Kuperad distans, 14 km. Framfotsrunda 306

Blev en kantig och rätt så stel och tung runda, trots avsaknad av farthöjningar eller backintervaller. Hade sedan innan bestämt mig för att undvika backintervaller idag. Har märkt att jag är sliten på torsdagar och har tänkt mig att prova lite lugnare pass på just torsdagar för att se om det har en positiv effekt på löpningen i övrigt.

Dagens kuperade distans i 5:00 tempo.

 Sista registrerade löprundan var intervallerna i måndags. Men jag hade en väldigt tuff träningskväll i tisdags. Det var en av dom tuffaste träningskvällarna på väldigt länge för min del. Var totalt utpumpad efteråt. När jag kom så åt jag allt jag kom över men blev aldrig riktigt mätt. Det började med ett rätt tufft gympass med rodd i 221 watt i medel. Därefter intensivt pass för överkroppen i gymmets maskiner. Sedan snabbt hem för att äta lite. Tanken sen var att kvällen skulle bli rätt lugn med dotterns orientering, där jag i år varit med henne för att hjälpa där jag kan. Brukar bli lätt jogg blandat med gång. Men när jag ringde för att påminna henne så ville hon inte, hade fått huvudvärk. Kvällen var fin och jag kände mig hyfsat pigg i kroppen så jag cyklade dit själv för att springa en runda.

Kom dit precis innan 18.00 och lyssnade lite på genomgången. Det fanns 3 olika banor att välja på och jag vet inte vad som fick mig att välja den längsta men så blev det i alla fall, 4,6km "fågelvägen". Kanske att jag i min naivitet relaterade och översatte det i ren löpning, inte så långt? Jag gav mig av och det kändes helt okej i början, hittade dom 4 första kontrollerna utan större problem och lyckades hålla mig torr om fötterna så långt. Men sen började energin så sakteliga ta slut och det som slutar fungera först då, i alla fall för mig, är hjärnan. Då kom den första felspringningen och det blev säkert 1 km extra till nästa kontroll. Därefter var jag tvungen att passera ett kärr. Nu var jag blöt om fötterna, men när man orienterar så gör det inte så mycket. Hade allt svårare att hitta kontrollerna nu, men lyckades hitta alla till nr.9. Men därefter valde jag helt fel väg, tog mig igenom ytterligare ett kärr, blöt upp till knäna. Sen blev jag slarvig. Jag visste på ett ungefär var i skogen jag var men läste kartan väldigt slarvigt och tog helt enkelt ett extremt felbeslut. Nästa kontroll var vid en kraftledningsknut, problemet var att jag bestämde mig för fel knut, en som var 7-800 meter ifrån den rätta. Jag var så trött nu att jag inte kunde förstå att det var fel. Trots att jag sprungit på stigarna här säkert över 100 gånger. Det är nästan otäckt hur fel det kan bli. Den knuten jag sprang till var inte ens med på kartan. Jag letade och letade och tittade på kartan men kunde inte förstå att jag var på fel plats. Men det var detaljer som inte stämde, men jag kunde inte då förstå det. Det började regna och jag var både kall och trött. 2 kontroller kvar men jag gav upp. Visste att det ungefär 1 km kvar till målet. Jag tog närmsta stig och kunde stappla in i "mål" besviken och trött så pratade jag med personen som satt ut kontrollerna. Jag förstod fortfarande inte att jag varit vid fel knut. Så jag diskuterade med honom och sa till honom att jag inte kunde förstå att jag inte hittade den 10:e kontrollen. Hade hållit på i över 90 minuter.

Jag cyklade hem, trött och matt i kroppen, blöt och hungrig dessutom. Väl hemma i hemmets lugna vrå började jag studera kartan igen och efter ett tag gick det upp för mig var jag varit och var jag skulle varit. Det är som sagt var konstigt hur dåligt hjärnan kan fungera vid trötthet. Det var en ordentlig läxa för mig. Det blir till att ta en kortare bana nästa gång och vara noggrann. Men hur många gånger har jag inte sagt det till mig själv vad det gäller orientering.

Igår, efter den strapatsrika tisdagen, blev det korta intervaller med dottern, i hennes tempo. Vi körde 3*100 meter + 3*60 meter.  Därefter gymmet med nya övningar för lår och höfter. Hoppas kunna få upp lite mer styrka i ben och höfter. Det var delvis därför som det blev tungt i dagens löpning. Träningsvärken från det passet slog på under dagens lugna pass. Kändes i både höfter och lår.

Orientering, framfotsrunda 204.

Hade först inte tänkt springa själv idag utan följa med dottern, men sen blev det ändå en egen runda. Hade glömt lägga ifrån mig både nycklar och mobil, så det blev lite skramligt att springa. Kände av gårdagens intervaller så det blev väldigt lugn inledning.

Själva orientering var upplagd så att det först var en lätt kontroll, därefter en lite svårare i nästan direkt anslutning, allt nära stigar eller vägar. Så det blev rätt lättorienterat, dessutom i kända terränger för min del. Men kände mig ändå lite oinspirerad i början, fast var nog bara bra. Mitt stora problem när jag orienterar är att jag har alldeles för bråttom. Så när jag är lite löpsliten idag så var det bra för orienteringen då allt blir lite lugnare. Det blev efterhand allt svårare att se kartan då mörkret kom snabbt under kvällen, de flesta hade pannlampa. I slutet tryckte jag till lite och det kändes ändå helt okej i fötter och ben, bara lite svaga känningar i vänsterhälen, men för att vara dagen efter intervaller var det bättre känsla än väntat.

Dagens runda

Blev 3,6 km, tätt mellan kontrollerna så det var inte så mycket löpning idag. Hade mina Saucony Kinvara 4 idag. Kändes helt okej, fick lite ont i vänsterhälen i en uppförsbacke, men det är orättvist att lägga skulden på skorna i detta fallet,

Saucony Kinvara 4, 4mm dropp

Orientering, framfotsrunda 197.

Så var det åter dags för orienteringsträning. Till största delen på kända stigar och grusvägar för min del. Alla kontroller nära stigar och rätt så snällt utsatta.

Dagens orientering

Dagens runda 

Blir inte optimalt för mig för att förbättra min orienteringsförmåga, blev tydligt idag då jag innan första kontrollen kom i fatt en duktig flicka. Men vid varje kontroll och framför allt strax efter så kom hon ifatt mig och sen när hon hittat kontrollen visste hon redan var hon skulle. Medan jag måste stanna upp och stå helt stilla för att kunna lugna ner mig lite och läsa in mig och vart jag ska ta vägen härnäst. Det blir någon slags form av intervallträning samtidigt för mig. Hela rundan flöt på fint och jag hittade alla kontrollerna men så efter sista kontrollen och in mot mål så hade jag alldeles för bråttom och slarvade med kartläsningen, igen. Precis när jag hittat den och höjde blicken så fick jag se hus och villakvarter, då var jag helt säker på att jag var precis bakom huset där vi startat. sprang rakt fram och kom ut fint vid en brandgata, men när jag kom ut så var jag ett hundratal meter för långt norrut. Men jag sprang på vägen ner till där vi startade. Bara det att när jag kom fram så var det helt tomt framför huset inte en människa utanför. Tänkte inte så mycket på det utan satte mig ner och pustade ut. Sedan kom det en man och sa till mig att det fanns lite fika på baksidan av huset. Där var det lite mer folk och där var även målet. Jag missade den sista stigen. När jag efteråt tittade på kartan så var det inte så otydligt. Men vad hjälper det om man inte tittar på den ordentligt?
Kändes lite snopet, när det annars flutit på så fint. Jag har oerhört mycket kvar att lära mig och framför allt att jag måste lugna ner mig.

 Efteråt bjöds det på korv och fika. Väldigt mycket folk med idag. Orienteringen är på frammarsch i Alvesta. Det är kul.En väldigt trevlig sport. Synd bara att jag inte kom på detta lite tidigare i livet. Men dottern är i rätt ålder så för henne finns det hopp.

Kändes stumt i vaderna inledningsvis efter gårdagens rätt tuffa pass. Men när jag sprang i skogen och på de lite mjukare stigarna idag kändes det hur fint som helst. Hade mina Merrell idag.
Dessa är perfekta vid orientering och stiglöpning.

Idag hade jag ingen koll på andningen, full koncentration på orientering idag.

Invigning av ny belysning i Spånen, framfotsrunda 191

Blev en väldigt annorlunda träning idag, började med lite lätt orientering, följde med dottern på hennes runda. Huvudeventet idag var invigningen av den nya belysningen i ett av motionsspåren i Spånenområdet, i utkanten av östra Alvesta. Det har inte funnits någon belysning där sedan Gudrunstormen 2005. Men så nu i år har det blivit fart och med stor hjälp av frivilliga inom orienteringsklubben  och andra så är det nu fixat.

Efter invigning och att belysningen tänts så var det dags för tipspromenad eller löpning, ett varv. För min del blev det löpning och tyckte det passade bra att ta i för fullt under lite drygt 2 km som spåret är. Med tanke på Musikmilen på lördag. Bra att få köra hårt för att testa hur det känns.

 Men känslan blev sådär, blev ingen riktig uppvärmning och att köra så hårt utan att värma upp tycker jag blir stor chock för kroppen. I alla fall det börjar med en fin utförslöpa i ett par hundra meter, sedan blev det ett litet stopp för det var utdelning av lotter utmed spåret. Jag kom iväg från det och började ta i rejält. Hade ingen koll på andning till att börja med men märkte när jag la fokus på det att jag var i 4-taktsandning. Men spåret är extremt småkuperat, upp och ner hela tiden, så det är svårt att hitta flytet, försökte under allt hårdare ansträngning hitta in i 3-taktsandning men det gick inte att få till på ett bra sätt. Blev stressad och kände att jag inte hade någon koll. Men körde på och efter 1,3 km så kom jag in i 3-takts andning, men det kändes stressat och obekvämt. Efter ytterligare 100 meter så börjar den sista långa stigningen och då drog jag ner lite på farten för att orka. Då kom 3-taktsandningen med automatik men den blev alldeles för hård och utom kontroll. Väl på toppen så återstod det bara utförslöpning i ett par hundra meter men jag kom aldrig in i ett kontrollerat andningsmönster idag.
Det var något av det mest ansträngande jag gjort sedan Växjöloppet i våras. Märker det om inte annat på att jag fortfarande, nästan 2 timmar efteråt hostar lite.

Till min stora besvikelse så har klockan inte funkat så jag fick inga tider på hur fort det gått. Men ansträngning var hög och jag kände lite blodsmak i munnen efteråt. Har inte ont i några fötter eller leder nu, så det är positivt, får se hur det känns i morgon. Hade mina Salming Race, det kändes bra. Tror på dessa skor när jag kör lite snabbare, då kommer dom verkligen till sin rätt.

 Men till på lördag står jag i stor ovisshet över formen, Måste bli väldigt mer kontrollerat då. Börjar med 4.00 fart och se hur det känns efter några kilometer. Har för lite tid med andningstekniken för att veta om jag ska köra på 4-takt eller 3-takt. Så det blir ett litet experiment, men det måste bli lugnare än idag. Inleda med 4-takt men det kanske visar sig att det då går för sakta. Ja, det blir spännande.

Orientering, framfotsrunda 188.

Blev en rätt jobbig orientering idag, långdistans var på schemat, tyvärr har klockan inte varit med som den brukar och det finns inte mycket av värde att logga.
Men sprang nog ungefär mellan 6-7 kilometer.

Gick bättre än förra gången, men det var på känd mark och jag kunde förlägga den största delen på vägar och större stigar. De flesta av kontrollerna var fasta och en av dom hade jag stött på innan så den var inte så svår. Hade en bra runda på gång men så fick jag problem på kontroll 3, den var väl gömd och en av dom fasta kontrollerna, det fanns inget rött på den utan bara en ofärgad grå stolpe.
Den hade jag inte hittat själv men det gjorde en annan så jag fick hjälp med just den. Annars hittade jag de flesta själv idag.

Den första kontrollen hittade jag men någon annan missade den, men den satt fel visade det sig, bara att jag hade tur och kom från "rätt" håll följandes ett staket, den satt i en hörna av staketet men bara att det var fel hörn, cirka 100 meter felplacerad. men det märkte inte jag eftersom jag följde staket och inte så mycket omgivande terräng.

Hade mina Merrell och blev som vanligt genomsur tidigt på rundan, i skogen gör det inget men idag vart det mycket väglöpning och då var det inget vidare att klafsa omkring, kände mig lite stum och sliten från gårdagen, hade lite känningar i vänsterhälen, den inledande delen idag var rätt uppför slalombacken, ouppvärmd, det var jobbigt och det var nästan gång uppför den.

Men totalt sett en positiv upplevelse även om jag grämer mig över den tredje, väl dolda kontrollen.

Dagens orientering, lite suddigt.

Orienteringsträning, framfotsrunda 184.

I dag var det åter dags för orientering, var ett tag sedan, det märktes. Det var höjdträning som stod på schemat idag, stigar och stenar var bortredigerade från kartan, bara de allra största skogsvägarna som utgör själva konturen var kvar. Så det var till att använda kompass och försöka läsa av höjderna som fanns på kartan och sedan omsätta det i verkligheten, inte så lätt som det låter i alla fall inte för en nybörjare som mig.

Ovan är kartan som användes idag. Tätt mellan kontrollerna, men ändå blev det problem för mig. Missade någon i början. Var lite för slarvig med kompassen. Har för bråttom, ändå går det förtvivlat sakta totalt sett. Tog mig över en timme att "springa" denna banan. Ändå missade jag minst 2 kontroller helt, en av dom kan ha varit borta, då även en av de mer rutinerade hade sagt att den inte fanns. Min vana trogen så gick jag ner mig i ett kärr efter 200 meter. Men som innan så tänker man inte på att man är dyngsur. Jag var rätt så utvilad annars inför dagen och kände att jag hade spring i benen. Men fick inte ut det idag. Dels för att det bara var i skog men framförallt för att jag hade problem med att hitta rätt. Har så dåligt självförtroende så när jag missar eller inte hittar direkt så blir jag osäker och vill vända tillbaka till förra kontrollen för att börja om. Men i längden funkar inte det. Känner mig stressad och då går det ännu sämre, till slut känner jag riktigt hur det blir överhettat i huvudet. Fast när man äntligen hittar en kontroll så är det en härlig känsla.

Kommer att behövas åtskilligt med träning, och att jag ytterligare lugnar ner mig och lär mig att först orientera innan jag försöker med att springa samtidigt. Tiden försvinner helt, Om jag hållit på i en timme eller halvtimme har jag ingen uppfattning om.  

Kändes helt okej i hälen, Hade mina Merrell trail Glove. Fast jag sprang inte många meter idag, blev mest gång. Eller sakta jogg.

Dagens orientering.

Orientering, framfotsrunda 138.

Oj, det blev en tuff och svår runda för mig idag. Tog en kontroll 2 gånger, missade därmed 1. Det snurrar fortfarande i huvudet efter kvällens orientering. Banan var lagd mestadels i väst till öst, öst till väst. Till slut var jag helt vill och hade inte en aning om var någonstans jag var, märklig känsla när fokus blir så hård på just de enskilda kontrollerna, terrängen runt omkring är ändå hyfsat känd för mig men när det blir så här fram och tillbaka så hade jag till slut ingen koll i den inre bilden var jag var, även om jag hade kartan i hand.


Dagens lite virriga runda.




Idag var förhoppningsvis en lärorik dag, måste börja räkna steg och vara väldigt noga med kompassen, hade hyfsat rätt i början men så slarvade jag mellan 2 kontroller och kom bort mig helt. Fick hjälp att hitta rätt, då visste jag inte alls var jag var, när det kommer en så stor miss så börjar det nästan brinna i huvudet. Så mycket intryck som ska in samtidigt som man ska springa. Jag behöver nog gå istället och verkligen lära mig från grunden. Ska nog ta de lite kortare banorna nästa gång och verkligen ta det lugnt. Låta det ta lite mer tid. Men det är lätt att det skenar iväg då. I dag fick vi lära oss att använda höjdkurvor, är jag inte så bra på måste jag erkänna. Öppen fin skog men som sagt lätt att bli vill när det går fram och tillbaka.


Hälen kändes bra idag, men var nära att skada mig vid några tillfällen, rätt vad det var så bara försvann foten ner i mellan två stenar som var täckta med mossa, sjönk ner till låret, men hade tur som klarade mig utan några men. Det är lätt att tappa gnistan när det går så dåligt. Men jag vet att jag har väldigt svårt inledningsvis när jag ska lära mig nått och blir stressad och nervös under själva lärotiden, men bara jag kommer igenom den första svåra tiden brukar det släppa sen. Bara hoppas att det blir bra till slut. Fick fin hjälp idag igen när jag var lite vilse. Alla i klubben är hjälpsamma.
Bara att kämpa på, ta det lugnare framför allt. Börja lära mig hur långa mina orienteringssteg är. En berättade att han räknade varje vänstersteg, efter 37 hade han sprungit 100 meter. Ett bra tips. Måste kolla själv, mäta upp en sträcka och sen bara testa i obanad terräng.

Orientering Hanaslöv, framfotsrunda 134.

Denna gången gick det bättre än förra. Totaltiden är långsam men idag lyckades jag hitta några kontroller med hjälp av kompassen i obanad terräng, det var kul. Blev som vanligt blöt om fötterna, men på något konstigt sätt så tänker man inte ens på det.


Det har annars varit en rätt tung dag privat med småbekymmer både hit och dit. Så det var så befriande att få tankarna på något helt annat halvannan timme. Tiden försvinner helt, jag är som det så populärt heter att man ska vara, i nuet, som för ett barn försvinner tid och även rum bitvis.


När tröttheten kommer efter en lite längre löpsträcka så försvinner min uppmärksamhet. Och det är det som är det svåra med orientering att kunna vara skärpt även när man är trött. Så för en nybörjare går det inte att springa på för fullt, dels för terrängen men framför allt för att man så lätt tappar bort sig. Då gäller det att ha ställen som fångar upp på kartan så man inte kommer bort sig helt. I dag var det återigen i halvkänd terräng, det underlättade. Kom lite fel någon gång men måste vara mer flexibel på att kartan inte alltid stämmer vad gäller traktorvägar och beståndsgränser. Samt att använda sig av höjdkurvorna som hjälp, det är överkurs för mig än så länge.
Men stigar som fångar upp är enorma hjälpmedel för mig, i den obanade skogen är det betydligt svårare och jag litar inte riktigt på mitt omdöme, så därför var klockan till hjälp för att få lite hjälp med avstånden, men det är inte tillåtet. Så frågan är om jag ska fortsätta med det? För man blir lite "lat" om man går efter den men samtidigt är det en trygghet på något sätt för att inte komma bort sig helt. Får se hur det blir i fortsättningen. Men det är roligt när det flyter på. Kartläsningen är svår, det tar tid att lära sig se detaljerna.


Hade lite ont under uppvärmningen i min vänsterhäl, men kände inget orienteringen. Det blir så ryckig löpning blandat med gång och en hel del stillastående kartläsning och kompasstagning. Men så småningom släpper det förhoppningsvis allt mer. Måste träna och fråga de rutinerade vid problem, annars tar det alldeles för lång tid att lära sig denna komplicerade sport.
Dagens runda
Hade mina Merrell bare access.

Orientering, framfotslöpningsrunda 130.

Ojojoj, det var svårt det här med orientering. I dag var det ny skala på kartan i förhållande till förra gången. Helt okända marker för mig också. Så då fick jag problem, beståndsfärgerna var inte heller helt uppdaterade då blir jag osäker och litar inte på instinkten. Har problem med avstånden också. På stigar blir det för kort i förhållande till verkligheten så jag kom gärna lite för långt. Inne i skogen är det tvärtom, blir gärna för kort, tror att rädslan att komma för långt ifrån och därmed vilse gör att jag är lite för snål med avstånden inne i skogen.
När jag tycker mig se ett kärr så är det inte det, men kanske inte så konstigt med tanke på allt regn som föll igår. Som löpare vill man hålla fötterna torra men som orienterare är det snarare tvärtom tycker jag, verkar som om dom flesta verkar tycka att det är lika bra att bli blöt om fötterna så snabbt som möjligt, så är det avklarat.
 Missar man lite i början så blir osäkerheten ännu större. Men det är lärorikt och på lite sikt tror jag ändå att det ska gå bättre. Men det är betydligt svårare än vad jag räknat med, framför allt i helt okänd terräng som det var idag.

Som väl var på denna träning så var det vänliga själar i närheten som fångar upp och hjälper till rätta. Förklarar på ett tålmodigt sätt, det känns ändå tryggt. På stigarna känns det okej, men ibland dyker det upp någon traktorväg som är lite större än väntat och då blir osäkerheten stor. Avståndsbedömningen är nog det största bekymret, har enorma problem, det är möjligt att jag kan "fuska" med gps:en bara för att få in känslan, vet inte om det är tillåtet egentligen?

 Men idag var det färgerna på olika skogsbestånd som inte helt stämde. Det visade sig efteråt och det lurade mig totalt på några ställen. Även någon höjdkurva som saknades och någon skogsväg som inte var helt klockren. Måste också använda kompassen mer och lita på den, jag vet nu hur den funkar men använder den för lite. Mer noggrann och lite långsammare, stanna upp om jag inte vet istället för att chansa och sedan vara helt borta som jag var vid några tillfällen i kväll. Tog 1,5 timmar, en bana som eliten sprungit på mellan 10-15 minuter ungefär. Helt otroligt.

Dagens runda

Orientering, Spånen. Framfotslöpningsrunda 126

Blev en annorlunda runda. Värmde upp min onda häl under nästan 2,5km motionsspårlöpning. Sedan var det dags för Alvesta SOK:s tisdagsträning. Det var förberrett med 3 olika banor, det blev mellanbanan för mig. Svårare än så fixar jag inte ännu. Då går det mest på stigar fast några av kontrollerna låg vid sidan av ute i skogen. Stigarna är välkända för mig så där var det inga större problem. Men vid några tillfällen fick jag för mig att gena genom skog och då kom jag bort mig rätt rejält. Jag hittade alla 14 kontrollerna men vid 2 av dom fick jag leta rejält.
Hade en ny sorts kompass men hade inte riktigt kläm på den innan dagens träning. Vet hur jag ska passa kartan, då blir det ungefär rätt, men inne i skogen funkar det inte med nästan rätt. Så där har jag en del att lära mig.
Men efter träningen fick jag goda råd av en rutinerad och snäll ledare som tog sig tid, så nu är det bara att träna på. Det är väldigt kul när det funkar och man hittar kontrollerna men när man missar och inte riktigt vet hur fel man är då är det frustrerande. Men dagens sträcka var perfekt för mig, en blandning av stigar och fri skogslöpning.
Kan inte alla tecken ännu och måste bli noggrannare på att läsa kartan. Har alldeles för bråttom nu så det blir en hel del fel. Var dock tvungen efter knappt halva sträckan ge mig ut i ett kärr. Den kontrollen var inte snällt satt. Resten av sträckan i dyngsura skor. Men tänkte inte på det under själva löpningen. Ville springa själv för att lära mig men tack vare det gjorde jag två grova fel då jag trodde att jag hade en bra alternativ lösning i stället för stigarna men båda gångerna kom jag fel och genvägen blev en rejäl senväg.
 Jag har många svårigheter att kämpa mig förbi i denna sport, ett av alla bekymmer är avståndsuppskattning, när jag tycker att jag sprungit 200 meter har jag ofta bara sprungit lite drygt 100 meter. Speciellt i fri skog måste man veta lite bättre både steglängd och hålla lite koll, men när man är ovan är det så många tankar som svävar runt så man kommer av sig.
 Det är små marginaler i orientering. Där i består det svåra, att välja och värdera vägval. För en som mig som aldrig gjort detta innan är det den stora utmaningen tillsammans med att vara noggrann i kartläsningen och att vara mer noggrann i kompassriktning. Just nu ser jag bara de grova dragen. Men får ge det lite tid. En dag i veckan kan vara lagom tillsvidare. Hade mina gula Merrell trail Glove, lite hala bitvis. Märker att de rutinerade orienterarna har någon dubb eller spik i metall.
Dagens runda

Träningsdag i Hanaslöv med Alvesta SOK.

Dottern har sedan i vintras börjat träna orientering. I dag var det träningsdag vid klubbhuset i Hanaslöv. Ett väldigt roligt arrangemang och jag tyckte det riktigt intressant, har starka funderingar på att börja med orientering själv. Men insåg efter dagens runda med barnen att det finns mycket att lära sig. det svåra för mig som novis är att tyda alla tecken på kartan, dels vad dom betyder men framförallt att se dom. Nu mer eller mindre gick vi banan men om jag skulle sprungit den hade det inte varit lätt ens med denna barnbana. Det var bra att gå med i denna gruppen och en av ledarna visade mig olika saker på kartan och svarade tålmodigt på alla mina frågor. Det är en härlig känsla när man hittar kontrollen. Har sedan innan fått en karta med permanenta kontroller. Så nu kan jag ju träna lite på egen hand i lugn och ro och lära mig tyda kartan bättre.
Men träningsdagen inleddes med löpskolningsövningar av en kille från Växjö löparklubb. Peter Lönn. I min ålder ungefär. Det var en hel del i hans övningar som jag inte visste om. Han visade på ett bra sätt olika typer av övningar för att få ett mer effektivt löpsteg. Sen visade han även den senaste typen av intervallträning. 30 sekunder allt vad du orkar sedan 3 minuters vila. Detta ska man göra 12 gånger. Vi provade 2 stycken. Det hann aldrig bli riktigt jobbigt, kanske sista sekunderna. Men det kan vara lätt att skada sig. Kom i håg i somras då jag gjorde något liknande då drog jag nästan sönder baksidan på låret. Så det gäller, som Peter noga betonade att vara ordentligt uppvärmd.
Men jag ska prova några sådana också. Men tror mycket på backintervaller i lagom brant backe för då är tekniken bra också.
Hanaslövområdet är otroligt rogivande men ändå träningsvänligt. Här finns all möjligheter inom kort avstånd. Det är något speciellt med hel området. Jag blir lugn här och känner mig hemma här trots att jag ännu inte lärt mig omgivningarna helt. Men jag har i en hel del år varit här och tränat både med cykel och löpning. Nu kanske det kan bli lite orientering också. Men måste plugga mycket kartläsning och betydelse av olika symboler.