Tanken var ett lugnt löppass men vid 16-tiden på eftermiddagen när jobbet slutade så var vädret allt annat än inbjudande. Det var mer eller mindre skyfall. Molnen hängde tunga och det syntes ingen ljusning i sikte. Prognoserna för kvällen visade ihållande regn utan uppehåll. Jag brukar inte bry mig om vädret speciellt mycket men när det var så här pass blött så fick det vara.
Det blev åter ett gympass, för tredje dagen i rad. I söndags körde jag roddmaskin, 210 watt därefter överkroppsövningar samt höftövningar. Var lite seg i benen efter lördagens långpass.
I går började jag träningen med lite intervaller, med och i dotterns tempo, vi körde 4*100 meter + 4*60 meter. Därefter till gymmet och Crosstrainer i 30 minuter. Började med 10 minuter i 200 watt på level 18. Brukade vara mitt max över 20 minuter i vintras när jag körde mycket CT. Efter de inledande 10 minuterna så ökade jag till level 20 och 225 watt. Det blev riktigt tufft sista 5 minuterna. Hade pulsklockan på mig och efter dessa 10 minuter var pulsen uppe i 165. Det är högt för mig. Därefter avslutade jag med 10 minuter i 210 watt på level 18. De sista minuterna blev tunga. Därefter körde jag 3*5 minuter löpning i höjdhopparmattan.
I dag blev det roddmaskin 220 watt i snitt, 160 i slutpuls, 20 minuter. Rejält trött efter det. Därefter blev höft och benövningar. Samt lite överkroppsövningar.
Hoppas kunna köra ett lugnt löppass i morgon istället. Har känts lite bättre i vänstervaden, men idag kände jag av lite när jag körde lite hoppövningar på gymmet.
tisdag 23 juni 2015
lördag 20 juni 2015
Långpass, 22 km inkl, 5 km fartökning. Framfotsrunda 319
Blev ett helt okej långpass, även om fartdelen kändes något tyngre än vanligt. Hade inte riktigt samma energi som jag bruka ha på lördagar, ändå har jag fått en extra arbetsfri dag. Det är möjligt att det blev någon öl för mycket i går som satte ner orken en aning.
Dagens långpass
Fartökningsdelen kom lite tidigare än vanligt men i stället med mer kuperad terräng. Svårt att veta hur mycket det sänkte farten, det är inte extremt kuperat, enligt klockan 41 meter upp och 42 meter ner under 4,96 km. Det är 2 långa uppförsbackar, fast å andra sidan 2 långa nerförsbackar efter dessa. Tror höjdskillnaden under hela denna delen är rätt jämn. 166 meter över havet vid starten och 168 vid målgången. Så då borde det vara mer positiva höjdmeter men vid analysen var det tvärtom när jag summerade varje km. Men det går inte riktigt att lita på GPS:en när det gäller höjdmätning. I alla fall, jag körde på så hårt jag kunde under dessa 5 km, fick sänka farten lite mitt i för att inte gå över gränsen. Hade 161 i medelpuls, vilket är högt för mig. Andningen var hög men kontrollerad, 3-takt. Medelfarten blev, 3:58/km. Något saktare än när jag springer runt Växjösjön. Det är flackare runt Växjösjön men jag tror inte jag hade kunnat springa på 3.52 i snitt runt Växjösjön i dag, som jag gjort de 3 sista gångerna med samma upplägg på passet.
Får ändå vara nöjd med passet totalt sett. Körde efter fartdelen, 2 varv runt Växjösjön, cirka 11 km till, efter fartökningen. Det kändes helt okej. Höll ungefär 4.45 i snitt, lite för snabbt men väldigt lugn andning. Blev riktigt trött i rumpan sista km. Annars var vaden inte alls så besvärande som den varit tidigare i veckan. Nu några timmar efteråt är jag dock rejält sliten och lite stel både här och där.
I går cyklade jag cirka 25 km på mountainbiken, rätt så lugnt pass, Gårdagens cykelrunda.
Dagens långpass
Fartökningsdelen kom lite tidigare än vanligt men i stället med mer kuperad terräng. Svårt att veta hur mycket det sänkte farten, det är inte extremt kuperat, enligt klockan 41 meter upp och 42 meter ner under 4,96 km. Det är 2 långa uppförsbackar, fast å andra sidan 2 långa nerförsbackar efter dessa. Tror höjdskillnaden under hela denna delen är rätt jämn. 166 meter över havet vid starten och 168 vid målgången. Så då borde det vara mer positiva höjdmeter men vid analysen var det tvärtom när jag summerade varje km. Men det går inte riktigt att lita på GPS:en när det gäller höjdmätning. I alla fall, jag körde på så hårt jag kunde under dessa 5 km, fick sänka farten lite mitt i för att inte gå över gränsen. Hade 161 i medelpuls, vilket är högt för mig. Andningen var hög men kontrollerad, 3-takt. Medelfarten blev, 3:58/km. Något saktare än när jag springer runt Växjösjön. Det är flackare runt Växjösjön men jag tror inte jag hade kunnat springa på 3.52 i snitt runt Växjösjön i dag, som jag gjort de 3 sista gångerna med samma upplägg på passet.
Får ändå vara nöjd med passet totalt sett. Körde efter fartdelen, 2 varv runt Växjösjön, cirka 11 km till, efter fartökningen. Det kändes helt okej. Höll ungefär 4.45 i snitt, lite för snabbt men väldigt lugn andning. Blev riktigt trött i rumpan sista km. Annars var vaden inte alls så besvärande som den varit tidigare i veckan. Nu några timmar efteråt är jag dock rejält sliten och lite stel både här och där.
I går cyklade jag cirka 25 km på mountainbiken, rätt så lugnt pass, Gårdagens cykelrunda.
torsdag 18 juni 2015
Kuperad distans, 15 km. Framfotsrunda 318
Blev ett helt okej pass, runt 4.50 tempo. Kändes lätt i andningen och ansträngning, förutom i en del backar.
Däremot så stramade det i vänstervaden under hela passet, i går var det mest på baksidan, precis över hälen. Men det vandrade runt också och var både på in och utsidan bitvis. Så här dagen efter är jag rätt mör i båda vaderna. Tycker det är lite konstigt då jag inte gjort några förändringar i övrigt. Det blev dock inte värre under passets gång utan den molande känslan fanns där redan från början men var konstant.
Skönt med en extra dag ledigt, har känt mig lite seg och omotiverad på jobbet sista tiden, så det behövs nog lite längre ledighet, för att hitta energi igen. 2 veckor kvar efter midsommar till 4 veckors semester. Efter denna kalla och regniga vår och försommar så kommer det nog bli en fin tid i juli. Kan det verkligen vara så här regnigt och kallt en hel sommar? Det brukar alltid jämna ut sig på lång sikt.
I tisdags körde jag roddmaskin i nästan 220 watt, överkroppsövningar och höftövningar, senare under tisdagskvällen blev det en lång promenad uppe vid Spånen under tiden som dottern spelade mossfotboll med sina orienteringskompisar. Hon vet verkligen hur man skitar ner sig. Hon var smutsigast av alla efteråt, jag kände först inte igen henne när dom blöta och kalla kom vandrande tillbaka mot klubbhuset. Trots nästan en halvtimme i duschen så hade hon halva mossen kvar i håret efteråt.
På onsdagen blev det crosstrainer, 20 minuter, nu körde jag på samma "level" som när jag körde som hårdast på denna maskin i vintras. cirka 190 watt. Det var inte så jobbigt som det borde varit. Känns som att den senaste tidens lätta styrketräning för benen gjort lite nytta. Därefter körde jag 3*5 minuter i höjdhopparmattan. Kändes också bra, även om jag blev lite stum i höften på sista vändan.
Dagens distanspass.
Nu väntar lite midsommar.
Däremot så stramade det i vänstervaden under hela passet, i går var det mest på baksidan, precis över hälen. Men det vandrade runt också och var både på in och utsidan bitvis. Så här dagen efter är jag rätt mör i båda vaderna. Tycker det är lite konstigt då jag inte gjort några förändringar i övrigt. Det blev dock inte värre under passets gång utan den molande känslan fanns där redan från början men var konstant.
Skönt med en extra dag ledigt, har känt mig lite seg och omotiverad på jobbet sista tiden, så det behövs nog lite längre ledighet, för att hitta energi igen. 2 veckor kvar efter midsommar till 4 veckors semester. Efter denna kalla och regniga vår och försommar så kommer det nog bli en fin tid i juli. Kan det verkligen vara så här regnigt och kallt en hel sommar? Det brukar alltid jämna ut sig på lång sikt.
I tisdags körde jag roddmaskin i nästan 220 watt, överkroppsövningar och höftövningar, senare under tisdagskvällen blev det en lång promenad uppe vid Spånen under tiden som dottern spelade mossfotboll med sina orienteringskompisar. Hon vet verkligen hur man skitar ner sig. Hon var smutsigast av alla efteråt, jag kände först inte igen henne när dom blöta och kalla kom vandrande tillbaka mot klubbhuset. Trots nästan en halvtimme i duschen så hade hon halva mossen kvar i håret efteråt.
På onsdagen blev det crosstrainer, 20 minuter, nu körde jag på samma "level" som när jag körde som hårdast på denna maskin i vintras. cirka 190 watt. Det var inte så jobbigt som det borde varit. Känns som att den senaste tidens lätta styrketräning för benen gjort lite nytta. Därefter körde jag 3*5 minuter i höjdhopparmattan. Kändes också bra, även om jag blev lite stum i höften på sista vändan.
Dagens distanspass.
Nu väntar lite midsommar.
måndag 15 juni 2015
Banintervaller, 3*2000 meter. Framfotsrunda 317
Började med lite korta intervaller med dottern. Därefter lite ytterligare uppvärmning innan jag drog igång. Hade först tänkt mig 4 stycken 2 kilometare, men redan efter första så kände jag att det inte riktigt fanns kraft för det mentalt idag. Tidsmässigt blev dom bättre än förväntat men känslan under intervallerna var tung och att dom gick ojämnt, det var egentligen bara den andra intervallen som jag kände att det var något så när jämnt och kontrollerat.
Hade mina nya Adidas för första gången, Adizero feather 4 ltd. Lätta och fina, men dom kändes lite stumma. Fast inte så konstigt, då jag numera nästan alltid kör i rätt så dämpade Boston 3. Det stramar lite i vänstervaden nu efteråt men som vanligt så kändes det knappt något under passet.
Det blev följande tider, Den första gick med 3:38 i medeltempo/km. Den andra med 3:41, samt den tredje som landade på 3:43 i snitt, där var dom 2 sista varven riktigt tunga. Hade rätt bra koll på andningen, men den första blev lite stel och jag låg på lite för hårt, så jag spände mig onödigt mycket. Den andra sprang jag mer avslappnat. Men den tredje blev rejält tuff sista 2 varven, hade nog öppnat lite för hårt på den och nu kom tröttheten lite snabbare jämfört med dom 2 första.
Dagens intervaller.
Det är betydligt svårare att köra 2 km på bana jämfört med Spånens 2 km slinga, mentalt. Den är visserligen rejält kuperad, men man upplever den som kortare då omgivningen inte upprepas 5 gånger som den gör på banan.
I går blev det rodd, tidigt på morronen, så jag hade det riktigt svårt att hålla 200 watt i medel, fick slita ont sista 5 minuterna.
Hade mina nya Adidas för första gången, Adizero feather 4 ltd. Lätta och fina, men dom kändes lite stumma. Fast inte så konstigt, då jag numera nästan alltid kör i rätt så dämpade Boston 3. Det stramar lite i vänstervaden nu efteråt men som vanligt så kändes det knappt något under passet.
Det blev följande tider, Den första gick med 3:38 i medeltempo/km. Den andra med 3:41, samt den tredje som landade på 3:43 i snitt, där var dom 2 sista varven riktigt tunga. Hade rätt bra koll på andningen, men den första blev lite stel och jag låg på lite för hårt, så jag spände mig onödigt mycket. Den andra sprang jag mer avslappnat. Men den tredje blev rejält tuff sista 2 varven, hade nog öppnat lite för hårt på den och nu kom tröttheten lite snabbare jämfört med dom 2 första.
Dagens intervaller.
Det är betydligt svårare att köra 2 km på bana jämfört med Spånens 2 km slinga, mentalt. Den är visserligen rejält kuperad, men man upplever den som kortare då omgivningen inte upprepas 5 gånger som den gör på banan.
I går blev det rodd, tidigt på morronen, så jag hade det riktigt svårt att hålla 200 watt i medel, fick slita ont sista 5 minuterna.
lördag 13 juni 2015
Långpass, 22 km, inkl. 2 korta fartökningar. Framfotsrunda 316.
Blev en helt okej runda, men väldigt jobbigt sista 2-3 kilometerna i värmen. Detta passet har jag inte kört innan. Blev 2 varv runt Bergundasjön, 22,5 km totalt. Körde 1:a varvet medsols och efter någon minuts vila och påfyllning i vattenflaskorna körde jag ett varv till fast nu motsols. Det är stor skillnad i upplevelse av backar och omgivning när man kör dom i olika riktning. Man upplever nerförsbackarna betydligt brantare när dom på returvarvet blir uppför.
Dagens långpass.
Har ju haft problem med min vänstervad ett tag nu, men i dag kändes det betydligt bättre, sista 2-3 kilometerna kände jag åter av den men då var hela kroppen på väg att tömmas på energi, så då var varje steg en kamp. Ökade farten något sista biten bara för att jag ville få slut på rundan. Det är tydligt att jag inte är van att springa dessa distanser. Snittempot blev 4:45 men låg på ungefär 4:50 den mesta tiden. Jag la in 2 stycken fartökningar på varje varv, exakt på samma ställe, den första fartökningen på 1,1 km kändes hur bra som helst, efter 6,5 km i lätt medvind och lite svagt utför, så den gick på 3:41. Jag stannade varken innan eller efter fartökningen, utan gick direkt efteråt över i 5:00 tempo igen.
Det första varvet kändes riktigt bra, var bara sista kilometern som det börjad strama lite i baksidan på låren. Det andra varvet blev betydligt tuffare, blev allt varmare, cirka 23 grader. jag brukar få problem i dessa temperaturer. Var noga med att få i mig vatten med jämna mellanrum. Efter dryga 14 km var jag framme vid nästa fartökningsdel, denna startade på exakt samma ställe som den förra slutade. Denna gången var det betydligt tuffare. Fick slita rejält för att hålla 3:55 tempo, sista 100 meterna tryckte jag på lite i en nerförsbacke så snittet blev 3:52. Därefter var det rätt trögt resten av rundan. Det började strama lite överallt. Så sista 2-3 km gick det lite fortare, bara för att lindra känningarna lite. Brukar bli lite annat fokus om man trycker på lite.
Nu efteråt är jag rätt stum och stel i hela kroppen. D, tyckte att jag gick som en krokig gammal gubbe. Själv kände jag inte det så. Men det är bara att inse att jag har mina snedheter i kroppen som är svåra att bli av med. Så det är kanske inte så konstigt om det blir lite överansträngt både här och där efter 22 km. Jag tränar på så mycket jag bara kan med olika styrkeövningar. försöker att utföra dom med ett ben i taget bara för att undvika att en sida ska bli mer dominant. Men det är möjligt att mina problem sitter mer i höften? Det är nog snart dags att masa sig iväg till någon specialist av något slag för att få sig en utvärdering av den kroppsliga statusen.
I går blev det en väldigt fin runda med tandemcykeln, med dottern. 3,5 mil i det underbara sommarvädret. Helt fantastiskt att få njuta av den svenska naturen när den är som allra bäst, någon vecka innan midsommar, strax innan det vänder och går mot "mörkare" tider. Alla blommor som är i sin fulla prakt. Dofterna, särskilt från syrenerna. Det är bättre än någon parfym man kan tänka sig. Det är bara så synd att denna fina tid är så försvinnande kort. Efter cykelturen, var det ett kort pass med överkroppsövningar, samt lite höftövningar på gymmet.
Dagens långpass.
Har ju haft problem med min vänstervad ett tag nu, men i dag kändes det betydligt bättre, sista 2-3 kilometerna kände jag åter av den men då var hela kroppen på väg att tömmas på energi, så då var varje steg en kamp. Ökade farten något sista biten bara för att jag ville få slut på rundan. Det är tydligt att jag inte är van att springa dessa distanser. Snittempot blev 4:45 men låg på ungefär 4:50 den mesta tiden. Jag la in 2 stycken fartökningar på varje varv, exakt på samma ställe, den första fartökningen på 1,1 km kändes hur bra som helst, efter 6,5 km i lätt medvind och lite svagt utför, så den gick på 3:41. Jag stannade varken innan eller efter fartökningen, utan gick direkt efteråt över i 5:00 tempo igen.
Det första varvet kändes riktigt bra, var bara sista kilometern som det börjad strama lite i baksidan på låren. Det andra varvet blev betydligt tuffare, blev allt varmare, cirka 23 grader. jag brukar få problem i dessa temperaturer. Var noga med att få i mig vatten med jämna mellanrum. Efter dryga 14 km var jag framme vid nästa fartökningsdel, denna startade på exakt samma ställe som den förra slutade. Denna gången var det betydligt tuffare. Fick slita rejält för att hålla 3:55 tempo, sista 100 meterna tryckte jag på lite i en nerförsbacke så snittet blev 3:52. Därefter var det rätt trögt resten av rundan. Det började strama lite överallt. Så sista 2-3 km gick det lite fortare, bara för att lindra känningarna lite. Brukar bli lite annat fokus om man trycker på lite.
Nu efteråt är jag rätt stum och stel i hela kroppen. D, tyckte att jag gick som en krokig gammal gubbe. Själv kände jag inte det så. Men det är bara att inse att jag har mina snedheter i kroppen som är svåra att bli av med. Så det är kanske inte så konstigt om det blir lite överansträngt både här och där efter 22 km. Jag tränar på så mycket jag bara kan med olika styrkeövningar. försöker att utföra dom med ett ben i taget bara för att undvika att en sida ska bli mer dominant. Men det är möjligt att mina problem sitter mer i höften? Det är nog snart dags att masa sig iväg till någon specialist av något slag för att få sig en utvärdering av den kroppsliga statusen.
I går blev det en väldigt fin runda med tandemcykeln, med dottern. 3,5 mil i det underbara sommarvädret. Helt fantastiskt att få njuta av den svenska naturen när den är som allra bäst, någon vecka innan midsommar, strax innan det vänder och går mot "mörkare" tider. Alla blommor som är i sin fulla prakt. Dofterna, särskilt från syrenerna. Det är bättre än någon parfym man kan tänka sig. Det är bara så synd att denna fina tid är så försvinnande kort. Efter cykelturen, var det ett kort pass med överkroppsövningar, samt lite höftövningar på gymmet.
torsdag 11 juni 2015
Kuperad distans, 11 km. Framfotsrunda 315.
Blev en helt okej runda med tanke på hur det känts i vänstervaden de sista dagarna. Efter den väldigt lugna orienteringen med dottern i tisdags hade jag ont. Trots att det mest blev gång, bara lite småjogg sista 500 meterna.
Så i huvudet försöker jag vänja mig vid ett längre uppehåll. Men jag vill ändå inte. Kanske att det känns lite bättre i morgon, om jag bara tar det lugnt så kanske det funkar ett pass till? Så går tankarna.
Känner mig i bra form annars, så det är "bara" den här lilla detaljen med vaden som strular.
Dagens pass 11 km, i 4.53 tempo. Vaden kändes som mest efter 2 kilometer, sedan blev det lugnare och bitvis kände jag inte av den alls. Passet blev "bara" 11 km. Hade lite tidsbrist idag, dottern hade skolavslutning på kvällen, en väldigt fin och minnesvärd avslutning på hennes nya skola.
Nu är det nästan exakt 2 år sedan jag påbörjade detta äventyr med att byta löpstil, det har varit allt annat än lätt att gå igenom. Ännu är jag inte på andra sidan. Några har fått kämpa på i 3-4 år innan det börjar släppa i vader och fötter. Men på sikt så kommer det gå. Det är bara så svårt när man är mitt i processen att se den andra sidan. Det finns ingen väg tillbaka längre. Jag har någon gång försökt springa som jag gjorde förr, bara för att testa, men det finns inte kvar något i kroppsminnet hur de rörelserna var.
Nu tar jag ett pass i taget och är extremt noggrann med uppvärmningen och försöker att vara väldigt lyhörd på kroppens signaler. Men dessa molande och diffusa känningarna som det varit i vänstervaden sista tiden är det väldigt svårt att veta om det kollapsar eller inte under en runda. Nästan alltid går det att springa igenom passen. Rätt ofta så blir det bättre efter några kilometer. Så det är en svår balansgång varje pass.
I tisdags körde jag rodd i drygt 200 watt och orientering med dotterns senare på kvällen, i går blev det crosstrainer i 20 minuter mellan 180-200 watt, ökade till 200 watt sista 10 minuterna. Kändes helt okej. Därefter överkroppsövningar och lite ben och magövningar.
Så i huvudet försöker jag vänja mig vid ett längre uppehåll. Men jag vill ändå inte. Kanske att det känns lite bättre i morgon, om jag bara tar det lugnt så kanske det funkar ett pass till? Så går tankarna.
Känner mig i bra form annars, så det är "bara" den här lilla detaljen med vaden som strular.
Dagens pass 11 km, i 4.53 tempo. Vaden kändes som mest efter 2 kilometer, sedan blev det lugnare och bitvis kände jag inte av den alls. Passet blev "bara" 11 km. Hade lite tidsbrist idag, dottern hade skolavslutning på kvällen, en väldigt fin och minnesvärd avslutning på hennes nya skola.
Nu är det nästan exakt 2 år sedan jag påbörjade detta äventyr med att byta löpstil, det har varit allt annat än lätt att gå igenom. Ännu är jag inte på andra sidan. Några har fått kämpa på i 3-4 år innan det börjar släppa i vader och fötter. Men på sikt så kommer det gå. Det är bara så svårt när man är mitt i processen att se den andra sidan. Det finns ingen väg tillbaka längre. Jag har någon gång försökt springa som jag gjorde förr, bara för att testa, men det finns inte kvar något i kroppsminnet hur de rörelserna var.
Nu tar jag ett pass i taget och är extremt noggrann med uppvärmningen och försöker att vara väldigt lyhörd på kroppens signaler. Men dessa molande och diffusa känningarna som det varit i vänstervaden sista tiden är det väldigt svårt att veta om det kollapsar eller inte under en runda. Nästan alltid går det att springa igenom passen. Rätt ofta så blir det bättre efter några kilometer. Så det är en svår balansgång varje pass.
I tisdags körde jag rodd i drygt 200 watt och orientering med dotterns senare på kvällen, i går blev det crosstrainer i 20 minuter mellan 180-200 watt, ökade till 200 watt sista 10 minuterna. Kändes helt okej. Därefter överkroppsövningar och lite ben och magövningar.
måndag 8 juni 2015
Kuperade terrängintervaller, 6*1000 m. Framfotsrunda 314
Kändes bra i dag, särskilt dom 4 första intervallerna. Kom upp bra i steget och kände att det fanns kraft i benen i småbackarna mitt på intervallsträckan. Denna gången drog jag ett sträck 20 meter innan km-markeringen. Eftersom klockan mätte 20 meter för kort på samtliga intervaller förra gången. Men denna gången mätte den längre på lite mer än hälften av intervallerna. 2 av dom blev exakt 1000 meter men 4 av dom blev 1020+1030 meter ungefär. Kollade på senaste gången jag körde detta pass, 13 januari i år. Var ungefär 8-10 sekunder snabbare i dag, samt med kortare vila mellan, men då hade jag precis dragit igång med utomhusintervaller för denna säsongen.
Tror det kan vara så att klockan har problem med att det är så pass småkuperat att den inte hinner uppdatera höjdskillnaderna. Därmed mäter den kortare än vad det egentligen är. På bana mäter den alltid för långt. Men där är det precis tvärtom, där visar klockan att det är höjdskillnad trots att det är helt platt. Ja, det är i och för sig mer av akademiskt intresse men när man kör 1000 meters intervaller så är det alltid bra att veta att det är rätt sträcka. Kan i och för sig se till att alltid lägga på 20 meter när jag kör dessa kuperade intervaller. Så får jag till slut en referens till andra pass på samma bansträckning.
Gick i 10 minuter som uppvärmning, därefter ungefär 1,5 km jogg till startplatsen för intervallerna. Hade tänkt mig gåvila mellan intervallerna, blev lite ojämn vila dock, ungefär 1 minut efter dom udda och nästan 2 minuter efter dom jämna, kan vara så att de jämna är lite mer uppför, därför som det tog lite längre tid att få ner pulsen. Körde på med 3 taktsandning och de första 500 meterna på varje intervall var allt under full kontroll, men därefter kommer tröttheten och steget och hållningen faller ihop en aning, men idag sänkte jag farten lite i stället för att kunna bibehålla hyfsat steg och hållning. Det märktes också på pulsen som låg på en rätt hög men framförallt på en stabil nivå hela intervallen.
Det blev 3.40+3.45+3:42+3:42+3:45+3:49 på de 6 intervallerna. Det var lite snabbare än sist. Det känns som att styrketräning gjort lite nytta för jag har inte känt så här bra kraft i steget tidigare pass i denna terrängen.
Vaden är dock inte bra, kände av den både på uppvärmningen och efter passet, men däremot inget under intervallerna. Hade mina Adidas idag.
Dagens kuperade intervaller
Annars har jag idag känt mig lite mer omotiverad än vanligt, har känt en längtan att ge mig ut på cykeln igen som jag gjorde för snart 3 år sedan, det rycker och drar i hela själen, men det blir som vanligt till att lägga band på sig och foga in sig i ledet och vara en plikttrogen medborgare. Särskilt mycket drar det när jag står framför en av dom stora Sverigekartorna på jobbet. Tänk vad många platser, bara i Sverige, som jag aldrig varit på? Och det är ju nu man ska passa på, när det är grönt och frodigt på alla håll och kanter. Njuta av den vackra svenska naturen. Men det blir inte tid, först när semestern så småningom kommer, men då har prakten redan börjat falna och allt är på väg att vissna bort. Fram till midsommar sjunger fåglarna sen blir det allt tystare för varje dag som går, även blommor och träd får en annan grön lyster som inte är riktigt densamma. Tror vi skulle må bra av att vara lediga hela juni, juli och augusti. Då hade resten av året blivit lättare också. Om det är något land i världen som skulle ha råd att införa det så är det Sverige. Men innan vi är där hinner det rinna mycket vatten under alla broar i Sverige.
I går körde jag rodd i ungefär 215 watt i knappa 20 minuter, därefter både överkroppsövningar, mag och ben samt höftövningar, tar nästan 2 timmar. Lite för lång tid, men det är svårt att få till all träning som man vill och behöver. Får se om det går att plocka bort vissa moment eller minska på upprepningarna.
Tror det kan vara så att klockan har problem med att det är så pass småkuperat att den inte hinner uppdatera höjdskillnaderna. Därmed mäter den kortare än vad det egentligen är. På bana mäter den alltid för långt. Men där är det precis tvärtom, där visar klockan att det är höjdskillnad trots att det är helt platt. Ja, det är i och för sig mer av akademiskt intresse men när man kör 1000 meters intervaller så är det alltid bra att veta att det är rätt sträcka. Kan i och för sig se till att alltid lägga på 20 meter när jag kör dessa kuperade intervaller. Så får jag till slut en referens till andra pass på samma bansträckning.
Gick i 10 minuter som uppvärmning, därefter ungefär 1,5 km jogg till startplatsen för intervallerna. Hade tänkt mig gåvila mellan intervallerna, blev lite ojämn vila dock, ungefär 1 minut efter dom udda och nästan 2 minuter efter dom jämna, kan vara så att de jämna är lite mer uppför, därför som det tog lite längre tid att få ner pulsen. Körde på med 3 taktsandning och de första 500 meterna på varje intervall var allt under full kontroll, men därefter kommer tröttheten och steget och hållningen faller ihop en aning, men idag sänkte jag farten lite i stället för att kunna bibehålla hyfsat steg och hållning. Det märktes också på pulsen som låg på en rätt hög men framförallt på en stabil nivå hela intervallen.
Det blev 3.40+3.45+3:42+3:42+3:45+3:49 på de 6 intervallerna. Det var lite snabbare än sist. Det känns som att styrketräning gjort lite nytta för jag har inte känt så här bra kraft i steget tidigare pass i denna terrängen.
Vaden är dock inte bra, kände av den både på uppvärmningen och efter passet, men däremot inget under intervallerna. Hade mina Adidas idag.
Dagens kuperade intervaller
Annars har jag idag känt mig lite mer omotiverad än vanligt, har känt en längtan att ge mig ut på cykeln igen som jag gjorde för snart 3 år sedan, det rycker och drar i hela själen, men det blir som vanligt till att lägga band på sig och foga in sig i ledet och vara en plikttrogen medborgare. Särskilt mycket drar det när jag står framför en av dom stora Sverigekartorna på jobbet. Tänk vad många platser, bara i Sverige, som jag aldrig varit på? Och det är ju nu man ska passa på, när det är grönt och frodigt på alla håll och kanter. Njuta av den vackra svenska naturen. Men det blir inte tid, först när semestern så småningom kommer, men då har prakten redan börjat falna och allt är på väg att vissna bort. Fram till midsommar sjunger fåglarna sen blir det allt tystare för varje dag som går, även blommor och träd får en annan grön lyster som inte är riktigt densamma. Tror vi skulle må bra av att vara lediga hela juni, juli och augusti. Då hade resten av året blivit lättare också. Om det är något land i världen som skulle ha råd att införa det så är det Sverige. Men innan vi är där hinner det rinna mycket vatten under alla broar i Sverige.
I går körde jag rodd i ungefär 215 watt i knappa 20 minuter, därefter både överkroppsövningar, mag och ben samt höftövningar, tar nästan 2 timmar. Lite för lång tid, men det är svårt att få till all träning som man vill och behöver. Får se om det går att plocka bort vissa moment eller minska på upprepningarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)