Blev ett lite ryckigt pass med avbrott efter 18 kilometer, hade tänkt bryta för dagen trots att det var lite mer än 4 km kvar av rundan. Jag hade fått känningar under vänsterhälen, det kom hastigt denna gången. Har problem med mina nya Adidas, måste vara strumporna som "glider" omkring inne i skon för det blir en brännande känsla och jag hade samma problem det första året med mina nu nästan helt utslitna Adidas som jag säkert sprungit 400-500 mil i.
Första året när jag sprang Växjöloppet hade jag de gamla skorna och fotbollsstrumpor. Det blev alldeles för mycket friktion och redan efter 5 kilometer det loppet kände jag att något var fel, men fortsatte. När jag väl kom i mål och fick av skon hade det blivit en blåsa stor som en 5-krona under vänsterhälen. Det tog 2 veckor innan jag kunde sätta ner hälen och gå riktigt igen.
Efter det har jag blivit försiktig så nu när jag fick samma känsla idag, så sprang jag bara 500 meter innan jag stannade till. Kollade under foten men som väl var ingen blåsa. Efter att jag tagit på mig strumpor och skor igen gick jag hemåt. Men eftersom det inte kändes något under hälen nu så började jag springa igen och de 2 sista kilometerna gick fint.
Dagens runda
Men detta är ett problem för mig, vet inte hur jag skulle göra om det varit en tävling idag? Nu kommer jag ändå längre än när skorna var helt nya då kom jag inte mer än 5-6 kilometer innan den brännande känsla kom. Jag har aldrig haft dessa problem med Merrell, men dom skorna är lite för tuffa att springa dessa långa pass, i alla fall så länge som mina hälbekymmer inte vill släppa helt. Är rädd för att dra på mig värre problem då. Hur ska jag klara ett maraton? Det går inte med dessa skor. Som annars är väldigt sköna på de lite långsammare passen.
Jag startade i ett lugnt tempo idag, hade tänkt mig en riktigt lugn runda och första milen gick i 4:45 tempo ungefär. Sedan började jag närma mig Växjösjön och då blev det lite omedveten ökning, blir så lätt det när man möter andra löpare i spåret. Första varvet runt Växjösjön gick i 4:30 tempo sedan på andra varvet ökade jag till 4:15 tempo. Började strama allt mer i baksidan av låret och det brukar hjälpa att höja farten lite, precis som att andra muskler kommer i arbete och de musklerna som varit mest aktiva under den långsammare delen får chans att vila lite. Men som sagt var så kom istället bränningarna i hälen i stället efter 18 kilometer. Kändes annars lite segt första milen idag. Under den lite snabbare delen kändes det bättre. Hade bra koll på andningen idag och första milen var det 6-taktsandning, ibland 7 takt. Den snabba delen gick i 4-takts andning, kändes kontrollerat. Hade även fokus på kort steg och att inte sjunka ihop med överkroppen. Hade lite känningar i baksidan av hälen under i princip hela passet idag.
Dagboksanteckningar om framförallt löpning, men även andra saker som kommer upp.
lördag 4 oktober 2014
torsdag 2 oktober 2014
Teleborg- Växjösjön 2 varv. Framfotsrunda 198.
Blev ett lite tuffare pass än planerat. Det har varit konditionsträning 6 dagar i rad nu. Torsdagar brukar vara lite tröga att löpa på för min del, Som att veckan tar ut sin rätt.
Dagens runda.
Det kändes lite i vänsterhälen inledningsvis, Efter 2 kilometer så stannade jag till för att göra lite uppmjukningsövningar. Fötterna var nog inte riktigt återhämtade sedan måndags och tisdagspassen som sprangs i minimalistiska skor båda dagarna. Men det hjälpte bra med att mjuka upp lederna kring fötterna. När jag drog igång efter det kändes det bra, kom snabbt in i 4-taktsandning och beslöt mig tidigt för att inte komma in i 3-taktstempo. Det är annars lätt att tempot drivs upp lite extra när man springer runt Växjösjön. Det är alltid fullt med folk i rörelse, både som promenerar och som springer och cyklar. Så om man ska köra lite extra tuffa pass så är det perfekt här. Första varvet kändes väldigt lätt och bra och behövde inte anstränga mig speciellt mycket i den relativt höga farten, rundan blev totalt 11.8 km i 4:09 tempo. De 2 varven runt sjön var ungefär i 4.05 tempo.
Men på det andra varvet blev det tyngre och det började åter kännas lite i vänsterhälen och jag blev även lite stum i låren. De 3 sista kilomterna fick jag sänka farten lite för att inte glida upp i 3-taktstempo med andningen. Sista kilometern gick i 4.30 tempo, hela tiden i 4 takt men precis på gränsen, Men den är uppför och då suger det till lite extra. Jag bytte utandningsfot efter 20 utandningar som vanligt, känns som det är rätt lagom. Hade mina nya Adidas och mina lite längre kompressionsstrumpor, med tåfack, Injinji. För första gången kände jag inget under hälarna. Det var bra för nu kan jag förhoppningsvis skrota dom gamla Adidasskorna till för mån för dessa istället.
Det jag måste fokusera på lite mer framöver är att våga träna mer i 3-taktsandning, det är där man utvecklar sig och kan hitta sin förbättringspotential men det är svårt att hitta den mentala styrkan för det just nu. Det är svårt på intervallerna för det tar några minuter innan man är där, i alla fall om man ska göra det kontrollerat. För att få till dom passen på ett bra sätt så tror jag det lämpar sig bäst med 5 kilometers rundor, kanske att man kunde dela upp i 2 delar så man kör 2*5 km i 3-taktsandning. Dom gångerna jag kommit in i den andningen nu har det blivit lite för okontrollerat och det har känts något för tungt för att kunna köras uthålligt i mer än ett par minuter. Det var under andra halvan av Musikmilen som det funkade bra i 5 kilometer, men det var under tävling så det är annorlunda.
Känner mig annars stark i benen på ett annorlunda sätt jämfört med någon månad sedan. Kan vara så att jag har fått lite extra effekt av kontinuiteten i den alternativa träningen. Det jag utvecklats bäst i den senaste tiden är roddmaskinen. När jag började så hade jag fullt upp med att hålla 140 i medelwatt över 5 km, i går var det 200 i medelwatt, det högsta hittills. Men det är inte i roddmaskin jag vill förbättra mig mest men där har utvecklingen verkligen gått raskt uppåt.
Men att löpa 2 dagar i rad funkar inte för mig nu. Frågan är om det vid 46 års ålder är lämpligt att ens försöka med det mer?
Tror mer på att köra alternativt, CT har jag kört samma effekt de 2 sista månaderna, den är annars mer lik löpningen än roddmaskinen. Fast för mig har gympassen varit lite mer av återhämtande från löpningen. Jag kör inga riktigt lugna löppass, det funkar inte med mitt upplägg. För om jag skulle lägga in lugna pass nu och köra på med varannan dag med löpning så blir det för långt mellan nyckelpasen. De hårda passen tror jag är bättre att köra i löpningen i stället för att köra dom i den alternativa träningen.
Förr om åren har jag kombinerat löpning och cykling med den största vikten på cykel. Har känt att jag haft flåset men inte styrkan i själva löpningen under de åren. Först sedan jag la om mitt löpsteg som jag minskat rejält med cykel. Jag är ändå tacksam för att jag just nu känner mig i princip skadefri, endast vänsterhälen som fortfarande bråkar lite men för tillfället är det ändå under kontroll.
Borde kanske köra med någon veckas lugnare träning men har svårt för att inte träna varje vardagskväll, det har verkligen blivit som ett gift och nu när jag kör alternativt verkar kroppen också svara bra på det. Det som blir lidande är allt annat som borde göras både i hus och trädgård, men jag tänker som så att allt har sin tid och just nu är det träning som intresserar mig mest och som ger mig mycket tillbaka i välbefinnande.
Dagens runda.
Det kändes lite i vänsterhälen inledningsvis, Efter 2 kilometer så stannade jag till för att göra lite uppmjukningsövningar. Fötterna var nog inte riktigt återhämtade sedan måndags och tisdagspassen som sprangs i minimalistiska skor båda dagarna. Men det hjälpte bra med att mjuka upp lederna kring fötterna. När jag drog igång efter det kändes det bra, kom snabbt in i 4-taktsandning och beslöt mig tidigt för att inte komma in i 3-taktstempo. Det är annars lätt att tempot drivs upp lite extra när man springer runt Växjösjön. Det är alltid fullt med folk i rörelse, både som promenerar och som springer och cyklar. Så om man ska köra lite extra tuffa pass så är det perfekt här. Första varvet kändes väldigt lätt och bra och behövde inte anstränga mig speciellt mycket i den relativt höga farten, rundan blev totalt 11.8 km i 4:09 tempo. De 2 varven runt sjön var ungefär i 4.05 tempo.
Men på det andra varvet blev det tyngre och det började åter kännas lite i vänsterhälen och jag blev även lite stum i låren. De 3 sista kilomterna fick jag sänka farten lite för att inte glida upp i 3-taktstempo med andningen. Sista kilometern gick i 4.30 tempo, hela tiden i 4 takt men precis på gränsen, Men den är uppför och då suger det till lite extra. Jag bytte utandningsfot efter 20 utandningar som vanligt, känns som det är rätt lagom. Hade mina nya Adidas och mina lite längre kompressionsstrumpor, med tåfack, Injinji. För första gången kände jag inget under hälarna. Det var bra för nu kan jag förhoppningsvis skrota dom gamla Adidasskorna till för mån för dessa istället.
Det jag måste fokusera på lite mer framöver är att våga träna mer i 3-taktsandning, det är där man utvecklar sig och kan hitta sin förbättringspotential men det är svårt att hitta den mentala styrkan för det just nu. Det är svårt på intervallerna för det tar några minuter innan man är där, i alla fall om man ska göra det kontrollerat. För att få till dom passen på ett bra sätt så tror jag det lämpar sig bäst med 5 kilometers rundor, kanske att man kunde dela upp i 2 delar så man kör 2*5 km i 3-taktsandning. Dom gångerna jag kommit in i den andningen nu har det blivit lite för okontrollerat och det har känts något för tungt för att kunna köras uthålligt i mer än ett par minuter. Det var under andra halvan av Musikmilen som det funkade bra i 5 kilometer, men det var under tävling så det är annorlunda.
Känner mig annars stark i benen på ett annorlunda sätt jämfört med någon månad sedan. Kan vara så att jag har fått lite extra effekt av kontinuiteten i den alternativa träningen. Det jag utvecklats bäst i den senaste tiden är roddmaskinen. När jag började så hade jag fullt upp med att hålla 140 i medelwatt över 5 km, i går var det 200 i medelwatt, det högsta hittills. Men det är inte i roddmaskin jag vill förbättra mig mest men där har utvecklingen verkligen gått raskt uppåt.
Men att löpa 2 dagar i rad funkar inte för mig nu. Frågan är om det vid 46 års ålder är lämpligt att ens försöka med det mer?
Tror mer på att köra alternativt, CT har jag kört samma effekt de 2 sista månaderna, den är annars mer lik löpningen än roddmaskinen. Fast för mig har gympassen varit lite mer av återhämtande från löpningen. Jag kör inga riktigt lugna löppass, det funkar inte med mitt upplägg. För om jag skulle lägga in lugna pass nu och köra på med varannan dag med löpning så blir det för långt mellan nyckelpasen. De hårda passen tror jag är bättre att köra i löpningen i stället för att köra dom i den alternativa träningen.
Förr om åren har jag kombinerat löpning och cykling med den största vikten på cykel. Har känt att jag haft flåset men inte styrkan i själva löpningen under de åren. Först sedan jag la om mitt löpsteg som jag minskat rejält med cykel. Jag är ändå tacksam för att jag just nu känner mig i princip skadefri, endast vänsterhälen som fortfarande bråkar lite men för tillfället är det ändå under kontroll.
Borde kanske köra med någon veckas lugnare träning men har svårt för att inte träna varje vardagskväll, det har verkligen blivit som ett gift och nu när jag kör alternativt verkar kroppen också svara bra på det. Det som blir lidande är allt annat som borde göras både i hus och trädgård, men jag tänker som så att allt har sin tid och just nu är det träning som intresserar mig mest och som ger mig mycket tillbaka i välbefinnande.
tisdag 30 september 2014
Orientering, framfotsrunda 197.
Så var det åter dags för orienteringsträning. Till största delen på kända stigar och grusvägar för min del. Alla kontroller nära stigar och rätt så snällt utsatta.
Dagens orientering
Blir inte optimalt för mig för att förbättra min orienteringsförmåga, blev tydligt idag då jag innan första kontrollen kom i fatt en duktig flicka. Men vid varje kontroll och framför allt strax efter så kom hon ifatt mig och sen när hon hittat kontrollen visste hon redan var hon skulle. Medan jag måste stanna upp och stå helt stilla för att kunna lugna ner mig lite och läsa in mig och vart jag ska ta vägen härnäst. Det blir någon slags form av intervallträning samtidigt för mig. Hela rundan flöt på fint och jag hittade alla kontrollerna men så efter sista kontrollen och in mot mål så hade jag alldeles för bråttom och slarvade med kartläsningen, igen. Precis när jag hittat den och höjde blicken så fick jag se hus och villakvarter, då var jag helt säker på att jag var precis bakom huset där vi startat. sprang rakt fram och kom ut fint vid en brandgata, men när jag kom ut så var jag ett hundratal meter för långt norrut. Men jag sprang på vägen ner till där vi startade. Bara det att när jag kom fram så var det helt tomt framför huset inte en människa utanför. Tänkte inte så mycket på det utan satte mig ner och pustade ut. Sedan kom det en man och sa till mig att det fanns lite fika på baksidan av huset. Där var det lite mer folk och där var även målet. Jag missade den sista stigen. När jag efteråt tittade på kartan så var det inte så otydligt. Men vad hjälper det om man inte tittar på den ordentligt?
Kändes lite snopet, när det annars flutit på så fint. Jag har oerhört mycket kvar att lära mig och framför allt att jag måste lugna ner mig.
Efteråt bjöds det på korv och fika. Väldigt mycket folk med idag. Orienteringen är på frammarsch i Alvesta. Det är kul.En väldigt trevlig sport. Synd bara att jag inte kom på detta lite tidigare i livet. Men dottern är i rätt ålder så för henne finns det hopp.
Kändes stumt i vaderna inledningsvis efter gårdagens rätt tuffa pass. Men när jag sprang i skogen och på de lite mjukare stigarna idag kändes det hur fint som helst. Hade mina Merrell idag.
Dessa är perfekta vid orientering och stiglöpning.
Idag hade jag ingen koll på andningen, full koncentration på orientering idag.
Dagens orientering
| Dagens runda |
Kändes lite snopet, när det annars flutit på så fint. Jag har oerhört mycket kvar att lära mig och framför allt att jag måste lugna ner mig.
Efteråt bjöds det på korv och fika. Väldigt mycket folk med idag. Orienteringen är på frammarsch i Alvesta. Det är kul.En väldigt trevlig sport. Synd bara att jag inte kom på detta lite tidigare i livet. Men dottern är i rätt ålder så för henne finns det hopp.
Kändes stumt i vaderna inledningsvis efter gårdagens rätt tuffa pass. Men när jag sprang i skogen och på de lite mjukare stigarna idag kändes det hur fint som helst. Hade mina Merrell idag.
Dessa är perfekta vid orientering och stiglöpning.
Idag hade jag ingen koll på andningen, full koncentration på orientering idag.
måndag 29 september 2014
Kort fivefingerrunda. Framfotsrunda 196.
Blev en blandad kompott idag. Igår körde jag ett rätt så tufft pass på gymmet med rodd och CT som vanligt. Hade ungefär 170 i medelwatt på rodden, sen som vanligt på CT, men fick ta i bra sista 10 minuterna. Så jag hade inga större förväntningar på dagens runda eftersom det var 3:e dagen i rad med konditionsträning, körde ju ett rätt hårt långpass i lördags.
Dagens runda.
Jag var sugen på att testa VFF igen, Utomhus. Nu har jag hållit på ett tag med olika skor och särskilt i VFF måste jag vara extremt lyhörd på kroppens signaler, framför allt efter ett så långt uppehåll. Över 2 månader sedan jag sprang utomhus i dessa.
Det blev cykel upp till Spånenområdet, cirka 5 km. Bra som uppvärmning. Därefter lite uppvärmnings övningar i VFF. Jag ville inte för långt idag med dessa så det fick bli först ett varv i 2 kilometersslingan. Hade stort fokus på korta steg och att fötterna skulle landa under kroppen, med VFF-skorna kommer det mer eller mindre med automatik. Därför är dom så bra när man ska vänja sig vid att springa med korta steg.
Låg i 4-taktsandning, första varvet väldigt kontrollerat, andra varvet kontrollerat men precis på gränsen till 3-takt, särskilt i uppförsknixarna.
Varvet är väldigt småkuperat så det blir lätt ojämnt i tempo och ansträngningsgrad. Men tycker mig märka att när jag låter andningen styra både tempo och ansträngning så blir det inte alls så jobbigt som det brukar bli i dessa farter. Bytte utandningsfot vart 20:e steg.
Trodde att jag låg på mellan 4:10-4:15 tempo men det blev 4:02 ungefär de 4 första kilometerna. Det var en positiv överraskning.
Kände att jag inte är van vid dessa skor, främst i fötterna, i mellanfoten där jag landar. Även lite stum i vaderna sista varvet. Så efter 2 varv bytte jag skor och sprang ytterligare 7 km i mina Adidas, i ett lite lugnare tempo. Totalt blev 4:15 tempo över 11 km. Enbart i 4-taktsandning. Bara de sista 100 meterna med VFF som det blev lite ofrivillig 3- taktsandning.
Är väldigt nöjd med känslan idag, visst blev det lite stumt i vaderna men eftersom jag bytte skor drog jag inte på mig någon skada, och kommer fortsätta med den rätt stora mängden alternativa träningen. Vänsterhälen är bättre nu men ännu inte helt läkt. Känner fortfarande att jag är trycköm på baksidan av hälen och stelhet på mornarna.
Dagens runda.
Jag var sugen på att testa VFF igen, Utomhus. Nu har jag hållit på ett tag med olika skor och särskilt i VFF måste jag vara extremt lyhörd på kroppens signaler, framför allt efter ett så långt uppehåll. Över 2 månader sedan jag sprang utomhus i dessa.
Det blev cykel upp till Spånenområdet, cirka 5 km. Bra som uppvärmning. Därefter lite uppvärmnings övningar i VFF. Jag ville inte för långt idag med dessa så det fick bli först ett varv i 2 kilometersslingan. Hade stort fokus på korta steg och att fötterna skulle landa under kroppen, med VFF-skorna kommer det mer eller mindre med automatik. Därför är dom så bra när man ska vänja sig vid att springa med korta steg.
Låg i 4-taktsandning, första varvet väldigt kontrollerat, andra varvet kontrollerat men precis på gränsen till 3-takt, särskilt i uppförsknixarna.
Varvet är väldigt småkuperat så det blir lätt ojämnt i tempo och ansträngningsgrad. Men tycker mig märka att när jag låter andningen styra både tempo och ansträngning så blir det inte alls så jobbigt som det brukar bli i dessa farter. Bytte utandningsfot vart 20:e steg.
Trodde att jag låg på mellan 4:10-4:15 tempo men det blev 4:02 ungefär de 4 första kilometerna. Det var en positiv överraskning.
| VFF Spyridon. |
Kände att jag inte är van vid dessa skor, främst i fötterna, i mellanfoten där jag landar. Även lite stum i vaderna sista varvet. Så efter 2 varv bytte jag skor och sprang ytterligare 7 km i mina Adidas, i ett lite lugnare tempo. Totalt blev 4:15 tempo över 11 km. Enbart i 4-taktsandning. Bara de sista 100 meterna med VFF som det blev lite ofrivillig 3- taktsandning.
Är väldigt nöjd med känslan idag, visst blev det lite stumt i vaderna men eftersom jag bytte skor drog jag inte på mig någon skada, och kommer fortsätta med den rätt stora mängden alternativa träningen. Vänsterhälen är bättre nu men ännu inte helt läkt. Känner fortfarande att jag är trycköm på baksidan av hälen och stelhet på mornarna.
lördag 27 september 2014
Långpass 21 km i 4:36 tempo, framfotsrunda 195
Blev nästan exakt en halvmara, 21.05 km. Från D på Teleborg sedan runt Bergundasjön efter det 2 varv runt Växjösjön sedan hem mot Teleborg igen.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
Har inte sprungit utomhus sedan förra lördagen, Musikmilen. Det har blivit 2 löpbandspass i veckan, måndag, onsdag. I torsdags körde jag ett rätt hårt pass med roddmaskin och CT. Roddmaskinen var nytt personbästa. Hade 180 i medelwatt, 5 km i ungefär 21 minuter. CT som vanligt 160 i medelwatt i 25 minuter, därefter 3*400 höjhopparmattssteg. I går helvila.
Dagens långpass utan pulsband.
Så jag trodde att det skulle kännas bättre än vad det till slut gjorde idag. Hade tänkt mig ett lånpass med lugn inledning och sedan en liten fartökning efterhand. Började lugnt och hade stort fokus på fotisättning och ett kort steg. Kändes bra och de första kilometerna gick i behagligt tempo. Andningen lite ojämn men låg på 6-takt de första kilometerna, resten av rundan gick i 4-takt. Kom aldrig upp i 3 takt idag och det var inte heller meningen.
Efter ungefär 5 kilomter kom jag i fatt en löpare, precis innan första lite rejäla backen. Tog i lite extra i backen och någon kilometer efter. Började sedan känna att det stramade i vänster vad och efter ytterligare någon kilometer även i baksidan av höger lår. Kände även av låret på de båda löpbandspassen i veckan.
Sedan rullade det på och när jag kom ut till Växjösjön efter 12 kilometer ungefär. Kändes trots allt bra. Hade en väldigt kontrollerad och lugn 4-taktsandning och kände mig pigg konditionsmässigt. Men i slutet på det första varvet runt Växjösjön stramade det mer och mer i både vaden och låret. Kände mig trött i benen, hade egentligen ingen lust att springa ytterligare 1 varv, men då skulle det heller inte bli något riktigt långpass. Det är mycket folk i rörelse runt sjön så det inspirerar ändå en hel del. Så det blev ytterligare ett varv.
En väldigt konstig känsla att ta slut i benens muskler men ändå känna att andningen går så lätt och utan större ansträngning. Precis som om kroppen var i 2 delar idag. Jag brukar alltid ta slut konditionsmässigt före att benen känns stumma och trötta. Men idag blev det tvärtom. De sista 2 kilometerna fick jag slita ont och farten sjönk rejält, särskilt sista kilometern som går uppför.
Tror jag kommer att dra på mig träningsvärk denna gången. Annars var det väldigt fint löpväder, runt 12 grader och sol, lite väl blåsigt sista halvan men inga större problem med vinden. Hade kortbyxor och dubbla funktions t-shirt. Det var lagom idag.
Tankarna går annars till Lidingöloppet idag, någon gång ska även jag springa det men jag är en bit ifrån de distanserna ännu. Särskilt som det är så kuperat. Idag hade det inte gått så bra om jag skulle varit med. Behöver köra de långa passen ännu mera och i lite lägre fart.
Hade mina gamla Adidas idag, men nu är dom kanske helt slut i dämpningen eftersom jag tog så tvärslut i benen. Men det kändes inget i fötterna och strumporna gled inte omkring. Men vågar inte riktigt ännu springa så långt med mina nya Adidas. Ska i veckan som kommer köra med VFF utomhus. Kanske var det det som fortfarande satt i. Hade VFF i onsdags under halva intervallpasset. Ja, nu räcker det med analyserna. Jag kom ändå hem och kunde trots allt fullfölja hela rundan om än i ett tungt och kraftlöst steg sista kilometerna.
onsdag 24 september 2014
Löpbandsintervaller i VFF, framfotsrunda 194.
Hade först tänkt köra en runda utomhus med VFF, fast det var regn i luften och mitt i inomhuspasset så började det regna. Värmde upp i tio minuter med Adidas skorna sedan bytte jag till Fivefingers, har inte sprungit i dessa sedan jag bröt lilltån i somras under en stiglöpningsrunda, så det var spännande att få testa igen, de allra bästa och känslomässigt sköna rundorna har kommit i samband med VFF-skor, är en sorts lätt känsla med dessa. Men jag har som sagt var haft mina bekymmer med att få min kropp att acceptera träning i dessa minimalistiska skor. Men med tålamod hoppas jag kunna springa huvuddelen av passen i dessa skor. Växjöloppet i våras sprang jag med VFF och de först 5 kilometerna där, var det bästa jag upplevt löpningsmässigt.
Hade ett annat löpband än vad jag brukar ha, det finns 3 likadana på gymmet men blir lite osäker efter dagens pass om dom är lika i sina hastigheter vid givet tillfälle. Körde som vanligt med 0,5% lutning. Sedan 4 minuter med 15 km/h. joggvila i 3 minuter sedan 16 km/h samt 17 km/h, efter dessa 3 intervaller började det kännas i baksidan av högerlåret, så då fick det räcka med VFF-skorna. Körde resten i Adidasskorna, i omvänd ordning men i stället för 15km/h på den sista blev det 16 km/h även på den.
Men som sagt, det var lite för lätt känsla idag, ungefär som om detta bandet gick minst 1 km/h saktare än det jag brukar ha. Kan ju vara så att jag har hittat toppformen just nu, men är ändå lite skeptisk. Kom inte ens in i 3-taktsandning på 17 km/h intervallerna. Men nästa gång ska jag ta det andra bandet igen, om det är ledigt eller eventuellt byta om det är ledigt så man kan testa om dom går lika snabbt under samma pass.
Det kändes lite obekvämt i baksidan på höger lår resten av passet, men andningsmässigt kändes det bra, Hade en kontrollerad 4-takts andning hela tiden. VFF-skorna var lätta och det var en skön känsla så länge det varade idag. Det kommer ta lite tid att vänja fötter och leder igen efter så lång tids frånvaro med dessa skor. Känner dock lite i vänsterhälen nu någon timme efter passet.
Hade mycket fokus på frekvens och stegisättning idag, hade 180 steg/ minut när det gick i 15 km/h. Det känns lite lättare att hålla ett kortare steg på löpband. Stegisättningen kändes också bra.
Ett bra pass dock lite lättare än väntat, om det beror på god form eller långsamt löpband får framtiden utvisa.
Hade ett annat löpband än vad jag brukar ha, det finns 3 likadana på gymmet men blir lite osäker efter dagens pass om dom är lika i sina hastigheter vid givet tillfälle. Körde som vanligt med 0,5% lutning. Sedan 4 minuter med 15 km/h. joggvila i 3 minuter sedan 16 km/h samt 17 km/h, efter dessa 3 intervaller började det kännas i baksidan av högerlåret, så då fick det räcka med VFF-skorna. Körde resten i Adidasskorna, i omvänd ordning men i stället för 15km/h på den sista blev det 16 km/h även på den.
Men som sagt, det var lite för lätt känsla idag, ungefär som om detta bandet gick minst 1 km/h saktare än det jag brukar ha. Kan ju vara så att jag har hittat toppformen just nu, men är ändå lite skeptisk. Kom inte ens in i 3-taktsandning på 17 km/h intervallerna. Men nästa gång ska jag ta det andra bandet igen, om det är ledigt eller eventuellt byta om det är ledigt så man kan testa om dom går lika snabbt under samma pass.
Det kändes lite obekvämt i baksidan på höger lår resten av passet, men andningsmässigt kändes det bra, Hade en kontrollerad 4-takts andning hela tiden. VFF-skorna var lätta och det var en skön känsla så länge det varade idag. Det kommer ta lite tid att vänja fötter och leder igen efter så lång tids frånvaro med dessa skor. Känner dock lite i vänsterhälen nu någon timme efter passet.
Hade mycket fokus på frekvens och stegisättning idag, hade 180 steg/ minut när det gick i 15 km/h. Det känns lite lättare att hålla ett kortare steg på löpband. Stegisättningen kändes också bra.
Ett bra pass dock lite lättare än väntat, om det beror på god form eller långsamt löpband får framtiden utvisa.
måndag 22 september 2014
Löpbandspass, 4:30 tempo, framfotsrunda 193.
Mycket mer måndag än så här kan jag knappt tänka mig att det kan bli, att en dag som en måndag kan stå i en så otrolig kontrast till en lördag är nästan ofattbart, bara en dag mellan dom men oceaner mellan de olika känslorna jag har på respektive dag.
Vaknade och det var mörkt och regnigt ute, fick en intensiv start på jobbet då både maskiner och datorer strulade, efter ett par timmar så rullade ändå dagen igång. Lite segt var det allt och i dag hade jag mer träningsvärk efter musikmilen, framsidan av låren stramade rätt bra, speciellt nerför trappor.
I går kände jag knappt något och hade inga problem med att köra både rodd och CT på gymmet, 1 timme ungefär i mitt vanliga tempo, runt 150 i medelwatt på Rodden, 160 som vanligt med CT
Hade först tänkt mig en lite lugnare runda i VFF idag men när det stramade så pass i låren så tänkte jag att det var bättre att lugna sig med dom skorna tills kroppen återhämtat sig lite till. Så planen var en mil i 4:30 tempo i det relativt kuperade Spånenspåret. Men framåt 4-tiden så började det åter att regna, innan har jag inte brytt mig så mycket om vilket väder det varit, men nu när jag upptäckt löpbanden så blir jag allt bekvämare.
Så det fick bli ett pass på bandet, hade mina Adidas och körde i 50 minuter i 4:30 tempo, hade pulsbandet på mig och pulsen började runt 130 och steg sen sakta och låg rätt stabilt på 151 slag fram till 35 minuter ungefär. där är min prattempogräns, sen steg den lite till och låg i slutet på 156 slag. Sista tio minuterna var jobbiga.
Det stramade hela tiden i låren och det märktes att jag sprungit hårt i lördags. En gång under passet tappade jag fokus och var nära att åka av bandet, som väl var så kände jag vändhjulet med mina hälar innan det var för sent. 50 minuter på bandet känns som en bra bit över en timme i jämförelse med att vara ute. Svettades ymnigt, men i denna farten var det ändå inga problem med den torra och varma inomhusluften.
Andningen i dag var lite svår att få grepp på, låg på 5 eller 6-takt stora delar, ett tag i slutet på 4 takt. Fokuserade mycket på att landa med fötterna under kroppen och på att hålla hyfsat hög stegfrekvens, låg på 172 ungefär. Skönt att vara igång igen så snabbt efter loppet i lördags och jag är tacksam att jag inte drog på mig några större känningar i lördags. Måndagar kan trots allt vara rätt bra ändå.
Så här några dagar efter loppet känner jag mig väldigt nöjd med hur det gick, framför allt känslan under loppet, Andningen styrde mycket under loppet och när det blev riktigt jobbigt vid några tillfällen var det helt perfekt att känna att jag fick kontroll igen när jag sänkte farten bara en aning och åter hittade in i 3-taktsandningen. Loppet blev i 2 delar var gäller andningen. första halvan i 4-takt med fotbyte ungefär vart 20 steg. Den sista halvan i 3-takt. Farten jämn under hela loppet, men pulsen i svagt stigande hela tiden. Frågan är om det hade gått att öka farten ännu lite till i början och snabbare kommit in i 3-taktsandning. Men då är det inte säkert att jag orkat hålla farten uppe i slutet. Måste testa vidare på det här. Fast det känns ändå tryggt att ha detta med andningen att hålla sig i när det går lite för fort. Jag får inte panik när det blir okontrollerat och kommer snabbt tillbaka till en bra rytm när jag bara fokuserar på det.
Vaknade och det var mörkt och regnigt ute, fick en intensiv start på jobbet då både maskiner och datorer strulade, efter ett par timmar så rullade ändå dagen igång. Lite segt var det allt och i dag hade jag mer träningsvärk efter musikmilen, framsidan av låren stramade rätt bra, speciellt nerför trappor.
I går kände jag knappt något och hade inga problem med att köra både rodd och CT på gymmet, 1 timme ungefär i mitt vanliga tempo, runt 150 i medelwatt på Rodden, 160 som vanligt med CT
Hade först tänkt mig en lite lugnare runda i VFF idag men när det stramade så pass i låren så tänkte jag att det var bättre att lugna sig med dom skorna tills kroppen återhämtat sig lite till. Så planen var en mil i 4:30 tempo i det relativt kuperade Spånenspåret. Men framåt 4-tiden så började det åter att regna, innan har jag inte brytt mig så mycket om vilket väder det varit, men nu när jag upptäckt löpbanden så blir jag allt bekvämare.
Så det fick bli ett pass på bandet, hade mina Adidas och körde i 50 minuter i 4:30 tempo, hade pulsbandet på mig och pulsen började runt 130 och steg sen sakta och låg rätt stabilt på 151 slag fram till 35 minuter ungefär. där är min prattempogräns, sen steg den lite till och låg i slutet på 156 slag. Sista tio minuterna var jobbiga.
Det stramade hela tiden i låren och det märktes att jag sprungit hårt i lördags. En gång under passet tappade jag fokus och var nära att åka av bandet, som väl var så kände jag vändhjulet med mina hälar innan det var för sent. 50 minuter på bandet känns som en bra bit över en timme i jämförelse med att vara ute. Svettades ymnigt, men i denna farten var det ändå inga problem med den torra och varma inomhusluften.
Andningen i dag var lite svår att få grepp på, låg på 5 eller 6-takt stora delar, ett tag i slutet på 4 takt. Fokuserade mycket på att landa med fötterna under kroppen och på att hålla hyfsat hög stegfrekvens, låg på 172 ungefär. Skönt att vara igång igen så snabbt efter loppet i lördags och jag är tacksam att jag inte drog på mig några större känningar i lördags. Måndagar kan trots allt vara rätt bra ändå.
Så här några dagar efter loppet känner jag mig väldigt nöjd med hur det gick, framför allt känslan under loppet, Andningen styrde mycket under loppet och när det blev riktigt jobbigt vid några tillfällen var det helt perfekt att känna att jag fick kontroll igen när jag sänkte farten bara en aning och åter hittade in i 3-taktsandningen. Loppet blev i 2 delar var gäller andningen. första halvan i 4-takt med fotbyte ungefär vart 20 steg. Den sista halvan i 3-takt. Farten jämn under hela loppet, men pulsen i svagt stigande hela tiden. Frågan är om det hade gått att öka farten ännu lite till i början och snabbare kommit in i 3-taktsandning. Men då är det inte säkert att jag orkat hålla farten uppe i slutet. Måste testa vidare på det här. Fast det känns ändå tryggt att ha detta med andningen att hålla sig i när det går lite för fort. Jag får inte panik när det blir okontrollerat och kommer snabbt tillbaka till en bra rytm när jag bara fokuserar på det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)