Dagboksanteckningar om framförallt löpning, men även andra saker som kommer upp.
tisdag 25 mars 2014
Roddmaskin och höjdhopparmattslöpning.
Blev ett rätt lugnt pass på gymmet, med 5 km rodd med en medelwatt på 137. Kände rätt omgående att gårdagens intervaller satt i kroppen. Försökte få upp medelwatten men idag fanns inte kraften riktigt. Blev lite styrkeövningar också. Sen avslutade jag med löpning i höjdhopparmatta först 2*240 steg sen avslutade jag med 400 steg. Är lite lägre i mina knälyft nu vid löpning i mattan, nog därför jag klarar lite mer.
måndag 24 mars 2014
6*1000 meter intervaller, Virdavallen. Framfotslöpningsrunda 102.
Efter några uppvärmningsvarv så bytte jag till mina "Merrell bare access 2" Det var första gången jag sprang med dessa. 4mm sula 0mm dropp. Under och efter uppvärmningen så hade jag lite känningar i min vänsterhäl, men efter skobytet så släppte det.
Dagens runda.
De 2 första intervallerna blev för tuffa och för snabba. Låg på 3:35 ungefär på första och några sekunder långsammare på andra. Så den tredje och fjärde blev runt 3:45. den femte var seg och blev något liknande men med en väldigt stum känsla, började stumna i vaderna denna gången. Den sjätte var mer kontrollerad och kändes bra i upplägget, men med den sämsta tiden, runt 3.50. Idealet för intervaller är att den första ska gå i samma fart som den sista, ska finnas så mycket kraft kvar.
Men jag har problem med att träffa rätt på 1000 meters intervaller. Så lätt att jag rusar iväg på de första, när jag fortfarande är pigg i benen. sen finns det inget kvar till de sista. Samt att det är kämpigt att ge sig på de följande efter två så hårda i början. Då får man kämpa mot sina negativa tankar. Hade svårt att komma ihåg tekniken idag. När jag blir för trött så går all fokus på att hitta rätt andning och fart för att klara hela intervallen. Varje 1000 meters intervall följs av 200 meters gåvila på lite mer än 2 minuter. Så det flyter på fint men samtidigt bävar man för nästa intervall när det bara återstår 50 meters gåvila innan nästa intervall ska dra igång. Hinner ändå få ner puls och andning tillräckligt för att kunna dra igång igen.
Körde lite indianhopp efter och avslutade med 2 varvs jogg, men var helt slut i vader och kropp. Blev nästan gång. Hade hunnit bli lite kall under indianhoppen.
Om jag jämför med förra året vid denna tiden så var jag bara något snabbare på intervallerna än vad jag är nu, ett par sekunder per kilometer. Men jag är inte alls lika uthållig. där skiljer det mycket, är inte van vid långa distanser. Måste försöka få in lite längre pass med fart. Är fortfarande lite orolig för min häl och har undvikit asfalt som jag bara använde förra året vid denna tiden. Men det har kostat på att ställa om löpsteget, över hundra rundor nu och en bra bir kvar till det "perfekta" steget. Mina största problem just nu är att få fram höften, där måste jag hitta en bra teknikövning så det kommer mer naturligt.
Dagens runda.
De 2 första intervallerna blev för tuffa och för snabba. Låg på 3:35 ungefär på första och några sekunder långsammare på andra. Så den tredje och fjärde blev runt 3:45. den femte var seg och blev något liknande men med en väldigt stum känsla, började stumna i vaderna denna gången. Den sjätte var mer kontrollerad och kändes bra i upplägget, men med den sämsta tiden, runt 3.50. Idealet för intervaller är att den första ska gå i samma fart som den sista, ska finnas så mycket kraft kvar.
Men jag har problem med att träffa rätt på 1000 meters intervaller. Så lätt att jag rusar iväg på de första, när jag fortfarande är pigg i benen. sen finns det inget kvar till de sista. Samt att det är kämpigt att ge sig på de följande efter två så hårda i början. Då får man kämpa mot sina negativa tankar. Hade svårt att komma ihåg tekniken idag. När jag blir för trött så går all fokus på att hitta rätt andning och fart för att klara hela intervallen. Varje 1000 meters intervall följs av 200 meters gåvila på lite mer än 2 minuter. Så det flyter på fint men samtidigt bävar man för nästa intervall när det bara återstår 50 meters gåvila innan nästa intervall ska dra igång. Hinner ändå få ner puls och andning tillräckligt för att kunna dra igång igen.
| Virdavallen i slutet på mars. |
Körde lite indianhopp efter och avslutade med 2 varvs jogg, men var helt slut i vader och kropp. Blev nästan gång. Hade hunnit bli lite kall under indianhoppen.
Om jag jämför med förra året vid denna tiden så var jag bara något snabbare på intervallerna än vad jag är nu, ett par sekunder per kilometer. Men jag är inte alls lika uthållig. där skiljer det mycket, är inte van vid långa distanser. Måste försöka få in lite längre pass med fart. Är fortfarande lite orolig för min häl och har undvikit asfalt som jag bara använde förra året vid denna tiden. Men det har kostat på att ställa om löpsteget, över hundra rundor nu och en bra bir kvar till det "perfekta" steget. Mina största problem just nu är att få fram höften, där måste jag hitta en bra teknikövning så det kommer mer naturligt.
söndag 23 mars 2014
Cykling, Växjö-Alvesta. 22 kilometer.
Idag blev det hemfärd från Växjö till Alvesta. Börjar att känna det lite konstigt att säga hem till Alvesta, trivs bara bättre och bättre i Växjö. Det är en mer storslagen natur, väldigt lättillgängligt dessutom. I går sprang jag på Hissö i en underbar miljö. I dag gick vi i bokskogen lite väster om Växjö, bara tio minuter promenad från Teleborg. Utbudet är väldigt mycket större i Växjö jämfört med Alvesta, här finns allt man kan önska sig både vad gäller kultur och mat.
Tar lite drygt en timme att cykla hem, behöver inte vara på stora vägar någonting förutom att jag måste korsa 23:an en gång. Annars är det väldigt lugnt trafikmässigt. Kör man dessutom på den gamla grusvägen mellan Alvesta- Gemla så blir det väldigt bra, tyvärr är den vägen i knappt cykelbart skick. Mycket hålor och bitvis pålagt någon slags makadam, som gör att det blir hoppigt och farten blir väldigt låg. På vissa sträckor har det körts med skogsmaskiner som gör djupa räfflor i vägbanan, det blir som att cykla på en tvättbräda. Men det är bara att sänka farten och njuta av den omgivande naturen under den sträckan, ändå bättre alternativ jämfört med att cykla på den rätt hårt och väldigt smala vägen mellan Alvesta och Gemla, som dessutom saknar vägren.
Tar lite drygt en timme att cykla hem, behöver inte vara på stora vägar någonting förutom att jag måste korsa 23:an en gång. Annars är det väldigt lugnt trafikmässigt. Kör man dessutom på den gamla grusvägen mellan Alvesta- Gemla så blir det väldigt bra, tyvärr är den vägen i knappt cykelbart skick. Mycket hålor och bitvis pålagt någon slags makadam, som gör att det blir hoppigt och farten blir väldigt låg. På vissa sträckor har det körts med skogsmaskiner som gör djupa räfflor i vägbanan, det blir som att cykla på en tvättbräda. Men det är bara att sänka farten och njuta av den omgivande naturen under den sträckan, ändå bättre alternativ jämfört med att cykla på den rätt hårt och väldigt smala vägen mellan Alvesta och Gemla, som dessutom saknar vägren.
| Bergkvara gård. |
lördag 22 mars 2014
Stiglöpning på Hissö 8km, Framfotslöpningsrunda 101.
Blev lite snopet jubileum för mina numrerade framfotlslöpningsrundor. Hade i min slarvighet skrivit runda 98 inte mindre än 2 gånger, så runda hundra blev jag först medveten om att jag genomfört efter att jag gjort den. Men om jag ska vara riktigt ärlig så har jag inte exakt koll. För i början antecknade jag inte och de första 10-15 är jag lite osäker på har försökt räkna bakåt och ligger nog med en 2 rundors felmarginal ungefär.
Idag blev det lite annorlunda löpning, var på Hissö, en bortglömd pärla lite öster om slottruinen Kronoberg en liten bit norr om Växjö. Där på Hissö finns en fin vandringsled runt hela öns ytterkanter. Den är 4 kilometer lång. Bitvis väldigt svårlöpt. Det är massor med tallrötter och stenar som försvårar löpningen.
Dagens stiglöpningsrunda
Men som stiglöpning och att använda till omställning från häl till mellanfotslandning är det perfekt. För jag tvingas att ta ett kortare steg. Stigen är mjuk och följsam. Mer naturligt kan nog inte löpning bli. Denna ör har månghundraårig historia av olika slags karaktär och ligger vid en plats som folk sedan urminnes tider vistats i. Hela ön är skyddad och det finns inga bostäder mer än 2 hus precis i södra änden av ön. Naturen är storslagen och tallarna är nästan magiska i sina storlekar och krokighet. I hundratals år har de stått emot vindarna från Helgasjön. Det har gjort dom knotiga och krokiga men enormt stabila. Men bäst avnjuts dessa träd och den omgivande sjöutsikten i promenadtakt, för springandes har jag fullt upp med att hålla reda på var mina fötter ska vara. helst mellan rötter och stenar, men under 8 kilometers löpning är det näst intill omöjligt att inte trampa lite snett ibland.
Har märkt att mina Merrell är helt oslagbara i sådan här terräng. Med vanliga löparskor går det knappt att ta sig fram springandes bland alla dessa rötter, blir enormt ostabilt.
Jag kommer oftast in i ett rätt lågt tempo när jag springer på stigar, runt 5min/km tempo men pulsen blir ändå relativt hög. Stegen är väldigt varierande både i längd och i sidled. Det lite märkliga är att när jag sprungit ett par kilometer på stig och sedan kommer till ett parti med slätlöpning, någon grusväg eller så, då finns det liksom ingen extra växel att lägga i för mig. Kroppen är så inställd på det tempot att om jag försöker trycka till lite så skriker det i hela kroppen. så det blir till att mala på.
Idag blev det cykel hit från Teleborg, närmare 12 kilometer, i skön medvind och lite lätt utför på ditvägen. Det blev värre när jag skulle hem igen, motvind och uppför, dessutom trött efter löpningen. då var det lite tungt måste jag medge. Men totalt sett så var det en mycket bra runda.
Idag blev det lite annorlunda löpning, var på Hissö, en bortglömd pärla lite öster om slottruinen Kronoberg en liten bit norr om Växjö. Där på Hissö finns en fin vandringsled runt hela öns ytterkanter. Den är 4 kilometer lång. Bitvis väldigt svårlöpt. Det är massor med tallrötter och stenar som försvårar löpningen.
Dagens stiglöpningsrunda
Men som stiglöpning och att använda till omställning från häl till mellanfotslandning är det perfekt. För jag tvingas att ta ett kortare steg. Stigen är mjuk och följsam. Mer naturligt kan nog inte löpning bli. Denna ör har månghundraårig historia av olika slags karaktär och ligger vid en plats som folk sedan urminnes tider vistats i. Hela ön är skyddad och det finns inga bostäder mer än 2 hus precis i södra änden av ön. Naturen är storslagen och tallarna är nästan magiska i sina storlekar och krokighet. I hundratals år har de stått emot vindarna från Helgasjön. Det har gjort dom knotiga och krokiga men enormt stabila. Men bäst avnjuts dessa träd och den omgivande sjöutsikten i promenadtakt, för springandes har jag fullt upp med att hålla reda på var mina fötter ska vara. helst mellan rötter och stenar, men under 8 kilometers löpning är det näst intill omöjligt att inte trampa lite snett ibland.
| Hissö i sommarskrud. |
Har märkt att mina Merrell är helt oslagbara i sådan här terräng. Med vanliga löparskor går det knappt att ta sig fram springandes bland alla dessa rötter, blir enormt ostabilt.
Jag kommer oftast in i ett rätt lågt tempo när jag springer på stigar, runt 5min/km tempo men pulsen blir ändå relativt hög. Stegen är väldigt varierande både i längd och i sidled. Det lite märkliga är att när jag sprungit ett par kilometer på stig och sedan kommer till ett parti med slätlöpning, någon grusväg eller så, då finns det liksom ingen extra växel att lägga i för mig. Kroppen är så inställd på det tempot att om jag försöker trycka till lite så skriker det i hela kroppen. så det blir till att mala på.
Idag blev det cykel hit från Teleborg, närmare 12 kilometer, i skön medvind och lite lätt utför på ditvägen. Det blev värre när jag skulle hem igen, motvind och uppför, dessutom trött efter löpningen. då var det lite tungt måste jag medge. Men totalt sett så var det en mycket bra runda.
fredag 21 mars 2014
Alvesta - Växjö med Hybridcykeln.
Just denna sträcka jag cyklade idag har jag sprungit en gång. Det var den längsta hittills. 21,7 kilometer. Det var innan min skada i foten. Nu känns det avlägset med den distansen. Men förhoppningsvis kommer det nya sådana dagar och löpturer.
Har känt lite i hälen under dagen.
Fick lite info på jobbet idag, det kommer att bli förändringar för mig. Har haft det lite svårt sista tiden med både motivation och stress. Hoppas verkligen att de förändringar som står till buds nu kommer att ge tillbaka glädjen i arbetslivet.
Har känt lite i hälen under dagen.
Fick lite info på jobbet idag, det kommer att bli förändringar för mig. Har haft det lite svårt sista tiden med både motivation och stress. Hoppas verkligen att de förändringar som står till buds nu kommer att ge tillbaka glädjen i arbetslivet.
torsdag 20 mars 2014
Spånen 8,5 kilometers tempolöpning, framfotslöpningsrunda 100.
Var som vanligt lite velig inför torsdagslöpningen, kände mig lite sliten och var tyvärr lite öm i vänsterhälen, nu lite på insidan. Cyklade upp till Spånen och sen blev det först ett varv med uppvärmning i ett lugnt tempo. Efter det åkte överdragskläderna av och det blev årets första runda i kortbyxor och t-shirt. Det var en skön känsla. Hade mina Merrell trail glove 2.
Blev en tuff inledning fartmässigt, som jag absolut var tvungen att sänka efter ett varv. låg på 4 minuters tempo. Det finns inte en chans just nu, särskilt inte på denna rätt så kuperade runda. Hittade en bra tempo senare som var ungefär 4:15. Det lyckades jag hålla resten av distansen. Totalt blev det 8,5 kilometers tempolöpning. Hade tyvärr ont i vänsterhälen hela rundan. Men det var konstant molande. Blev inte värre som väl var. Men jag blir lite hämmad av det i uppförsbackarna, måste korta steget en aning för att minska på obehagskänslorna. Tappade hållningen när pulsen blev alltför hög. Men jag försökte korrigera så ofta som möjligt och märkligt nog kändes det sista varvet bäst rent teknikmässigt. Men hade sänkt farten lite till då, bara för att fokusera på tekniken i första hand.
Dagens runda
Nu när jag kör varannan dag med löpning så har jag inte tålamod med dom lugna rundorna. Har blivit ett intervallpass, ett tempopass och ett lite mellanmjölks distanspass. Tror jag kör på detta koncept ett tag nu. Behöver eventuellt köra med dämpade skor på det lite längre distanspasset för att spara hälen. Springer inget på asfalt nu. Bara bana eller elljusspår.
Idag efter rundan hörde jag koltrasten, så underbar känsla, en mojnande ljum vind i en vacker solnedgång med koltrasten spelande sina vackra melodier precis efter ett avslutat, tufft tempopass. Då fylls jag med ödmjukhet för allt det vackra i livet. Dagarna må vara fyllda med bekymmer men så kommer kvällen med sin träning och befrielse från alla tunga tankar. I skimret av den lugna solnedgången en vårkväll blir allt enkelt igen och livet blir åter en gåva som jag så ofta glömmer bort i den larmande vardagen.
Blev en tuff inledning fartmässigt, som jag absolut var tvungen att sänka efter ett varv. låg på 4 minuters tempo. Det finns inte en chans just nu, särskilt inte på denna rätt så kuperade runda. Hittade en bra tempo senare som var ungefär 4:15. Det lyckades jag hålla resten av distansen. Totalt blev det 8,5 kilometers tempolöpning. Hade tyvärr ont i vänsterhälen hela rundan. Men det var konstant molande. Blev inte värre som väl var. Men jag blir lite hämmad av det i uppförsbackarna, måste korta steget en aning för att minska på obehagskänslorna. Tappade hållningen när pulsen blev alltför hög. Men jag försökte korrigera så ofta som möjligt och märkligt nog kändes det sista varvet bäst rent teknikmässigt. Men hade sänkt farten lite till då, bara för att fokusera på tekniken i första hand.
Dagens runda
Nu när jag kör varannan dag med löpning så har jag inte tålamod med dom lugna rundorna. Har blivit ett intervallpass, ett tempopass och ett lite mellanmjölks distanspass. Tror jag kör på detta koncept ett tag nu. Behöver eventuellt köra med dämpade skor på det lite längre distanspasset för att spara hälen. Springer inget på asfalt nu. Bara bana eller elljusspår.
Idag efter rundan hörde jag koltrasten, så underbar känsla, en mojnande ljum vind i en vacker solnedgång med koltrasten spelande sina vackra melodier precis efter ett avslutat, tufft tempopass. Då fylls jag med ödmjukhet för allt det vackra i livet. Dagarna må vara fyllda med bekymmer men så kommer kvällen med sin träning och befrielse från alla tunga tankar. I skimret av den lugna solnedgången en vårkväll blir allt enkelt igen och livet blir åter en gåva som jag så ofta glömmer bort i den larmande vardagen.
onsdag 19 mars 2014
Roddmaskin och lite styrka.
Blev ett gympass dagen efter intervallpasset. Har känt mig lite sliten på förmiddagen. Men faktiskt mindre än väntat. Det brukar vara riktigt segt dagen efter intervaller för min del.
Körde på rätt bra på roddmaskinen, höll 156 i snittwatt på cirka 21,5 minuter, 5 kilometer på roddmaskinen. Körde även löpning i höjhopparmatta. ökade denna gången till 3*240 steg. Det kändes efter varje men inte så farligt som förväntat, kör dom lite lägre nu fast med lite högre frekvens istället. Blir lite mer likt löpning då.
Körde på rätt bra på roddmaskinen, höll 156 i snittwatt på cirka 21,5 minuter, 5 kilometer på roddmaskinen. Körde även löpning i höjhopparmatta. ökade denna gången till 3*240 steg. Det kändes efter varje men inte så farligt som förväntat, kör dom lite lägre nu fast med lite högre frekvens istället. Blir lite mer likt löpning då.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)