 stycken 1000 meters intervaller efter de korta  men jag hade inte kraft eller motivation för det idag, dessutom lite tidsbrist eftersom dotterns utomhusorienteringsträning drog igång idag. Så det var bara att ta sig hem snabbt och äta lite innan det blev lite orientering. Har innan sprungit själv, men nu i vår tänkte jag följa med dottern istället. Så då passar det bra om jag hunnit springa mina intervaller innan. det blev ömsom lite lätt löpning, ibland lite gång. Orientering gick bra. Hon har lärt sig på ett bra sätt, kan passa kartan och vet vad hon ska titta efter. Själv har jag för bråttom och missar viktiga detaljer. Så det är bra träning även för mig. Väldigt roligt och en härlig känsla när man hittar kontrollen. Så fint ute idag också. Nu känner man verkligen vårens antågande.

I söndags blev roddmaskin, 210 watt, samt lite överkroppsövningar, samt en lång promenad vid Singoallagrottan vid Lädja. Väldigt vacker natur, lite trolskt och väldigt småländskt på något sätt. Trots att vi är där minst en gång om året så blir man inte mätt på omgivningen utan vill dit igen, gång efter gång.

I går körde jag stiglöpning på förmiddagen, nästan 5 km i sakta mak, utan pulsklocka, loggade på runkeeper och hade runt 6:00 i tempo. Kändes bättre än väntat i fötterna, hade mina Merrell. Sedan blev det roddmaskin och överkroppsövningar på kvällen. Dubbelpass, det var länge sedan och jag blev helt slut på roddmaskinen, hade ändå "bara" 205 watt i snitt över 5 km, men de sista 5 minuterna fick jag verkligen ta i och det nästan svartnade för ögonen. Tog nästan en kvart innan jag hämtat mig.

Trodde att det skulle kännas lite i fötterna under dagens intervaller, men det var förvånansvärt bra känsla, som ren försiktighetsåtgärd så hade jag i dag Adidaskorna under hela passet..

Långpass, 19km, inkl. 4,5km fartökning. Framfotsrunda 286

Blev ett bra pass. Fartdelen inte snabbare än de förra gångerna men med mer kontroll och inte riktigt samma höga ansträngningsnivå som sist.

Började med att springa 11km i ett lugnare tempo, idag runt 4:50. Det var njutning i vårsolen, även om värmen inte kommit ännu så är det ett vackert ljus, mitt i en lång ledighet. Så känslan blir väldigt avslappnad. Var ändå löpare framför mig som jag såg på långt håll på de ställen där det var lång sikt framåt. Jag brukar ha svårt att hålla tillbaka då, vill gärna ifatt och då förstör jag tanken med dagens pass och det blir mellanmjölk av hela passet.

De 2 andra gångerna jag kört samma pass har det blivit runt 4:40 på de inledande km och jag har varit lite för sliten när väl fartdelen ska börja. I dag kändes det ändå bra med steget och hållningen. Hade inget behov av att dra på under den lugna delen. Men ju närmare jag kom dagens fartökning desto mer ville jag fortsätta i ett lugnt tempo. När jag väl var framme vid startpunkten för fartökningen kändes det snabbt helt okej. Jag kom snabbt in i ett bra tempo, kollade aldrig på klockan under dagens fartökning utan gick helt på känsla och att andningen skulle vara kontrollerad. Precis som förra gången så var det motvind de första 2 km, men inte lika kraftig som förra gången. Den första km gick på 3.56, sedan kom jag i lite mer skydd från vinden och den 2:a km landade på 3:52. Kändes helt okej. Därefter vänder det och blir medvind fast lite mer knixig banprofil, med lite svängar och små kullar. Kändes som jag hade bra fart här men 3+4:e km gick också i 3:52. Fast kändes som runt 3:40. Sen fick jag sänka lite i slutet på den 4:e för jag kände att jag höll på att tappa kontrollen lite. Sista 500 meterna gick i 3:44 tempo och snittet för hela fartdelen på 4,5 km blev 3:52. Lite snabbare än förra gången men något saktare än första gången. Men känslan var bättre idag. Tog inte helt slut, kändes väldigt kontrollerat hela vägen. Behövde bara någon minuts ståvila, med händerna på knäna efteråt. Har sista tiden tränat allt mer i 3-taktsandning och börjar så sakteliga känna mig alltmer bekväm i den ansträngningen.

Dagens långpass, med fartökning.

Därefter nerjogg på 4km. Kändes helt okej. Bara sista 2 km som det stumnade till i låren. Hade mina Adidas och det kändes helt okej. Lite stum i låren nu efteråt. Känns även lite i vänsterhälen.
I går blev det ungefär 20 km cykling med Mountainbiken, bitvis i väldigt svårcyklad terräng. Kändes verkligen ovant och jag blev väldigt stum och stel i insidan på låren. Är väldigt långt ifrån min forna form på cykeln. Men det var väldigt skönt i solen i går. Det är svårslaget att cykla lugnt i solskenet.

Distans 15km inklusive backintervaller, 6*550 meter. Framfotsrunda 285.

Dagens pass lämnade mig med en tuff och tung känsla. Tänkte inte på det under passet men efteråt så slår det mig igen, som så många gånger tidigare, det är ju torsdag. Dagen då intervaller känns mycket tyngre än på tisdagar. Denna veckan har det varit en tung känsla på jobbet de två första dagarna, men onsdagen och framförallt dagen har varit bra. Den första lite längre ledigheten sedan jul väntar och då är det svårt att inte vara glad.

Har efter testloppet, i lördags,  på 10 km insett att om jag vill få upp farten mer så måste jag troligvis få in mer distanslöpning i min träning. Men eftersom fötterna inte riktigt vill vara med om det så har jag varit väldigt försiktig med att öka något under vintern. Har försökt någon gång men om jag fått ont så har jag åter gått tillbaka till 3 pass/vecka.

Denna veckan har jag gjort ett nytt försök, tänkte först lägga in ett pass i måndags. men uselt väder och intervaller på tisdagen fick mig att avstå. Så istället blev det stiglöpning i onsdags, utan klocka. Men loggade ändå via runkeeper. Tog det väldigt lugnt och landade på ungefär 6:00 tempo. När jag tar i på denna rundan så brukar tempo vara strax under 5:00/km. Så väldigt lugnt och behagligt. Kändes helt okej i fötterna. Om jag kan få in åtminstone 2 sådana här lugna pass så kanske det bidrar på ett positivt sätt. Därefter körde jag lite överkroppsövningar på gymmet.

Dagens löpning var tänkt som ett kombipass, distans med inslag av fart, denna gången i form av medellång backe, 550 meter. Det kändes stelt under löpningen fram till backen, cirka 4,5km, inte så mycket i fötterna men däremot i låren, kändes torsdagssega.   Men  under backintervallerna kändes det bra även om dom blev lite långsammare än förra gången, i höstas någon gång. Hade 4:35 fart fram till backen, kanske något för fort, ska prova att springa i 5:00 tempo nästa gång.

Tog fel startstolpe denna gången, så dom blev 30 meter längre än förra gången. Bara den andra intervallen som jag av misstag startade som jag gjort innan. Den blev 2:06. Tror jag låg på runt 2:00 tempo på det snabbaste intervallpasset i höstas. Men då körde jag inte med någon löpning till backen så benen något piggare den gången. Men man blir bra på det man tränar och flack backe var ett tag sedan jag körde. Känner verkligen vid denna form av löpning att det biter bra i benen. När det är hyfsat flack så blir det bra hållning och fart också. Började i 4-taktsandning på varje intervall. Men redan efter 100-150 meter gick jag över i 3-takt. Kände att jag inte var tog helt slut i andningen i slutet av varje intervall. Utan begränsningarna satt mer i benen. De 4 första var med bra känsla i både steg och hållning samt bra tryck i benen hela vägen upp. Men 5:an och framför allt 6:an blev tyngre, då orkade jag inte trycka på sista 100 meterna när det brantar till rejält. Fanns ingen kraft kvar. Märker efteråt att dessa 2 har lägre slutpuls än de övriga, ett tecken på att benen tagit slut.

Dagens distans + backintervaller

Hemjoggen blev som väntat väldigt seg och tung. Det gick hyfsat bra de första 2 km i nerförsbacke eller flack terräng. Men sedan så är avslutande 2,5km kuperade och då märktes att det fanns i princip ingen kraft kvar. Den sista kilometern så nästan svartnar det för ögonen. Tror jag är tom på energi. Väldigt sällan jag brukar få denna känslan. Om den kommer så är det just på kvällspassen på torsdagar. Rätt många timmar sedan mat och hyfsat hård träning bidrar säkert till det. Hoppas att det ändå gör lite nytta i slutänden. Hade mina Adidasskor under hela passet. Kändes bättre än väntat under backintervallerna med dessa skor.

Banintervaller, 8*1000 meter, framfotsrunda 284

Körde samma pass för en dryg månad sedan, då hade jag snabbare snittider på intervallerna, men idag kändes det stabilare och mer jämnt över hela passet. Det som skiljde från förra passet var att jag denna gången tog mindre vila mellan intervallerna, förra gången 2-3 minuters vila, denna gången mellan 45-60 sekunder ungefär, skulle resetat klockan i stället för att stoppa den så hade jag vetat mer exakt. Men tanken var i alla fall att pulsen inte någon gång skulle gå under hundra slag. Så efter varje intervall tog jag gåvila tills pulsen sjunkit till lite drygt hundra slag. När man kör på detta sättet blir allt lite jämnare, nackdelen är att jag kanske tar det något lite för lugnt. Hade inte högre maxpuls än 163 på någon intervall idag. På testloppet över 10 km i helgen hade jag som jämförelse 163 i medelpuls. Så det är stor skillnad i ansträngning. Det blev en lite längre vila mellan intervall 4 och 5 eftersom jag då bytte skor.

Men det var ingen bra känsla under passet, kändes inte så lätt i steget som jag väntat mig, möjligt att gårdagens lite hårdare rodd och höjdhopparmattslöpning satt i benen? Efter 4 intervaller bytte jag skor från Adidas till Asics ds racer. Kände ingen större skillnad, konstigt nog. Tror jag landar lite för platt på foten för tillfället. Känns lite klumpigt med Asics skorna, det har det inte gjort innan.

Hade ingen koll på farten under passet, utan ville att känslan och andningen skulle få styra farten, andningen kändes bra och jämn, 3-taktsandning efter ungefär 200-300 meter. Däremot lite tung i steget och fick påminna mig om att komma upp mer i både hållning och steg med jämna mellanrum.

Dagens intervaller

Blev följande tider, 3:39, 3:43, 3:46, 3:47, 3:47, 3:48, 3:45, 3:49.
Till skillnad från förra gången, blev jag inte lika trött på de sista intervallerna idag. Men förra gången var det en elak vind som ställde till det och då blev intervallerna mer ryckiga.

Är ändå rätt nöjd med tiderna, ska försöka köra kommande intervallpass med kortare vila, för att få mer jämnhet i passen. Sen får man ta i lite mer på rena temposträckor i stället. För om jag tar i för hårt på tisdagsintervallerna tar det lite för lång tid att återhämta sig. Kändes helt okej i fötter och hälar under passet, blev dock väldigt stum i vänstervristen och baksidan av låren efteråt.

I söndags blev det rodd i 210 watt, samt överkroppsövningar. I går rodd i 225 i snitt, och då var inledningen lugn, hade mycket frustration från jobbet under gårdagen som ville ut så sista 10 minuterna tog jag i nära max på rodden. Var kanske inte riktigt optimalt för dagens intervaller. Men ibland kommer man in i ett tempo och flyt på rodden och då är det på något konstigt sätt nästan skönt att köra på max i några minuter. Därefter körde jag höjdhopparmattslöpning, 3*5 minuter. Var länge sedan jag kört i den mattan, så det kan också ha påverkat den lite sega känslan under dagens intervaller. Körde lite hårdare där än vanligt.

10 km test, 39:13. Växjöloppsbanan. Framfotsrunda 283

Blev ett helt okej test. Fanns en tävling idag, Arenavarvet, men kände mig inte redo för det loppet. Högerfoten kändes inte bra efter torsdagens snabbintervaller i nerförsbacke, vaknade några gånger natten mellan torsdagen och fredagen, då någon gång bestämde jag mig definitivt att inte ställa upp i Arenavarvet.

I går kväll så masserades foten av D, tror det är något magiskt i hennes fingrar. För jag kände redan när hon höll på att det släppte spänningar i foten, kände inget under natten och idag kändes det nästan som vanligt, bara ett svagt molande kvar. Jag hade ändå förberrett mig som att jag skulle springa tävlingen. Korta pass i veckan med rätt lindriga intervaller. En lugn förra vecka, helt utan intervaller. Så på ett sätt en lite formtoppning. Kände dock av de snabba intervallerna en aning i bak och framsidan av låren. I övrigt utan några större besvär. Så jag ville ändå testa var jag står rent formmässigt på 10 km. Nu hade jag chansen.

Dagens 10 km:s test. 39:13

Så jag sprang Växjöloppsbanan, ville samtidigt, utan tävlingshetsen, testa att springa i 3-taktsandning hela rundan. Fast kontrollerat. Tog cykeln från Teleborg ner till Strandbjörkshallen, där bytte jag om till lite mindre kläder. Hade mina "tjocka" Adidasskor, allt för att undvika att åter slå upp skadan i högerfoten, vill helst springa med lite lättare skor men dessa, Adidas,  har jag haft på alla långpass och känner mig bekväm med dom. Ett par löpartights samt shorts utanpå dom, 2 t-shirts, varav den yttersta tight, för att få en lite lättare känsla. Samt ett par tunna vantar och mössa.

 Hade även två lätta vattenflaskor ungefär en dl vatten i varje. Passar bra i händerna och störde inte under löpningen idag. Men kanske lite onödigt att fylla dom helt, för jag drack bara 2 munnar under loppet. Fast när det blir tävling tror jag ändå att jag ska springa med flaskor, men med bara lite vatten i. För det som är värst på tävlingar är att det klibbar igen i munnen av torrhetskänsla. Det händer mig nästan jämnt, och då har jag aldrig något vatten tillgängligt. Bara det som brukar serveras efter 5km, fast det får man i muggar, väldigt svårt att dricka, springades i full fart, ur en mugg. I dag hade jag dessa väldigt små flaskor med hela tiden och då kan man helt själv välja när man ska dricka, jag passade på att dricka i slutet på nerförsbackar då andhämtning och puls är som lägst under ett sådant här tufft pass.

Ville att andningen skulle styra farten idag, kollade på klockan de 2 första km för att inte gå på för hårt i början, första km blev för snabb, men eftersom man är pigg och ännu inte fått upp pulsen så tror jag inte det gör så mycket, bara man inte springer mer än 1 km i "överfart" då finns risk att man får betala för det i slutet. Så efter den först km lugnade jag ner mig lite, kom in i andningen på ett kontrollerat sätt. Km 2-5 kändes väldigt bra, trots löpning i kuperad terräng, samt ett parti på 700-800 meter i ren stiglöpning, synd att dom har lagt in det i bansträckningen, ett tungt parti av banan. Efter den 5:e km började det bli lite tyngre, men andningen var ändå kontrollerad, behöll steg och hållning på ett bra sätt, enligt mig själv i alla fall, för en utomstående kan det synts annorlunda. Märkte även efteråt när jag kollade pulsen, att den efter 5:e km var hög och var så in i "mål"  När jag kom fram till Växjösjön med 3,5 km kvar kändes det helt okej, höll mig på rätt sida om gränsen. Men nu var det på högsta nivå utan att tappa kontrollen. Med 2 km kvar började det dock bli riktigt tungt. Nu började det kännas rejält i både ben och andning. Fast inte så outhärdligt som det kan göra på tävling. Ändå skön känsla när man bara har 2 km kvar, snart blir det lite vila. Sista km var dock riktigt jobbig, då vänder banan mot sydväst och vinden var precis rätt emot. Ingen att gömma sig bakom heller. Hade riktigt hög medelpuls sista km, 172 i medel, 174 som max. Brukar kunna komma  upp i 175 i maxpuls på träning. Den sista kilometern blev därmed lite okontrollerad och jag kände att jag tappade steget och hållningen rejält. Ingen rygg att gömma sig bakom heller. Hade 163 i medelpuls över hela rundan, det är högt för att vara mig på träning. Då brukar det inte vara långt från träningsmax för min del.

I mål var jag väldigt trött men inte helt utsliten. Efter någon minuts knästående vila kunde jag jogga ner någon km. Känslan idag var bra, men inte perfekt. Kändes inte så lätt i steget som väntat. 3-taktsandningen känner jag mig alltmer bekväm med. Nu känns det som jag sitter i förarsätet när jag springer. Blir det för hög fart så känner jag det mycket bättre med denna andningskontroll. Sänker farten en aning och får åter kontroll på kropp och fart. Det är en trygghet som jag saknat förr om åren. Jag har säkert sprungit med 3-taktsandning förr om åren med, som något slags default, men då har jag inte varit medveten om det. Jag är lite för tung för tillfället, väger mellan 75-76 kg. Har visserligen lite mer muskler på överkroppen, men ringarna runt magen är svåra att få bort, där är nog 2-4 kg för mycket som inte bidrar med något positivt för löpningen i alla fall.

Men det är just detta som är svårt, ska man leva helt asketiskt? För att kanske springa 2 minuter snabbare? Skulle verkligen ville testa en gång, men är inte riktigt beredd att betala priset med att helt avhålla mig både choklad och öl. Annars har jag kunnat träna på väldigt bra hela våren, inga förkylningar som stört. Någon form av konditionsträning varje dag sedan börja av november. Det som jag inte är 100% nöjd med är att jag känt mig tvungen att begränsa mig till "bara" 3 löppass i veckan. De 2 senaste månaderna har det blivit intervaller både på tisdagar och torsdagar, har försökt variera så mycket det bara går i både fart och längd, i slutet har det blivit mycket fart. På lördagarna har det blivit långpass, runt 20km, inte sällan med någon form av fartökning. Har försökt att köra på i 4 veckorsblock, 3 veckor "hårt", sedan en vecka utan intervaller. Har legat på ungefär 4 mil löpning i veckan i snitt under detta året. Som ersättning för de bortprioriterade distanspassen med löpning  har det blivit roddmaskin och Crosstrainer Den sista månaden har jag dock valt bort Ct till förmån för mer överkroppsträning. Får vi se om det kan hjälpa mig.

Hoppas snart kunna öka på löpningen lite, för om jag ska kunna få ner tiderna lite till på milen så måste det till mer distanspass, men utan att bli skadad.

I går körde jag roddmaskin, strax över 205 watt, sedan lite överkroppsövningar. Kändes som sagt var en del i högerfoten, så jag har inte vågat köra några hoppövningar sista veckorna, hoppas även kunna återuppta det så småningom, tror det är väldigt bra för löpningen, att träna hopp av olika slag.

Korta backintervaller, utför. Framfotsrunda 282

Blev ett annorlunda pass. Har aldrig innan kört något liknande. Läste om det i tidningen Spring, ett sätt att få upp fartkänslan i kroppen. Chefredaktören själv som rekommenderade just denna typ av pass, och han är ju extremt snabb för sin ålder. Ja, varför inte testa. Letade upp en backe i Spånen med svagt nerförslut, enligt klockan 250 meter lång och med en höjdskillnad på 4 meter, men tror det är lite mer i verkligheten, om det är något Garmin 305 har problem med så är det att återge en korrekt höjdåtergivning, har ändå höjdkorrigering påslagen.

Började med ett lugnt varv på 2,3 km, hade mina Adidas på mig under den rundan, bytte sedan skor till Salming Race. Otroligt sköna, sitter som gjutna på fötterna. Men nästan obefintlig dämpning, 5 mm dropp. Körde sedan 6 stycken med rätt hög fart, enligt klockan mellan 41-45 sekunder, troligvis 250 långa. Blir km fart på 2:45 ungefär. Inte riktigt på max i början på intervallerna, men sista 100 meterna i lite mer nerförslut, på absoluta max, en konstig känsla, det är precis som man inte riktigt hinner med på något sätt. Känns okontrollerat. Tyvärr så fick jag lite ont i högerfoten på de 2 sista intervallerna, lite mer än molande och det var inte så bra känsla under nedvarvningen. Hade som väl var bytt skor igen innan dess. Men ändå var det en stickande känsla under höger framfot, precis som det var i "pekfingertån" innan jag åkte på stressfrakturen i högerfoten. Känns även nu efteråt, om jag belastar foten. Kanske inte så konstigt med tanke på vilka påfrestningar det blir på framfoten vid denna typ av löpning. Men fartkänslan var ändå häftig, kände mig bitvis stark i själva löpningen och man känner verkligen hur man skärper till både hållning och steg i dessa farter. Men att människor springer så här fort i 10 km är för mig helt ofattbart. Nu hade jag ändå nerförsbacke, och sprang 250 meter. Hade hängt med i ungefär ett halvt varv när de bästa kör 10000 meter, lite deprimerande på något sätt.

Lite tråkigt med foten, har känt mig riktigt bra i fötterna under dagen, säkert de 2 lite lugnare veckorna som vilat fötterna lite, nu känns det som jag är tillbaka till tiden för 2 veckor sedan, då det molade ungefär som det gör efter dagens pass.

Dagens intervaller

Det är inte kul när man hela tiden balanserar på en tunn lina, vill ju utvecklas men för allt i världen inte bli skadad igen. Försöker variera passen så mycket det bara går, använda olika typer av skor, kör så mycket styrketräning för fötter och vader som det bara går utan att för den skull överbelasta. Just nu känns det verkligen som att det är mina svaga fötter och fotleder som begränsar mig. Men det är bara att försöka vara tålmodig. Hade tänkt mig att eventuellt springa en 10 km:s  tävling på lördag, men har i ärlighetens namn tvekat under dagen, innan denna känning kom. Fast då har jag känt att jag inte har den mentala kraften riktigt att ladda på med.  Nu känns det än mer osäkert, har dock försökt toppa till formen nu de 2 senaste veckorna, får se om jag kör ett testlopp på 10 km i alla fall. Allt beror på hur foten utvecklar sig. Vill prova på 10 km i tävlingsfart innan jag går in i en tyngre träningsperiod igen.

I går körde jag ett roddpass på nästan 20 minuter med ett snitt på 210 watt, kändes helt okej, inte så sliten i slutet som jag blivit innan. Därefter lite överkroppsövningar.