Mellandistanspass Spånen, framfotslöpningsrunda, 129

Blev ännu ett mittemellan pass. Hade tänkt mig ett lite lugnare tempo, men hamnade på 4:30, det kändes förvånansvärt bra med tanke på stiglöpningen igår och en långpromenad med D på morgonen, vi gick över 13km runt Bergundasjön. Kände mig lite stum och stel i hälen efter promenaden. Men nu framåt kvällen så hade det släppt.
Det brukar bli bra första passet med Adidasskorna om jag kört med VFF eller Merrell rundan innan. Precis som om fötterna välkomnar den lilla lindring det innebär med lite mer stöd. Men effekten sitter bara i en runda. Just nu växlar jag bra mellan skorna körde 4 pass denna veckan med 3 olika sorters skor. Tror det är ett bra sätt att få ordning på mina häl och fotproblem.

Tyckte att det korta steget som stiglöpningen medförde igår satt kvar idag. Hade nog lite högre frekvens än vad jag brukar.

Dagens runda Blev medeltempo på 4:30 över nästan 12km medelpuls 135. En fin runda efter ett rätt kraftfullt regn. 12 grader varmt, med andra ord, perfekta yttre förhållanden.

Stiglöpning, Hissö. Med VFF Spyridon. framfotslöpningsrunda 128

Blev en relativt lugn runda, stiglöpning på Hissö innebär väldigt korta steg och att man är observant med var man sätter ner sina fötter. Men som tur är sköter hjärnan och kroppen det galant med automatik, i alla fall så länge man inte blir för trött. I dag blev det en runda med låg medelpuls och ett lagom stiglöpningstempo, underbart väder och bedårande omgivning. Sjöutsikt i princip hela tiden. Men för att hinna njuta av utsikten fullt ut så ska man gå istället för att springa.
Fast om man går i tankar om att förändra sitt löpsteg och/eller börja springa med fivefingers eller andra minimalistiska skor så är denna typ av terräng helt perfekt. Med alla dessa rötter så måste steget kortas ner och man behöver inte "tvinga" hjärnan för det sker automatiskt.

Hissö.
 

Lördagens runda på Hissö


Igår kom jag in i ett behagligt tempo och för några minuter på andra varvet så försvann alla tankar på gårdagen eller morgondagen, bekymmer försvann kvar fanns bara en vilja om en ljus framtid. Goda tankar om allt och alla. Jag kom på mig själv och då försvann det och jag var åter i "verkligheten". Jag tror om man springer i sådan här terräng i ett lagom tempo, knappt under prattempo, då finns det utrymme för kontemplativa tankar, för hjärnan är fullt upptagen med att hjälpa kroppen med att manövrera alla små hinder som dyker upp, så då frigörs utrymme i andra delar av hjärnan så att vi tillåts lyfta upp det innersta till ytan för skärskådning. det går inte tvinga sig till detta tillstånd, det bara händer, precis som man inte kan tvinga sig till sömnen. I dessa bra tankar höll jag på med helt andra saker än vad jag gör idag. Mitt huvudsakliga jobb var att leta upp stigar för den stora allmänheten där vi sedan kunde springa i lagom långa slingor. Att få vara med att röja upp där det behövs och fixa till så att där det nu var svårt att ta sig fram göra det mer tillgängligt. Sådan projekt borde kommunerna stå bakom. Det finns gott om outnyttjad arbetskraft och man skulle få många positiva effekter. Dels skapar det både arbete och motion för dom som gör stigarna sen all bra hälsoeffekt som följer med användandet av desamma.

Ett mellanmjölkspass, framfotslöpningsrunda 127.

Efter min nya "plan" så ska jag springa lugnare ett tag för att få hälen att läka snabbare. Men än görs det inga framsteg, snarare bakåtsteg. För om det kändes riktigt bra i söndags så var det lite sämre i tisdags under orienteringen, men då hade jag fullt upp med att hitta rätt så det fanns ingen fokus kvar till att bry sig om en krånglande häl, den fick vänta på sin tur av min hjärna.

Så idag var det dags för en lugn runda, hälen gjorde ett nytt försök att säga till hjärnan att; Du löpning är inget vi ska hålla på med, eller hur? Denna gången lyssnade hjärnan mer och kände hur det molade och värkte mer än på de två senaste rundorna. Höll 4:40 tempo ungefär över nästan 12km i lite varierad terräng, även en bit på asfalt. Sprang på helt nya ställen och kom ut från en skogsväg lite annorlunda än vad jag tänkt mig så det fick bli ett par kilometer på asfalt.

Men det positiva idag var de fina vägarna som finns lite norr om Hanaslöv, där kommer det bli många fina rundor. Ska reka lite mer så jag hittar de fina stigarna också.

Jag känner annars att konditionen är bra och jag blev inte speciellt trött. Men hälen var inte bra idag och då sätter det ner både humör och stämning. Det är svårt att tänka på något annat än hur mycket det känns. Men jag försöker hela tiden ändra fokus men lyckas tyvärr inget vidare. Hade mina Adidas. Tycker ändå att jag utan större bekymmer kan landa på mellanfoten istället för hälen. Så själva ändringen av löpsteget är rätt så cementerad vid det här laget.

Det kanske är så att jag måste ha tre dagars mellanrum mellan rundorna. Det hade jag förra vecka och då var det inga problem nu har jag kört med varannan dag igen men får tillbaka problemen nästan direkt. Får se, ska avvakta lite till.

Dagens runda. 4:36 tempo över lite drygt 11 km.

Orientering, Spånen. Framfotslöpningsrunda 126

Blev en annorlunda runda. Värmde upp min onda häl under nästan 2,5km motionsspårlöpning. Sedan var det dags för Alvesta SOK:s tisdagsträning. Det var förberrett med 3 olika banor, det blev mellanbanan för mig. Svårare än så fixar jag inte ännu. Då går det mest på stigar fast några av kontrollerna låg vid sidan av ute i skogen. Stigarna är välkända för mig så där var det inga större problem. Men vid några tillfällen fick jag för mig att gena genom skog och då kom jag bort mig rätt rejält. Jag hittade alla 14 kontrollerna men vid 2 av dom fick jag leta rejält.
Hade en ny sorts kompass men hade inte riktigt kläm på den innan dagens träning. Vet hur jag ska passa kartan, då blir det ungefär rätt, men inne i skogen funkar det inte med nästan rätt. Så där har jag en del att lära mig.
Men efter träningen fick jag goda råd av en rutinerad och snäll ledare som tog sig tid, så nu är det bara att träna på. Det är väldigt kul när det funkar och man hittar kontrollerna men när man missar och inte riktigt vet hur fel man är då är det frustrerande. Men dagens sträcka var perfekt för mig, en blandning av stigar och fri skogslöpning.
Kan inte alla tecken ännu och måste bli noggrannare på att läsa kartan. Har alldeles för bråttom nu så det blir en hel del fel. Var dock tvungen efter knappt halva sträckan ge mig ut i ett kärr. Den kontrollen var inte snällt satt. Resten av sträckan i dyngsura skor. Men tänkte inte på det under själva löpningen. Ville springa själv för att lära mig men tack vare det gjorde jag två grova fel då jag trodde att jag hade en bra alternativ lösning i stället för stigarna men båda gångerna kom jag fel och genvägen blev en rejäl senväg.
 Jag har många svårigheter att kämpa mig förbi i denna sport, ett av alla bekymmer är avståndsuppskattning, när jag tycker att jag sprungit 200 meter har jag ofta bara sprungit lite drygt 100 meter. Speciellt i fri skog måste man veta lite bättre både steglängd och hålla lite koll, men när man är ovan är det så många tankar som svävar runt så man kommer av sig.
 Det är små marginaler i orientering. Där i består det svåra, att välja och värdera vägval. För en som mig som aldrig gjort detta innan är det den stora utmaningen tillsammans med att vara noggrann i kartläsningen och att vara mer noggrann i kompassriktning. Just nu ser jag bara de grova dragen. Men får ge det lite tid. En dag i veckan kan vara lagom tillsvidare. Hade mina gula Merrell trail Glove, lite hala bitvis. Märker att de rutinerade orienterarna har någon dubb eller spik i metall.
Dagens runda

Lugn runda i hällregn. 12km i 5:00 tempo Framfotslöpningsrunda 125

Hade precis börjat värma upp när himmelens portar öppnade sig. Det höll på i över en halvtimme. Blev riktigt genomdränkt. Nästan så jag började frysa, har jag sällan varit med om på en löprunda. Blev en runda i 5:00 tempo. Det var väldigt länge sedan jag medvetet tog det så relativt lugnt. Men det blev en fin runda och det kändes bra i hälen, bara lite i slutet, då blev jag även trött i höfterna. Hade mina Adidas idag. Hade nog blivit 4:50 tempo om jag inte under 1 km varit tvungen att delvis gå då det var hopplöst blöt på en skogsväg. En skogsmaskin hade nyligen kört där också så där det inte stod vatten var det gyttja och lera.


 

 

Annars är jag väldigt nöjd med rundan, kändes väldigt skönt att ta det lite lugnare. Behöver mer sådan här löpning för att jag inte ska tröttna och samtidigt bygga upp lite styrka i fötter och ligament. Efter den hårda löpningen innan Växjöloppet så bröt det nog ner mer än det stärkte i alla fall muskulärt. Dagens runda.

Stiglöpning Spånenleden, framfotslöpningsrunda 124.

Igår lördag var det dags för en ny runda. 3 dagars uppehåll igen. Det gjorde skillnad för fotens skull, hade inte alls lika ont i hälen idag. Det var mer en lite molande känsla. Blev en bra runda ett lagom tempo på delvis väldigt svårsprungna partier. Bilden jag visar är på ett av de mer lättlöpta ställena. Just på sådana stigar är det helt perfekt att springa, även om det inte går speciellt snabbt så är känslan av att det gör det. Man känner riktigt hur hela kroppen får vara med. Alla delar måste vara på helspänn för alla småhinder som rötter och stenar som dyker upp. Luften var perfekt, cirka 15 grader och uppehåll efter en hel natts regn. Lite blött på vissa ställen men inte så störde nämnvärt.
Hade mina Merrellskor idag. De är helt överlägsna alla andra skor i just sådan här terräng.

Dagens runda

Nytt upplägg.

Har funderat lite på träningen som jag bedrivit sedan skadeuppehållet i Jan-Feb. I mars började jag åter att springa efter att kört hårt med motionscykel och crosstrainer under skadan. Jag höll uppe konditionen bra men tappade i löpmuskler och ligament.
Sedan i mars har jag kört varannan dag med löpning, de första veckorna rätt lugnt. Men sedan hårt varje pass, varannan runda intervall, varannan tempo. Jag lyckades komma i bra form till Växjöloppet och var mer än nöjd med loppet.
Men jag har aldrig återhämtat mig från min hälskada som kom efter en alldeles för intensiv period i november. Efter att i oktober haft en riktigt bra känsla så kom idéerna om att öka mängden rejält. Men jag hade alldeles för bråttom. Jag var inte helt besvärsfri innan ökningen men jag förstörde definitivt chansen till långsam läkning genom försiktig löpning då i november.

Trots hälsmärtor då, fortsatte jag och när stressfrakturen i högerfoten kom i högerfoten så tvingades jag till 2 månaders löpvila. Men trots denna vila så bestod hälbesvären. Nu kör jag excentriska tåhävningar men märker efter 6-7 veckor ingen nämnvärd förbättring.

Jag har kört 3 löprundor efter Växjöloppet. Alla halvhårda och med dålig känsla och stora besvär dessutom. Varannan dag som innan Växjöloppet. Jag har efter många år märkt att jag mår som bäst och att kroppen också svarar bäst vid löpning varannan dag. Eftersom jag inte kan springa varje dag utan att dra på mig överbelastningsskador så får jag lätt lite mindre panik över att inte få tillräckligt med hård träning. Men kanske det är så att jag inte riktigt kan tillgodogöra mig den hårdare träningen längre. Att jag helt enkelt behöver mer återhämtningstid?

Nu har jag tänkt pröva ett mer lågintensivt upplägg ett tag, efter ett fast veckoschema.
Måndag: vila/alternativ träning. Alternativ träning, cykel i ett lugnt tempo.
Tisdag: Intervall eller tempo, (under maj månad, orientering) ett hårdare pass.
Onsdag: vila/alternativ träning.
Torsdag: Löpning i 5:00 tempo. cirka 10-12 kilometer. Lugnt.
Fredag: vila/alternativ träning
Lördag: Stiglöpning. Relativt lugnt.
Söndag: Långlöpning mellan 15-20km i 5:00 tempo. Lugnt.

Så hade jag tänkt mig. Det svåra har för mig varit att ta det lugnt på de lugna passen. Men nu måste jag ändra på det. Ska använda GPS som vakt. Kommer även att variera skorna rejält. På de lugna 5:00 passen får det bli Adidas dämpade. Stiglöpningen, Merrellskorna. Intervallerna/tempo blir det VFF Spyridon. Känns bra att ha en plan. Det viktiga nu är att hitta tillbaka till den fina känslan och att inte förvärra redan uppkomna skador utan att behöva göra helt halt med all löpning.