Ingen ljusning för Ukraina. 3 pass löpning, fortsatt lite förkyld.

Kriget fortsätter, men det går trögt för ryssarna, inga större framsteg på marken, men i luften har de övertag, nu har de även skickat missiler från fartyg som ligger i Svarta havet, några slog ner nästan 100 mil från båten i västra Ukraina, där det hittills varit relativt lugn. På det sättet skickar ryssarna signaler om att ingen ska kunna känna sig säker, oavsett var man befinner sig i Ukraina. Annars tror jag ryssarna försöker omringa de största städerna och mer eller mindre svälta ut befolkningen. När Ukrainarna är nästan nedbrutna så kommer ryssarna att inleda förhandlingar. Men det är bara min åsikt. Det man hoppas på är att det ska få ett slut så fort som möjligt. Och att de ansvariga i Ryssland måste inför rätta, även om det blir svårt så måste det vara målet till slut. 

Förkylningen/Coviden vill inte riktigt släppa taget, jag har varit lite trött och snorig hela veckan, vissa stunder kan det kännas bättre men efter en stund så är jag lite hängig igen. har tränat på nästan som vanligt, förutom att jag inte genomfört några fartpass. det funkar inte just nu. När jag springer så känns det tydligt att det är nått som sitter kvar i kroppen, det är inte den rätta kraften. 

 

 

Söndagen 13 mars. Ännu en dag med strålande sol, efter en kall morron, -7. Så blev det under dagen 11 grader. Blev en lugn dag, eldade lite ris och gamla grenar på eftermiddagen. På kvällen in till Växjö, där blev det först 3 km lugn löpning med D, sedan cirka 40 minuters löp-styrka. Var lite segt i benen i dag. Annars okej. 

Måndagen 14 mars. En vacker dag, inte så kallt natten till idag, runt -2, på dagen runt 10 grader. Rätt lugnt på jobbet, blev fokus på Mörlunda även denna dagen. Man tar mycket för givet, men man ska veta att det mesta har sina anledningar och allt är inte så självklart som det kan vara vid första intrycket. Jag tror de flesta gör så gott de kan. På kvällen cykel upp till Spånen, samt en promenad utmed sjön, isen har försvunnit nu, frågan är om den lägger sig ännu en gång denna säsongen? Sedan till gymmet och där blev det sedan cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka, lite segt i början sedan lite bättre känsla. I dag skulle pappa blivit 104 år om han fortfarande varit i livet.  

Tisdagen 15 mars. Ännu en vacker dag, -5 på morronen. 10 grader framåt dagen. I dag var vi åter i Mörlunda, åkte med S och M, de håller på med att riva det gamla hyvleriet och då ska det dras om fiberkablar, så S skulle se till att det blev rätt. Då åkte jag M med vi kollade igenom en del varor för att se om det är lönt att köra om dom i Vislandas hyvleri och det kom vi fram till att det var. Det som är lite tråkigt är att det inte sågas helt perfekt. Det är nått som går snett rätt ofta och det blir rätt mycket konstig och felaktigt vankant på alldeles för många styck. Eftersom det mesta hanteras manuellt i Mörlunda så ställer det till med rätt rejäla problem. Det är inte lätt att få ordning på sortering och hantering i hyvleri när det inte kommer tillräckligt bra varor från sågen. Hoppas det går att få ordning på grundproblemet, annars blir det bara att man försöker få ordning på symptomen istället för att rätt till orsaken. 

På kvällen cykel till Spånen, där blev det sedan löpning varvat med gång, 5/1 minut. Det blev ett väldigt jobbigt pass, pulsen rätt hög. Känner att det sitter kvar av förkylningen i kroppen, det fattas de sista procenten från normalläge och jag är lite hostig och en del slem som inte brukar finnas i kroppen på samma sätt som det är nu. Det är två veckor sedan det bröt ut nu, så det är inte konstigt om det inte är 100% än. Löpning/Gång 5/1 minut Spånen. 10,48km, 4:49-tempo, 150mp. 

Onsdagen 16 mars. En solig dag, -5 på morronen, sedan runt 12 grader på dagen. Blev en lugn dag på jobbet, tanken var att köra till Vislanda och kolla på en hyvling men det strulade med strömavbrott i Vislanda så allt blev förskjutet och besöket inställt. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 45 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes okej.

Torsdagen 17 mars. En mulen dag för omväxlings skull. 5 grader som mest. En rätt lugn dag på jobbet, blev ändå en del gjort som kan vara bra i framtiden. Mörlunda åter i fokus, urläggen blev hyvlade i Vislanda och för deras del blev det väldigt bra, fantastiskt utfall. Har man rätt utrustning och kunnande så går det göra väldigt mycket bra saker. Det är en lång resa för Mörlunda innan de är på den nivån, men inget är omöjligt, på lite sikt ska det nog bli bra där också. 

På kvällen till Växjö, där blev det löpning, fortfarande inte helt återställd i kroppen. Kändes lite segt idag, särskilt första halvan, sedan lite bättre känsla, sydliga vindar och runt 4 grader. 

Löpning/Gång. 9,82km, 5:00-tempo, 134mp.

Fredagen 18 mars. En mulen förmiddag, men framåt lunch bröt solen igenom och det blev sol resten av dagen. Redan nu kan meteorologerna slå fast att årets mars månad kommer bli den soligaste någonsin i Växjö. Som jag resonerat med mig själv de senaste åren så blir det allt tydligare, vädret låser fast sig i allt längre perioder. Troligtvis så är det jetströmmarna högt upp i atmosfären som blir allt svagare på grund av den globala uppvärmningen, detta leder till att vädervariationerna mellan låg och högtryck blir allt svagare och det innebär i sin tur att när det väl blivit hög eller lågtryck så fortsätter det väldigt länge, ibland i månader. I natt kom det lite regn, det första för denna månaden. I februari var det nederbörd mest varje dag. På morronen till S skola och där hjälptes vi åt att bära upp reglarna som de ska ha till sin föreställning. Sedan vidare till jobbet i Alvesta, blev intensivt med att försöka skriva ner arbetsordningen för produktionsplaneringen i Alvesta. Kom inte så långt idag. Men den krångligaste delen med bokning av råvara är nästan färdig. På eftermiddagen blev det en promenad uppe vid Spånen, sedan ett par avsnitt av vänner, är lite ojämnt mellan avsnitten. Är i mitten på säsong 6 nu. Satte upp ännu en fågelholk, den 4:e. Denna gången var det en ståtlig gran en bit in i skogen som fick 2 stycken 3-tums spikar i sig. Nu blir det nog inte mer holkar denna våren. 

Lördagen 19 mars. En väldigt fin dag, solen skiner starkt idag. Dagens löpning blev året första med kortbyxor. det var skön känsla, runt 4-5 grader vid starten men solen är allt starkare nu så den värmer på bra när man väl kommer ur skogens skugga. Lite mjukt av tjällossning på sina ställen. Förkylningen sitter kvar en del i kroppen, segt första 8-9km sedan blev det lite bättre känsla, något längre denna lördagen jämfört med förra. Pulsen rätt hög idag, hade varit omöjligt med fart idag. 

Löpning/Gång 7/1 minut. Växjö. 13,18km, 5:06-tempo, 136mp

Ukrainakriget fortsätter. Förkylningen bättre, 4 pass lugn löpning.

Ja, det hemska, meningslösa och grymma kriget fortsätter i oförminskad styrka. Ryssarna bombar olika städer. Det är framför allt Kiev och Charkiv som är under fortsatt stor press. I södra och östra Ukraina är ryssarna dominanta och har snart skurit av Ukraina från svarta havet, i norr bjuder Ukraina fortsatt hårt motstånd. Men mot flygbombningarna kan dom inte försvara sig och till slut kommer ryssarna mala ner det tappra motståndet. Det är tragiskt att följa och det känns surrealistiskt att ta del av via tv och radio. Det har redan kommit flyktingar till Sverige och det väntas upp till 100 000 inom kort om kriget fortsätter med samma styrka. Hoppas det snart är över och att ryssarna inser det katastrofala misstaget dom har gjort. 

Vädret har fortsatt varit väldigt fint, sol nästan hela tiden och det är ett skarpt ljus som når oss, det blir extra ljust eftersom naturen fortfarande är färglös och saknar det gröna, som krävs för att ljuset ska bli lite mildare, det är en typisk vårvinter som vi är inne i nu, en fin tid i naturen. 

Förkylningen vill inte släppa taget riktigt, känner mig fortsatt hostig, särskilt förmiddagarna som det känts mest. Jag är i träning och löpningen är återupptagen, men det är lite försiktigt och jag har inte kört några fartpass och jag har minskat volymen en del också för att inte pressa kroppen för hårt.  

 Söndagen 6 mars. En mulen morron men framåt lunch så kom solen fram igen. Runt 7-8 grader framåt eftermiddagen. Kriget fortsätter och det är ingen ljusning i sikte, tyvärr lär det bli än värre innan det vänder, så tragiskt allt detta, ofattbart. 

 Vildsvinen har varit i trädgården igen, precis i kanten på trädgårdslandet. Som väl var så är det bara 1 kvadratmeter som blivit uppbökat. De frilade tråden till gräs-roboten, men den höll i alla fall. Annars en lugn dag. På eftermiddagen 2 avsnitt av vänner, det ena var kanske det bästa hittills. "Ross get high". 

På kvällen till Växjö, där blev det sedan ett försiktigt pass med löpning. Kändes väldigt segt och stelt första 2km, sedan lite bättre känsla, lite stram i högervaden i slutet. Pulsen inte så hög som befarat. Hade de tunga Pegasus-skorna. Vackert väder i solnedgången. ett par plusgrader. 

Löpning/Gång Växjö, 5/1minut. 5,49km. 5:26-tempo. 120mp. Därefter cirka 18 minuters löp-styrka, kändes okej. 

Måndagen 7 mars. En vacker morron och dag. ett par minus på morronen. Under dagen runt 9 grader. Första dagen som man verkligen kände att solen värmde. Kände av lite fortfarande under dagen, kändes segt och lite konstigt på jobbet. På kvällen cykel till Spånen, fint väder men precis som förra veckan så hörs det inte mycket fågelsång däruppe. Var en del löpare i spåret idag, brukar vara väldigt lugnt så här strax efter 16-tiden. 

Tisdagen 8 mars. Ännu en vacker dag, -7 på morronen. Sedan runt 9 grader. Lugnt på jobbet. Det ordnade sig med semesterdagarna i alla fall. Kollade lite på utfall i Mörlunda, manuell sortering så inte lätt att få till nått då. Men enligt siffrorna är det mycket VII innan hyveln, får vi se vad de det kan bero. Inte helt återställd i kroppen, är lite hostig och det är lite segt i kroppen på förmiddagen. På kvällen cykel till Spånen, sedan cirka 8km löpning i Elljusspåret, 4 varv. Pulsen rätt okej, men inte den rätta kraften i benen. Hade Hoka-skorna, helt okej känsla med dom. Vackert väder runt 2-3 grader i skogens skugga. Löpning/Gång 5/1 minut, Spånen. 8,32km, 5:15-tempo. 133mp. 

Onsdagen 9 mars. Fint väder hela dagen -8 på morronen, men 10 grader mitt på dagen. I dag var vi ute och åkte lite med jobbet. M från Vislanda och C och jag. Resan bar iväg till Mörlunda. Ett av sågverken i koncernen. Det blev en visning av hela anläggningen, men med lite mer fokus på hyveln, det visade sig finnas en del saker att jobba med, men utrustningen tillåter inte så mycket ändringar på kort sikt. Men på lite sikt kan det säkert bli riktigt bra. Sortimentet är likt Nössemarks, bara att det är lite längre och då finns det ju ännu mer möjligheter med olika längder. Det blir intressant att följa upp framöver. På hemvägen körde vi förbi Ormesberga. Huset där ligger väldigt vackert, med fin utsikt i nästan alla väderstreck. En fullständig renovering håller på där, otroligt mycket jobb. Men han har fått tag på det bästa folket som finns så det kommer bli bra. 

På kvällen blev det cykel upp till Spånen och sedan en promenad utmed den sydvästra delen av sjön. Väldigt mycket vatten utmed sjön, så det var svårt att ta sig runt torrskodd. Än har det inte börjat dra upp vatten i träden. 

Torsdagen 10 mars. En vacker dag, efter en mulen morron, Men lite kyligare igen, runt 5 grader. I dag blev det nått möte om det sorteringssystemet i Alvesta, också mycket fokus på Mörlunda även idag, gick igenom med C om hur man skulle kunna dela upp och organisera upp de olika kvalitéerna. Tror det kommer bli bra, blev även klart med de nya villkoren när jag byter avdelning, det var skönt att få det ur världen. På kvällen till Växjö, kom iväg strax efter 16 och det märks direkt på trafiken, särskilt när man kommer in till Växjö, enormt med bilar vid 16:30-tiden. Dessutom så märker man redan nu, trots att den nya vägen ännu inte är öppnad, att det kommer bli långa köer vid söderledsrondellen, det bygget är helt fel gjort. Nu ska all trafik som ska till söderleden, från Alvestahållet, in i rondellen, helt vansinnigt att inte göra en avstickare innan rondellen som anslöt direkt på söderleden. Men det kommer inte hända och redan idag stod jag 3-4 minuter i kö innan jag kom in i rondellen. 

Sedan blev det löpning, tog det fortsatt lugnt, känner att det sitter kvar i kroppen, är inte den rätta kraften ännu. Lite mjukt på spåret i Teleborgsskogen, runt 3-4 grader och solsken. Lite sega ben men inte ont någonstans. Löpning/Gång. 7,92km, 5:09-tempo, 133mp (uppskattad)

Fredagen 11 mars. Det vackra men lite kyliga vårvintervädret fortsätter, solen stiger allt högre upp för varje dag och även om det inte märks från dag till dag så märker man det över lite tid och nu när det nästan är i mitten på mars och man kommer i lä så värmer solen riktigt rejält. Det blev en semesterdag, men den innehöll lite jobb ändå men bara lite småsaker, WE ville inte vara med riktigt, det är småsaker med den maskinen som är väldigt svårt att få bukt med. Nu är det vankanten som inte detekteras korrekt. Det gjordes lite justeringar men blev inte riktigt bra ändå. 

På eftermiddagen tig jag bilen till Notteryds naturresrvat. Ett stort reservat med mestadels skog. Området drabbades hårt 2005, stormen Gudruns spår syns fortfarande tydligt i naturen. de grova granarna som stöp då är fortfarande inte helt uppruttna. de ligger där kors och tvärs och påminner om stormen som drog in då. En del av stockarna är nästan helt nedbrutna men de flesta är nästan helt intakta i formen men börjar mjukna i strukturerna. Furuträden som föll i området har klarat sig lite bättre och dess inre kärna kommer ta flera decennier till att bryta ner. Jag gick inte hela rundan, som är på 7km, utan nöjde mig med cirka 5km, det är kraftigt kuperat på sina ställen, så det känns i benen efter ett tag. När jag kom fram till Toftasjön så hittade jag en fin sten i skyddat västerläge, där blev det sedan lite kaffe och jag nästan somnade i solen varma sken. Isen låg kvar i viken men hade gått upp där sjön öppnar upp sig. 

På kvällen kom sedan min lillebror och hans fru på lite middag. Det var trevligt, men det märks tydligt hur läget i vår värld verkligen är oroligt i dessa tider. Det annars rätt lättsamma pratet förminskas och det blir så lätt att man glider in i det dystra läget och det är oundvikligt att gå runt kriget i Ukraina. Samt alla dess konsekvenser. M berättade dock en del saker om sin mormor som jag inte hört förut och det var intressant. En sak som man genom dessa berättelser kan konstatera är att livet som levdes i mitten på 1900-talet var bitvis väldigt hårt och magert. Det är så lätt att glömma hur bra vi ändå har fått det här i Sverige. 

Lördagen 12 mars. Ännu en väldigt vacker dag, runt 3-4 grader vid tio-tiden när jag inledde dagens löp-runda. Känner fortfarande av förkylningen så det blev rätt lugnt. Pulsbandet blev kvar i Alvesta, så pulsen är uppskattad. Kändes okej i benen men kroppen som sagt lite seg och rätt mycket slem och snor kvar i kroppen. Rätt mycket folk ute i naturen i det vackra vädret. 

Kriget fortsätter, fick covid, ingen löpning denna veckan. Vackert väder.

Ja, det är en konstig tid vi lever i. Väldigt dystert och mörkt runt om i världen. Vädret har dock varit fantastiskt.

Ja, världen är i gungning och vi vet inte hur det ska gå med allt. Vi får vänta och se och hoppas på det bästa. På ett eller annat sätt kommer det gå över, det är bara att hoppas att inte fler människor ska behöva bli offer för alla kulor och bomber som faller över Ukraina. 

 Söndagen 27 februari. Ännu en vacker dag, solen sken hela dagen. På förmiddagen blev det en cykelrunda runt Södra Bergundasjön. Tog en del avstickare för att se mig omkring. Det var väldigt mycket folk ute runt sjön. Inte så konstigt med tanke på det vackra vädret. Runt 5-6 plusgrader framåt dagen. D har varit förkyld sedan i fredagskväll. Det visade sig vara covid, hon testade positivt nu på kvällen. På eftermiddagen åkte jag hem. Körde till skogen som ligger vid en av topparna vid Gåvetorpsbacken. Det ändras mycket på några år, träd växer upp, men framför allt huggs det ner och dör en del. Tror mycket blev förstört vid torkan 2018, i alla fall så här på en bergsknalle, där det är grunt ner till berget. Senare på kvällen cyklade jag till Spånen och där blev det sedan cirka 40 minuter löp-styrka. Kändes bättre än väntat i benen, även om benen inte var pigga så var det inte lika stelt som det kan vara annars. Trots att jag körde på ett rätt hårt pass i går. Kriget i Ukraina pågår för fullt och det pratas massor från alla ledare runt om i världen och det är väldigt dystert och skrämmande allt som händer. 

Måndagen 28 februari. En dimmig morron och -5. Senare på dagen soligt. Inventering idag, det blev väldigt kallt om fingrarna, till slut så fryser man i hela kroppen. Hade nog lite för lite kläder på mig. Det tog 1h och 45 minuter. Vi var inte så många idag, 7 stycken. Vid perfekta förhållanden så har det gått på under timmen, men då fordras det 12 personer. Annars rätt lugnt. Med allt som sker runt om i världen så blir det dystert och olustigt. Dessutom kom FN med en dyster klimatrapport, det görs för lite och för sent. Men på nått sätt kommer det annars så viktiga budskapet i skymundan med tanke på kriget i Ukraina. På kvällen cykel upp till Spånen och en km-lång promenad utmed sjön innan det var dags för träning på gymmet, blev cirka 50 minuters bål och överkroppsstyrka. Kändes okej. Under eftermiddagen och kvällen kände jag att det var nått på gång i kroppen, kliade i halsen och lite allmän kymig och olustig känsla men jag frös inte, så troligtvis ingen feber då. D blev dålig i fredags. 

Tisdagen 1 mars. En kall och klar morron. -4 nu vid 7-tiden på morronen. Var lite svårt att somna igår, med tanke på allt som händer runt om i världen. 

 Rysshotet har alltid funnits med i våra liv, men inte så påtagligt som nu. Det känns som att precis vad som helst kan hända, finns det någon i Putins närhet som kan prata honom tillrätta? Det verkar som han genom åren odlat en helt annan historiebeskrivning, som om han försöker hitta tillbaka till den känslan som han måste burit på som ung. Då när Warszawa-pakten var som störst och det rådde en sorts terrorbalans mellan öst och väst. När östblocket till slut kollapsade så minskades ryssarna makt och inflytande i världspolitiken. Men de har alltid haft sina kärnvapen som ett yttersta hot. Men de flesta vet om de används så är det slut med mänskligheten, i alla fall som vi känner den. 

De fruktansvärda attackerna mot Ukraina fortsätter. Både Kiev och Charkiv är satta under stor press. 

Covid-testet var positivt, blev allt svagare under dagen. På morronen kändes det ändå okej och jag hade inga större problem att hålla mig uppe. Men vid tiotiden var den energin slut och resten av dan och kvällen sov jag mest, med uppehåll för lite mat. 

Onsdagen 2 mars. En mulen morron och runt nollan. Attackerna mot olika städer i Ukraina har intensifierats och enligt uppgifter attackeras även civila mål. Trump tycker att Putin är en väldigt smart man. Men om man är så smart, varför behöver man då döda så enormt många oskyldiga människor för att nå sina mål här i livet? Kände mig sliten och svag mest hela dagen lite bättre en stund på eftermiddagen, men senare på kvällen blev jag svagare igen. 

Torsdagen 3 mars. Soligt på morronen, -4 under natten. Fortsätter med lite feber hit och dit, känner mig svag och matt. Orkar vara uppe den mesta tiden men orkar inte göra något. Ena stunden känns det som det finns lite energi men sedan går det en stund och då har det runnit ur och man känner sig trött och håglös. Sedan allt detta fruktansvärda som utspelar sig i Ukraina, hur är det möjligt 2022 att man ska behöva slå ihjäl andra människor för att få sin vilja fram. Att man ser det som enda lösningen på ett problem man har. Lamslå och slå sönder och samman en hel nation, bara för att de inte vill inordna sig i det ryska gamla, sedan länge försvunna storimperiet. Allt detta kommer till en som en storm genom massmedia, vi matas hela tiden med allt detta elände. I bland blir det för mycket. Men ska man stänga av då? Är det rätt? Kriget försvinner inte bara för att man slutar ta in informationen som når oss. Men samtidigt kan man ändå inte påverka händelserna särskilt mycket. Detta är något som andra med enormt för mycket makt bestämt, enväldigt. Det finns inget folkligt stöd bakom detta enormt meningslösa krig. När något sådant här händer så känns det vardagliga livet vi lever plötsligt så enormt meningslöst på nått sätt. Precis samma liv har man levt i Ukraina, vardagen fanns även i deras liv, även där fanns det helger och högtider i kontrast till vardagen. Men nu, pang bom, så finns inget av det kvar, i ett slag är allt borta nu finns bara mörker, ovisshet, osäkerhet, missmod och förtvivlan. 

Här hemma maler livet sakta, när man är lite febrig så blir man väldigt begränsad och ställer inga högre krav, det enda man vill är att det snart ska gå över. Men det går inte jäkta på en virusinfektion, den tar sin tid och det är bara att vänta tills den lämnar kroppen. All träning är inställd, jobb är inställt. Det är bara de allra nödvändigaste sakerna i livet som inte är inställt. På baksidan av huset pågår livet som vanligt. Småfåglarna flyger till och från fågelmatarautomaterna i en aldrig sinande ström, de har även börjat spela sina sånger igen efter en lång vinter. Rätt vad det är så kommer det en ekorre och äter av det som ramlat ner på marken. Han verkar inte lita på situationen, ideligen ställer han sig på bakbenen och spejar oroligt runt omkring sig. Han är aldrig stilla. Så fort han hör eller ser nått misstänkt sticker han in bland buskarna och träden och gömmer sig. Om hotet inte var så allvarligt så kommer han snart tillbaka och avslutar sitt mål. Men de gånger han verkligen känner fara och färde. Ja, då sticker han snabbt upp i ett träd och hoppar sedan från gren till gren uppe i trädens kronor och rätt vad det är så är han 50 meter iväg. I bland dyker det upp rådjur också, precis som ekorren så äter han av det som ramlat ner på marken. Rådjuren är också på ständig vakt, öronen rör på sig hela tiden och minsta misstänksamma ljud eller rörelse föranleder en snabb flykt in i skogen. 

Det som är tråkigt här är att den stora riksvägen, V25, går bara 800 meter härifrån, den finns där i bakgrunden som en ständig förorenande faktor, både rent fysiskt men framför allt som buller. Det tystnar aldrig, det går inte att urskilja de olika fordonen, det är en ständig ljudbild som aldrig tystnar eller tar paus. De enda gångerna det bli lite annorlunda ljud är när det kommer en riktigt överlastad lastbil, då blir ljudet än mer påtagligt och stör ut den annars relativt lugna miljön. Man kan tycka att 800 meter med skog skulle räcka för att skydda från denna malande ljudförorening men det verkar inte göra någon skillnad alls. Nu tas det snart beslut på att hugga ner denna skog också. Då blir skyddet minimalt och den relativa ljudnivån kommer troligtvis att öka ännu mer. Inget vi boende bett om, protesterna har varit lönlösa. Politikerna som beslutat detta bor inte här och kommer därmed inte själva att beröras och därför verkar inkomna klagomål inte att tas på allvar.  

Är det inte märkligt hur det kan skilja på ett liv och ett annat liv. Här utanför det lite smutsiga köksfönstret går det omkring en liten insekt, knappt synlig för det mänskliga ögat, ändå ett liv som kryper omkring beredd att flyga iväg i vilket ögonblick som helst. Detta lilla insektsliv är precis lika omöjligt för människan att skapa som ett mänskligt liv. Ändå kan det skilja så enormt mycket från ett liv till ett annat i frågan om makt och om hur mycket man kan ändra andras liv. Det är svårt att förstå med vilken rätt vissa människor tycker att man kan bestämma över andra, till och med döda andra människor bara för att deras ledare inte gått nån annan ledare till mötes. Har man väl släckt en annans liv så kan det inte göras ogjort, Och om man inte kan återskapa ett utsläckt liv så har man inte heller rätt släcka det. 

Fredagen 4 mars.  En kall och klar morron, -6. Känner mig fortfarande lite matt och trött. Det är tydligt att coviden sitter kvar i kroppen, kändes lite bättre i går eftermiddag men på natten har jag svettats igen, som man brukar när man har feber. Kriget fortsätter i oförminskad styrka. I går var Putin framme i tv och talade till ryska folket och sa att kriget går som tänkt! Och i ett telefonsamtal med Macron så var budskapet till väst att Ryssland inte kommer att vika sig, de kommer inte dra tillbaka några styrkor. Det enda lilla positiva i gårdagens rapportering var att de båda sidorna kommit överens om att skapa "humanitära korridorer" där civilbefolkningen ska få möjligheter att undkomma stridigheterna. Det känns surrealistiskt att få mängder med information om detta fruktansvärda krig, samtidigt som man själv är mitt i covid och inte känner igen sig själv. Det är som att kolla på en skrämmande film, där det är dystert och mörkt utan hopp, men den stora skillnaden är att när man stänger av filmen så är eländet slut och man kan trösta sig med att "det var ju bara en film" men nu så har vi hamnat mitt i en verklighet som är som en krigsfilm som inte tar slut och där redan tusentals oskyldiga människor har behövt sätta livet till. Nu är det på riktigt och efter en natts sömn så är det inte borta, tvärtom. Så fort man slår på nyheterna möts man av nya hemskheter och ett enormt lidande, tänk er att ett land som har 4,5 gånger så människor som Sverige är i total ovisshet om morrondagen. Levandes i fullständig skräck om att i vilket ögonblick som helst så kan deras liv vara slut. Till ingen nytta. På ett sätt önskar man bara att Ukraina gav upp, bara för att få ett slut på allt dödande men å andra sidan vad väntar bakom nästan hörn i så fall? Om Putin kan krossa ett så stort land som Ukraina hur lätt som helst, vad är det då som hindrar honom att ge sig på andra nationer som han tycker har närmat sig väst för mycket.  

Vad vill Putin? Hur kunde han göra detta? Vad ska hända med världen nu? Finns det en morrondag? Vad gör vi om det kommer ett flyganfall mot Sverige? Om det skulle göra det, vilket syfte skulle det ha? Varför skulle Putin vilja invadera Sverige? Vilket skulle vara det långsiktiga målet med det? Har han inte tillräckligt med problem? Vid en invasion av Sverige så skulle det ju följa med en massa med nya frågor som ska hanteras. Nä, jag har svårt att tro att Putin vill invadera Sverige. Däremot skulle han säkert vilja knäppa till oss på näsan och skrämma upp oss rejält så att vi också ska lida. Det allra värsta är om han blir så pressad och stressad så att han till slut blir så förbannad att han trycker på knappen till kärnvapnen. 

Det var den rädslan vi levde med så starkt i mitten på 80-talet. Då var det mitt i det kalla kriget och hotet hängde över oss hela tiden. 1981 gick en rysk ubåt på grund i Karlskrona skärgård, utrustad med kärnvapen. Efter det blev det väldigt oroligt i Sverige, vi visste ju inte säkert med vilket syfte de skickade in ubåtar så djupt in på svenskt vatten. Då var jag tretton år och rädd för det mesta. Det var med stor stress som man ställde sig frågan om vad som skulle hända nästa dag.  

Nu känns det likadant, vi vet inte vad Putin går omkring med för tankar i sitt huvud. Vi lever återigen med hot hängande över oss och det är inte upp till oss om vad som ska hända i morron. Vi kan i det korta perspektivet inte göra nånting, bara vänta och se och hoppas på det bästa. Det känns olustigt att återigen vara i denna situationen. det är aldrig bra med en alltför koncentrerad makt. Det gäller både ekonomiskt och politiskt. 

Nånstans läste jag att Putin vill återförena Belarus och Ukraina till ett storryssland. Han menar att invånarna i dessa länder, sedan tidigt 1900-tal tillhör ett och samma folk. Men gränser och länder har alltid dragits om ändrats. Putin säger inte exakt vilket år som är hans referensår. Men hans Storryssland är betydligt större än dagens Ryssland. 

Men för mig känns allt det här så gammaldags. Det är precis som att gamla tiders ordning ska råda för alltid. Men ju mer världen utvecklas, på gott och ont, så ökar rörligheten bland människor. Då blir gränser på sikt allt mer betydelselösa. Att då till och med vara beredd att döda bara för att ta tillbaka flera hundra år gamla gränser känns väldigt omodernt och förlegat. Mänskligheten har ju redan enorma problem med både överbefolkning, klimat och sjukdomar, samt ett artutdöende av gigantiska mått. Men allt detta ställs på paus, för nu ska det genomföras helt meningslösa krig.   

Lördagen 5 mars. -6 grader på morronen. Klar och kall morron. Typiskt väder så här i början på mars. Det känns nästan som en egen årstid, vårvinter. Kalla nätter men otroligt vackra dagar med strålande sol. Ljuset blir väldigt skarpt när det ännu knappt finns några färger i naturen. Det fortsatt gröna gräset brukar under denna perioden bli brunt och blekt av de stora kontrasterna som råder mellan dag och natt vad gäller temperaturer. Blir ingen löpning idag. Fortfarande inte redo för träning än, nu börjar det kännas ett sug, men eftersom jag fortfarande känner mig rätt svag, tidvis under dagen, så är saknaden av träningen inte så svår ännu. 

Blev en 3-4 km lång promenad i Bokhultet med lite väldigt lugn jogg ett par hundra meter totalt. Väldigt fint väder, det "sjöng" och levde om i den tunna isen som åter täcker Södra Bergundasjön. Naturen börjar så sakteliga vakna till liv, det är lite pollen på sälgen och det knoppas både här och där men än är det både för tidigt och kallt för den stora delen av växtligheten, men fåglarna sjunger glatt nu. I går kväll hörde jag Koltrastens vackra sång för första gången detta året.  

Putins Armé in i Ukraina

Det ofattbara har blivit en dyster och tragisk verklighet. Putin har länge hotat och under lång tid byggt upp sin kapacitet runt Ukrainas gränser. Men de flesta har trott han gjort detta för att få igenom andra krav. Frågan är om denna invasion var planerad sedan flera år tillbaka eller om det är en konsekvens av att Putin inte fått igenom sina andra krav gentemot västvärlden? Putin började sin karriär i KGB och har där arbetat som spion under den tiden då Warszawa-pakten gick under. Enligt honom var det den största katastrofen i rysk/sovjetisk historia. Nu ser han Ryssland som hotat av västs allt större intrång i länderna runt omkring Ryssland. Sedan länge har Ukraina närmat sig Europa och har haft en önskan om att få ansluta till Nato, till Putins stora irritation och ilska. 

För mig är det så svårt att fatta, här sitter man en lördagsmorron och ser en sol stiga upp efter en klar natt och det är utlovat en fin vårvinterdag, här är vi i trygghet och sedan flera hundra år har vi inte varit i nått krig. Tänk att denna vackra sol även steg upp över Ukraina idag. Men där är människorna i ett liv som är helt kaosartat, all trygghet är borta och löftet om en vacker lördag i frihet och glädje är fråntagen dom och kvar är bara ovisshet och rädsla. För dom är utsikten bara nästa andetag och nästa måltid, om det går att få tag på nån mat? Ska de fly eller ska de stanna kvar? Alla män mellan 18 och 60 år får inte lämna landet. De ska strida för Ukraina mot den ryska invasionsarmén. Vilket öde för alla dessa människor. Hur går tankarna hos de ryska soldaterna som tvingats in detta krig? Är de så hjärntvättade av ledarna att de gör detta av fri vilja och stolthet. Att de gör detta för en god sak? 

Om man skulle ställa följande fråga till Rysslands befolkning: Tycker ni att det är en bra idé att vi ska invadera Ukraina? Ja, då tror jag inte ens en promille av Ryssarna skulle ge bifall till en sådan fråga. Detta visar hur otroligt snett det kan gå när ett land sedan många år styrs av en odemokratisk vald diktator. 

Om man försöker se saken ur Putins perspektiv så kan jag förstå hans oro över västs utbredning, men att han skulle försöka lösa den saken genom detta fullständigt meningslösa krig är inte fattbart. Det måste till en psykopats hjärna för att kunna göra en sådan här sak. Att kunna helt bortse från så här många människors lidande bara för att få igenom sin egen personliga vilja är väldigt svårt att förstå. 

Söndagen 20 februari. Soligt på förmiddagen och småfåglarnas sång hördes som en mindre symfoni ett par timmar innan molnen drog in framåt lunch, rätt snål vind från nordväst, runt ett par plusgrader. I dag gjorde jag färdig den 3:e fågelholken, nu börjar jag komma in i rutinerna på hur man tillverkar dom, fast bra material börjar ta slut. Frågan är om jag ska offra en eventuell knutbräda till garaget som med största sannolikhet kommer behöva bytas ut. Om jag offrar den nu och införskaffar en ny framåt våren så skulle jag kunna få ihop till två holkar till. Det kan vara så att jag ändå är för sent ute med holkarna, jag läste på nätet att de helst ska sättas upp på hösten. Så att fåglarna hinner vänja sig och så att virkeslukten försvinner och ersätts med naturens egna dofter och lukter. På eftermiddagen 2 avsnitt av vänner, i början på 6:e säsongen nu. Men det börjar tappa lite fart och till och med lite tjatigt. det behövs att nått annat händer, börjar bli navelskådande och upprepningar. 

På kvällen till Växjö, där blev det sedan lite löpning med D, 3km, därefter cirka 40 minuter löpstyrka. Efter 10 minuter så började det snöa och under tiden jag höll på så blev det vitt runt omkring i naturen. Lite stelt i högervristen men inte så det störde allt för mycket. Hade Adidas Boston 7-skorna, lite tunna sulor men ändå sköna till denna typ av pass som mestadels bedrivs på mjuka elljusspår. 

Måndagen 21 februari. En blåsig och regnig dag, 6 grader varmt tidigt på morronen, under sjunkande temperaturer, runt 0 framåt kvällen, kraftiga vindar från nordväst. Med denna vindriktning drar liklukten in från gasverket utanför Alvesta. Hur det kunde bli så att att man placerade det på så exakt fel ställe i förhållande till Alvesta och den mest rådande vindriktningen är för mig en gåta. Att man dessutom, till skillnad från Växjö gasverk, "måste" bränna slakteriavfall är också ett lika besynnerligt men tragiskt faktum. En lugn förmiddag, sedan blev det till Vislanda på eftermiddagen för att vara med USA-kontrollanten vid virkesinspektion. Det stora problemet är "timberbrakes" små, knappt märkbara skador i virket, så små så att det inte går att detektera med sorteringsmaskinerna, Det blir när det blåser hårt och träden böjs så mycket att fibrerna går av. Eftersom detta utgör mer än hälften av urläggen så blir det inte mycket felmarginal över att spela med. Det kommer bli svårt att försöka tänja på dessa redan minimala gränser. På kvällen till gymmet och där blev det cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej. 

Tisdagen 22 februari. En mestadels solig dag, ett par minusgrader. Lugnt på jobbet, blev ett intressant möte om datoriet i samband med eventuellt byte av sorteringsmaskin. Kontrollanten var här i Alvesta i dag. Det gick bra och ännu en gång kom vi igenom utan större problem. När man tycker det är lite tungt i livet och nedstämdheten gör sig påmind, så finns det inget bättre än att först fundera på ett hårdare löppass och sedan genomföra det. Det blir en mental resa i 3 steg. Först gör det lite ont att tänka på eftersom man då inser att det kommer bli väldigt jobbigt och mer än en gång funderar man på varför man ens ska genomföra det. Man förhandlar med sig själv och till slut så kommer man till ett beslut och nästan varje gång lovar man sig själv att denna gången ska jag hålla igen lite. Sedan börjar själva passet och det löftet man gav sig själv bryts nästan direkt, den första intervallen kanske bli lite lugnare men om sedan benen är pigga och kroppen i övrigt funkar nått så när så blir det nästan alltid lika jobbigt och tufft som förra gången. Varje steg känns och man håller koll på tiden det är kvar tills det blir lite intervallvila, rätt vad det är så är halva passet genomfört och då brukar det släppa lite på de dåliga tankarna. De sista intervallerna är alltid jobbiga, kroppen börjar sina på krafter och även om det snart är slut så går det åt mycket krafter till den sista. Sedan är det klart och man kan ta en lång vila och bara känna en befrielse. Ännu en gång gick det ungefär som tänkt. Oftast kollar jag inte på puls och tider under passet, det stressar bara. Det bästa är om man kan hålla sig till andningen och känslan under själva intervallerna. I det ögonblicket går det inte att grumla sinnet med nått annat. Det finns bara här och nu, varje steg måste det var full koncentration på kroppens system. Efter passet brukar det sedan infinna sig ett lugn, ibland räcker lugnet nästan ett dygn, men det är sällsynt, det brukar hålla i sig runt 15-20 timmar.   

 På kvällen blev det cykel till Spånen och sedan blev det ett väldigt tufft pass, ungefär som förra tisdagen. Men idag blev det 5 minuter löpning varvat med gång. Det passar bättre än 4 minuter i det kuperade 2km-spåret uppe vid Spånen. Man hinner drygt ett varv på 2 intervaller, då blir det mer varierad löpning varje intervall. Förra veckan när jag körde 4 minuter så passade det nästan precis in på ett varv och det blev mentalt väldigt jobbigt att försöka hinna ett varv varje gång, dessutom så försvann variationen, alla backarna kom precis på samma ställe. Tejpade Speed-skorna och det höll hela rundan. Glömde pulsbandet hemma, pulsen uppskattad. 

Löpning/Gång Spånen, 5/1minut. 10,57, 4:39-tempo, 154mp.

Onsdagen 23 februari. Snöslask på morronen efter att det kommit cirka 5 cm snö under natten. Senare på dagen soligt och runt 5-6 grader. Var i Vislanda på förmiddagen. Där blev kontroll av Rema-sorteringen med verkliga paket. Det är inte riktigt perfekt, men otroligt att det funkar så bra som det gör. Jag kan inte fatta att det går att registrera och hantera sådana enorma mängder data som ett sådant här system gör. Problemet är kvistar som mäts upp lite för stort emellanåt. Kom ner mitt i inventeringen. Det hade jag ingen aning om. På kvällen cykel upp till Spånen, tog en promenad utmed sjön, isen nästan helt borta nu och jag fick se 6 änder simma omkring i vattnet. Till slut såg dom mig med och då tog de till en snabb flykt till andra sidan sjön. Annars tycker jag det är tyst i skogen, hörs eller syns inga fåglar, det kanske alltid är så när det börjar gå mot skymning så här i senvintertid? Jag kommer inte ihåg hur det brukar vara. Fåglarna hemmavid sjunger som mest på förmiddagarna, så det är nog helt i sin ordning. 

Sedan till gymmet och där blev det cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej. 

Torsdagen 24 februari. En mulen dag, runt 6 grader under dagen, måttliga vindar från syd. 

På vilket sätt bli världen bättre av krig? Kan man kriga sig till en bättre värld? Det Putin håller på med blir mer och mer ofattbart. Han driver ett eget krig, med sig själv. Men eftersom som han har tillskansat sig sådan enorm makt över en hel nation så spelar han ut sitt spel över miljontals människor. Jag kan inte tänka mig att de finns en enda av de "vanliga" ryssarna som vill ha detta fullständigt meningslösa krig med Ukraina. På nått sätt måste man få bort Putin, det har hänt nått i hans huvud, och det är extremt farligt för hela världen när en människa har sådan enorm makt som han har skaffat sig. 

Ovan skrevs innan jag slog på radion och vi nåddes av det tragiska beskedet att Ukraina håller på att invaderas av rysk militär. Tragiskt och väldigt skrämmande. Det är så djupt orättvist när något sådant här sker, när en så stor nation ger sig på en liten fredlig granne. Men det är inte nationen Ryssland som gör detta, det är en ensam människas enormt skeva världsuppfattning som ligger bakom detta illdåd. Det finns ingen i hans närhet som vågar stoppa eller komma med kritiska invändningar mot hans beslut.  

Under hela dagen har rapporteringen från kriget i Ukraina fortsatt oavbrutet på radions P1. Det är svårt att sortera allt som händer och eftersom sanningen är krigets första offer så blir det väldigt rörigt i rapporteringen. 

På kvällen till Växjö. Där blev det sedan löpning, i dag fick jag de nya skorna Hoka mach 4. Kändes hårda när man tryckte med handen mot sulan, men funkade helt okej under dagens pass. Benen var lite slitna sedan tisdagens pass, så svårt att dra några större växlar av ett pass vad gäller de nya skorna. Löpning/Gång Växjö, 5/1 minut. 10,44km, 5:00-tempo, 136 mp, uppskattad.

Fredagen 25 februari. Under dagen har det varit aprilväder. Regn varvat med sol, runt 3 grader.

 Rysslands obegripliga invasion av Ukraina är inne på sitt andra dygn. Rapporterna om bombningar och flyende människor haglar över oss. Måste vara fruktansvärt för människorna där? Det är synd om alla inblandade. Tänk att en galen mans hjärna kan ställa till med så otroligt många människors lidande? Hur är det bara möjligt att vi accepterar det! Men eftersom som han sitter jämte knappen till kärnvapen som är så starka så att det räcker till att utplåna mänskligheten från denna planet flera gånger om så är det inte så lätt. Rysshotet har funnits med i våra liv så länge jag kan minnas, men just nu känns det som om det är starkare än nånsin. Jag tror att det var väldigt få som verkligen trodde att Putin skulle göra verklighet av sina hot denna gången. Men där fick vi fel och han har verkligen visat sitt rätta ansikte denna gången. När han invaderade Krimhalvön 2014, lyckades han få med sig folket i Ryssland, men denna gången är det väldigt få av den ryska befolkningen som stödjer detta vansinnesprojekt. Det finns bara förlorare här och så många oskyldiga människor som ska behöva lida för denne despots överhettade hjärna. Det är inte lätt att sia om framtiden för Ukraina, men de har ännu inte gett upp. Det pågår hårda strider mellan  dessa broderfolk. Tänk att ryska soldater har blivit tvingade till att gå in i grannlandet för att döda sina bröder och kanske till och med sina egna släktingar. Det är så hemskt. Som att vi skulle bli beordrade att ge oss in i Norge och döda norrmän bara för att statsministern tycker det är nödvändigt!

Ja, det spelas upp framför våra ögon som en film. Helt overkligt och svårt att ta in eller förstå. Putin sitter säkert i nån bunker och kollar på detta skådespel och för honom är det säkert som ett tv-spel är för nån ungdom. Han tar inga risker och hans liv är inte i fara. Men utan någon större tvekan låter han oskyldiga människors liv slås sönder och samman. Familjer som splittras och som i värsta fall aldrig mer kommer att återförenas. Hur är möjligt 2022? 

Lördagen 26 februari. En solig morron. Ett par minusgrader när löpningen började idag, men under rundan vände det till någon plusgrad med solens hjälp. Det var lite stelt och stumt i benen idag. Släppte inte helt heller, kanske de ny skorna med lite lägre dropp som bidrog till den lite stumma känslan. Pulsen hög som den brukar på lördagar. Blev lite ökning sista kilometerna, annars en lugn rund. Väldigt mycket folk ute idag, inte så konstigt med tanke på det väldigt vackra vädret. 

Löpning/Gång 7/1 minut. Växjö. 15,44km, 5:03-tempo. 133mp.

3 pass löpning, vaderna bättre. Regnigt och blåsigt.

Löpningen har varit lite bättre denna veckan, har börjat stretcha vaderna efter löppassen, vet inte om det är orsaken till förbättringen i vaderna? Ryssarna skramlar och lever och Amerikanarna håller på likadant och det är stor oro runt om i världen. Man kan ju tycka att det inte skulle behövas krig 2022, men det är inte så det verkar funka. Det finns så otroligt mycket saker att vara oense om, och ibland blir det så stora skillnader i åsikter och tyckande att det bara går att lösa med vapen. Men de som bråkar och skriker mest, ledarna i de olika länderna, behöver inte lida av konsekvenserna som följer i krigens spår. Tänk så många oskyldiga människor som kommer i kläm bara för att några adrenalinstinna män inte kan tänka längre än vad näsan räcker. 

Ljuset har kommit tillbaka och de få dagarna då det inte regnar så kan man åter höra fåglarnas sång. Det är väldigt blött och vattensjukt runt om i skogarna. De sista åren är det samma mönster, mycket regn i januari och februari sedan kommer kylan och snålblåsten i mars och april. Det återstår att se om mönstret upprepas även i år. 

  

Söndagen 13 februari. En mulen dag och ett par plusgrader. En lugn och skön söndag, på eftermiddagen blev det 2 avsnitt av vänner, de 2 sista av säsong 5. Nu har jag sett halva serien. "Bara" 25 år efter alla andra. I början tyckte jag inte så mycket om karaktärerna, tyckte de var likadana allihopa. Men efter nån säsong så släppte det och det är en bra serie. På kvällen till Växjö och där blev det sedan löpning med D, 3km, därefter cirka 40 minuter löp-styrka, inte ont idag, bara lite sliten i benen. 

Måndagen 14 februari. Mulet under dagen, rätt milt 7 grader som mest. Lugnt på jobbet, blir mycket kollande på Rema-maskinerna i Vislanda och Nössemark under dagarna. På kvällen cykel upp till Byngers ö, uppe vid Spånen, där blev det sedan en promenad i den vackra skogen, det blir som en runda, cirka 2km totalt. Första km går i skogen som förra året skördades relativt skonsamt, en form av plockhuggning i stället för att vräka ner hela den fina tallskogen och lämna oss med ett enormt kalhygge, till ingens glädje. Det är redan ett sådant hygge precis jämte, cirka 10 fotbollsplaner stort. Där växer det nu en massa björksly och den förr så fina blåbärsskogen är ett minne blott, bara några hundra meter från samhället! Jag kan förstå att vi måste hugga skog, men samhällsnära skog bör huggas med plockhuggningsmetoden, då tar man ut både virkets värde samtidigt som man behåller de höga naturvärdena. Man kan göra båda delarna men det är inte många som vill förstå det. 2:a km går sedan utmed sjön Spånen. Sedan började det regna lätt, då var det dags att cykla hem, cirka 5km, så totalt 8 km cykling på kvällen, allt som allt cirka dryga timmen i rörelse. Därefter cirka 35 minuter bål och överkroppsstyrka hemma. 

Tisdagen 15 februari. En mulen dag och lite regn emellanåt. 4 grader och måttliga vindar från väst. I dag fick jag träffa försäljningschefen för Rema, en slump eller inte? Ja det är inte lätt att veta, i vilket fall så visade jag honom hyvleriet och det blev lite prat om deras system i jämförelse med det vi har idag. Samtidigt så strulade det rejält i vår anläggningen som av en märklig slump eller vad det nu kan varit så var det just med sorteringen som det krånglade rejält. För mig blir det nästan surrealistiskt och man vet knappt om det är verkligheten eller om man är som en del av filmen Truman Show. Det blir extremt jobbigt i mitt huvud och man vet inte hur det ska gå och det är frustrerande att vara som en slav under detta skeende som jag inte kan påverka. För mig känns det bäst att följa med i flödet av händelser och hoppas på det bästa. Men det svåra är att tänka klart. 

På kvällen cykel till Spånen och där blev det detta årets jobbigaste pass. Nu i efterhand kan man säga att det blev ett tufft intervallpass. Sprang i det kuperade elljusspåret, 2km slingan. Hade Saucony Speed-skorna, tejpade undersidan med silvertejp för att skydda sulorna. Det höll hela vägen. Körde 4 minuters löpning varvat med 1 minut gång. Den första blev rätt lugn sedan blev det 7 stycken 4 minutare på nära max. De 2 sista fick jag sänka farten för att överhuvudtaget orka hela rundan. Maxpuls på 170 idag, det var längesedan, men jag behövde inte ta ståvila någon gång utan det blev gångpauser hela rundan. Rejält sliten nu nån timme efteråt. Löpning varvat med gång. 4/1 minut. 10,4km, 4:53-tempo, 153 mp. 

Onsdagen 16 februari. En mulen och tidvis regnig dag. runt 4 grader. I dag blev det möte om framtiden för mig, hoppas att det blir bra och att det kan komma igång efter en tids stiltje. Pratade även lite med personal på Rema, via dator. En inledning i alla fall på nått som kommer bli nått rejält att gripa tag i. Det kommer bli en lång resa att lära sig allt som kommer behövas men ändå helt nödvändigt. På kvällen till gymmet och där blev det ett rätt kort pass med bål och överkroppsstyrka, cirka 40 minuter, kändes bättre än väntat med tanke på att det var två veckor sedan senaste gympasset.  

Torsdagen 17 februari. Mulet och snöblandat regn på morronen, framåt lunchen blev det lite bättre väder runt 5 grader. I dag var vi i Vislanda för att prata lite om hur man ska jobba vidare med olika kvalitetsfrågor framöver. Tror det kommer bli bra till slut, men det kommer bli en lång resa. Det är levande också, så det som är rätt ena dagen kan nästa dag vara fel, eftersom priser på olika marknader svänger hela tiden, dessutom åt olika håll. Men vissa saker är ändå hyfsat beständiga och det är där man får lägga det mesta krutet. 

På kvällen till Växjö, där blev det sedan ett pass löpning, kändes okej inför. Blev ett lugnt pass då det rätt tidigt visade sig att tisdagens hårda pass satt kvar i benen, inte ont men mer lite trött känsla, måttliga vindar från väst mulet och runt 2-3 grader. 6 minuters löpning varvat med 1 minut gång. Blev runt Växjösjön och tillbaka till Teleborg. Hade Pegasus-skorna. Löpning/Gång. 10,24. 5:03-tempo. Ca:136 mp, uppskattat. 

Fredagen 18 februari. Mulet och på kvällen regnblandad nederbörd, runt 3 grader. 

Jag tycker att programmet 30 minuter på SVT för det mesta är bra, det ställs bra frågor, även om det blir lite tjatigt ibland då programledaren får ställa om de flesta av sina frågor då politikerna slingrar sig som huggormar på solhet asfalt. I vilket fall, denna veckan var det dags för SD-ledaren att sätta sig i "förhörsstolen". Rätt vad det var så kom det en väldigt märklig fråga. Vilken av dessa två ledare väljer du? Då visades det upp en bild på Putin jämte Macron. Redaktionen hade snappat upp den här frågan från en P3 intervju som gjorts mot SD-ledaren ett par år tidigare. Redan då hade han svävat på svaret, inte så konstigt om man ser det från hans perspektiv. Detta visste givetvis SVT och redaktionens syfte var att ställa SD-ledaren mot väggen och försöka få det se väldigt absurt ut. Hur kan han inte välja mellan en demokratiskt vald president och en makthungrig diktator?

 Han valde Frankrike före Ryssland men han ville inte välja mellan ledarna, eftersom Macron är en liberal ledare och det är som ett rött skynke för en SD-ledare. Så detta var ett smart sätt av SVT att få SD-ledaren att framstå som odemokratisk och som om han förordade även det i Sverige. Jag sympatiserar inte med SD, men det är väldigt svårt att inte bli irriterad över dessa väldigt fula knep som SVT håller på med, sandlådenivå. Dagen efter var moderatledaren ute i massmedia och förfasade sig över SD-ledarens ickeval. SVT lyckades med sitt listiga men låga tilltag. 

Tänk om jag skulle ställ följande fråga redaktören till detta program.

 -Vilken skulle du välja att äta middag med, Josef Stalin eller Adolf Hitler? 

Ingen av dom skulle hen svara. 

Men du måste välja, fortsätter jag jag. 

Ja, då skulle jag nog välja Stalin eftersom Hitler massutrotade folk på grund av ras.

 Dagen efter skulle löpsedlarna runt om i Sverige skrika ut: SVT-redaktör vill äta middag med massmördaren Stalin! 

Hur juste skulle det vara? När man ställs inför två omöjliga val så blir ju svaret givetvis inte speciellt smickrande. Därför tycker jag SVT:s agerande under denna intervju håller väldigt låg nivå. Det finns ju betydligt viktigare frågor att ställa till SD-ledaren än att hålla på med dessa barnsliga tilltag. Det anstår inte en seriös redaktion att sänka sig så här lågt. 

Lördagen 19 februari. Snö under gårdagskvällen och på morronen låg det kvar ett centimetertjock täcke av slask, inte optimalt för löpning, 1-2 plusgrader. Men i spåret runt Södra Bergundasjön var det mestadels bart, bara på vissa partier där slasket låg kvar. Blev ändå blöt om fötterna men bara i tå partiet. Annars var det tunga ben och hög puls, kanske att det blev lite väl tufft i torsdags? Det har varit rätt bra känsla i benen annars, de sista lördagarna. Ökade till 7 minuters löpning varvat med 1 minut gång. Blåsigt när jag kom fram till Växjösjön, men nordvästliga vindar, så mesta dels medvind där. 

Löpning/Gång Växjö, 7/1 minu. 15,4km, 5:14-tempo, 133mp.

 

3 pass löpning, fortsatt stelt i vaderna.

 Löpningen har blandat och gett, i tisdags var det ett bra pass, men det kändes som att det var nära att jag åter överbelastat vaderna, har beställt ett par nya skor, men de lyser med sin frånvaro. Fakturan kom redan i måndags men än har jag inte sett några skor. Vi får se de närmaste dagarna. Jag har ett par Saucony Speed, som är fantastiskt bra till fartpass. Men de funkar inte på grus, det är väldigt synd. Sulan på dom är med ett krokodilmönstrat skumgummi, i dess skarvar går det lätt upp stenar och när det blir för många små stenar som trängt in så kollapsar hela sulan och sjunker i hop som en sten, märkligt men ett faktum som inte går att förneka. Trots alla skor jag har så finns det inga som passar perfekt till fartpass på grusunderlag. 

  

Söndagen 6 februari. En mulen morron sedan klarnade det upp runt lunch för att åter bli mulet och lätt regn på eftermiddagen och kvällen, ett par plusgrader under dagen. En lugn söndag, tog en cykelrunda efter lunchen, upp till Spånen och ett varv i elljusspåret, snön i princip borta nu, men blött i skogen och spåret. Denna vinter har det verkligen växlat dag för dag, vinter ena dagen för att åter slaska dagen efter. På kvällen till Växjö, där blev det sedan lugn löpning med D i 20 minuter sedan 40 minuter löpstyrka, kändes okej men blev sliten sista 15 minuterna. 

Måndagen 7 februari. En vacker dag, solen sken hela dagen, ett par minusgrader på morronen, framåt dagen runt 4 plusgrader. Lite segt på jobbet. I dag blev det till att plasta av paket, något som i en perfekt värld inte ens skulle behöva göras. Förr eller senare hamnar vi nog där, det behöver hittas på andra sätt att skydda och täcka virke i framtiden. Efter jobbet en liten cykelrunda upp till Spånen och sedan hem, cirka 10km. Kändes okej i kroppen, som annars varit rätt stel och stum under dagen. Sedan blev det cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka hemma, kändes okej, även om det blev lite väl lång vila mellan övningarna, får skylla på att det är måndag och lite allmän nedstämdhet. 

Tisdagen 8 februari. Lätt regn på förmiddagen, senare på dagen blev det sol och runt 7 grader, rätt lugnt på jobbet, i dag körde vi åter 19*100 av Nössemarks 22*100, funkade bättre än väntat. 

På kvällen cykel till Spånen, där blev det sedan 5 varv i elljusspåret, 5 minuter löpning varvat med 1 minut gång. I dag blev det nästan som intervaller, blev väldigt jobbigt sista 3 varven. Har haft lite problem med vilka skor jag skulle ha, förra veckan blev jag väldigt stum i vaderna efter att ha haft Adidasskorna, idag började jag med Pegasus, de tunga (300Gram), efter 2 var drog det väldigt mycket i vaderna, nästan så att jag hade tänkt bryta. Som väl var så hade jag med mig Saucony Speed, hade silvertejpat hälpartiet under sulan, bara för att undvika att få in stenar i krokodilmönstret, när det väl går igenom sulan så är skon kass. Hade dock inte tejpat tillräckligt, det lossnade efter nått varv. Men till min förvåning så funkade det bättre med vaderna i dessa skor. Så jag kunde fullfölja som jag tänkt från början. Tempot är inte så imponerande men klockan mäter lite sådär i skogen och det är rejält kuperat. I vilket fall så blev det ett tufft pass, får vi se hur det går med vaderna, stretchade efteråt, det har jag slarvat med sista tiden. Löpning/Gång Spånen, 5/1minut. 10,34km, 4:55-tempo, 146mp.

Onsdagen 9 februari. En mulen dag och svagt regn tidvis. Runt 3-4 grader och friska vindar från väst. En väldigt lugn dag på jobbet, på kvällen lite styrketräning hemma, rejält stram i vaderna sedan gårdagens löpning, kan bero på den efterföljande stretchen som jag för ovanlighetens skull utförde igår. Det blev cirka 50 minuters styrka, lite omotiverad men försökte ändå göra övningarna, mest fokus på bålstyrka. 

Torsdagen 10 februari. Det är nått som inte går ihop i mitt huvud, vi lever på en planet med begränsade resurser, redan i dag plockar vi ut mycket mer av jordens olika resurser än vad det hinner återskapas på ett år. På långs sikt är detta helt omöjligt att fortsätta med. Men när man lyssnar på nyheterna så finns det ingen rapportering om detta faktum. Nä, där är det enbart information om hur fantastiskt bra det går, det har aldrig varit så hög efterfrågan på olika produkter. Aldrig någonsin har ekonomin varit större eller starkare. Det finns bara mer och mer av allting när det gäller ekonomi. Men på vilket sätt ökar jordens resurser bara för att den av människan skapade ekonomin växer? Det får jag inte ihop. 

På kvällen till Växjö, V följde med in. Det blev löpning, var lite orolig för att det inte skulle funka eftersom det stramat i vaderna, särskilt i den högra. Men det funkade, det kändes men det blev inte värre under rundan. Kände mig rätt pigg i kroppen, men tempot var rätt lågt så kanske inte så konstigt? Det blev 5 minuter varvat med 1 minut gång, på cykelvägarna runt Teleborgsskogen, det skymde snabbt och halva rundan i mörker och bitvis lite ishalka när solen gick ner. Hade Pegasus-skorna. 

Löpning/Gång Växjö, 5/1 minut. 10,17km, 5:17-tempo, 139mp 

Fredagen 11 februari, mulet på förmiddagen, strax innan lunch kom solen fram och det blev en fin eftermiddag, ett par plusgrader. 

På jobbet är det som det är men på fredagarna är det inte så långt kvar till några dagars vila. I dag var jag med inne vid hyveln, de sista 2 timmarna. Matade H2, det var länge sedan och jag hade glömt bort både knappar och sorteringen. Men efter någon timmer så lossnade det lite. Ett par timmar är kul men att stå där hela tiden skulle vara svårt. Framför allt så klarar jag inte av skiftkörning. Ja, vilken soppa det har blivit av allt. Hur ska det gå? På eftermiddagen till tandhygienisten, hon hittade inga hål, men var lite osäker på vissa röntgenbilder. Därefter till Spånen och en promenad i den vackra skogen. Isen hade till hälften lämnat sjön. I en brytningstid just nu. Men nuförtiden så kommer och går isen flera gånger varje "vinter". 

Moderaterna vill för övrigt att naturreservat som inte sköts ska kunna få sin status upphävd för att man därefter ska kunna gå in och hugga ner all skog där. Att man istället, kanske ska hitta andra ställen som har höga naturvärden och eventuellt göra dom områdena till naturreservat. Men det tar flera hundra år för att skapa en gammelskog. Att reservaten inte sköts beror i sin tur på att moderaterna vill dra in alla anslag som varit tänkta till just skötsel. Moderaterna vill kapitalisera allt som naturen har att bjuda på. Inget ska i deras grymma, hårda ekonomiska värld lämnas ifred. Det är irriterande att deras långa giriga fingrar aldrig får nog. Kan dom inte hålla sig till börsen och valutahandeln i stället och leka sina meningslösa lekar och spel där istället?

 Låt lite av vår fina natur sparas till kommande generationer. Jag tror inte att kommande generationers barn kommer att vara lyckliga över alla pengar?! 

Tänk vad fint dom ordnade för oss med alla dessa pengar och aktier? Så mycket pengar och välstånd som vi fått, men ingen natur eller miljö kvar som det går att använda alla dessa pengar till eller i. Ingenstans att åka för att njuta av vårt välstånd. För allt är exploaterat och fördärvat, de flesta av jordens alla arter har dött ut och kvar finns bara öken och förgiftad mark. Och en j-a massa pengar förstås. När all natur väl är borta och färdigexploaterad så hjälper inga utsläppsrätter i världen för att återskapa det vi en gång fördärvat och utrotat. Man kan inte med pengars hjälp återskapa något som är utrotat. Det är lika omöjligt som att åka bakåt i tiden och ändra på dessa förfärliga felbeslut som fattas just nu av våra gravt korrupta makthavare. Är det inte bättre att försöka rätta till nu istället för att bittert ångra oss när det väl är försent? Än finns det kanske lite tid kvar?    

Nils van der Pool, vilken idrottare, fantastisk att kunna leva upp till de väldigt högt ställda förväntningarna. Med ny världsrekordtid, 12:31, tog han i går sitt andra guld i detta OS. När en annan legend tog OS guld i samma sport 1988, Tomas Gustafson, slog han också världsrekord, 13:48 var det då, helt otroligt vilken skillnad, undrar vad det beror på? Måste vara materialet som utvecklats nått enormt, i första hand. Jag har svårt att tro att styrkan och konditionen skulle ha förbättrats så mycket. Nästan 9% förbättring.  

Lördagen 12 februari. En mulen morron runt nollan när jag startade dagens löpning runt 10-tiden. Rätt sega ben första halvan, sedan bättre känsla, men sista 2-3km så blev jag åter sliten särskilt sista km var jobbig, då sänkte jag farten. Bra underlag, hade de tunga Pegasus-skorna. Perfekta när det går sakta, men om man vill få till lite fart så är de inte samma respons. Bra luft, men en elak vind från sydväst som slet extra sista 3,5km i motvind och kalla vindar som svepte in från den numera isfria men kalla Växjösjön. 

Löpning/Gång Växjö, 6/1 minut. 15,4km, 5:15-tempo, 129mp.

Jag har haft som ett långsiktigt mål att en gång i tiden att jag ska göra mig överflödig på jobbet. Till slut så ska allt jag lärt mig vara överfört på andra så att jag själv kan göra nått helt annat. Detta mål har jag nästan sett som ett skämt men ändå har jag alltid haft den inställningen att om jag lär mig nått nytt som kan vara bra för andra i företaget att veta så vill jag del med mig av det så fort som möjligt. Nu har jag mer eller mindre helt lämnat ifrån mig alla ordinarie arbetsuppgifter. I skarven har jag börjat med lita andra uppgifter på andra sågverk i koncernen. Det känns både bra och dåligt att inte längre ha några dagliga uppgifter som måste göras. Jag har länge gått och funderat på andra saker som man skulle kunna göra i livet, men dessa saker kommer inte att ge mig några pengar, i alla fall inte på kort sikt. Det är alldeles för tidigt i livet att gå helt utan inkomst. Skulle bli extremt svårt att klara sig ända till pensionen redan nu. Kanske att det skulle gå men då måste jag lita på andra människors välvilja och det skulle kännas svårt att behöva be om hjälp till sin egen försörjning. Kanske att man skulle kunna ta tillfälliga jobb men vet inte om det skulle passa mig. Jag är lite för feg för att ta steget, men om man bara tänker rätt och verkligen vill nått så kommer det att lösa sig på nått sätt. Vi får se vad som händer i framtiden. 

3 pass löpning, fortsatt blandat med gång. Snöblaskigt väder.

En blöt och snöblaskig löpar-vecka, regnblandat snö under både tisdagens och torsdagens pass. Det är den tiden på året så inte nått konstigt med det. Men inför varje pass så hoppas men på bra underlag och pigga ben, så att man kan springa sig rejält trött. Tyvärr är det allt mer sällan som båda dessa saker sammanfaller, pigga ben kan det vara på tisdagspassen, och när det händer så är det perfekt med intervaller eller nån annan typ av fartpass. Men i tisdags så tillät inte underlaget någon fart, hade Adidas Boston 8 skorna, dessa har jag aldrig trivts med riktigt bra nån gång, nu när jag sprungit med alltmer dämpade skor de senaste åren så funkar de allt sämre. Hade dessa i tisdags och efter passet fick jag rejält stumma vader, så pass att det var precis så jag kunde genomföra torsdags-passet. Ska försöka hitta ett par skor som funkar på elljusspår, Saucony Speed är fantastiska men på grus håller de inte. Jag har redan förstört 2 par av dessa på grusunderlag. Det trycks upp småstenar i hälens mjuka sula, i krokodilmönstret. Det funkar om det kommer in nån enstaka sten men till slut blir det för mycket och då har dessa två par kollapsat och blivit helt sneda i sulan och jag har fått kasta 2 par. Tanken är att köra fartpassen i elljusspåren, men behöver andra skor för det. 

Restriktionerna ska tas bort nästa vecka, då börjar de flesta att leva som innan pandemin. För "naturlagen" ekonomin är det bra men det kommer inte vara så bra för klimatet. Det finns säkert ett rejält uppdämt behov av att resa av de som är vana vid det. Nu när det öppnas upp så kommer det åter ta fart i den för klimatet så dåliga reseindustrin. Som tur är så kan man ju köpa utsläppsrätter!? Precis som om klimatet bryr sig om något sådant? På vilket sätt kan olika ekonomiska dumheter kompensera för onödiga utsläpp? Klimatet har aldrig och kommer aldrig att bry sig om olika ekonomiska lösningar på människans enorma behov av släppa ut skadliga ämnen i naturen.

 Nä, det är tragiskt att vi inte kan lära oss något av den samlade vetenskapen. Det är bara när det passar våra egna behov och önskningar som vi lyssnar på den vetenskapliga expertisen. När de kommer med varningsklockor som bland annat inskränker på vår frihet att resa hur mycket som helst, var som helst, så slås dövörat till och så lever man precis som innan den stora klimatkrisen blev en sanning bland den stora allmänheten. 

Dessutom så flygs det med tomma plan i stora mängder, detta för att bolagen ska få fortsätta att flyga på vissa linjer, för att behålla sina "slottider". Även om inte en enda biljett sålts så flyger planen ändå. Lufthansa kommer flyga 18 000 plan denna vinter, oavsett hur många passagerare som finns ombord. Detta kan man inte lasta flygbolagen för men EU-politiker har hittills inte gjort något åt detta katastrofala system. Hur är det möjligt att man håller kvar ett system som gör det mer lönsamt att flyga med ett tomt plan i stället för att låta det stå kvar på backen? Det är så många olika små saker runt om i världen som är helt uppåt väggarna. Så många av de med makt som i verkligheten ger blanka f-n i klimatet. 

Men genom förbud och straff kommer det inte bli några varaktiga förändringar. Det vi genom åren vant oss vid när det kommer till alla bekvämligheter som det upptagna fossila bränslet gett oss, är inget vi hur som helst ger upp. Som så många gånger innan så kokar det ner till att vi hittills mest njutit av frukterna av allt gott som kommit av oljan, gasen och kolet. Nu borde vi städa upp och på nått sätt nyktra till men det är varken lätt eller roligt och ingen politiker eller annan makthavare vill komma med dessa tråkiga beslut och besked. Det gäller att hitta ett positivt sätt att se på sakernas tillstånd i vår värld. Det måste vara lätt att göra klimat-rätt. Det går att leva ett enklare liv för de flesta av oss, det har pandemin visat. För att minska och förhindra smittspridning har vi levt ett "mindre" liv och det har varit positivt för klimatet, tänk om vi kunde fortsätta med det? Kan man ha roligt utan att resa så mycket som vi gjort innan? 

 Söndagen 30 januari. En blåsig dag, gårdagens storm "Malik" drog in över Sverige i gårkväll, men våra trakter skonades, det var värre på västkusten och söderut, där blev det nerfallna träd och strömlöst för över 1000 hushåll. I dag var det mulet på förmiddagen sedan kom solen fram en del på eftermiddagen, runt 5-6 grader. På kvällen till Växjö, där blev det först, 3km löpning med D, sedan cirka 4km löp-styrka på egen hand, kändes okej, men benen som vanligt rätt sega efter lördags-löpningen. 

Måndagen 31 januari. En vacker dag, -6 på morronen, steg till nollan som mest. I dag var jag med upp till det av Vida nyinköpta verket i Vrigstad. Ett ställe där man är specialiserade på att göra råspontsluckor, det är nått som växer i Sverige och som gör byggandet lite snabbare. Det var första dagen för dom i Vidakostymen, så det var lite stökigt och rörigt med att få allt "datori" att fungera. Jag hade inte så mycket att bidra med på den fronten, så för min del kändes det lite överflödigt. Men det var intressant att se luck-tillverkningen och även hyvlarna, det verkar vara bra energi i organisationen. På kvällen blev det cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka hemma. Kändes okej i kroppen.  

Tisdagen 1 februari. En snöig dag, kom som mest precis när det var dags för löpning. Ett par minusgrader, vind från ost. En rätt lugn dag, började prata lite med en säljare under frukosten och det resulterade i en del sparade pengar åt företaget. Plastade av lite paket och kontrollerade samtidigt kvalitén, lite sådär med den saken, men vi får avvakta tills det är dags att hyvla. Kom även på en grej med Reman i Vislanda, men är inte säker på om det går att genomföra. 

På kvällen blev det bil upp till Spånen i snöfallet, det snöade ymnigt hela passet och precis när jag var färdig så slutade det. Det kom ungefär 5 cm under rundan. Efter 3 varv av 5 så blev det väldigt besvärligt med att se, glasögonen blev för blöta och när jag sprang utan var det väldigt svårt att se konturerna i det knaggliga spåret, sänkte farten lite, men det hade jag nog gjort ändå eftersom jag blev rätt sliten i benen, tror jag sprang och spände mig lite, eftersom det rådde stor osäkerhet med det snöiga underlaget. Blev 5 minuter varvat med 1 minut gång. Hade Adidas 8 skorna idag, känns tyvärr väldigt stumma. 

Löpning/Gång, 5/1 minut. Spånen. 10,65 km, 5:12-tempo, 137mp. 

Onsdagen 2 februari. Lite mer snö under natten, 3-4 minusgrader under dagen, nu ligger det cirka 5-10 cm snö, lite besvärligt att cykla till jobbet på morronen, men till lunch hade dom skottat bra. På jobbet trodde jag att det blev en bra sak gjord, att jag räddade lite VII-sort till bättre kvalité, 30*100 till 22*100 från Nössemark, men det kanske rinner ut i den berömda sanden ändå, kortvarig glädje i alla fall även om det faller in i glömskans papperskorg rätt snabbt. Annars lugnt, på jobbet, i väntans tider på att coronan ska släppa lite så det går att komma iväg lite igen. På kvällen blev det lite bål och överkroppsstyrka hemma, cirka 50 minuter, kändes okej i kroppen, lite stelt i ben och vader dock, efter gårdagens löpning. 

Torsdagen 3 februari. Mulet på förmiddagen och runt nollan på dagen. Efter lunch började det komma nederbörd, stilla och lugnt men tillräckligt för att blöta ner allt. Snöblandat regn. Bandade paket och kollade på sorteringen på 3 verk via datorn, blir inte samma som när man är på plats. På eftermiddagen kom vi på ett sätt att få bort bitar som blivit lite för korta i sågen, som tur var så var en läggare ledig, så det fanns plats att lägga ur dom på ett bra sätt. In till Växjö och där blev det efter lite tvekan, löpning. Har under dagen känt att det stramat en hel del i vänster-vaden, efter tisdagspasset, troligen en kombination av Adidas-skorna och det dåliga, snöunderlaget. Tejpade vaden och tog det lugnt, minskade till 4 minuters löpning varvat med 1 minut gång. Till min förvåning så funkade det, kände av vaden svagt men det blev inte värre under passet, snöblandat regn hela rundan, och blaskigt på cykelbanorna, efter halva passet var skorna mer eller mindre genomblöta. Farten blev modest, men är nöjd med att kunna genomföra passet trots allt. 

Löpning/Gång. 4/1 minut, 9,86km, 5:33-tempo, 126 mp.

Fredagen 4 februari. På morronen mulet och lätt regn som varade mer eller mindre hela dagen med små korta uppehåll. Runt 5 grader och snötäcket som varit några dagar försvann snabbt. På jobbet var det det lite strul med gårdagens lösta problem, nu var det en annan produkt som skulle köras och förutsättningarna ändrades lite och då slutade saker och ting att fungera, dessutom till Japan. Det finns inga som är så kinkiga och noggranna som Japaner, knappt något undgår deras kritiska blickar. Det blev några paket som kördes på chans, med Guds försyn och lite tur kanske vi klarar oss från reklamationer. Vi fick till slut ordning på saker och ting, tillsammans löste vi problemet och det är det bästa, när man kan fixa saker tillsammans. Efter en sen lunch så blev det sedan en promenad uppe i Spånen, blött och besvärligt i elljusspåret. Men på skogens lite mindre stigar var det lite torrare. Isen ligger fortfarande kvar men de kommande dagarna kommer den ansättas hårt och så småningom är den än en gång ett minne blott. Det är ingen ordning på vintrarna nuförtiden. 

Lördagen 5 februari. Mulet men uppehåll, ett par plusgrader och måttliga västvindar. Underlaget var bitvis isigt och halt under dagens runda, framför allt runt Södra Bergundasjön. Runt Växjösjön var det bättre, blev lite stram i vaderna men det höll hela rundan, kände mig pigg i kroppen idag och hade kanske kunnat trycka på lite hårdare, men som sagt, var lite försiktig för att spara på vaderna. Skön luft. Isen höll på att gå upp på båda sjöarna. Blev fortsatt löpning blandat med gång, 5/1 minut. 

Löpning/Gång 5/1 minut. Växjö. 15,4km, 5:20-tempo, 132mp.