Ja, förkylningen mer eller mindre över, men pulsen känns fortfarande lite för hög vid träning, men det kan lika gärna bero på att jag jämför med innan förkylningen och eftersom jag förmodligen tappat en hel del kondition så är nog inte formen bättre än vad pulsen visar just nu. I så fall så har jag tappat runt 10-15 sekunder i kilometer-tempo, det är rätt mycket under en så förhållandevis kort period.
Men det är bara att gilla läget och inte drabbas av panik, utan jag får sakta men säkert öka intensiteten under passen. Denna vecka har det varit 2 pass med lite högre fart. Dagens pass blev med väldigt hög puls i slutet på fartdelen, men å andra sidan så brukar det vara högre just på lördagar, det i kombo med sämre form drev upp maxpulsen till 173 under dagens pass. Så högt var det väldigt längesedan jag var under ett träningspass. Det är svårt med sikten också nu i det massiva mörkret, måste försöka fixa till linser igen som jag kan ha under regniga dagar.
Söndagen 17 november. Har känts okej under dagen, bara lite seg under förmiddagen. På kvällen blev det löpning i Växjö, delvis tillsammans med D. Bra väder för löpning, vindstilla och runt 5-6 grader. Nu är det mörkt redan strax efter klockan fyra på eftermiddagen.
5,46 km, 6:25-tempo, 110 mp, 49,4/50,6 balans. Pulsen mer mot det normal idag, lite högre än innan förkylning, men det kan bero på lite sämre form också.
Därefter cirka 12 minuters löpstyrka på rätt stumma ben efter gårdagens lite längre löpning, men det kändes ändå helt okej.
Måndagen 18 november. Bara lite lätt rethosta i natt, under dagen har det annars känts som vanligt i kroppen. På kvällen blev det ett gympass, inledde med 4km löpning på gymmatta, 7:03-tempo, 102mp, 148 kadens, 48,9/51,1 balans, lite segt i benen, kanske lördagens 15km som sitter kvar ännu?
Därefter cirka 30 minuters bål + överkropp, kändes också lite segt. Höll igång hela eftermiddagen på jobbet, i rörelse. brukar mest sitta framför datorn, eventuellt att det segade till det en aning?
Tisdagen 19 november. Har känts okej, bara lite lätt rethosta korta stunder. På kvällen blev det ett pass med lite korta fartinslag, 5 veckor har gått sedan förra fartpasset. Blev 5 stycken backintervaller på 340 meter, höjdskillnad på cirka 14 meter, enligt klockan. Blev väldigt jobbigt på varje intervall, fick ta cirka 45 sekunders ståvila efter varje och sedan cirka 1km lugnare löpning mellan varje intervall. Det kändes okej i kroppen, men inte riktigt den rätta känslan. Verkar som pulsen är svagt förhöjd också. runt 5-10 slag om jag jämför med liknande pass före förkylningen. medelfarten på intervallerna blev 3:52-tempo. Kändes bra i benen, mer andningen som begränsade idag.
Distans Ö Alvesta, inkl 5*340 meter backe. 10,27km, 4:22-tempo, 144mp, 51,3/48,7 balans.
Onsdagen 20 november, Har känts okej idag. På kvällen blev det först 4 km löpning på löpband. 10km/h, 107mp, 168 kadens, 50,4/49,6 balans. Lite sega ben efter gårdagen, annars okej känsla.
Därefter cirka 30 minuters Funkgym, utom ben, kändes okej i kroppen.
Torsdagen 21 november, Lite sliten i benen i dag, annars okej känsla i kroppen i övrigt. På kvällen blev det löpning, hade med mig pannlampa, tanken var upp till Hanaslöv och tillbaka, det blev en tung runda, kände med en gång att benen var rätt stumma. Ett massivt mörker i kombination med ett väldigt fint, knappt märkbart duggregn tillsammans med glasögon är inte bra för sikten. Det var svårt att se konturerna på marken bitvis. Har inte haft några linser på flera år då jag inte kan se på nära håll med dom. Kanske dags att skaffa progressiva linser nu. Då blir sådant här väder inget problem. Det går rätt långsamt på elljusspåren, dels för mörkret samt att det är rätt mjukt och bitvis rätt slirigt. Samtidigt är det mjuka underlaget skonsamt för fotlederna, bara att man måste tänka bort tempot och istället gå efter puls och känsla, när jag väl kom ut på asfalten de sista 2 km så var det en rätt skön känsla då det åter svarade i frånskjutet.
Kuperad distans Gymmet-Hana. 11km, 4:43-tempo, 141 mp, 51,2/48,8 balans.
Fredagen 22 november. Har känts okej idag. På seneftermiddagen blev det ett pass löpning på gymmatta, 4km, 7:37-tempo. 104mp, 148 kadens, 49,6/50,4 balans. Kändes okej i benen.
Lördagen 23 november. Blev 2,5 öl + 2 snapsar Fireball igår, något mer alkohol än vanligt. Kändes ändå okej i kroppen på morronen. Idag sprang jag helt utan att titta på klockan. Tanken var lugnt och stilla första 11km sedan lite mer fartbetonat runt Växjösjön. Det kändes helt okej i kroppen men känslan var att pulsen var hög trots låg fart, som den brukar på lördagar, och när jag tittar på passet efteråt så bekräftades det. Tröskeldelen inleddes lugnt men allteftersom ökade jag lite. Men eftersom pulsen var så hög så räckte tempot "bara" till 4:20 i snitt under själva fartdelen. Jag är inte snabbare än så här just nu. Det är tydligt att förkylningen ändrade rejält. Får vi se om det åter går att komma tillbaka till samma form som innan den kom.
Distans Växjö, inkl 3km tröskel. 15,35km, 4:46-tempo, 145 mp, 50,2/49,8 balans.
lördag 23 november 2019
lördag 16 november 2019
Förkylningen bättre, men fortsatt tungt och lite för hög puls vid löpning.
Känner inte mig förkyld längre men jag har varit tröttare än normalt under veckan och vid träning och framförallt löpning så är det inte den rätta känslan ännu. Pulsen blir lätt lite för hög och det känns som om det finns kvar nått i kroppen som inte borde vara där. Men ändå bättre känsla och fart jämfört med förra veckans pass, så det går sakta åt rätt håll. Tisdagens pass var nog det bästa för denna veckan, pulsen var hög men det kändes som om jag blåste ur kroppen rejält, kanske därför som jag sedan var så massivt trött under torsdagen. Att det kom två dagar efteråt? Ja, ibland letar man efter förklaringar som kanske är lite långsökta. Det känns ändå bra att vara i nått så när normala träningsrutiner igen.
Söndagen 10 november. Har känts lite bättre idag. På kvällen blev det rätt lugn löpning, delvis med D. Bättre känsla idag, även om pulsen var lite högre än normalt. Bara 2 grader och mulet, ingen vind, men det kom en liten hagelskur mitt i rundan, mörkret är massivt nu. 5,81km, 6:54-tempo, 112mp, 49,8/50,2 balans.
Därefter cirka 12 minuters benstyrka, kändes okej i benen, blev lite trött sista minuterna.
Måndagen 11 november. Har känts som igår, inte helt återställd, även om det nästan bara märks vid träning och på morronen. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, 6:37-tempo, 110mp, 149 kadens, 49,5/50,5 balans. Kändes okej i benen, pulsen något hög.
Därefter cirka 45 minuters styrka, hela kroppen, kändes okej men pulsen lite högre än vanligt.
Tisdagen 12 november. Har känts lite bättre idag. På kvällen blev det löpning i mörkret. Blev västra sidan av Alvesta, rätt flackt på asfalterade cykelvägar. Inte samma känsla och låga puls som innan förkylningen men bättre känsla i ben och kropp än förra veckan. Första halvan var med lite lägre ansträngning, sista halvan blev med hög puls och rätt ansträngande men det kändes inte så jobbigt som pulsen visade, behövde inte använda 3-taktsandningen trots den höga pulsen.
Distans V:a Alvesta. 10,32km, 4:28-tempo, 152mp, 50,5/49,5 balans. 67 h recovery
Onsdagen 13 november. Har känts okej idag, lite sliten efter gårdagens lite tuffare löpning. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4 km, 6:58-tempo, 105mp, 149 kadens, 49/51 balans. Lite sliten i benen men annars okej, pulsen lägre än förra gången. Kanske något hög fortfarande.
Därefter cirka 20 minuters Funkgym, kändes okej.
Torsdagen 14 november. I går kväll kände jag mig lite sliten och frusen, nästan som det var nått på gång igen, svettades en del i natt. Men sov okej. På morronen vaknade jag väldigt trött och det har varit väldigt segt under dagen. Varit väldigt trött hela dagen. Brukar släppa under dagarna men idag satt det i ända till kvällens löpning. Det kändes bra i benen under löpningen men pulsen är fortsatt hög jämfört med innan förkylningen, tempot rätt lågt också. Andningen blir inte speciellt ansträngd trots hög puls, i vanliga fall när jag är uppe runt 155-160 i puls så måste jag använda 3-takts-andningen. Men inte nu, om det är dålig form eller om förkylningen fortfarande finns kvar får tiden utvisa. Bara att göra ett pass i taget. Annars var det okej känsla. Hade tänkt upp till Hanaslöv, men kommunen har fortfarande inte lagat ljusen efter Spånens badplats, så jag fick vända och springa ett varv i Spånens kuperade slinga, det gick tungt och sakta idag, 5:00-tempo och en puls runt 160 slag.
Distans Ö Alvesta + Spånen, 9,95km, 4:38-tempo, 149mp, 51,2/48,8 balans. 46h recovery.
Fredagen 15 november, Åter lite bättre känsla idag, jämfört med igår. På eftermiddagen blev lite löpning på gymmatta, 4km, 6:55-tempo, 103 mp, 148 kadens, 50,3/49,7 balans. Rätt så sega ben idag, märktes att gårdagens löpning satt i benen. Pulsen lite lägre än innan bara några slag över det normala.
Lördagen 16 november. Kändes okej i kroppen inför dagens pass. Blev 15km idag, det första lite längre passet på 5 veckor. Pulsen var fortsatt lite högre än normalt och farten lite långsammare men ändå bättre känsla idag jämfört med förra lördagen. Svårt och veta on det är så mycket försämrad form eller om det fortfarande sitter kvar nått i kroppen efter den segdragna förkylningen. Helt okej väder, runt 7 grader, mulet och lite ostliga vindar, rätt blött och bitvis lite mjukt i spåren runt Södra Bergundasjön. Distans Växjö, 15,35km, 4:48-tempo, 144mp, 50,9/49,1 balans
Söndagen 10 november. Har känts lite bättre idag. På kvällen blev det rätt lugn löpning, delvis med D. Bättre känsla idag, även om pulsen var lite högre än normalt. Bara 2 grader och mulet, ingen vind, men det kom en liten hagelskur mitt i rundan, mörkret är massivt nu. 5,81km, 6:54-tempo, 112mp, 49,8/50,2 balans.
Därefter cirka 12 minuters benstyrka, kändes okej i benen, blev lite trött sista minuterna.
Måndagen 11 november. Har känts som igår, inte helt återställd, även om det nästan bara märks vid träning och på morronen. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, 6:37-tempo, 110mp, 149 kadens, 49,5/50,5 balans. Kändes okej i benen, pulsen något hög.
Därefter cirka 45 minuters styrka, hela kroppen, kändes okej men pulsen lite högre än vanligt.
Tisdagen 12 november. Har känts lite bättre idag. På kvällen blev det löpning i mörkret. Blev västra sidan av Alvesta, rätt flackt på asfalterade cykelvägar. Inte samma känsla och låga puls som innan förkylningen men bättre känsla i ben och kropp än förra veckan. Första halvan var med lite lägre ansträngning, sista halvan blev med hög puls och rätt ansträngande men det kändes inte så jobbigt som pulsen visade, behövde inte använda 3-taktsandningen trots den höga pulsen.
Distans V:a Alvesta. 10,32km, 4:28-tempo, 152mp, 50,5/49,5 balans. 67 h recovery
Onsdagen 13 november. Har känts okej idag, lite sliten efter gårdagens lite tuffare löpning. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4 km, 6:58-tempo, 105mp, 149 kadens, 49/51 balans. Lite sliten i benen men annars okej, pulsen lägre än förra gången. Kanske något hög fortfarande.
Därefter cirka 20 minuters Funkgym, kändes okej.
Torsdagen 14 november. I går kväll kände jag mig lite sliten och frusen, nästan som det var nått på gång igen, svettades en del i natt. Men sov okej. På morronen vaknade jag väldigt trött och det har varit väldigt segt under dagen. Varit väldigt trött hela dagen. Brukar släppa under dagarna men idag satt det i ända till kvällens löpning. Det kändes bra i benen under löpningen men pulsen är fortsatt hög jämfört med innan förkylningen, tempot rätt lågt också. Andningen blir inte speciellt ansträngd trots hög puls, i vanliga fall när jag är uppe runt 155-160 i puls så måste jag använda 3-takts-andningen. Men inte nu, om det är dålig form eller om förkylningen fortfarande finns kvar får tiden utvisa. Bara att göra ett pass i taget. Annars var det okej känsla. Hade tänkt upp till Hanaslöv, men kommunen har fortfarande inte lagat ljusen efter Spånens badplats, så jag fick vända och springa ett varv i Spånens kuperade slinga, det gick tungt och sakta idag, 5:00-tempo och en puls runt 160 slag.
Distans Ö Alvesta + Spånen, 9,95km, 4:38-tempo, 149mp, 51,2/48,8 balans. 46h recovery.
Fredagen 15 november, Åter lite bättre känsla idag, jämfört med igår. På eftermiddagen blev lite löpning på gymmatta, 4km, 6:55-tempo, 103 mp, 148 kadens, 50,3/49,7 balans. Rätt så sega ben idag, märktes att gårdagens löpning satt i benen. Pulsen lite lägre än innan bara några slag över det normala.
Lördagen 16 november. Kändes okej i kroppen inför dagens pass. Blev 15km idag, det första lite längre passet på 5 veckor. Pulsen var fortsatt lite högre än normalt och farten lite långsammare men ändå bättre känsla idag jämfört med förra lördagen. Svårt och veta on det är så mycket försämrad form eller om det fortfarande sitter kvar nått i kroppen efter den segdragna förkylningen. Helt okej väder, runt 7 grader, mulet och lite ostliga vindar, rätt blött och bitvis lite mjukt i spåren runt Södra Bergundasjön. Distans Växjö, 15,35km, 4:48-tempo, 144mp, 50,9/49,1 balans
lördag 9 november 2019
Förkylningen bättre men pulsen fortsatt hög och tung känsla vid träning.
Förkylningen är bättre men det sitter fortfarande kvar något i kroppen, känner det främst på mornarna och när jag tränar. Pulsen är högre än normalt och jag har inte den rätta känslan eller kraften i kroppen när jag tränar. Tycker mig känna igen detta från förkylningar tidigare genom åren. Att det i bland tar lång tid efter en förkylning innan kroppen åter normaliseras vid träning. Under dagarna så känns det nästan som vanligt och jag har inte längre någon hosta eller huvudvärk.
Söndagen 3 november. Vaknade utan huvudvärk och det vat bara lite hostigt i går kväll och natt. Regnat hela dagen och riktigt höstväder. Det mörknade redan vid 16-tiden idag. På kvällen blev det ett pass löpning, delvis med D. Första rundan i mörker denna säsongen. När jag sprang ensam de sista km så blev det med lågt tempo och rätt hög puls. Känns att det inte är återställt ännu. Även lätt träningsvärk i låren efter gårdagens löpning.
Distans Växjö, 5km, 6:54-tempo, 114mp, 49,9/50,1 balans.
Därefter cirka 10 minuter löpskolning på rätt stumma och sega ben.
Måndagen 4 november, inte så mycket hosta men har känt mig lite små-seg under dagen. På kvällen blev det först ett pass löpning på gymmatta, 4km, 5:45-tempo, 115mp, 149 kadens, 49,8/50,2 balans. Kändes lite segt och pulsen 10-15 slag över normalt.
Därefter cirka 40 minuters styrka för hela kroppen, lite segt vissa övningar annars okej, pulsen rätt hög här också.
Tisdagen 5 november. Inte den rätta känslan i kroppen, lite småseg och frusen under dagarna, hostade lite i natt. På kvällen blev det löpning utomhus. Blev en tung runda, relativt lågt tempo men hög puls och rätt ansträngt. Det kändes som medelfarten var runt 4:20 men tempot var runt 4:50 idag. Så förkylningen har inte lämnat kroppen ännu.
Distans Ö Alvesta. 7,55km, 4:47-tempo, 144mp, 50,4/49,6 balans.
Onsdagen 6 november. Lite bättre känsla idag. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, inledde lugnt som vanligt och pulsen fortfarande cirka 10 slag över normalt. sista 2 km ökade jag rätt rejält. 5:25-tempo, 120mp, 158 kadens, 50,4/49,6 balans.
Därefter cirka 15 minuters Funkgym, kändes okej, pulsen dock rätt hög.
Torsdagen 7 november. Det känns på mornarna att förkylningen inte släppt helt, under dagarna är det helt okej. Men träningspassen är inte som dom brukar. Pulsen är fortsatt hög i jämförelse med normalt. Känslan under inledningen av dagens pass var att det började gå mot mer normal puls och fart men redan efter 2-3km så var pulsen hög och det blev rätt ansträngt trots relativt låg fart. Känner igen det här från tidigare förkylningar, det brukar vara högre puls någon/några veckor efter lite kraftigare förkylningar.
Distans SV Alvesta, 8,7km, 4:40-tempo, 148mp, 51/49 balans.
Fredagen 8 november. Har känts okej i kroppen under dagen bara på morronen som det fortfarande är lite trögt med systemet. På eftermiddagen blev löpning på gymmatta, 4km, 6:32-tempo, 111mp, 149 kadens, 49,7/50,3 balans. Kändes helt okej i ben och kropp men pulsen fortsatt lite högre än vanligt, sista km blev lite jobbigare än de övriga.
Lördagen 9 november. Okej känsla på morronen. Men efter någon kilometer på dagens runda så blev pulsen hög och benen kändes rätt tunga. det är något som fortfarande är kvar i kroppen, det märks under träning, det är inte den rätta känslan ännu under träningspassen. Regnigt och blött men ingen vind, runt 4-5 grader. Hade först tänkt 15km, men kände efter 6-7km att det inte var någon större mening med det idag. Kändes okej i ben och fötter även om det går tungt och relativt sakta just nu. Distans Växjö, 11,64km, 4:58-tempo, 145mp. 50,3/49,7 balans.
Söndagen 3 november. Vaknade utan huvudvärk och det vat bara lite hostigt i går kväll och natt. Regnat hela dagen och riktigt höstväder. Det mörknade redan vid 16-tiden idag. På kvällen blev det ett pass löpning, delvis med D. Första rundan i mörker denna säsongen. När jag sprang ensam de sista km så blev det med lågt tempo och rätt hög puls. Känns att det inte är återställt ännu. Även lätt träningsvärk i låren efter gårdagens löpning.
Distans Växjö, 5km, 6:54-tempo, 114mp, 49,9/50,1 balans.
Därefter cirka 10 minuter löpskolning på rätt stumma och sega ben.
Måndagen 4 november, inte så mycket hosta men har känt mig lite små-seg under dagen. På kvällen blev det först ett pass löpning på gymmatta, 4km, 5:45-tempo, 115mp, 149 kadens, 49,8/50,2 balans. Kändes lite segt och pulsen 10-15 slag över normalt.
Därefter cirka 40 minuters styrka för hela kroppen, lite segt vissa övningar annars okej, pulsen rätt hög här också.
Tisdagen 5 november. Inte den rätta känslan i kroppen, lite småseg och frusen under dagarna, hostade lite i natt. På kvällen blev det löpning utomhus. Blev en tung runda, relativt lågt tempo men hög puls och rätt ansträngt. Det kändes som medelfarten var runt 4:20 men tempot var runt 4:50 idag. Så förkylningen har inte lämnat kroppen ännu.
Distans Ö Alvesta. 7,55km, 4:47-tempo, 144mp, 50,4/49,6 balans.
Onsdagen 6 november. Lite bättre känsla idag. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, inledde lugnt som vanligt och pulsen fortfarande cirka 10 slag över normalt. sista 2 km ökade jag rätt rejält. 5:25-tempo, 120mp, 158 kadens, 50,4/49,6 balans.
Därefter cirka 15 minuters Funkgym, kändes okej, pulsen dock rätt hög.
Torsdagen 7 november. Det känns på mornarna att förkylningen inte släppt helt, under dagarna är det helt okej. Men träningspassen är inte som dom brukar. Pulsen är fortsatt hög i jämförelse med normalt. Känslan under inledningen av dagens pass var att det började gå mot mer normal puls och fart men redan efter 2-3km så var pulsen hög och det blev rätt ansträngt trots relativt låg fart. Känner igen det här från tidigare förkylningar, det brukar vara högre puls någon/några veckor efter lite kraftigare förkylningar.
Distans SV Alvesta, 8,7km, 4:40-tempo, 148mp, 51/49 balans.
Fredagen 8 november. Har känts okej i kroppen under dagen bara på morronen som det fortfarande är lite trögt med systemet. På eftermiddagen blev löpning på gymmatta, 4km, 6:32-tempo, 111mp, 149 kadens, 49,7/50,3 balans. Kändes helt okej i ben och kropp men pulsen fortsatt lite högre än vanligt, sista km blev lite jobbigare än de övriga.
Lördagen 9 november. Okej känsla på morronen. Men efter någon kilometer på dagens runda så blev pulsen hög och benen kändes rätt tunga. det är något som fortfarande är kvar i kroppen, det märks under träning, det är inte den rätta känslan ännu under träningspassen. Regnigt och blött men ingen vind, runt 4-5 grader. Hade först tänkt 15km, men kände efter 6-7km att det inte var någon större mening med det idag. Kändes okej i ben och fötter även om det går tungt och relativt sakta just nu. Distans Växjö, 11,64km, 4:58-tempo, 145mp. 50,3/49,7 balans.
lördag 2 november 2019
Fortsatt förkyld och hostig, 1 pass "riktig" löpning.
Det känns nästan som om jag fått 2 förkylningar på en gång, att den andra kom några dagar efter den första, men jag har ingen aning om det ens är möjligt? I vilket fall, när jag trodde att det var på väg att släppa i slutet på förra veckan så började jag att hosta i stället. Mest om nätterna, rejäla attacker hela veckan som gått. Jag har ändå kunnat sova men inte som jag brukar. På mornarna har jag vaknat med rejäl huvudvärk och det har sedan tagit nästan hela förmiddagen innan det börjat släppa.
Jag har bara tränat ett fåtal pass och de passen har varit väldigt lugna, knappt blivit svettig.
I dag kändes det ändå tillräckligt bra för att våga testa på lite riktig löpning igen. Det var skönt att äntligen komma ut på lite löpning igen. man varken tänker på eller uppskattar tillräckligt mycket när man är utan förkylningar. Det tas för givet och när man väl ramlar dit så vill man inget annat än att bli frisk så fort som möjligt. Men att få en förkylning att gå över snabbare är inte möjligt. Det tar sin tid och det man kan göra är att lindra symptomen.
Söndagen 27 oktober. Inte helt bra i kroppen, känner av förkylning rätt mycket, framför allt hostan, som kommer i attacker och då gör det ont i halsen vilket gör att det inte går att hosta ordentligt. Men det gör inte ont annars bara vid hosta och sov helt okej på väldigt länge. Tack vare D, som pysslade om mig i natt. Tanken var en promenad runt Växjösjön på eftermiddagen, men det blev Trummen runt i stället. Det var nog lika bra att det inte blev mer än så idag. Kyliga vindar från väst, runt 5-6 grader men inget regn under undan.
Måndagen 28 oktober. Bättre idag, men det är fortfarande svårt att hosta när attackerna kommer, inte så täppt på morronen och sov okej. På kvällen blev det ett pass på gymmet. Inledde med 3km löpning på gymmatta, 7:32-tempo, 105mp, 147 kadens. 50,3/49,7 balans. Rätt så sega ben, inte så konstigt.
Därefter cirka 35 minuters lätt styrka hela kroppen, segt men ändå helt okej känsla. Kändes mjukt i kroppen efter 4 dagars vila.
Tisdagen 29 oktober. Som i går ungefär, men natten till idag, lite innan midnatt så fick jag en cirka 20 minuter lång hostattack. Det var inget vidare och det var svårt att somna igen då halsen verkligen blev öm och svidande efter konstant hostande så länge. På morronen hade jag huvudvärk och kände mig inte så pigg. Men gick till jobbet ändå, funkade okej, men segt under förmiddagen. På kvällen blev det en rask promenad uppe vid Spånen och stallet, cirka 3km, tillsammans med dottern. Rätt så hostig så fort jag anstränger mig något extra. Bitvis hyfsat pigg i kroppen, men det går i vågor för lite senare så känner jag mig lite seg i stället.
Onsdagen 30 oktober. Kändes okej i går kväll, men natten var inget vidare. 3-4 rejäla hostattacker under natten. Kände mig väldigt trött och med huvudvärk på morronen, lyckades sova 30 minuter längre än vanligt på morronen, men totalt blev det nog inte så mycket sömn i natt. Hostan börjar så fort jag lägger mig ner. Det kliar i halsen och det tvinagr fram hosta, även om det inte finns knappt något att hosta upp. Brukar hålla på i 15-20 minuter och efteråt är man alldeles slut i både kropp och knopp och det svider och drar i halsen. Gick till jobbet. Var rätt trött bitvis under dagen. På kvällen blev en promenad uppe vid Spånen. Kunde gå en liten stund i skogen innan mörkret blev för tungt och massivt för att kunna se stigarna. Resten av promenaden på elljusspåret. Kändes okej i kroppen. Provade springa ett hundratal meter några gånger. Kändes okej även om det kom lite hosta rätt snabbt efteråt. Hade vanliga kläder och skor så det blev lite kantigt i löpningen.
Torsdagen 31 oktober. Okej i går kväll, under natten kom det en rejäl host-attack vid 3-tiden, hade huvudvärk efter det och precis när jag gick upp var det massivt. Släppte under dagen och på eftermiddagen kändes det knappt, inte så hostig under dagen. På kvällen blev löpning på gymmatta i dryga 20 minuter, 3,1km, 6:45-tempo, 110mp, 149 kadens, 49,3/507 balans. Kändes okej i benen.
Därefter cirka 30 minuters styrka, hela kroppen med lätt belastning, kändes okej.
Fredagen 1 november. Okej gårdags-kväll, men på natten kom det åter en hostattack runt 00:30-tiden, varade i ungefär 20 minuter, kunde somna igen men vaknade åter med huvudvärk och förmiddagen var rätt jobbig. Ingen träning idag heller.
Lördagen 2 november. Vaknade utan huvudvärk idag, det var som en befrielse. Lite senare på förmiddagen blev det ett pass löpning. Det första utomhus på nästan 2 veckor. Jag är inte helt återställd från förkylningen så det blev ett lugnt pass. Sprang totalt 8km idag, Men bara 1 km åt gången, sedan varvade jag med cirka 1 minutes gå-vila mellan varje km. I gångpartierna var det lite hostigt. Under löpdelarna så kändes det okej även om det inte var den rätta kraften och känslan. Men ändå skönt att få röra på sig lite igen och att få bli lite svettig och trött av träning. det känns som om det var längesedan.
Distans Växjö. inkl lite gång. 8,9km, 5:18-tempo. 136mp, 50,7/49,3 balans.
Jag har bara tränat ett fåtal pass och de passen har varit väldigt lugna, knappt blivit svettig.
I dag kändes det ändå tillräckligt bra för att våga testa på lite riktig löpning igen. Det var skönt att äntligen komma ut på lite löpning igen. man varken tänker på eller uppskattar tillräckligt mycket när man är utan förkylningar. Det tas för givet och när man väl ramlar dit så vill man inget annat än att bli frisk så fort som möjligt. Men att få en förkylning att gå över snabbare är inte möjligt. Det tar sin tid och det man kan göra är att lindra symptomen.
Söndagen 27 oktober. Inte helt bra i kroppen, känner av förkylning rätt mycket, framför allt hostan, som kommer i attacker och då gör det ont i halsen vilket gör att det inte går att hosta ordentligt. Men det gör inte ont annars bara vid hosta och sov helt okej på väldigt länge. Tack vare D, som pysslade om mig i natt. Tanken var en promenad runt Växjösjön på eftermiddagen, men det blev Trummen runt i stället. Det var nog lika bra att det inte blev mer än så idag. Kyliga vindar från väst, runt 5-6 grader men inget regn under undan.
Måndagen 28 oktober. Bättre idag, men det är fortfarande svårt att hosta när attackerna kommer, inte så täppt på morronen och sov okej. På kvällen blev det ett pass på gymmet. Inledde med 3km löpning på gymmatta, 7:32-tempo, 105mp, 147 kadens. 50,3/49,7 balans. Rätt så sega ben, inte så konstigt.
Därefter cirka 35 minuters lätt styrka hela kroppen, segt men ändå helt okej känsla. Kändes mjukt i kroppen efter 4 dagars vila.
Tisdagen 29 oktober. Som i går ungefär, men natten till idag, lite innan midnatt så fick jag en cirka 20 minuter lång hostattack. Det var inget vidare och det var svårt att somna igen då halsen verkligen blev öm och svidande efter konstant hostande så länge. På morronen hade jag huvudvärk och kände mig inte så pigg. Men gick till jobbet ändå, funkade okej, men segt under förmiddagen. På kvällen blev det en rask promenad uppe vid Spånen och stallet, cirka 3km, tillsammans med dottern. Rätt så hostig så fort jag anstränger mig något extra. Bitvis hyfsat pigg i kroppen, men det går i vågor för lite senare så känner jag mig lite seg i stället.
Onsdagen 30 oktober. Kändes okej i går kväll, men natten var inget vidare. 3-4 rejäla hostattacker under natten. Kände mig väldigt trött och med huvudvärk på morronen, lyckades sova 30 minuter längre än vanligt på morronen, men totalt blev det nog inte så mycket sömn i natt. Hostan börjar så fort jag lägger mig ner. Det kliar i halsen och det tvinagr fram hosta, även om det inte finns knappt något att hosta upp. Brukar hålla på i 15-20 minuter och efteråt är man alldeles slut i både kropp och knopp och det svider och drar i halsen. Gick till jobbet. Var rätt trött bitvis under dagen. På kvällen blev en promenad uppe vid Spånen. Kunde gå en liten stund i skogen innan mörkret blev för tungt och massivt för att kunna se stigarna. Resten av promenaden på elljusspåret. Kändes okej i kroppen. Provade springa ett hundratal meter några gånger. Kändes okej även om det kom lite hosta rätt snabbt efteråt. Hade vanliga kläder och skor så det blev lite kantigt i löpningen.
Torsdagen 31 oktober. Okej i går kväll, under natten kom det en rejäl host-attack vid 3-tiden, hade huvudvärk efter det och precis när jag gick upp var det massivt. Släppte under dagen och på eftermiddagen kändes det knappt, inte så hostig under dagen. På kvällen blev löpning på gymmatta i dryga 20 minuter, 3,1km, 6:45-tempo, 110mp, 149 kadens, 49,3/507 balans. Kändes okej i benen.
Därefter cirka 30 minuters styrka, hela kroppen med lätt belastning, kändes okej.
Fredagen 1 november. Okej gårdags-kväll, men på natten kom det åter en hostattack runt 00:30-tiden, varade i ungefär 20 minuter, kunde somna igen men vaknade åter med huvudvärk och förmiddagen var rätt jobbig. Ingen träning idag heller.
Lördagen 2 november. Vaknade utan huvudvärk idag, det var som en befrielse. Lite senare på förmiddagen blev det ett pass löpning. Det första utomhus på nästan 2 veckor. Jag är inte helt återställd från förkylningen så det blev ett lugnt pass. Sprang totalt 8km idag, Men bara 1 km åt gången, sedan varvade jag med cirka 1 minutes gå-vila mellan varje km. I gångpartierna var det lite hostigt. Under löpdelarna så kändes det okej även om det inte var den rätta kraften och känslan. Men ändå skönt att få röra på sig lite igen och att få bli lite svettig och trött av träning. det känns som om det var längesedan.
Distans Växjö. inkl lite gång. 8,9km, 5:18-tempo. 136mp, 50,7/49,3 balans.
lördag 26 oktober 2019
Den snart 5-åriga träningsviten bruten. Rejält förkyld vecka.
Exakt en vecka innan 5-års dagen av "någon form av daglig konditionsträning i minst 20 minuter" så gick det inte längre att upprätthålla sviten, det har varit en del hinder genom åren men denna gången blev en förkylning ett hinder som blev för högt. Om jag hade varit tvungen att träna i torsdags för att inte bli uppäten av ett lejon eller liknande så hade jag kanske klarat av det men troligtvis hade jag mått rejält dåligt dagen efter. Jag trodde att jag skulle vara mer besviken när väl denna till slut oundvikliga dag kom men på nått sätt känns det befriande!
Det finns ingen i min omgivning som pressat mig till detta, utan det har helt varit en grej som kommit från mig själv, snarare tvärtom, de har i stället ibland nästan varit irriterade över att jag valt träning i stället för att vara social eller något annat liknande.
Det var nog egentligen runt ett-årsdagen som jag började ta det mer seriöst. Det blev som ett outtalat måste att bibehålla sviten.
Det finns ingen annan att jämföra sig med vad gäller en sådan här "grej" för jag har ju själv definierat var som är minsta möjliga dagliga konditionsträning, jag satte gränsen vid 20 minuter, för mig har det varit en gräns då jag alltid hinner bli svettig, sedan har det varit pass som varit väldigt lugna genom åren då jag inte mått så bra men det har i varje fall alla dagar genomförts och alla gånger har jag blivit åtminstone lite svettig.
Jag tror att kroppen bara mår bra av daglig träning, då får man sin kroppsliga inre dusch och håller systemet så rent det bara går. Att det förr eller senare dyker upp förkylningar eller andra saker som sätter tillfälliga stopp är inget konstigt, det ingår i människans liv. Om man ska leva helt utan att drabbas av förkylningar och liknande så måste man avskärma sig helt och i princip leva helt isolerat från andra människor.
Nu tog denna svit slut och det är dags att gå vidare mot nya outtalade mål, vad de ska handla om vet jag inte än, först vill jag bli frisk från denna kraftiga förkylning och så sakteliga komma igång igen.
För mig är träningen något av det mest centrala i livet, jag behöver det både för kropp och själ.
Under uppväxten så var jag ofta sjuk, jag har gått igenom både lunginflammationer och flertaliga halsflusser genom åren. Dessutom så slarvade jag med penicillinet under dessa perioder så det blev återkommande perioder med sjukdom. Jag var nästintill undernärd när jag var i 15-års åldern och hade ett stort sockerberoende. Tränade en del fotboll och levde ett rörligt liv men var ingen träningsprodukt. Höll aldrig på med löpning under den tiden. Sprang gjorde jag men inte om det inte fanns en boll av något slag inblandad.
Sen när jag gjorde lumpen så blev det lite mer struktur på träningen, mycket löpning i grupp och ändlösa marscher stärkte upp konditionen, att vi jämnt led brist på mat gjorde att man höll låg vikt också.
När det sedan var dags för plutonsmästerskap i 10km löpning framåt slutet av tjänstgöringen så var jag utan att ha en aning om det blivit riktigt bra på att springa. Under det loppet var vi fram till halva loppet 4-5 man som turades om att dra, jag visste att vi skulle springa en mil men hade ingen känsla av hur långt det var eller var kilometer-tider innebar. Det jag minns var att vi sprang på hyfsat hårt men utan att gå på max. Efter ungefär halva loppet kom en cirka 4-500 meter lång uppförsbacke. Jag körde på i vad jag tyckte var lagom tempo uppför backen. När jag vände mig om för se vad de andra höll på med så hade de kroknat allihopa. Därefter sprang jag ensam resten av sträckan. Jag klockades på 40:06. Det var en skön känsla under det loppet, att aldrig känna sig riktigt trött. Den fina känslan har jag bara haft ett fåtal gånger efter det loppet.
För mig har träning och löpning funnits med i livet på helt olika nivåer och ansträngningsgrader. Det var löpningen som tog mig ur en svår psykos och depression 1992, innan jag började springa så hade jag 7-8 månader av tung medicinering som bara drev mig allt djupare ner i depression. Då kom löpningen som en räddande vän och tog mig ur medicinernas träsk.
Jag säger inte att mediciner inte är bra men det beror på när och hur de används. När jag var i den akuta psykosfasen var de livsavgörande för att få min kropp att lugna ner sig efter att ha rusat på högvarv i flera veckor. Men när jag sedan skulle tillbaka till verkligheten så gjorde medicinering allt mindre nytta. Det var först när jag åter började springa som knoppen också ville vara med igen. Då kunde jag riktigt känna hur löpning drog mig upp ur den akuta depressionen som så ofta kommer i spåren av en psykos.
Jag har sedan dess mer eller mindre regelbundet sprungit. Mellan 25-40 års åldern som ett komplement och grundunderlag för innebandyspel. Därefter alltmer seriöst och lite för intensivt. Men mitt löpsteg var inte så bra, landade alldeles för mycket på hälarna och hade svårt att springa mer än 10 km i sträck, sedan kom det smärtor och känningar i framför allt knä.
Jag ställde om steget och efter något halvår så satt det i ryggmärgen, men det kostade på för jag fick problem med vaderna. Det var i samma veva som Born to Run kom ut och jag blev helt såld på den idéen. Jag skaffade Five-fingers och platta odämpade skor. Dessa hjälpte till och skyndade på omställningen. Men problemet är att man måste vara väldigt fysiskt stark i underben och fötter för att komma igenom en sådan här omställning. Det var inte jag, mitt stora problem var att jag hade bra kondition och kunde hålla på relativt länge utan att bli trött men eftersom mina ben och fotmuskler för löpning med barfotaskor var kraftigt underutvecklade så blev det nästan med en gång stora problem. Det var mest bristningar i vaderna samt en stressfraktur i en led i mellanfoten som var de största problemen. Sedan tror jag att mina vrister är väldigt mycket stelare än normala människor. Detta beror i sin tur på väldigt mycket stukningar och vrickningar genom åren med innebandy. Så här i backspegelns klara sken så inser jag att det hade behövts betydligt mjukare övergång, samt att mina fötter var för slitna för att kunna klara av så tunna skor som rekommenderades för att få till en bra omställning. Numera springer jag i Adidas Boston skor. En mittemellan dämpad sko som passar mina fötter helt okej. Jag har dock väldig svårt att springa längre än 17-18 km, efter det så kommer det mycket känningar i fötter och vrister. det är något jag får acceptera och så länge jag överhuvudtaget kan springa så är det okej att inte komma längre än så.
Söndagen 20 oktober. Blev en rätt jobbig natt, täppt i svalget och näsan. Under dagen lite bättre men nu lite senare på kvällen så är jag rätt seg igen. På kvällen blev det en löprunda med D, Det var segt i benen och det hade inte gått att springa fortare än vad det blev idag.
5,47km, 6:42-tempo, 109 mp, 49,6/50,4 balans.
Måndagen 21 oktober. Blev en tung förmiddag på jobbet. Kände mig rätt så orkeslös. Förkylningen sitter mest i halsen denna gången, även lätt huvudvärk på förmiddagen. Var nära att gå hem lite innan lunch. Men stannade kvar och efter lunch var det en aning bättre. På kvällen blev det löpning på gymmatta, 4km, 7:49-medeltempo, 110 mp (uppskattad), 149 kadens. Glömde pulsbandet i Växjö, hade det gamla pulsbandet men hade glömt att jag gjorde en systemreset på klockan för ett tag sedan. Så pulsen uppskattad. Kändes segt i benen.
Tisdagen 22 oktober. Nästan samma känsla idag, halsen ännu mer öm och förmiddagarna är tunga. Vaknade många gånger i natt. Någon timme innan jag skulle stiga upp så gick det inte sova mer, täppt i svalg och näsa och det går liksom inte slappna av. Efter jobbet blev det till gymmet med en seg kropp. 4 km löpning på gymmatta, segt i kroppen men benen ändå okej. Pulsen cirka 10-15 slag högre än normalläge vid samma ansträngning. 7:49-tempo, 106mp. 148 kadens.
Onsdagen 23 oktober. Blev en väldigt seg morron, fick vila lite till innan jag kunde få i mig mat och kaffe, sedan piggnade kroppen till en aning. Annars i princip som igår, öm i halsen och emellanåt kommer det lite små hostattacker som river och sliter i halsen. Huvudvärken som fanns på natten och morronen försvann under dagen som den brukar.
På kvällen blev åter ett lugnt pass löpning på gymmatta, 4km, 7:50-tempo, 105 mp, 152 kadens. Kändes som igår, rätt så segt i kroppen men okej i benen.
Torsdagen 24 oktober. Blev ingen träning idag. Sov dåligt och hade huvudvärk hela natten och på morronen kom jag inte upp, utan blev liggandes till runt 15-tiden innan det släppte så mycket så jag kunde få i mig lite mat. Samma känsla som en rejäl bakfylla, som man kunde ha med ojämna mellanrum i de lite yngre årsmodellerna av mig själv. Så det blev ingen träning på kvällen. Skulle nog inte tränat tidigare i veckan heller. Nu får det vänta tills jag känner mig piggare innan det är dags igen.
Fredagen 25 oktober. Åter en rätt tung natt med hosta och huvudvärk. Sovit en del, men sporadiskt och oroligt. Det har ändå varit något av en befriande känsla att sviten av daglig konditionsträning nu är bruten, inget jag ville eller önskade. Men när det till slut inte längre gick utan att verkligen riskera sin långvariga hälsa så är det bara att acceptera. Framöver kommer jag att respektera min kropps signaler mera. Inte ta några risker med onödiga pass när jag är förkyld eller inte tillräckligt återhämtad. Blev inget jobb idag heller, bara någon timme vid datorn hemma för att tillsammans med kollegan fixa till helgens produktion.
Lördagen 26 oktober. En tung morron, täppt och rejäl huvudvärk. Sov ok de första timmarna i natt, sedan har det varit lite sämre, när jag känt mig täppt och med huvudvärk. Känns som om detta kommer ta ett litet tag innan det lämnar kroppen.
Det finns ingen i min omgivning som pressat mig till detta, utan det har helt varit en grej som kommit från mig själv, snarare tvärtom, de har i stället ibland nästan varit irriterade över att jag valt träning i stället för att vara social eller något annat liknande.
Det var nog egentligen runt ett-årsdagen som jag började ta det mer seriöst. Det blev som ett outtalat måste att bibehålla sviten.
Det finns ingen annan att jämföra sig med vad gäller en sådan här "grej" för jag har ju själv definierat var som är minsta möjliga dagliga konditionsträning, jag satte gränsen vid 20 minuter, för mig har det varit en gräns då jag alltid hinner bli svettig, sedan har det varit pass som varit väldigt lugna genom åren då jag inte mått så bra men det har i varje fall alla dagar genomförts och alla gånger har jag blivit åtminstone lite svettig.
Jag tror att kroppen bara mår bra av daglig träning, då får man sin kroppsliga inre dusch och håller systemet så rent det bara går. Att det förr eller senare dyker upp förkylningar eller andra saker som sätter tillfälliga stopp är inget konstigt, det ingår i människans liv. Om man ska leva helt utan att drabbas av förkylningar och liknande så måste man avskärma sig helt och i princip leva helt isolerat från andra människor.
Nu tog denna svit slut och det är dags att gå vidare mot nya outtalade mål, vad de ska handla om vet jag inte än, först vill jag bli frisk från denna kraftiga förkylning och så sakteliga komma igång igen.
För mig är träningen något av det mest centrala i livet, jag behöver det både för kropp och själ.
Under uppväxten så var jag ofta sjuk, jag har gått igenom både lunginflammationer och flertaliga halsflusser genom åren. Dessutom så slarvade jag med penicillinet under dessa perioder så det blev återkommande perioder med sjukdom. Jag var nästintill undernärd när jag var i 15-års åldern och hade ett stort sockerberoende. Tränade en del fotboll och levde ett rörligt liv men var ingen träningsprodukt. Höll aldrig på med löpning under den tiden. Sprang gjorde jag men inte om det inte fanns en boll av något slag inblandad.
Sen när jag gjorde lumpen så blev det lite mer struktur på träningen, mycket löpning i grupp och ändlösa marscher stärkte upp konditionen, att vi jämnt led brist på mat gjorde att man höll låg vikt också.
När det sedan var dags för plutonsmästerskap i 10km löpning framåt slutet av tjänstgöringen så var jag utan att ha en aning om det blivit riktigt bra på att springa. Under det loppet var vi fram till halva loppet 4-5 man som turades om att dra, jag visste att vi skulle springa en mil men hade ingen känsla av hur långt det var eller var kilometer-tider innebar. Det jag minns var att vi sprang på hyfsat hårt men utan att gå på max. Efter ungefär halva loppet kom en cirka 4-500 meter lång uppförsbacke. Jag körde på i vad jag tyckte var lagom tempo uppför backen. När jag vände mig om för se vad de andra höll på med så hade de kroknat allihopa. Därefter sprang jag ensam resten av sträckan. Jag klockades på 40:06. Det var en skön känsla under det loppet, att aldrig känna sig riktigt trött. Den fina känslan har jag bara haft ett fåtal gånger efter det loppet.
För mig har träning och löpning funnits med i livet på helt olika nivåer och ansträngningsgrader. Det var löpningen som tog mig ur en svår psykos och depression 1992, innan jag började springa så hade jag 7-8 månader av tung medicinering som bara drev mig allt djupare ner i depression. Då kom löpningen som en räddande vän och tog mig ur medicinernas träsk.
Jag säger inte att mediciner inte är bra men det beror på när och hur de används. När jag var i den akuta psykosfasen var de livsavgörande för att få min kropp att lugna ner sig efter att ha rusat på högvarv i flera veckor. Men när jag sedan skulle tillbaka till verkligheten så gjorde medicinering allt mindre nytta. Det var först när jag åter började springa som knoppen också ville vara med igen. Då kunde jag riktigt känna hur löpning drog mig upp ur den akuta depressionen som så ofta kommer i spåren av en psykos.
Jag har sedan dess mer eller mindre regelbundet sprungit. Mellan 25-40 års åldern som ett komplement och grundunderlag för innebandyspel. Därefter alltmer seriöst och lite för intensivt. Men mitt löpsteg var inte så bra, landade alldeles för mycket på hälarna och hade svårt att springa mer än 10 km i sträck, sedan kom det smärtor och känningar i framför allt knä.
Jag ställde om steget och efter något halvår så satt det i ryggmärgen, men det kostade på för jag fick problem med vaderna. Det var i samma veva som Born to Run kom ut och jag blev helt såld på den idéen. Jag skaffade Five-fingers och platta odämpade skor. Dessa hjälpte till och skyndade på omställningen. Men problemet är att man måste vara väldigt fysiskt stark i underben och fötter för att komma igenom en sådan här omställning. Det var inte jag, mitt stora problem var att jag hade bra kondition och kunde hålla på relativt länge utan att bli trött men eftersom mina ben och fotmuskler för löpning med barfotaskor var kraftigt underutvecklade så blev det nästan med en gång stora problem. Det var mest bristningar i vaderna samt en stressfraktur i en led i mellanfoten som var de största problemen. Sedan tror jag att mina vrister är väldigt mycket stelare än normala människor. Detta beror i sin tur på väldigt mycket stukningar och vrickningar genom åren med innebandy. Så här i backspegelns klara sken så inser jag att det hade behövts betydligt mjukare övergång, samt att mina fötter var för slitna för att kunna klara av så tunna skor som rekommenderades för att få till en bra omställning. Numera springer jag i Adidas Boston skor. En mittemellan dämpad sko som passar mina fötter helt okej. Jag har dock väldig svårt att springa längre än 17-18 km, efter det så kommer det mycket känningar i fötter och vrister. det är något jag får acceptera och så länge jag överhuvudtaget kan springa så är det okej att inte komma längre än så.
Söndagen 20 oktober. Blev en rätt jobbig natt, täppt i svalget och näsan. Under dagen lite bättre men nu lite senare på kvällen så är jag rätt seg igen. På kvällen blev det en löprunda med D, Det var segt i benen och det hade inte gått att springa fortare än vad det blev idag.
5,47km, 6:42-tempo, 109 mp, 49,6/50,4 balans.
Måndagen 21 oktober. Blev en tung förmiddag på jobbet. Kände mig rätt så orkeslös. Förkylningen sitter mest i halsen denna gången, även lätt huvudvärk på förmiddagen. Var nära att gå hem lite innan lunch. Men stannade kvar och efter lunch var det en aning bättre. På kvällen blev det löpning på gymmatta, 4km, 7:49-medeltempo, 110 mp (uppskattad), 149 kadens. Glömde pulsbandet i Växjö, hade det gamla pulsbandet men hade glömt att jag gjorde en systemreset på klockan för ett tag sedan. Så pulsen uppskattad. Kändes segt i benen.
Tisdagen 22 oktober. Nästan samma känsla idag, halsen ännu mer öm och förmiddagarna är tunga. Vaknade många gånger i natt. Någon timme innan jag skulle stiga upp så gick det inte sova mer, täppt i svalg och näsa och det går liksom inte slappna av. Efter jobbet blev det till gymmet med en seg kropp. 4 km löpning på gymmatta, segt i kroppen men benen ändå okej. Pulsen cirka 10-15 slag högre än normalläge vid samma ansträngning. 7:49-tempo, 106mp. 148 kadens.
Onsdagen 23 oktober. Blev en väldigt seg morron, fick vila lite till innan jag kunde få i mig mat och kaffe, sedan piggnade kroppen till en aning. Annars i princip som igår, öm i halsen och emellanåt kommer det lite små hostattacker som river och sliter i halsen. Huvudvärken som fanns på natten och morronen försvann under dagen som den brukar.
På kvällen blev åter ett lugnt pass löpning på gymmatta, 4km, 7:50-tempo, 105 mp, 152 kadens. Kändes som igår, rätt så segt i kroppen men okej i benen.
Torsdagen 24 oktober. Blev ingen träning idag. Sov dåligt och hade huvudvärk hela natten och på morronen kom jag inte upp, utan blev liggandes till runt 15-tiden innan det släppte så mycket så jag kunde få i mig lite mat. Samma känsla som en rejäl bakfylla, som man kunde ha med ojämna mellanrum i de lite yngre årsmodellerna av mig själv. Så det blev ingen träning på kvällen. Skulle nog inte tränat tidigare i veckan heller. Nu får det vänta tills jag känner mig piggare innan det är dags igen.
Fredagen 25 oktober. Åter en rätt tung natt med hosta och huvudvärk. Sovit en del, men sporadiskt och oroligt. Det har ändå varit något av en befriande känsla att sviten av daglig konditionsträning nu är bruten, inget jag ville eller önskade. Men när det till slut inte längre gick utan att verkligen riskera sin långvariga hälsa så är det bara att acceptera. Framöver kommer jag att respektera min kropps signaler mera. Inte ta några risker med onödiga pass när jag är förkyld eller inte tillräckligt återhämtad. Blev inget jobb idag heller, bara någon timme vid datorn hemma för att tillsammans med kollegan fixa till helgens produktion.
Lördagen 26 oktober. En tung morron, täppt och rejäl huvudvärk. Sov ok de första timmarna i natt, sedan har det varit lite sämre, när jag känt mig täppt och med huvudvärk. Känns som om detta kommer ta ett litet tag innan det lämnar kroppen.
lördag 19 oktober 2019
6 pass löpning, förkyld i slutet på veckan.
Har varit en helt okej löparvecka, fram till fredag-kväll i alla, då slog förkylningen till, helt utan förvarning, jag brukar kunna känna någon dag innan och ibland kan det gå att hindra den. Men denna gången gick det inte. Dottern har varit förkyld i en vecka nu, med rätt kraftig hosta de sista dagarna, så det är inte så konstigt om det kommer till mig också. Hade i vilket fall inte tänkt springa Växjö maraton idag, det hade varit väldigt tufft att få en förkylning dagen innan en mara. Följer löparna live på nätet. Väldigt imponerande farter dom håller. Ja, som jag sagt så många gånger förr. Jag hoppas att jag någon gång kan få till ett maraton. Nu i början på en förkylning känns det dock väldigt avlägset.
Min kropp är inte byggd för dessa enorma distanser. Känns som att just 10km är min rätta distans och då har man inte ens kommit en fjärdedel av sträckan.
Veckans bästa pass var i måndags. Det tyngsta idag. Seg i kroppen och tung i huvudet, kraftlöst. Hoppas att det snart gå över, fast det brukar ta ett par veckor.
Söndagen 13 oktober. I dag var det exakt 7 år sedan som D och jag fick kontakt med varandra via mail. På kvällen blev det ett pass löpning tillsammans med D. Vädret bra, runt 12 grader och lite mulet, knappt några vindar. Kändes dock rätt segt i benen. 5,44km, 6:21-tempo, 108 mp.
Därefter cirka 12 minuters löp-styrka, kändes okej i benen.
Måndagen 14 oktober. Har känts okej i fötter och ben under dagen. På kvällen blev det backintervaller, de sista 730 meterna på cykelvägen utmed Fornvägen, jämn och fin lutning, 20 meters höjdskillnad, 2,7% lutning, den första blev lite ojämn, sedan hittade jag en rätt bra rytm och lät 3-taktsandningen styra farten. Det blev totalt 6 stycken, 3:56 i medeltempo. Kände mig inte helt slut efteråt. Det blåste medvind från väst, cirka 4m/s och 9 i byarna enligt SMHI. Efter de 6 uppför så tog jag en nerför i motvinden, den blev med 3:30 i medeltempo. Blev lite trött i vaderna på de sista, annars helt okej känsla i övrigt. Bra temp, runt 11-12 grader och mulet.
Backintervaller Fornvägen, 6*730 meter. 12km, 4:20-tempo, 142mp, 50,7/49,3 balans.
Tisdagen 15 oktober. Har känts bra i fötterna efter gårdagens intervaller, lite trött dock. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, 6:34-tempo, 99 mp, 150 kadens. 49/51 balans. Lite segt i låren annars okej.
Därefter cirka 30 minuters bål och överkroppsträning. Kändes helt okej.
Onsdagen 16 oktober. På kvällen blev först löpning på gymmatta, 4km, 6:20-tempo, 106mp, 156 kadens, 50,5/49,5 balans. Kändes okej i benen.
Därefter cirka 20 minuters benstyrka, körde lite annorlunda idag. det går ut på att göra upp och tryckfasen i de olika rörelserna snabbt och sedan gå tillbaka väldigt långsamt. Det blev rätt jobbigt trots att jag körde på ungefär 80% av ordinarie vikter. det känns lite konstigt, men ska ge det ett försök ett par veckor, så får vi se om det kan hjälpa till i löpningen på sikt.
Torsdagen 17 oktober. Har varit väldigt trött under dagen, beror nog både på understimulans samt lite dålig sömn natten till idag. I alla fall på så var det bättre på kvällen i den både fysiskt och mentalt friska luften utomhus. Blev samma pass som förra torsdagen, inledde lugnt första halvan sedan blev det lite jobbigare sista 3km, särskilt i Spånens vackra men kuperade elljusspår. Benen var paradoxalt nog både trötta och pigga på samma gång. Igår provade jag lite excentrisk ben-styrka på gymmet och det hade tills idag blivit lite träningsvärk i baksidorna. Men löpmusklerna var pigga.
Duggregn och bara svaga sydliga vindar.
Halvkuperad distans, 11,33km, 4:22-tempo, 147mp, 51,1/48,9 balans
Fredagen 18 oktober. En tung och dyster dag på jobbet, ändå är det fredag, ibland är det bara så massivt tragiskt och tråkigt.
På eftermiddagen blev det ett pass löpning på gymmatta, 4km, 6:34-tempo, 108mp, 152 kadens, 49,6/50,4 balans. Kändes okej.
Därefter cirka 20 minuters Funkgym. Kändes lite bättre än förra gången.
Lördagen 19 oktober. En väldigt seg start på dagen, förkyld, väldigt tung i huvudet och mer eller mindre utan kraft. Gick inte springa idag. Fick bli en lugn cykel-runda. Cyklade runt Växjösjön och Trummen. Mötte många pigga och starka maraton-löpare som höll på att värma upp, inför dagens stora kraftprov. Cykling Växjö, 10km, 19km/h. 109mp,
Min kropp är inte byggd för dessa enorma distanser. Känns som att just 10km är min rätta distans och då har man inte ens kommit en fjärdedel av sträckan.
Veckans bästa pass var i måndags. Det tyngsta idag. Seg i kroppen och tung i huvudet, kraftlöst. Hoppas att det snart gå över, fast det brukar ta ett par veckor.
Söndagen 13 oktober. I dag var det exakt 7 år sedan som D och jag fick kontakt med varandra via mail. På kvällen blev det ett pass löpning tillsammans med D. Vädret bra, runt 12 grader och lite mulet, knappt några vindar. Kändes dock rätt segt i benen. 5,44km, 6:21-tempo, 108 mp.
Därefter cirka 12 minuters löp-styrka, kändes okej i benen.
Måndagen 14 oktober. Har känts okej i fötter och ben under dagen. På kvällen blev det backintervaller, de sista 730 meterna på cykelvägen utmed Fornvägen, jämn och fin lutning, 20 meters höjdskillnad, 2,7% lutning, den första blev lite ojämn, sedan hittade jag en rätt bra rytm och lät 3-taktsandningen styra farten. Det blev totalt 6 stycken, 3:56 i medeltempo. Kände mig inte helt slut efteråt. Det blåste medvind från väst, cirka 4m/s och 9 i byarna enligt SMHI. Efter de 6 uppför så tog jag en nerför i motvinden, den blev med 3:30 i medeltempo. Blev lite trött i vaderna på de sista, annars helt okej känsla i övrigt. Bra temp, runt 11-12 grader och mulet.
Backintervaller Fornvägen, 6*730 meter. 12km, 4:20-tempo, 142mp, 50,7/49,3 balans.
Tisdagen 15 oktober. Har känts bra i fötterna efter gårdagens intervaller, lite trött dock. På kvällen blev det först löpning på gymmatta, 4km, 6:34-tempo, 99 mp, 150 kadens. 49/51 balans. Lite segt i låren annars okej.
Därefter cirka 30 minuters bål och överkroppsträning. Kändes helt okej.
Onsdagen 16 oktober. På kvällen blev först löpning på gymmatta, 4km, 6:20-tempo, 106mp, 156 kadens, 50,5/49,5 balans. Kändes okej i benen.
Därefter cirka 20 minuters benstyrka, körde lite annorlunda idag. det går ut på att göra upp och tryckfasen i de olika rörelserna snabbt och sedan gå tillbaka väldigt långsamt. Det blev rätt jobbigt trots att jag körde på ungefär 80% av ordinarie vikter. det känns lite konstigt, men ska ge det ett försök ett par veckor, så får vi se om det kan hjälpa till i löpningen på sikt.
Torsdagen 17 oktober. Har varit väldigt trött under dagen, beror nog både på understimulans samt lite dålig sömn natten till idag. I alla fall på så var det bättre på kvällen i den både fysiskt och mentalt friska luften utomhus. Blev samma pass som förra torsdagen, inledde lugnt första halvan sedan blev det lite jobbigare sista 3km, särskilt i Spånens vackra men kuperade elljusspår. Benen var paradoxalt nog både trötta och pigga på samma gång. Igår provade jag lite excentrisk ben-styrka på gymmet och det hade tills idag blivit lite träningsvärk i baksidorna. Men löpmusklerna var pigga.
Duggregn och bara svaga sydliga vindar.
Halvkuperad distans, 11,33km, 4:22-tempo, 147mp, 51,1/48,9 balans
Fredagen 18 oktober. En tung och dyster dag på jobbet, ändå är det fredag, ibland är det bara så massivt tragiskt och tråkigt.
På eftermiddagen blev det ett pass löpning på gymmatta, 4km, 6:34-tempo, 108mp, 152 kadens, 49,6/50,4 balans. Kändes okej.
Därefter cirka 20 minuters Funkgym. Kändes lite bättre än förra gången.
Lördagen 19 oktober. En väldigt seg start på dagen, förkyld, väldigt tung i huvudet och mer eller mindre utan kraft. Gick inte springa idag. Fick bli en lugn cykel-runda. Cyklade runt Växjösjön och Trummen. Mötte många pigga och starka maraton-löpare som höll på att värma upp, inför dagens stora kraftprov. Cykling Växjö, 10km, 19km/h. 109mp,
lördag 12 oktober 2019
7 pass löpning, ett pass med bra intervaller.
En helt okej löpar-vecka. Tycker om hösten då temperaturen ofta är perfekt för löpning, mellan 7-14 grader är som bäst för min del. Blev intervallpass redan på måndagen denna veckan. Ett bra pass med bra känsla på Virdavallen. Har inte sprungit på bana sedan i våras. Det blev inte så jobbigt som befarat. Hittade ett bra tempo som inte var för hårt. Dock slet det en del på kroppen, kände av det passet även under onsdagen.
Söndagen 6 oktober. En kall men vacker höstdag, idag kom temperaturen inte över 6-7 grader och på morronen var det ett par minusgrader. På kvällen blev det först ett pass löpning, delvis Med D. Kändes okej i benen men när jag sprang själv de sista km så märktes det att gårdagens lite längre pass satt i benen. 5,48km, 6:14-tempo, 109mp, 50,8/49,2 balans.
Därefter cirka 12 minuters löpstyrka i en backe vid Elljusspåret i Teleborg.
Måndagen 7 oktober. Åter en kall dag, runt 6-7 grader vid 16-tiden. I dag blev banintervaller på Virdavallen, 6*1000 meter, 200 meter gåvila mellan intervallerna. Har inte sprungit här sedan i våras. Det blev ett bra pass. Det var svaga nordliga vindar, jag hade en långsida mer med medvind så tiderna blev något bättre än om jag kört åt andra hållet. Den första blev lite för intensiv och okontrollerad. Därefter hittade jag helt okej nivå. Lät 3-taktsandning och puls styra farten. På sista intervallen ökade jag sista 100 meterna och då sköt pulsen upp till 171. Annars jämn ansträngning under de andra intervallerna. Kändes bra i fötterna, inga känningar under passet. Medeltempo på 3:44. 159 i medelpuls under intervallerna.
Banintervaller, 6*1000/200m gåvila. 7km, 4:30-tempo, 149mp, 49,9/50,1 balans.
Tisdagen 8 oktober. Lite sliten i kroppen dagen efter intervallerna. Men på kvällen när det var dags för gymmet så kändes det bättre än väntat. Inledde med 5km löpning på gymmatta, 5:48-tempo, 110 mp, 157 kadens, 50,7/49,3 balans. Kändes helt okej i benen.
Därefter cirka 30 minuters bål + överkroppsträning, kändes bra i kroppen.
Onsdagen 9 oktober. Långt möte på förmiddagen. Intressant, investeringar för kommande år. På kvällen blev det löpning på gymmatta, inte så pigg i kroppen som i går. Troligtvis tisdagens pass som kickar in först nu i kroppen. Stannade vid 4km idag, 6:30-tempo, 98 mp, 153 kadens. 49,8/50,2 balans. Därefter cirka 10 minuters funkgym. Segt i kroppen.
Torsdagen 10 oktober. 11 grader lite lätt regn i början på dagens runda, men efter någon km upphörde det och resten av rundan var det uppehåll. Kändes helt okej första halvan, sedan blev det lite stumt i vaderna och som vanligt rätt tungt i backarna vid Spånen. Trodde inte att måndagens intervaller skulle vara kvar i benen men det var dom. Perfekt luft, kändes nästan lite varmt i slutet.
Halvkuperad distans, 11,33km, 4:24-tempo, 145mp, 51,5/48,5 balans.
Fredagen 11 oktober. Lite stel i nedre delen av ländryggen under dagen, blev bättre efter gympasset på eftermiddagen. Annars okej i övrigt. Inledde gympasset med 4km löpning på gymmatta, 6:17-tempo, 102 mp, 152 kadens, 49,8/50,2 balans. Kändes okej i benen. Därefter lite allmän styrka med bara kroppen som redskap, kändes okej.
Lördagen 12 oktober. Åkte hem till Alvesta på morronen då S var lite trött och hängig, samt halsont. Det blev en lördagsrunda norr om Alvesta för omväxlings skull. En hyfsat lugn runda i vackert höstväder, blev lite trött i baksidorna efter 10-11km annars helt okej känsla i övrigt. 12 grader och måttliga SV vindar som inte störde så mycket. I slutet bröt solen fram.
Distans norr om Alvesta. 16,33km, 4:37-tempo, 141mp, 50,7/49,3 balans.
Söndagen 6 oktober. En kall men vacker höstdag, idag kom temperaturen inte över 6-7 grader och på morronen var det ett par minusgrader. På kvällen blev det först ett pass löpning, delvis Med D. Kändes okej i benen men när jag sprang själv de sista km så märktes det att gårdagens lite längre pass satt i benen. 5,48km, 6:14-tempo, 109mp, 50,8/49,2 balans.
Därefter cirka 12 minuters löpstyrka i en backe vid Elljusspåret i Teleborg.
Måndagen 7 oktober. Åter en kall dag, runt 6-7 grader vid 16-tiden. I dag blev banintervaller på Virdavallen, 6*1000 meter, 200 meter gåvila mellan intervallerna. Har inte sprungit här sedan i våras. Det blev ett bra pass. Det var svaga nordliga vindar, jag hade en långsida mer med medvind så tiderna blev något bättre än om jag kört åt andra hållet. Den första blev lite för intensiv och okontrollerad. Därefter hittade jag helt okej nivå. Lät 3-taktsandning och puls styra farten. På sista intervallen ökade jag sista 100 meterna och då sköt pulsen upp till 171. Annars jämn ansträngning under de andra intervallerna. Kändes bra i fötterna, inga känningar under passet. Medeltempo på 3:44. 159 i medelpuls under intervallerna.
Banintervaller, 6*1000/200m gåvila. 7km, 4:30-tempo, 149mp, 49,9/50,1 balans.
Tisdagen 8 oktober. Lite sliten i kroppen dagen efter intervallerna. Men på kvällen när det var dags för gymmet så kändes det bättre än väntat. Inledde med 5km löpning på gymmatta, 5:48-tempo, 110 mp, 157 kadens, 50,7/49,3 balans. Kändes helt okej i benen.
Därefter cirka 30 minuters bål + överkroppsträning, kändes bra i kroppen.
Onsdagen 9 oktober. Långt möte på förmiddagen. Intressant, investeringar för kommande år. På kvällen blev det löpning på gymmatta, inte så pigg i kroppen som i går. Troligtvis tisdagens pass som kickar in först nu i kroppen. Stannade vid 4km idag, 6:30-tempo, 98 mp, 153 kadens. 49,8/50,2 balans. Därefter cirka 10 minuters funkgym. Segt i kroppen.
Torsdagen 10 oktober. 11 grader lite lätt regn i början på dagens runda, men efter någon km upphörde det och resten av rundan var det uppehåll. Kändes helt okej första halvan, sedan blev det lite stumt i vaderna och som vanligt rätt tungt i backarna vid Spånen. Trodde inte att måndagens intervaller skulle vara kvar i benen men det var dom. Perfekt luft, kändes nästan lite varmt i slutet.
Halvkuperad distans, 11,33km, 4:24-tempo, 145mp, 51,5/48,5 balans.
Fredagen 11 oktober. Lite stel i nedre delen av ländryggen under dagen, blev bättre efter gympasset på eftermiddagen. Annars okej i övrigt. Inledde gympasset med 4km löpning på gymmatta, 6:17-tempo, 102 mp, 152 kadens, 49,8/50,2 balans. Kändes okej i benen. Därefter lite allmän styrka med bara kroppen som redskap, kändes okej.
Lördagen 12 oktober. Åkte hem till Alvesta på morronen då S var lite trött och hängig, samt halsont. Det blev en lördagsrunda norr om Alvesta för omväxlings skull. En hyfsat lugn runda i vackert höstväder, blev lite trött i baksidorna efter 10-11km annars helt okej känsla i övrigt. 12 grader och måttliga SV vindar som inte störde så mycket. I slutet bröt solen fram.
Distans norr om Alvesta. 16,33km, 4:37-tempo, 141mp, 50,7/49,3 balans.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)