Tröskelpass på löpbandet, 14 km/h 2% lutning 40 minuter, framfotsrunda 239.

Blev ett helt okej pass, var lite orolig för vänstervaden men den höll hela vägen. Det stramade på bitvis men samtidigt tror jag att jag känner efter lite för mycket under ett sådant här pass när det finns lite kraft över att känna efter. I alla fall under första halvan av passet, sedan blev det rätt jobbigt och fokus låg på att orka hela vägen in i "mål".

Hade mina Asics ds racer hela passet, även under uppvärmning och nerjogg som varade i 10 minuter vardera i 10 km/h med 2% lutning. Sen satte jag farten till 14 km/h och 2% lutning. Första gången jag springer med den kombinationen, efter förra veckans intervaller så förstod jag att det skulle bli för tufft att köra med samma lutning i 15 km/h. Då hade jag verkligen fått gå på max och hade varit tvungen att vara helt utvilad.

Dagens tröskelpass

Pulsen började på 119 och steg sakta under hela passet, slutade på 163 vilket är 88% av min förmodade tävlingsmaxpuls, på träning har jag som mest kommit upp i 175. Medelpuls på 153 under passet. Körde 40 minuter. Det kändes bättre än väntat, det stramade lite i vänstervaden under hela passet men det stabiliserade sig tidigt och blev aldrig värre än ett svagt molande. Kollade stegfrekvensen och den låg på exakt 180 steg/minut. de första 20 minuterna var helt okej, men sedan blev det allt jobbigare och de sista 10 var tunga. Efteråt kände jag mig rejält sliten och var mer än nöjd.

Jag är väldigt glad och tacksam för att löpningen funkar på bandet nu när jag haft sådana problem utomhus. Men hoppas snart kunna köra lite långpass ute. Nu har jag missat 2 lördagar i rad och det är nog inte så bra om jag missar 2 till, då blir det nog rätt lång väg tillbaka tills jag åter klarar 2 mil utan att det ska bli för jobbigt. Men det är bara att ta en dag i taget nu och lyssna noga på kroppen. det fanns en lite rädsla under hela dagens pass att det skulle börja krampa i vaden men som sagt, det hände aldrig.

Tror detta var perfekt tröskelfart för mig just nu. Pulsen steg sakta men säkert, fast det är osäkert om jag klarat en hel timme i denna farten.

I går kväll körde jag ett normalt gympass med 20 minuter vardera på rodd/crosstrainer. lite mer än 185 watt på rodden, kände mig extra stark på den maskinen av någon anledning, möjligt att jag boostat ryggmuskulaturen under lördagen då jag höll på med veden. Det blev 180 i medelwatt på CT, men där var det samma känsla som vanligt.

Kort stiglöpningsrunda, framfotsrunda 238.

Blev en kort, "kännaefterrunda". Kändes helt okej med tanke på gårdagens avbrutna pass. Hade mina Merrell Trail Glove, 8mm dämpning med 0mm dropp. Passar ypperligt på stigar, då dom blir nästan ett med foten och det känns inte alls så klumpigt som det kan göra med traditionella löparskor i skogen och på stigar.

Dagens skor.

Det blev inget högt medeltempo, runt 6 min/km i snitt, vissa delar av denna stig måste man gå eller vara väldigt försiktig då det går på skrå utmed en berghäll, den är dessutom förrädisk med både mossa och rinnande klarvatten på sina ställen som en dag som denna blir till blankis.

Dagens stiglöpning.

Körde bara 4,5 km idag, cirka 25 minuter i tid, ville inte köra för länge nu när jag är så ovan, dessutom körde jag ett par km i går. Nu får jag vänta till julledigheten inträder så jag kan utnyttja dagsljuset. Det molade lite i vaden men inte alls som igår. Annars kändes det helt okej för övrigt i fötter och leder. var nära att stiga snett en gång, men tog det annars väldigt lugnt idag och får vid senare tillfällen försöka vrida upp farten lite. Det finns vissa sträckor på denna stigen som det är möjligt att trycka på lite utan allt för mycket hinder i vägen. Den rundan jag sprang ett varv på idag, är 2 km, varav den ena kilometern är väldigt teknisk och slingrig, där går det inte hålla speciellt hög fart, men det är å andra sidan bra styrketräning för fötterna.

Men annars är det en skön känsla och jag hittar rätt snabbt ett lagom tempo, pulsen blir nästan alltid densamma, 136-140 brukar den pendla mellan. Här funkar det inte med 3 eller 4-taktsandning. det blir alldeles för många och oregelbundna steg/utandning.

Tror inte man ska stirra sig blind på distanser och kilometertider när man springer på stig. Nej, här är det tiden man håller på som räknas. Ett väldigt bra sätt att variera sin löpning och verkligen bygga upp fötter och muskulaturen i benen på ett bra sätt. Det som märktes idag och alla andra gånger när jag sprungit på stig är att kroppen ställer in sig på det korta och oregelbundna steget. För när man kommer ut på vanlig väg så blir det väldigt konstigt och jobbigt att ställa om till ett längre mer vägvinnande steg. Lite synd att jag missat att springa stig sista månaderna, inte sedan jag bröt lilltån i början på juli har jag sprungit stig. Det får bli ändring på det nu, i alla fall så länge som det inte faller någon snö.

Avbrutet pass, igen. Framfotsrunda 237

Fick återigen avbryta ett löppass. Det framgår med all önskvärd tydlighet att man inte längre är 20 år. Det är extra enerverande när man i yngre år aldrig var skadad. Det är jag otroligt tacksam för men det är kanske därför jag blir så besviken och frustrerad när jag inte kan genomföra löppassen som jag planerat. Har i stort sett inte varit helt skadefri sedan oktober 2013. Men har i alla fall kunnat springa större delen av tiden och de flesta rundorna utan begränsningar i fart och kraft.

Dagens avbrutna pass

Har dessutom börjat träna mycket mer än tidigare, fast mycket alternativ träning, såsom rodd och crosstrainer, även en del cykel nu igen sedan senaste vadskadan. Det märkliga är att torsdagens intervallpass på löpbandet inte vållade några större problem, visst kändes vaden, men bara svagt molande och under fartdelarna knappast alls. Så det var med lite förvåning som det kom tillbaka idag. Men det är stor skillnad på frånskjutet utomhus i förhållande till bandet.

Började dagens pass med lite drygt 2 km på stigar, med mina Merrell trail glove. Det kändes bättre än väntat, tog det väldigt lugnt, det var inte heller så blött som jag befarat. Men det är lite svårt att hitta bra stigar nu när det kommit så mycket regn sista tiden. Den jag körde på idag är väldigt löpvänlig. Men bara 900 meter lång så det kommer att bli lite vändor fram och tillbaka. Jag ville inte utmana ödet idag så jag nöjde mej med fram och tillbaka.

Sedan bytte jag till mina nya Asics Kayano 20. Första gången utomhus, funkade fint på bandet i torsdags under uppvärmningsdelen. Men idag kändes dom lite tunga när jag sprungit 2 km i Merrell. Hade tänkt mig ett långpass i dag, i spånenområdet, så jag hade närma till bilen om det började strula med vaden. Kände redan efter 5-600 meter att det kanske inte skulle hålla för ett långpass. Efter 1 km stannade jag till för att sträcka ut lite. Det kändes dessutom tungt i benen och jag hade inte den rätta energin idag. Jag fortsatte igen och det följde lite utförslöpning, det kändes bra men så fort det flackade ut så började det mola i vänstervaden, fast lite mer mitt på baksidan denna gången. Fortsatte och det var samma känsla, det gjorde inte ont men stramade och var något obekvämt. Tänkte att det kanske skulle ge sig efterhand. Men i de kommande uppförsbackarna började det strama allt mer och jag stannade igen. Sträckte lite till och gjorde ett nytt försök, men efter ytterligare någon km gav jag upp. Nu var jag nästan 4 km från bilen dessutom. Vände och tänkte att jag kunde jogga lite lugnt tillbaka men det var så stramt nu att det gick inte. Fick gå och det kunde jag dessbättre göra utan större problem.

Blev bara 6 km totalt idag. Blir lite rådvill inför de kommande passen, kan jag köra på stig? Funkar Löpbandet? Ja, får se hur det går närmaste tiden. Körde därefter till gymmet där jag tänkt basta efter dagens långpass. Men nu var det bara att hoppa upp på motionscykeln först. Det blev 50 minuter i progressivt tempo. Avslutade på 165 i puls och fick mig en riktig genomkörare. Kändes inget i vaden under dagens cykelpass, det är jag oerhört tacksam för. Att denna skadan inte förhindrar alternativträningen.

I går körde rodd och crosstrainer som vanligt, 20+20 minuter i 180 watt. Kändes bättre än väntat efter torsdagens rätt så hårda intervallpass på löpbandet.

Oväntade löpbandsintervaller. Framfotsrunda 236.

Hade inga större förhoppningar om att det skulle funka idag, men överraskande nog så gick det att genomföra ett helt löpningspass igen.
Det kom ett par nya skor igår igen, tror det är det 14:e paret. Asics Kayano 20. Rätt tunga med mycket dämpning, tänkta för de lugnaste passen. ,

Dagens löpbandsintervaller med Garmin

Jag började med dessa i lugn fart 10 km/h i 10 minuter som uppvärmning, redan efter 4-5 minuter började det mola i vaden, då tänkte jag att det är lika bra att bryta direkt. Men körde ändå på och det blev inte värre utan kom och gick.

När jag närmade mig slutet på uppvärmning så tänkte jag att jag kunde fortsätta. Men var helt oförberedd mentalt. I vanliga fall brukar jag veta innan vilket typ av pass jag ska genomföra. Men idag var jag osäker. Jag körde uppvärmningen med 2% lutning och så blev det även i fortsättningen. Jag ökade till 15 km/h. Körde på med Kayano skorna. Den första intervallen blev 5 minuter lång med en rätt seg och jobbig känsla, det kändes lite i vaden men väldigt svagt. Medelpulsen på den blev 143 med slutpuls på 151. Lite lägre än vad känslan var.

Visste fortfarande inte hur jag skulle köra, men beslöt ändå att byta till Asics ds racer. En betydligt lättare sko. Jag körde på i samma fart 15km/h 2% lutning, det kändes lättare nu. Men det var för hårt för att köra en 30-40 minuters distans. Så efter lite övervägande med mig själv så kom jag överens om att köra denna i 10 minuter. det blev rätt tufft efter 5 så då gick jag över i 3-taktsandning och körde sen på så resten av tiden. Den hade medelpuls på 150 och slutpuls på 159.

Sen blev det samma fart och lutning men nu 8 minuter, den hade medel på 155 och slutpuls på 163. Kändes tuff de sista 2 minuterna men trots allt kontrollerad, gick över i 3-taktsandning redan efter 3 minuter.

Nästa intervall i 6 minuter, medelpuls, troligtvis 156, glömde nolla klockan, slutpuls på 166, var väldigt trött sista 2 minuterna. Den gick i 3-takt efter 3 minuter, det började strama i vänstervaden nu. Men över hela vaden, så den där dåliga väldigt lokala känslan fanns inte idag.

Sedan avslutade jag med en 4-minutare. den hade medel på 156 och slutpuls på 164. Kändes inte så jobbig. Gick över i 3-takt efter 2 minuter.

Så det blev totalt 33 minuter i det lite högre tempot. Det var en blandad känsla. Skönt att kunna springa men jag blev väldigt trött trots att pulsen inte var jättehög. Men märkte det sist jag körde löpbandsintervaller också. Att det blir lite lägre puls med lägre fart fast med högre lutning. Löpkänslan var ändå bra och det kändes väldigt bra i vaden. Blir inte samma steg på bandet, så får se om det känns annorlunda utomhus nästa gång då jag måste skjuta ifrån på ett mer aktivt sätt.

Har kört på intensivt med negativa tåhävningar sedan jag fick denna skadan förra veckan, både morron och kväll, 3*15 på varje ben. Samt kört rätt mycket foamroller sista dagarna.

I tisdags blev det ett vanligt pass med rodd och CT 20 minuter på varje, 180 i medelwatt. I går körde jag ett lite annorlunda CT-pass, utan att använda armarna, blev väldigt jobbigt. körde ungefär 35 minuter. Därefter 4*600 steg i höjdhopparmatta, fast mycket lägre med knäna än vanligt, fast lite snabbare tempo. tog ungefär 4 minuter per omgång, men pulsen var inte så hög i slutet. Men det kändes inget i vaden under de övningarna.

Så det var med positiv känsla jag lämnade gymmet idag. Nu ser jag fram mot att det ska gå lika bra utomhus. Vågar dock inte köra ett traditionellt långpass redan nu på lördag. Eventuellt ett kombipass, med lite stiglöpning för att träna upp fötter och vader lite. För att jag fick ont i vaden är ingen otur, utan det är något jag jag gjort fel. Så för att undvika nya skador tror jag det är bra med maximal variation vad gäller både skor, underlag och tempo framöver.

Avbrutet pass, 2,1 km. Framfotsrunda 235.

Återigen en avbruten runda. Har inte känt något i vaden under dagen. Kände heller inget i går. Inte ens när jag sprang de första 1,8 kilometerna, men sen kom det snabbt. Precis som kramp. Då hade jag precis kommit ett varv på Spånens korta varv på lite drygt 2 km. Hade idag tänkt mig lite snabbare pass. Men hann bara springa ett uppvärmningsvarv. Lite frustrerande, minst sagt. Försökte lite tafatt efter att ha masserat lite men det var lönlöst. Hade packat väskan, fall i fall det skulle gå så här, men innerst inne trodde jag att det skulle funka idag. Så det är lite besviket jag konstaterar att det återigen blir ett uppehåll. Kändes väldigt bra i vristerna annars, i början på rundan. Så det var lite synd att jag inte fick chansen till något lite snabbare varv, för att testa hur jag ligger till.

Dagens avbrutna pass

Har åter börjat med negativa tåhävningar efter onsdagens vadbekymmer, jag avslutade nog dessa lite för abrupt för 3-4 veckor sedan. Har i alla fall blivit rejält öm igen i vaderna, träningsvärk av tåhävningarna, fast inte på samma ställe som det nu krampar efter några kilometer.

Det var så här det var i början på omställningen, ständigt krampande vader. Så nu blir jag frustrerad men inte så mycket som jag blev för lite drygt ett år sedan när det var som kämpigast, fast nu trodde jag att denna fasen med krampande vader var ett minne blott. Det enda sättet att få reda på om det har gått över eller inte är att springa, rätt vad det är så funkar det igen. Men har för mig att det brukar ta 2 veckor ungefär.

Frustrerad och lite stressad av situationen körde jag mot gymmet i stället. Det blev cykel i knappt 40 minuter. Värmde upp 10 minuter, sen blev det intervaller. Höjde till level 8 och lite över 110 rpm. Blev medelwatt på mellan 275-290 ungefär, körde i 5 minuter, den första slutade på 158 i puls. Sen 3 minuter lite lugnare, därefter återigen med samma effekt i 5 minuter, den slutade på 160 ungefär. Samma procedur, Den 3.e slutade på 164. Sen blev det 4 minuter lite långsammare, nu började det kännas rejält i benen, men som väl var inget i vaden. Därefter en 5 minutare till i samma effekt, denna slutade på 170 och de 2 sista minuterna var riktigt jobbiga.

I går körde jag 40 minuter, level 18, 180 watt,  på Crosstrainern, kändes inget i vaden på den maskinen heller.

Får se nu hur detta avlöper. Som väl är så funkar maskinerna på gymmet, men det är inte bra om jag tappar för mycket av löpningen igen, det tar tid att komma tillbaka, samt att det är så lätt att dra på sig nya och andra bekymmer i anslutning till löpningen. Alltid något som blir lite för överbelastat om man inte kan hålla igen mängd och intensitet när det väl går att springa igen.

Avbrutet långpass. Framfotsrunda 234

Onsdagens vadproblem kom tillbaka idag igen. Nästan på samma ställe, insidan av vaden ungefär mitt emellan fot och knä. Kände inget igår när jag körde på gymmet eller gick. Inte heller i inledningen på passet kändes det något. Som tur var så glömde jag vattnet hemma så efter någon kilometer sprang jag hem för att hämta vattnet, då hade jag fått ihop 2-3 km. Sen gav jag mig iväg igen, hade tänkt mig 4:30-4:40 tempo för att inte få ett för dåligt steg, har en idé om att det är när det går lite saktare som jag blir slarvig med hållning och steg.

Sen efter 4 kilometer ungefär så kom den dåliga känslan i vaden, samma som i onsdags. Bara lite molande i början, jag stannade till hade hunnit ungefär 2 km hemifrån. Masserade vaden, och fortsatte en liten bit till. Men insåg rätt snabbt att detta skulle inte funka. Jag tänkte att jag kunde köra på runt  cykelbanorna i stället. Så har jag närma hem om det blir för mycket känningar. Så jag vände in mot Alvesta igen. Fast efter några hundra meter kändes det alltmer. Stannade till igen. Så fort jag stannar så försvinner känningarna. Provade igen ett par hundra meter, lite snabbare men det gick inte. Så jag avbröt helt och hållet, ingen mening att ens försöka jogga hem. Har haft så mycket problem med vaderna innan så när det väl kommer så är det bara att bryta för att inte förvärra läget. Någon gång har det gått att springa igenom, men jag vågade inte idag. Lite frustrerande, för det kan vara lite drygt att bli av med dessa problem. Nu efteråt har jag inte ont när jag går eller är stilla, men så fort jag försöker springa eller hoppa så är det som om det krampar till direkt.

Det var frustrerande att inte få genomföra dagens pass så direkt när jag kom hem så stack jag till gymmet och avreagerade mig med 45 minuter på motionscykeln, 225 watt i 45 minuter. Sen var jag i alla fall både svettig och trött

Dagens pass

Körde rätt hårt intervallpass på crosstrainern i torsdags eftersom det blev ett lite sämre löppass än väntat i onsdags. 40 minuter totalt men med 4*5 minuter insprängda höjningar då jag var på lite över 215 Watt 150-160 watt i mellan intervallerna. Det blev rätt tufft pass, körde även rodd efter det. I går blev  ett vanligt pass med 20 minuter vardera på rodd och crosstrainer, ungefär 165 respektive 180 watt.

Lugn distans, 11 km i 5:02 tempo. Framfotsrunda 233.

Blev en lugn runda med en lite tråkig avslutning. Hade först tänkt att jag skulle lagt in en liten och kort fartökning men det blev inte så. Fanns ingen lust idag.
Tycker det är lite konstigt att dessa lugna återhämtande pass ger mig mer känningar än de snabba, jag har svårt att förstå varför. Det enda jag kan tänka mig är dels att jag är ovan vid det lite lägre tempot dels att jag får ett alldeles felaktigt löpsteg när det går saktare.
Idag var det vänstervaden som gjorde sig påmind och det känns även i den nu efteråt. Får se hur det känns i morgon.

Dagens runda.

Blev 5 varv i elljusspåret 2 km hemifrån, sprang även dit och hem. Där har jag sprungit över 5000 varv genom åren, så det är väl kända marker. Hade lite känningar i både vänsterhälen och högerfoten, men det blev bättre efterhand som rundan pågick, men vaden kom efter 7-8 km ungefär lite molande sen blev det lite mer och sista kilometern stramade ännu lite till. Är lite stum nu efteråt.

Vill gärna springa dessa lite långsammare rundorna för att på sikt kunna få upp mängden lite, men när jag få mer ont än på dom snabba passen så är det svårt att motivera sig. Fast och andra sidan kan jag inte springa för snabbt heller, för då bryter det ner så mycket att det inte går att springa 2 dagar i rad ändå. Känns som jag fastnat på något sätt.

Bara att kämpa på, nästa gång blir det bättre, hade hoppats på att kunna köra ett pass i morgon igen, men nu är jag lite osäker på om jag vågar, vi får se.

I går blev det ett lugnt gympass med enbart crosstrainer, 30 minuter level 16, 160 watt. 2*400 steg i höjdhopparmattan, kände mig sliten efter måndagens intervaller. Hade svårt att somna efter det intervallpasset också, var riktigt uppvarvad efter det. Ungefär som om jag sprungit ett väldigt ansträngande millopp.
Lite rosslig blev jag också som satt i även dagen efter, så det var kanske i tuffaste laget. Däremot kände jag inte så mycket i varken fötter eller hälar, inget i vaderna. Det är konstigt eftersom jag känner så mycket efter dagens lugna pass.

Edit: ännu en efteranalys, har dragit ner på de negativa tåhävningarna de senaste 2 veckorna, det kanske kan bidragit till den nu ömmande vaden, annars har jag absolut inte känt någonting innan dagens pass. Tänkte något mer än vanligt på att hålla stegen korta, så det kan ha blivit lite för mycket för vaden. En annan sak, men som är väldigt långsökt, är att precis där jag har ont i vaden, gick det ett stort hål på knästrumpan när jag skulle dra den över hälen, hålet blev på exakt samma ställe. Stort som en halv handflata ungefär. Så, nu har jag i alla fall tillräckligt möjliga orsaker till dagens ömmande vad.