Blev en runda helt i VFF som sig bör då det var ett litet jubileum, 200 rundor med ett nytt löpsteg. Ännu är jag långt ifrån "omvänd". Det blev 7 kilometer i 4:17 tempo.
Rundan sprangs i väldigt känd terräng för mig. Hagaparken, det närmaste elljusspåret för min del. Spåret är 1,4 kilometer långt ungefär, småkuperat och rätt knixigt. Det var innan stormen Gudrun en riktig trollskog med jättegranar och en trolsk, nästan lite magisk stämning, aldrig någon vind som kom in och störde, träden skyddade från det mesta som naturen hade att bjuda på. Men så kom den fruktansvärda stormen Gudrun 2005 och förstörde allting. Jag minns hur jag dagen efter stormen gick bort till spåret för att se hur många träd jag var tvungen att hoppa över inför nästa runda. Men när jag kom bort till spåret var all skog borta. Det var precis som en jättearm kommit och dragit med sig allt, det som inte slets upp med rötterna knäcktes som tändstickor på mitten. Allt låg huller om buller. Rundan som tar mig 5-6 minuter att springa i ett hyfsat snabbt tempo tog mig den gången över en timme att komma runt, klättrade över rotvältor ibland krypandes under. Det tog fram till våren det året innan dom röjde upp. Lyset kom upp redan samma höst men den fina och nästan magiska stämningen var borta, det var som ett månlandskap och jag har sedan dess aldrig riktigt trivts med att springa här.
Det har dock detta till trots blivit en hel del varv här, innan jag började på med löpning på "allvar" så sprang jag ungefär 2 gånger i veckan under 15 år här, för att hålla uppe snabbheten i innebandyn som var mitt stora intresse mellan 25-40 års åldern. De första 7-8 åren blev det 2 varv. Jag sprang i princip allt vad jag orkade, utan uppvärmning. Efter två varv var jag helt slut och det brukade ta några minuter innan jag kunde cykla hem. Aldrig att jag ändrade tempo eller antal varv, full fart bara. Enkelt men nog inte så effektiv träning. Sen började jag tappa allt mer i innebandymatcherna, kände att min tidigare snabbhet inte längre var så effektiv. Jag ändrade då taktik i min löpning. Det blev i stället 3 varv i spåret, men nu sprang jag först 1,5 varv allt vad jag orkade, sen stannade jag vid en parkbänk och körde upphopp och trappstegsövningar. Sen sprang jag ett varv till, allt vad jag orkade, körde ytterligare upphopp och övningar, se ett halvt varv, allt vad jag orkade. Det hjälpte mig i innebandyn, jag kunde leva ytterligare några år med denna träning. Jag räknade lite grovt på det och det borde bli ungefär 1700 varv genom åren.
I dag la jag 5 varv till här och det blev en känsla av deja vy när jag avslutat rundan, då när man står och tar igen sig några sekunder vid parkbänken, som jag i princip slitit upp genom åren med alla mina upphopp, då stannar tiden lite och i den rätt klara höstluften påminns jag via ljuden runt omkring om dessa gamla tider, hur jag redan då tyckte att dessa stunder i spåret var så skön avkoppling från jobbet som på den tiden stressade mig väldigt mycket, att kunna få komma ifrån en stund och få vara i fred från allt. Bara känna hur min kropp arbetar, hur tröttheten kommer med både svett men framför allt med lugn. Välbefinnandet som sprider sig i kroppen och allt som innan rundan känts så besvärligt, förminskas till den storleken som det bör ha. Cyklar hem med en bra känsla, samma känslor som då för 15-20 år sedan som kom över mig idag. Det är en av dom bästa sakerna med löpning, psyket kommer åter i balans efter en stressig dag.
Dagens VFF-runda.
Dagens runda kändes helt okej, efter ett inledande varv värmde jag upp med lite övningar för mina fötter. Därefter blev det fyra varv till i ett hyfsat lugnt tempo. Hade ett kort steg och andningen låg på kontrollerad 4-takt. Det började strama i vaderna redan på första varvet. den känslan höll i sig hela 7-km rundan men blev inte värre. För mig är dessa VFF-pass väldigt bra för att påminna mig om det korta steget. Det känns som att markkontaktstiden också blir kortare med dessa skor. Allt blir mer noggrant. Hoppas nu kunna köra på lite mer i dessa skor. Det sista varvet tryckte jag på lite extra.
I går körde jag ett rätt tufft gympass, med en seg känsla, hade 175 i medelwatt på rodden. CT som vanligt. Sen körde jag 3*400 löpsteg i höjhopparmatta, men det var extremt jobbigt i går. Fick riktigt mycket mjölksyra då. Så mycket att jag kände mig helt slut resten av kvällen, en märklig känsla. Är inte riktigt säker på om det var dessa steg som gav mig den känslan, men det var tuffare än vad det brukar vara. Under dagen i dag har jag varit lite seg, men fram mot eftermiddagen idag så släppte det allt mer.
Dagboksanteckningar om framförallt löpning, men även andra saker som kommer upp.
måndag 6 oktober 2014
lördag 4 oktober 2014
Långpass 20km, 4:35 tempo. Framfotsrunda 199
Blev ett lite ryckigt pass med avbrott efter 18 kilometer, hade tänkt bryta för dagen trots att det var lite mer än 4 km kvar av rundan. Jag hade fått känningar under vänsterhälen, det kom hastigt denna gången. Har problem med mina nya Adidas, måste vara strumporna som "glider" omkring inne i skon för det blir en brännande känsla och jag hade samma problem det första året med mina nu nästan helt utslitna Adidas som jag säkert sprungit 400-500 mil i.
Första året när jag sprang Växjöloppet hade jag de gamla skorna och fotbollsstrumpor. Det blev alldeles för mycket friktion och redan efter 5 kilometer det loppet kände jag att något var fel, men fortsatte. När jag väl kom i mål och fick av skon hade det blivit en blåsa stor som en 5-krona under vänsterhälen. Det tog 2 veckor innan jag kunde sätta ner hälen och gå riktigt igen.
Efter det har jag blivit försiktig så nu när jag fick samma känsla idag, så sprang jag bara 500 meter innan jag stannade till. Kollade under foten men som väl var ingen blåsa. Efter att jag tagit på mig strumpor och skor igen gick jag hemåt. Men eftersom det inte kändes något under hälen nu så började jag springa igen och de 2 sista kilometerna gick fint.
Dagens runda
Men detta är ett problem för mig, vet inte hur jag skulle göra om det varit en tävling idag? Nu kommer jag ändå längre än när skorna var helt nya då kom jag inte mer än 5-6 kilometer innan den brännande känsla kom. Jag har aldrig haft dessa problem med Merrell, men dom skorna är lite för tuffa att springa dessa långa pass, i alla fall så länge som mina hälbekymmer inte vill släppa helt. Är rädd för att dra på mig värre problem då. Hur ska jag klara ett maraton? Det går inte med dessa skor. Som annars är väldigt sköna på de lite långsammare passen.
Jag startade i ett lugnt tempo idag, hade tänkt mig en riktigt lugn runda och första milen gick i 4:45 tempo ungefär. Sedan började jag närma mig Växjösjön och då blev det lite omedveten ökning, blir så lätt det när man möter andra löpare i spåret. Första varvet runt Växjösjön gick i 4:30 tempo sedan på andra varvet ökade jag till 4:15 tempo. Började strama allt mer i baksidan av låret och det brukar hjälpa att höja farten lite, precis som att andra muskler kommer i arbete och de musklerna som varit mest aktiva under den långsammare delen får chans att vila lite. Men som sagt var så kom istället bränningarna i hälen i stället efter 18 kilometer. Kändes annars lite segt första milen idag. Under den lite snabbare delen kändes det bättre. Hade bra koll på andningen idag och första milen var det 6-taktsandning, ibland 7 takt. Den snabba delen gick i 4-takts andning, kändes kontrollerat. Hade även fokus på kort steg och att inte sjunka ihop med överkroppen. Hade lite känningar i baksidan av hälen under i princip hela passet idag.
Första året när jag sprang Växjöloppet hade jag de gamla skorna och fotbollsstrumpor. Det blev alldeles för mycket friktion och redan efter 5 kilometer det loppet kände jag att något var fel, men fortsatte. När jag väl kom i mål och fick av skon hade det blivit en blåsa stor som en 5-krona under vänsterhälen. Det tog 2 veckor innan jag kunde sätta ner hälen och gå riktigt igen.
Efter det har jag blivit försiktig så nu när jag fick samma känsla idag, så sprang jag bara 500 meter innan jag stannade till. Kollade under foten men som väl var ingen blåsa. Efter att jag tagit på mig strumpor och skor igen gick jag hemåt. Men eftersom det inte kändes något under hälen nu så började jag springa igen och de 2 sista kilometerna gick fint.
Dagens runda
Men detta är ett problem för mig, vet inte hur jag skulle göra om det varit en tävling idag? Nu kommer jag ändå längre än när skorna var helt nya då kom jag inte mer än 5-6 kilometer innan den brännande känsla kom. Jag har aldrig haft dessa problem med Merrell, men dom skorna är lite för tuffa att springa dessa långa pass, i alla fall så länge som mina hälbekymmer inte vill släppa helt. Är rädd för att dra på mig värre problem då. Hur ska jag klara ett maraton? Det går inte med dessa skor. Som annars är väldigt sköna på de lite långsammare passen.
Jag startade i ett lugnt tempo idag, hade tänkt mig en riktigt lugn runda och första milen gick i 4:45 tempo ungefär. Sedan började jag närma mig Växjösjön och då blev det lite omedveten ökning, blir så lätt det när man möter andra löpare i spåret. Första varvet runt Växjösjön gick i 4:30 tempo sedan på andra varvet ökade jag till 4:15 tempo. Började strama allt mer i baksidan av låret och det brukar hjälpa att höja farten lite, precis som att andra muskler kommer i arbete och de musklerna som varit mest aktiva under den långsammare delen får chans att vila lite. Men som sagt var så kom istället bränningarna i hälen i stället efter 18 kilometer. Kändes annars lite segt första milen idag. Under den lite snabbare delen kändes det bättre. Hade bra koll på andningen idag och första milen var det 6-taktsandning, ibland 7 takt. Den snabba delen gick i 4-takts andning, kändes kontrollerat. Hade även fokus på kort steg och att inte sjunka ihop med överkroppen. Hade lite känningar i baksidan av hälen under i princip hela passet idag.
torsdag 2 oktober 2014
Teleborg- Växjösjön 2 varv. Framfotsrunda 198.
Blev ett lite tuffare pass än planerat. Det har varit konditionsträning 6 dagar i rad nu. Torsdagar brukar vara lite tröga att löpa på för min del, Som att veckan tar ut sin rätt.
Dagens runda.
Det kändes lite i vänsterhälen inledningsvis, Efter 2 kilometer så stannade jag till för att göra lite uppmjukningsövningar. Fötterna var nog inte riktigt återhämtade sedan måndags och tisdagspassen som sprangs i minimalistiska skor båda dagarna. Men det hjälpte bra med att mjuka upp lederna kring fötterna. När jag drog igång efter det kändes det bra, kom snabbt in i 4-taktsandning och beslöt mig tidigt för att inte komma in i 3-taktstempo. Det är annars lätt att tempot drivs upp lite extra när man springer runt Växjösjön. Det är alltid fullt med folk i rörelse, både som promenerar och som springer och cyklar. Så om man ska köra lite extra tuffa pass så är det perfekt här. Första varvet kändes väldigt lätt och bra och behövde inte anstränga mig speciellt mycket i den relativt höga farten, rundan blev totalt 11.8 km i 4:09 tempo. De 2 varven runt sjön var ungefär i 4.05 tempo.
Men på det andra varvet blev det tyngre och det började åter kännas lite i vänsterhälen och jag blev även lite stum i låren. De 3 sista kilomterna fick jag sänka farten lite för att inte glida upp i 3-taktstempo med andningen. Sista kilometern gick i 4.30 tempo, hela tiden i 4 takt men precis på gränsen, Men den är uppför och då suger det till lite extra. Jag bytte utandningsfot efter 20 utandningar som vanligt, känns som det är rätt lagom. Hade mina nya Adidas och mina lite längre kompressionsstrumpor, med tåfack, Injinji. För första gången kände jag inget under hälarna. Det var bra för nu kan jag förhoppningsvis skrota dom gamla Adidasskorna till för mån för dessa istället.
Det jag måste fokusera på lite mer framöver är att våga träna mer i 3-taktsandning, det är där man utvecklar sig och kan hitta sin förbättringspotential men det är svårt att hitta den mentala styrkan för det just nu. Det är svårt på intervallerna för det tar några minuter innan man är där, i alla fall om man ska göra det kontrollerat. För att få till dom passen på ett bra sätt så tror jag det lämpar sig bäst med 5 kilometers rundor, kanske att man kunde dela upp i 2 delar så man kör 2*5 km i 3-taktsandning. Dom gångerna jag kommit in i den andningen nu har det blivit lite för okontrollerat och det har känts något för tungt för att kunna köras uthålligt i mer än ett par minuter. Det var under andra halvan av Musikmilen som det funkade bra i 5 kilometer, men det var under tävling så det är annorlunda.
Känner mig annars stark i benen på ett annorlunda sätt jämfört med någon månad sedan. Kan vara så att jag har fått lite extra effekt av kontinuiteten i den alternativa träningen. Det jag utvecklats bäst i den senaste tiden är roddmaskinen. När jag började så hade jag fullt upp med att hålla 140 i medelwatt över 5 km, i går var det 200 i medelwatt, det högsta hittills. Men det är inte i roddmaskin jag vill förbättra mig mest men där har utvecklingen verkligen gått raskt uppåt.
Men att löpa 2 dagar i rad funkar inte för mig nu. Frågan är om det vid 46 års ålder är lämpligt att ens försöka med det mer?
Tror mer på att köra alternativt, CT har jag kört samma effekt de 2 sista månaderna, den är annars mer lik löpningen än roddmaskinen. Fast för mig har gympassen varit lite mer av återhämtande från löpningen. Jag kör inga riktigt lugna löppass, det funkar inte med mitt upplägg. För om jag skulle lägga in lugna pass nu och köra på med varannan dag med löpning så blir det för långt mellan nyckelpasen. De hårda passen tror jag är bättre att köra i löpningen i stället för att köra dom i den alternativa träningen.
Förr om åren har jag kombinerat löpning och cykling med den största vikten på cykel. Har känt att jag haft flåset men inte styrkan i själva löpningen under de åren. Först sedan jag la om mitt löpsteg som jag minskat rejält med cykel. Jag är ändå tacksam för att jag just nu känner mig i princip skadefri, endast vänsterhälen som fortfarande bråkar lite men för tillfället är det ändå under kontroll.
Borde kanske köra med någon veckas lugnare träning men har svårt för att inte träna varje vardagskväll, det har verkligen blivit som ett gift och nu när jag kör alternativt verkar kroppen också svara bra på det. Det som blir lidande är allt annat som borde göras både i hus och trädgård, men jag tänker som så att allt har sin tid och just nu är det träning som intresserar mig mest och som ger mig mycket tillbaka i välbefinnande.
Dagens runda.
Det kändes lite i vänsterhälen inledningsvis, Efter 2 kilometer så stannade jag till för att göra lite uppmjukningsövningar. Fötterna var nog inte riktigt återhämtade sedan måndags och tisdagspassen som sprangs i minimalistiska skor båda dagarna. Men det hjälpte bra med att mjuka upp lederna kring fötterna. När jag drog igång efter det kändes det bra, kom snabbt in i 4-taktsandning och beslöt mig tidigt för att inte komma in i 3-taktstempo. Det är annars lätt att tempot drivs upp lite extra när man springer runt Växjösjön. Det är alltid fullt med folk i rörelse, både som promenerar och som springer och cyklar. Så om man ska köra lite extra tuffa pass så är det perfekt här. Första varvet kändes väldigt lätt och bra och behövde inte anstränga mig speciellt mycket i den relativt höga farten, rundan blev totalt 11.8 km i 4:09 tempo. De 2 varven runt sjön var ungefär i 4.05 tempo.
Men på det andra varvet blev det tyngre och det började åter kännas lite i vänsterhälen och jag blev även lite stum i låren. De 3 sista kilomterna fick jag sänka farten lite för att inte glida upp i 3-taktstempo med andningen. Sista kilometern gick i 4.30 tempo, hela tiden i 4 takt men precis på gränsen, Men den är uppför och då suger det till lite extra. Jag bytte utandningsfot efter 20 utandningar som vanligt, känns som det är rätt lagom. Hade mina nya Adidas och mina lite längre kompressionsstrumpor, med tåfack, Injinji. För första gången kände jag inget under hälarna. Det var bra för nu kan jag förhoppningsvis skrota dom gamla Adidasskorna till för mån för dessa istället.
Det jag måste fokusera på lite mer framöver är att våga träna mer i 3-taktsandning, det är där man utvecklar sig och kan hitta sin förbättringspotential men det är svårt att hitta den mentala styrkan för det just nu. Det är svårt på intervallerna för det tar några minuter innan man är där, i alla fall om man ska göra det kontrollerat. För att få till dom passen på ett bra sätt så tror jag det lämpar sig bäst med 5 kilometers rundor, kanske att man kunde dela upp i 2 delar så man kör 2*5 km i 3-taktsandning. Dom gångerna jag kommit in i den andningen nu har det blivit lite för okontrollerat och det har känts något för tungt för att kunna köras uthålligt i mer än ett par minuter. Det var under andra halvan av Musikmilen som det funkade bra i 5 kilometer, men det var under tävling så det är annorlunda.
Känner mig annars stark i benen på ett annorlunda sätt jämfört med någon månad sedan. Kan vara så att jag har fått lite extra effekt av kontinuiteten i den alternativa träningen. Det jag utvecklats bäst i den senaste tiden är roddmaskinen. När jag började så hade jag fullt upp med att hålla 140 i medelwatt över 5 km, i går var det 200 i medelwatt, det högsta hittills. Men det är inte i roddmaskin jag vill förbättra mig mest men där har utvecklingen verkligen gått raskt uppåt.
Men att löpa 2 dagar i rad funkar inte för mig nu. Frågan är om det vid 46 års ålder är lämpligt att ens försöka med det mer?
Tror mer på att köra alternativt, CT har jag kört samma effekt de 2 sista månaderna, den är annars mer lik löpningen än roddmaskinen. Fast för mig har gympassen varit lite mer av återhämtande från löpningen. Jag kör inga riktigt lugna löppass, det funkar inte med mitt upplägg. För om jag skulle lägga in lugna pass nu och köra på med varannan dag med löpning så blir det för långt mellan nyckelpasen. De hårda passen tror jag är bättre att köra i löpningen i stället för att köra dom i den alternativa träningen.
Förr om åren har jag kombinerat löpning och cykling med den största vikten på cykel. Har känt att jag haft flåset men inte styrkan i själva löpningen under de åren. Först sedan jag la om mitt löpsteg som jag minskat rejält med cykel. Jag är ändå tacksam för att jag just nu känner mig i princip skadefri, endast vänsterhälen som fortfarande bråkar lite men för tillfället är det ändå under kontroll.
Borde kanske köra med någon veckas lugnare träning men har svårt för att inte träna varje vardagskväll, det har verkligen blivit som ett gift och nu när jag kör alternativt verkar kroppen också svara bra på det. Det som blir lidande är allt annat som borde göras både i hus och trädgård, men jag tänker som så att allt har sin tid och just nu är det träning som intresserar mig mest och som ger mig mycket tillbaka i välbefinnande.
tisdag 30 september 2014
Orientering, framfotsrunda 197.
Så var det åter dags för orienteringsträning. Till största delen på kända stigar och grusvägar för min del. Alla kontroller nära stigar och rätt så snällt utsatta.
Dagens orientering
Blir inte optimalt för mig för att förbättra min orienteringsförmåga, blev tydligt idag då jag innan första kontrollen kom i fatt en duktig flicka. Men vid varje kontroll och framför allt strax efter så kom hon ifatt mig och sen när hon hittat kontrollen visste hon redan var hon skulle. Medan jag måste stanna upp och stå helt stilla för att kunna lugna ner mig lite och läsa in mig och vart jag ska ta vägen härnäst. Det blir någon slags form av intervallträning samtidigt för mig. Hela rundan flöt på fint och jag hittade alla kontrollerna men så efter sista kontrollen och in mot mål så hade jag alldeles för bråttom och slarvade med kartläsningen, igen. Precis när jag hittat den och höjde blicken så fick jag se hus och villakvarter, då var jag helt säker på att jag var precis bakom huset där vi startat. sprang rakt fram och kom ut fint vid en brandgata, men när jag kom ut så var jag ett hundratal meter för långt norrut. Men jag sprang på vägen ner till där vi startade. Bara det att när jag kom fram så var det helt tomt framför huset inte en människa utanför. Tänkte inte så mycket på det utan satte mig ner och pustade ut. Sedan kom det en man och sa till mig att det fanns lite fika på baksidan av huset. Där var det lite mer folk och där var även målet. Jag missade den sista stigen. När jag efteråt tittade på kartan så var det inte så otydligt. Men vad hjälper det om man inte tittar på den ordentligt?
Kändes lite snopet, när det annars flutit på så fint. Jag har oerhört mycket kvar att lära mig och framför allt att jag måste lugna ner mig.
Efteråt bjöds det på korv och fika. Väldigt mycket folk med idag. Orienteringen är på frammarsch i Alvesta. Det är kul.En väldigt trevlig sport. Synd bara att jag inte kom på detta lite tidigare i livet. Men dottern är i rätt ålder så för henne finns det hopp.
Kändes stumt i vaderna inledningsvis efter gårdagens rätt tuffa pass. Men när jag sprang i skogen och på de lite mjukare stigarna idag kändes det hur fint som helst. Hade mina Merrell idag.
Dessa är perfekta vid orientering och stiglöpning.
Idag hade jag ingen koll på andningen, full koncentration på orientering idag.
Dagens orientering
| Dagens runda |
Kändes lite snopet, när det annars flutit på så fint. Jag har oerhört mycket kvar att lära mig och framför allt att jag måste lugna ner mig.
Efteråt bjöds det på korv och fika. Väldigt mycket folk med idag. Orienteringen är på frammarsch i Alvesta. Det är kul.En väldigt trevlig sport. Synd bara att jag inte kom på detta lite tidigare i livet. Men dottern är i rätt ålder så för henne finns det hopp.
Kändes stumt i vaderna inledningsvis efter gårdagens rätt tuffa pass. Men när jag sprang i skogen och på de lite mjukare stigarna idag kändes det hur fint som helst. Hade mina Merrell idag.
Dessa är perfekta vid orientering och stiglöpning.
Idag hade jag ingen koll på andningen, full koncentration på orientering idag.
måndag 29 september 2014
Kort fivefingerrunda. Framfotsrunda 196.
Blev en blandad kompott idag. Igår körde jag ett rätt så tufft pass på gymmet med rodd och CT som vanligt. Hade ungefär 170 i medelwatt på rodden, sen som vanligt på CT, men fick ta i bra sista 10 minuterna. Så jag hade inga större förväntningar på dagens runda eftersom det var 3:e dagen i rad med konditionsträning, körde ju ett rätt hårt långpass i lördags.
Dagens runda.
Jag var sugen på att testa VFF igen, Utomhus. Nu har jag hållit på ett tag med olika skor och särskilt i VFF måste jag vara extremt lyhörd på kroppens signaler, framför allt efter ett så långt uppehåll. Över 2 månader sedan jag sprang utomhus i dessa.
Det blev cykel upp till Spånenområdet, cirka 5 km. Bra som uppvärmning. Därefter lite uppvärmnings övningar i VFF. Jag ville inte för långt idag med dessa så det fick bli först ett varv i 2 kilometersslingan. Hade stort fokus på korta steg och att fötterna skulle landa under kroppen, med VFF-skorna kommer det mer eller mindre med automatik. Därför är dom så bra när man ska vänja sig vid att springa med korta steg.
Låg i 4-taktsandning, första varvet väldigt kontrollerat, andra varvet kontrollerat men precis på gränsen till 3-takt, särskilt i uppförsknixarna.
Varvet är väldigt småkuperat så det blir lätt ojämnt i tempo och ansträngningsgrad. Men tycker mig märka att när jag låter andningen styra både tempo och ansträngning så blir det inte alls så jobbigt som det brukar bli i dessa farter. Bytte utandningsfot vart 20:e steg.
Trodde att jag låg på mellan 4:10-4:15 tempo men det blev 4:02 ungefär de 4 första kilometerna. Det var en positiv överraskning.
Kände att jag inte är van vid dessa skor, främst i fötterna, i mellanfoten där jag landar. Även lite stum i vaderna sista varvet. Så efter 2 varv bytte jag skor och sprang ytterligare 7 km i mina Adidas, i ett lite lugnare tempo. Totalt blev 4:15 tempo över 11 km. Enbart i 4-taktsandning. Bara de sista 100 meterna med VFF som det blev lite ofrivillig 3- taktsandning.
Är väldigt nöjd med känslan idag, visst blev det lite stumt i vaderna men eftersom jag bytte skor drog jag inte på mig någon skada, och kommer fortsätta med den rätt stora mängden alternativa träningen. Vänsterhälen är bättre nu men ännu inte helt läkt. Känner fortfarande att jag är trycköm på baksidan av hälen och stelhet på mornarna.
Dagens runda.
Jag var sugen på att testa VFF igen, Utomhus. Nu har jag hållit på ett tag med olika skor och särskilt i VFF måste jag vara extremt lyhörd på kroppens signaler, framför allt efter ett så långt uppehåll. Över 2 månader sedan jag sprang utomhus i dessa.
Det blev cykel upp till Spånenområdet, cirka 5 km. Bra som uppvärmning. Därefter lite uppvärmnings övningar i VFF. Jag ville inte för långt idag med dessa så det fick bli först ett varv i 2 kilometersslingan. Hade stort fokus på korta steg och att fötterna skulle landa under kroppen, med VFF-skorna kommer det mer eller mindre med automatik. Därför är dom så bra när man ska vänja sig vid att springa med korta steg.
Låg i 4-taktsandning, första varvet väldigt kontrollerat, andra varvet kontrollerat men precis på gränsen till 3-takt, särskilt i uppförsknixarna.
Varvet är väldigt småkuperat så det blir lätt ojämnt i tempo och ansträngningsgrad. Men tycker mig märka att när jag låter andningen styra både tempo och ansträngning så blir det inte alls så jobbigt som det brukar bli i dessa farter. Bytte utandningsfot vart 20:e steg.
Trodde att jag låg på mellan 4:10-4:15 tempo men det blev 4:02 ungefär de 4 första kilometerna. Det var en positiv överraskning.
| VFF Spyridon. |
Kände att jag inte är van vid dessa skor, främst i fötterna, i mellanfoten där jag landar. Även lite stum i vaderna sista varvet. Så efter 2 varv bytte jag skor och sprang ytterligare 7 km i mina Adidas, i ett lite lugnare tempo. Totalt blev 4:15 tempo över 11 km. Enbart i 4-taktsandning. Bara de sista 100 meterna med VFF som det blev lite ofrivillig 3- taktsandning.
Är väldigt nöjd med känslan idag, visst blev det lite stumt i vaderna men eftersom jag bytte skor drog jag inte på mig någon skada, och kommer fortsätta med den rätt stora mängden alternativa träningen. Vänsterhälen är bättre nu men ännu inte helt läkt. Känner fortfarande att jag är trycköm på baksidan av hälen och stelhet på mornarna.
lördag 27 september 2014
Långpass 21 km i 4:36 tempo, framfotsrunda 195
Blev nästan exakt en halvmara, 21.05 km. Från D på Teleborg sedan runt Bergundasjön efter det 2 varv runt Växjösjön sedan hem mot Teleborg igen.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
onsdag 24 september 2014
Löpbandsintervaller i VFF, framfotsrunda 194.
Hade först tänkt köra en runda utomhus med VFF, fast det var regn i luften och mitt i inomhuspasset så började det regna. Värmde upp i tio minuter med Adidas skorna sedan bytte jag till Fivefingers, har inte sprungit i dessa sedan jag bröt lilltån i somras under en stiglöpningsrunda, så det var spännande att få testa igen, de allra bästa och känslomässigt sköna rundorna har kommit i samband med VFF-skor, är en sorts lätt känsla med dessa. Men jag har som sagt var haft mina bekymmer med att få min kropp att acceptera träning i dessa minimalistiska skor. Men med tålamod hoppas jag kunna springa huvuddelen av passen i dessa skor. Växjöloppet i våras sprang jag med VFF och de först 5 kilometerna där, var det bästa jag upplevt löpningsmässigt.
Hade ett annat löpband än vad jag brukar ha, det finns 3 likadana på gymmet men blir lite osäker efter dagens pass om dom är lika i sina hastigheter vid givet tillfälle. Körde som vanligt med 0,5% lutning. Sedan 4 minuter med 15 km/h. joggvila i 3 minuter sedan 16 km/h samt 17 km/h, efter dessa 3 intervaller började det kännas i baksidan av högerlåret, så då fick det räcka med VFF-skorna. Körde resten i Adidasskorna, i omvänd ordning men i stället för 15km/h på den sista blev det 16 km/h även på den.
Men som sagt, det var lite för lätt känsla idag, ungefär som om detta bandet gick minst 1 km/h saktare än det jag brukar ha. Kan ju vara så att jag har hittat toppformen just nu, men är ändå lite skeptisk. Kom inte ens in i 3-taktsandning på 17 km/h intervallerna. Men nästa gång ska jag ta det andra bandet igen, om det är ledigt eller eventuellt byta om det är ledigt så man kan testa om dom går lika snabbt under samma pass.
Det kändes lite obekvämt i baksidan på höger lår resten av passet, men andningsmässigt kändes det bra, Hade en kontrollerad 4-takts andning hela tiden. VFF-skorna var lätta och det var en skön känsla så länge det varade idag. Det kommer ta lite tid att vänja fötter och leder igen efter så lång tids frånvaro med dessa skor. Känner dock lite i vänsterhälen nu någon timme efter passet.
Hade mycket fokus på frekvens och stegisättning idag, hade 180 steg/ minut när det gick i 15 km/h. Det känns lite lättare att hålla ett kortare steg på löpband. Stegisättningen kändes också bra.
Ett bra pass dock lite lättare än väntat, om det beror på god form eller långsamt löpband får framtiden utvisa.
Hade ett annat löpband än vad jag brukar ha, det finns 3 likadana på gymmet men blir lite osäker efter dagens pass om dom är lika i sina hastigheter vid givet tillfälle. Körde som vanligt med 0,5% lutning. Sedan 4 minuter med 15 km/h. joggvila i 3 minuter sedan 16 km/h samt 17 km/h, efter dessa 3 intervaller började det kännas i baksidan av högerlåret, så då fick det räcka med VFF-skorna. Körde resten i Adidasskorna, i omvänd ordning men i stället för 15km/h på den sista blev det 16 km/h även på den.
Men som sagt, det var lite för lätt känsla idag, ungefär som om detta bandet gick minst 1 km/h saktare än det jag brukar ha. Kan ju vara så att jag har hittat toppformen just nu, men är ändå lite skeptisk. Kom inte ens in i 3-taktsandning på 17 km/h intervallerna. Men nästa gång ska jag ta det andra bandet igen, om det är ledigt eller eventuellt byta om det är ledigt så man kan testa om dom går lika snabbt under samma pass.
Det kändes lite obekvämt i baksidan på höger lår resten av passet, men andningsmässigt kändes det bra, Hade en kontrollerad 4-takts andning hela tiden. VFF-skorna var lätta och det var en skön känsla så länge det varade idag. Det kommer ta lite tid att vänja fötter och leder igen efter så lång tids frånvaro med dessa skor. Känner dock lite i vänsterhälen nu någon timme efter passet.
Hade mycket fokus på frekvens och stegisättning idag, hade 180 steg/ minut när det gick i 15 km/h. Det känns lite lättare att hålla ett kortare steg på löpband. Stegisättningen kändes också bra.
Ett bra pass dock lite lättare än väntat, om det beror på god form eller långsamt löpband får framtiden utvisa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)