4 pass löpning, 2 med lite fart. Hösten äntligen här.

En bra vecka vad gäller löpningen, kände mig lite sliten och nästan snorig efter torsdagens pass och det höll i sig under fredagen också. Men i dag har det åter känts som vanligt. Får vi se hur kroppen reagerar på dagens lite längre pass. Väldigt skönt ute denna veckan. Jag trivs allt bättre med de svalare temperaturerna jämfört med när jag var yngre. Nu är det återigen skönt att springa, runt 8-10 grader är det ideala. Möten på jobbet denna veckan om min framtid. Kan vara lite positiva förändringar på gång. Men det kommer ta sin tid. Tid är allt vi har så det är helt okej. Bättre att det blir bra än att det ska hafsas fram något dåligt. Jag är en hafs-människa i botten så det är bara bra om jag lär mig att ta det lite lugnare emellanåt. På tisdagarna när jag är i Växjö har läst ur Mobergs "Sänkt sedebetyg" Man måste ändå hålla fram hans sätt att skriva. Väldigt melodiöst på nått sätt. Det var en del år sedan jag läste Vilhelms olika alster. Nu när jag själv är lite äldre så läser man med annat perspektiv. 

Fick reda på i går att en gammal kompis morbror inte mådde så bra. Han hade minskat 15 kg i vikt. Han har alltid varit så glad och trevlig, med glimten i ögat. Det är sorgligt, får vi hoppas att den nya medicinen ska hjälpa.

Söndagen 11 oktober. En lugn söndag. Nu märks det att hösten är på väg, betydligt svalare idag, 11 grader som varmast. Solen kom fram lagom till lunch. På kvällen blev det åter till Växjö från Alvesta. Sedan sprang D och jag. Runt 8-9 grader och väldigt hög och fin luft. Hade både tröja och vindjacka, men fortfarande kortbyxor. Det kändes bra i benen, men tog det lugnt. Första 3 km med D, sedan resten själv. 

Distans Växjö, delvis med D. 9,13 km, 6:01-tempo, 108 mp.

Lönnen i trädgården fortfarande grön, medan björken släppt de flesta löven nu.

Måndagen 12 oktober. En kylig morron bara 1-2 grader. Efter en dimmig förmiddag blev det senare soligt och runt 12 grader mitt på dagen. Rätt lugnt på jobbet men fick inte så mycket gjort, möten och koll på olika lager för att åter komma in i verkligheten efter helgen. 

På kvällen till gymmet och där blev det 1 km rodd följt av cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka. Kändes bra i dag. 

Tisdagen 13 oktober. Ännu en kall morron. väldigt dimmigt hela morronen och förmiddagen. Sedan släppte det och blev en rätt solig dag. Rätt lugnt på jobbet, det nya magasinet börja ta form, Nu är nästan hela taket på. Det verkar dock bli lite problem mellan det gamla och nya magasinet, men det kommer nog att lösa sig. På kvällen till Växjö. Blev ett pass med intervallstege, har kört detta passet ett par gånger nu. Idag var det perfekt väder runt 9-10 grader och bara svaga vindar från norr och solsken. det svåra är att hitta rätt ansträngning. Bara 1 minut gåvila mellan så det är precis att man hinner återhämta sig. I dag kändes det som jag träffade rätt så bra krafterna räckte till hela passet. Tror även att denna temperaturen är helt perfekt för mig. På hemjoggen var jag dock rätt sliten i benen. Det blir ju ett rätt mäktigt fartpass, totalt 28 minuter intervaller. 

Intervallstege Växjö. 2x5+4+3+2 min. 12.67 km, 4:26-tempo, 148 mp. 

Onsdagen 14 oktober. En mulen och kylslagen dag. Runt 8-9 grader som varmast. Men en isande nordostlig vind under hela dagen, måttlig till frisk i byarna. Men det blir väldigt friskt och fräscht i luften. En lugn dag på jobbet. På morronen pratade jag en stund med A. Han är ursprungligen från Bredhult, så på nått sätt så har vi nästan samma rötter. Man blir lätt nostalgisk, men samtidigt lite dyster då det aldrig kan bli som det en gång varit. Allt är i ständigt förändring, för det mesta till det bättre men inte alla gånger. Han berättade även om sin bror som tyvärr hamnat i onåd med sin granne. Man kan tycka att det inte borde kunna hända på landet. Så gott om plats men ändå inte tillräckligt. Det är så lite som behövs, i detta fall verkar det vara grannen som varit oförståndig. 

På kvällen till gymmet och inledde med 1 km rodd och därefter cirka 50 minuter, bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej med tanke på gårdagens tuffa pass. 

Torsdagen 15 oktober. Kyligt även denna dag med nordostliga vindar, runt 8-9 grader mest hela dagen, mulet men tidvis lite svag sol. hade möte i dag om hur det ska bli framöver. Kan bli lite annorlunda uppgifter, mer mot projekt mot nuvarande planering. Men det kommer att ske i lugn takt i så fall, eftersom detta är helt oprövad mark i denna organisationen. Men det känns ändå spännande på nått sätt och jag tror det kan bli bra till slut. Jag är helt övertygad om att jag skulle kunna göra mer nytta på detta sätt än genom planering som jag håller på annars. 

På kvällen till Växjö och det blev ett pass med korta backintervaller. Lite kyligt, runt 8 grader och svala vindar från NO. Kändes lite sliten i benen men det funkade ändå helt okej. Blev rätt så jämn ansträngning även om set 4 och 5 blev de jobbigaste, som vanligt. 

Fredagen 16 oktober. En kall morron, 3 grader i Växjö, sedan när jag kom hem till Alvesta så var det -2. Att det kan skilja så mycket?. Inte första gången det varit så här så nu är det vetenskapligt bevisat att det skiljer på Växjö och Alvesta vid snabba omslag. I dag så fyller jag år, i alla fall om man räknar lite annorlunda. För idag är jag 50 år + 1/4-dels decennium. Fast det är det inte så många som firar. De flesta har nog inte ens uppmärksammat sådan här dagar. Ingen träning idag, i stället så blev det en timmes promenad uppe vid Spånen, om det inte varit det eviga suset från bilarna på väg 25 så hade det varit en väldigt lugn och fin promenad. Gallringen är nästintill slutförd. Det har ljusnat i skogen, på sina ställen tycker jag att de gått lite väl hårt fram men i huvudsak är det fortfarande skog. 

"Det är bara de första fem dagarna i veckan som är lite tråkiga och dryga, därefter brukar det rätta till sig." "Jag vaknade och så var den dagen förstörd". Negativa tankar men om de sägs med lite munterhet så kan de betraktas som små glädjestick i vardagens prat. 

 Tankarna som tänks under en dag är väldigt många men få av dom är nya, bara upprepningar i en aldrig sinande ström. Det är väldigt lätt att bli ältande, särskilt på kommande obehagliga saker som måste göras för att driva sitt liv vidare, framåt eller uppåt eller bara ett steg närmare döden. Drömmarna om en bättre värld eller liv är det viktiga, det måste finnas som en ledstjärna långt borta på horisonten, för vad är annars ett liv värt att leva. Det som skänker mest tillfredställelse är att göra något bra för någon annan. Men så var det inte när man var yngre då drevs man mer av att göra sig själv glad och nöjd. Det är lite synd, eftersom man har mer energi och kreativitet i unga år. 

För min egen del så lär jag mig så sakteliga att inte drivas av egoismen men det är en livslång resa och varje dag måste erövras på nytt. Jag har i alla fall, för länge sedan dessutom, släppt mina egna ambitioner på att klättra på någon slags karriärstege, på både gott och ont. När man väl kommer till insikten om att det inte går att klättra högre på stegen för man slår i ett tak som är så tjockt att det inte finns några möjligheter att komma igenom och ovanför/ut på andra sidan. Det gör lite ont till att börja med men efter tag så lugnar själen ner sig och drömmarna söker sig andra vägar men att våga ta steget är svårt. Vi har alla inom oss ett unikum som om vi bara hittar rätt tillfälle och personer kan sätta i spinn och få ut mer av oss själva och till gagn för andra. 

När man vandrar ute i naturen så väcks de lite större tankarna till liv. Nästan direkt efter en påbörjad promenad ute i skogen så vill hjärnan längre bort, på ej innan vandrade leder och stigar men det är alltid något i den förnuftiga, kalla verkligheten som håller och drar en tillbaka så det slutar alltid med att man kommer tillbaka, som en satellit runt jorden , runt och runt i omloppsbana. Myrorna har krupit ner i sina stackar, i över ett halvår lever dom under jord. Ett helt samhälle, uppbyggt på ett väldigt sinnrikt sätt. En del myrdrottningar kan bli över 30 år gamla. Det finns tydligen stackar som är över hundra år gamla men då fordras det myrsamhällen som har flera drottningar. De är på ett sätt likt oss människor. Det är tillsammans som man blir starka mot yttre hot. 

Så är det med ett företag också. när det blir stort och starkt så blir det mer hållbart på sikt. Det ligger i alla företags dna att bli större, men långt ifrån alla blir det. De flesta överlever inte utan blir till slut uppätna av andra större företag. Det ligger i kapitalismens naturlagar. Det är under dessa lagar vi lever, på gott och ont. Det finns så mycket att tänka på och prata om vad gäller kapitalismen. För samtidigt som det gett så många av ett bekvämt liv så har det också förstört många andras möjligheter till ett bra liv. Som Astrid sa, Är man stark måste man vara snäll. Inte bara mot dom som har det sämre utan också mot naturen. För utan naturen så går det inte att omskapa det den ger till kapital. Fram till nu, om man ser det ur ett väldigt långt perspektiv, 1000-tals år, så har vi kunnat använda naturens till synes ändlösa resurser utan att behöva bry oss om några konsekvenser på lång sikt. Men den tiden är sedan 50-100 år över. Nu orkar naturen inte längre med att återskapa sig själv, sakteliga så tynar den bort. Men det går så långsamt att för ett människoliv går det knappt att se förändringarna, även om det de senaste decennierna accelererat enormt. Nu kan vi på vissa ställen se effekter inom ett mannaminne. 

Forskare slår larm på larm men kapitalet och dess makthavare slår dövörat till, och varför skulle dom lyssna? Då skulle dom ju på ett eller annat sätt behöva betala för konsekvenserna av sitt tidigare handlande. Kapitalet har knutit de skarpaste hjärnorna till sitt försvar och det finns alltid nya sätt att gå runt nya lagar och förordningar som är skapta till naturens försvar. 

Det man kan hoppas på är att kapitalet ändå på nått sätt ska se sakernas tillstånd mer långsiktigt. Ett perspektiv på hundra år i stället för nästa kvartal skulle förändra sakernas tillstånd. Då skulle miljön och klimatet komma på första plats vid alla stora strategiska beslut, inte som nu, allra längst ner. Frågan är om kapitalet själv kan komma till dessa insikter eller om politiken måste gå in med lagar? Problemet med lagar är att dom är att dom upplevs som tvång. Det är väldigt få människor som vill drivas av tvång. Så då måste man hitta vägar som gör att det i stället är glädje och frihet som är incitamenten, hur skapar man det då i denna värld? 

Allt i vår omgivning går i vågor eller pulser. vårt hjärta pulserar fram blodet i våra kroppar, varje dag är vi både vakna och sovande. jorden snurrar runt både sin egen och solens axel i ett jämnt tempo och skapar därmed dag och natt och årstider. Allt pulserar och går runt med en väldig precision. Kanske måste vi sätta på oss andra glasögon när vi betraktar sakernas tillstånd på vår planet. De senaste 50 åren lever vi i obalans, med årets tillgångar. Vi tar mer än vad vi ger tillbaka till planeten. Nu är det dags att pulsera tillbaka, 50 år med givande istället för tagande. 

Det kapitalistiska systemet är då oanvändbart. Det måste till ett nytt system. Makten skulle ges till de som har kunskaperna om hur vi lever på ett givande sätt i stället för på ett tagande sätt. Vi vet alla att vi inte längre kan rädda oss själva som vi gjort innan, med en ständigt ökande tillväxt och konsumtion, tillståndet vi är i nu är skapat av just det och att då fortsätta med det är ingen väg ur problemen. Det är en väg till en planet som är mer som vår grannplanet Mars. Det kan väl ändå inte vara ett långsiktigt mål? 

Då måste våra politiker utarbeta ett system som bygger på att skapa glädje och välgång genom att ge tillbaka till både andra människor och naturen. Där i ligger knäckfrågan som måste lösas. Vi ska finna systemen som gör att vi strävar efter att ge i stället för att ta. Barnen ska redan i skolan utbildas i att ge. Hela vårt liv ska levas i ett givande tillstånd. På så sätt kan vi fortsätta att leva som art och planet. 

Det som verkligen betyder nått i livet låter sig inte mätas eller jämföras med annat, i de mjuka värdena ligger livets hemligheter och för att det ska komma fram i ljuset, behövs det mycket mer kvinnliga ledare. Som har förmågan att lyfta fram de mjuka värdena i livet. 

Nedan bilder från Spånen 16/10.

Lördagen 17 oktober. En kylig morron, bara 3-4 grader vid starten på dagens löpning vid 10-tiden. Lite dimmig men sedan bröt solen i genom, en fantastisk höst-dag, frisk och hög luft. Om jag haft mobilen med mig hade jag kunnat ta hundratals vackra bilder på naturen, som verkligen visade sig från sin finaste sida. Löven på träden i allt mer röda och orangea toner. Mycket folk ut runt S:a Bergundasjön. Både på cykel och gåendes. Även en del som sprang. Tog det lugnt första 10 km, sedan en liten ökning sista biten, förlängde rundan med ett par km. Blev lite sliten runt 14-15 km. Men annars okej känsla, vägde mig efter passet, 71,6 kg. Har gått upp cirka 1,5 kg sedan i somras. Svårt att säga om det ligger runt magen eller om det är lite mer muskler på överkroppen? Ligger på mina ordinarie maxvikter på styrkeövningar för tillfället och det känns rätt lätt när jag kör dom. Tycker jag är väldigt disciplinerad med maten i veckorna, men sedan blir jag lite slarvig på helgerna. Som sagt innan, man kan inte både ha och äta kakan. Har fortsatt använda Saucony endorphin speed, till alla pass utom det lugna på söndagar. Väldigt bra allround-sko. Distans Växjö. 17,23 km, 4:51-tempo. 129 mp.

4 pass löpning, varav 1 pass med fart.

En lugnare vecka vad gäller löpningen. Tror det varit välbehövligt för kroppen. Det bästa passet denna veckan var nog dagens pass. Precis som förra lördagen så sprang jag med E första milen. Han blir allt snabbare och idag blev medeltempot runt 5:10 första milen. 

Annars har det varit en rätt lugn vecka, även om det varit lite mer att göra på jobbet. I dag när vi åt lunch så gick en visdomstand sönder. En rätt stor bit på baksidan av tanden. Den har haft en stor fyllning sedan jag var mellan 20-25 år. Så det var egentligen inte så konstigt. Jag har den senaste veckan nästan känt eller haft en förnimmelse av att en tand skulle gå sönder. Alltid lika tråkigt när det händer. Särskilt med tanke på att jag sedan länge har haft lite obehagliga känslor inför tandläkarbesöken.  

 Söndagen 4 oktober. En lugn dag, mulet på förmiddagen, sedan kom det regn på eftermiddagen och början på kvällen. Men fortsatt varmt, runt 16-17 grader. Blev inte till Växjö idag, D åkte med V och en annan till Ikea, medan jag stannade hemma. Det regnade så det hade kanske ändå inte blivit någon löpning på kvällen. Fick bli löpband i Alvesta, 7 km totalt mellan 10-12 km/h. Sega ben idag, särskilt baksidorna av låren, speciellt vänster benet. Kanske för att jag körde benstyrka i fredags efter att ha kört backintervaller på torsdagen. Behövs nog mer vila mellan passen. 

På förmiddagen blev det en promenad uppe vid Spånen, det gallras bitvis rätt hårt, men det är ändå skog kvar. Som väl är. 

Måndagen 5 oktober. En dimmig och disig morron. Senare på dagen så brände solen bort dimmorna och det blev en vacker dag, runt 16 grader mitt på dagen. En hyfsat lugn dag, i alla fall för att vara måndag. På kvällen till gymmet och först 1 km rodd och därefter cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej. 

Tisdagen 6 oktober. En mulen morron, men ljummet ute, runt 14 grader vid 5:30-tiden. Blev en kort dag på jobbet. På eftermiddagen var det dags för den årliga bilservicen, innan fanns Volvo i Alvesta. Men sedan 2 år så är det nerlagt och ska man ha service via Volvo så är det växjö som gäller. Fick en eftermiddagstid och satt hos dom och väntade. Läste ur Emersons "Andliga lagar". Skrivet på 1800-talet men ändå aktuellt idag, men lite högtravande ibland och det är lätt att komma av sig om man inte är koncentrerad. Servicen gick snabbare än väntat så jag åkte till D och hämtade cykeln och löparskorna. S var redan där och sedan åkte jag till Alvesta. Det blev löpning uppe vid Spånen idag. Körde den kuperade sträckan idag. Det blev ett bra pass till slut. blev progressivt, i alla fall puls-mässigt. Men under kontroll hela vägen, bara sista 2 km som blev riktigt jobbiga. Trots att det var 14 grader så kändes så pass varmt att jag sprang utan linne sista 6 km. I dag var det bra harmoni i både puls och andning samt benen. Kände mig stark hela rundan, Tempot inte så snabbt men det är kuperat och bitvis tror jag inte klockan mäter riktigt rätt. Kuperad distans Spånen, 11,38 km, 4:17-tempo, 149 mp.

Onsdagen 7 oktober. En mulen och bitvis lite regnig dag. runt 12 grader hela dygnet, svaga vindar från syd. Lagom mycket att göra på jobbet. I dag sa någon vid fikabordet att folk inte vill ta ansvar längre och för att få dom att göra det så höjer man lönerna men efter ett tag så blir det som innan. Men så sa han; titta på dessa här, och pekade på E och mig. dom tar sitt ansvar. Ja, sa jag, och utan lön. Det blev en skrattsalva bland dom flesta. Fast riktigt så illa är det inte, vi får visst lön. Så helt sant var det inte, men vi kunde kanske få lite mer? Utomstående kontrollanter i verksamheten idag, så vi fick vara extra noga med att kolla sorteringsmaskinen i dag. De var nöjda i alla fall så det var ju bra, för någon. 

På kvällen till gymmet och ett styrke-pass. Inledde med 1 km rodd sedan cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej idag.    

Torsdag 8 oktober. Mulet idag och även lite lätt regn bitvis. Runt 13 grader hela dagen. Idag var det en annorlunda dag. Åkte till Vislanda ett par timmar på förmiddagen för att få lite insyn i hur dom jobbar med planeringen där. Annorlunda mot hur vi jobbar och av det jag fick se idag så tyckte jag att det var komplext och rätt så tungarbetat. Eftersom det bara blir lite ögonblicksbilder så är det inte så konstigt om man får den känslan men ändock. det blir så mycket mer arbete eftersom dom jobbar med hela längdspannet, från 2,4 upp till 6 meter med 30 cm mellanrum. det innebär väldigt många mer knapptryckningar än vad vi behöver göra. Automatisering pågår av dessa monotona arbetsuppgifter men det känns som det är långt borta innan man får bort de här repetitiva uppgifterna, tyvärr för alla som måste utföra dom. 

Tillbaka på eftermiddagen så blev det lite kort möte med C från Wood Eye, vi har haft lite problem med maskinen, får vi se om det går att lite bättre ordning på den framöver. 

På kvällen till Växjö och ett pass löpning. Märkte tidigt att benen var sega, har varit gående eller stående hela eftermiddagen, samt att tisdagens pass fortfarande fanns kvar i benen. Körde distanspass runt Södra Bergundasjön. Benen sega men pulsen låg. 

Distans Växjö, 11,70 km, 4:30-tempo, 134 mp.

Fredagen 9 oktober. En mulen morron sedan lite sol senare på dagen. Svalare idag, runt 10 grader.  Blev en rätt lugn fredag på jobbet. Det var reperationsdag på hyveln, så då blir det automatiskt mindre lite mindre att göra för min del. Pratade lite med C från WE. Jag frågade om hur andra sågverk jobbade och enligt honom så var det inte många som jobbade som vi. De flesta nöjde sig med grundinställningarna och därefter la man inte så mycket energi på att förfina. Ja, det var ungefär som jag trodde. Får vi se om det finns nått att dra vidare på med detta. Det blev klippning mitt på eftermiddagen, ny frisör igen. Det blev bra resultat. Men det blev ingen träning idag. I stället fastnade jag framför lite nostalgi på Youtube, Så denna veckan har varit lite lugnare än vanligt vad gäller träning.  

På kvällen såg vi en film som var bättre och roligare än väntat. "What men want" Lite grovt språk bitvis men rolig handling och delarna med att kunna höra andras tankar var bra gjort. 

Det efterlängtade magasinet börja ta form.

Lördagen 10 oktober. En mulen morron med bara runt 8-9 grader. Betydligt svalare nu. Kände mig lite seg i kroppen innan löpningen. Sprang första milen med E idag. Det blir allt snabbare för honom, cirka 5:10 -tempo första milen. Sedan en liten kort paus innan jag fortsatte själv. Låg på rätt hårt sista 5 km men ändå under kontroll, bara sista km som jag gick på riktigt hårt. Medeltempot blev runt 4:00 sista 4,5 km. med en medelpuls på 159 under den tiden. Det var bra med tanke på lördag och den relativt höga farten. Det verkar som om att pulsen varit allt mer normal den sista tiden även på lördagarna. Vet inte riktigt vad det kan bero på, jag äter och dricker som innan. Den enda lilla skillnaden är att jag har haft lite lägre tempo den första milen. Klockan mätte 120 meter kortare än förra gången vi sprang denna sträckan. 

Distans Växjö, delvis med E. 15,56 km, 4:48-tempo. 130 mp.

4 pass löpning, varav 2 med.

En bra vecka löpar-mässigt, bästa passet var nog i tisdags. Mer höst-lika temperaturer, runt 15- 18 grader på eftermiddagarna. Löven på träden går allt mer i gul-brunt även om huvuddelen fortfarande är grönt. 

En väldigt lugn vecka på jobbet, stort lager gör att det blir långa serier och därmed mindre jobb för min del. Annars har det blivit en del intressanta dokumentärer om klimatet och livet i stort. 

Spånen, en blåsig lördagseftermiddag 3/10-2020

 Söndagen 27 september. En sommardag i slutet på september, runt 23 grader på eftermiddagen och soligt. Annars lugnt under dagen. På kvällen till Växjö och där blev det sedan lite löpning, de första 3 km tillsammans med D. Sedan själv sista 7 km. Det var sega ben idag.  

Distans Växjö, delvis med D. 10 km, 5:59-tempo, 109 mp.

Därefter cirka 15 minuter löpstyrka. Det var också med sega ben. 

På kvällen såg jag på en bra dokumentär från Netflix. "Kiss the ground" En film som först och främst all världens bönder skulle se. Plöjningsfritt jordbruk som regenererar jorden. Det går att återskapa även helt förstörda marker från grusåkrar till åkrar med riktig och levande jord. Det finns väldigt bra exempel på hur det ska gå till. Men även politikerna bör hjälpa till med riktade styrmedel. I USA är det tyvärr tvärtom. bönderna får betalt för att fortsätta med det ensidiga och av bekämpningsmedel drivna jordbruket. 

Måndagen 29 september. En mulen dag med lätt duggregn på lunchen, tillräckligt för att bli blöt på cykelturen till och från lunchen, men inte tillräckligt för att ge utslag på SMHI:s mätare. 

Annars en rätt lugn dag på jobbet, lite seg idag. Tur att det var ett 2 timmar långt möte, som bröt av vardagslunken lite. Budgetmöte. Allt är redan uträknat inför hela nästa år. Finns siffror på precis allt. Varje timme i produktionen, på samtliga enheter är redan utsatt. Vi gick bara igenom kostnaderna, inte intäkterna. Tänkte på en sak efter gymmet. Någon frågar: Hur är det med dig, är allt bra? Jodå, det är bara de fem första dagarna i veckan som är lite sega, sedan rättar det till sig.  

På kvällen till gymmet och inledde med 1 km rodd, cirka 4,5 minuter. Sedan cirka 55 minuter bål och överkroppsstyrka, borde kanske varit runt 45 minuter. Men började prata lite med J, inte så ofta vi träffas på gymmet numera. Väldigt trevlig, så det går lätt några minuter. 

Kollade på Bokmässan 2020 på kvällen, finns hur mycket intressant som helst. I kväll blev det ett samtal mellan Lars Mogensen och 3 smarta kvinnor. programmet hette. Genteknik, etik och intelligens. Det är både skrämmande och lockande med hur tekniken kommer forma framtiden. Det svåra blir att hitta former att styra så att etik och moral hinner med. I fel händer kan det ställa till med mycket elände. 

Därefter. Idéerna- ett enda liv - 3 analyser. Ett samtal mellan Martin Hägglund och Ulf Danielsson samt Karin Pettersson. Där kommer man fram till att vårt kapitalistiska sätt att leva inte är hållbart. Intressant även om det inte innebär någon direkt ny information.  

Tisdagen 29 september. En kylig och dimmig morron, runt 4 grader. Dimman släppte framåt förmiddagen och sedan blev det en vacker höst-dag nästan utan vind. Segt även idag på jobbet, ibland är jag under-stimulerad. Jaja, även denna dag hade en ände. 

På kvällen till Växjö och där blev det löpning. Blev ett helt ok intervallpass, bra väder, runt 14 grader vid start och knappt någon vind och soligt. Efter cirka 2 km distans så körde jag sedan 3x1km med en minut gåvila mellan, sedan 2 minuter gåvila innan jag vände och körde samma väg tillbaka. Kändes under kontroll på de 4 första sedan blev de 2 sista väldigt jobbiga. Lät 3-taktsandningen bestämma tempot, kollade inte på klockan under intervallerna. Medeltempot under intervallerna runt 3:40-tempo. Hade Nike-skorna idag. Fantastiska på sådana här pass. 

Intervaller Växjö. 6x1km. 4:19-tempo 10,27 km. 147 mp.

Onsdag 30 september. En disig morron, sedan soligt senare under dagen. Runt 16-17 grader som varmast. En lugn dag på jobbet. Efter jobbet till gymmet och först 1 km rodd, sedan styrka, hela kroppen idag. Men tog det försiktigt på benövningarna för att inte stressa på för mycket mellan löppassen. 

Torsdagen 1 oktober. Så har vi inlett de numera 3 sista månaderna på året. de mörka och numera höstmånader ända in till nyår. Sällan numera som det blir någon vinter innan jul. Fortfarande har det inte blivit höst rent meteorologiskt. Lugnt på jobbet. Långa serier gör att det blir betydligt mindre körorders att göra. Skulle vilja plugga på mer på den nya sorteringsmaskinen, men det verkar vara svårt att få fram mer material. Ja, vi får se vad som händer framöver. 

På kvällen till Växjö och ett pass med korta backintervaller. Blev lite senare start. Dom har stängt av en viktig väg på Teleborg så det blev säkert 10-15 minuter i bilkö. Otroligt jobbigt tycker jag, jag beundrar folk i storstäderna som sitter i dessa tröstlösa köer varje dag. 

Kändes okej i benen under uppjoggen, men under första setet så var benen sega. Sedan släppte det lite och några av intervallerna blev hyfsat snabba. Lagom varmt runt 13-14 grader och mulet, svaga vindar från nordost. 

Korta backintervaller, 10,15 km, 4:53-tempo, 138 mp.  

Fredagen 2 oktober. En mulen men mild morron, runt 15 grader vid 05:45-tiden, när jag var ute på denna korta dagliga morron-promenaden. Mitt på dagen runt 19-20 grader. En rätt lugn dag på jobbet. Det var lite problem med sorteringsmaskinen, vankants-detekteringen var helt ur fas. Det ordnade sig, men kanske att det skulle behövas lite utbildning framöver, särskilt om den inte kommer att bytas ut, vi får se framöver.

Efter sen lunch blev det till gymmet på eftermiddagen. Inledde med 1 km rodd därefter cirka 35 minuters överkropp och ben-styrka. Kändes okej i kroppen. 

På kvällen såg vi filmen "Aloha" lite konstig film, nån sorts romantisk komedi som aldrig riktigt grep tag, lite oformlig. Utspelades på Hawaii. 

Lördagen 3 oktober. En mulen och bitvis regnig morron. Sprang första 10 km med E i dag,  sedan sista 5 km själv. Kändes bra första 10 km sedan lite tyngre känsla i benen när jag sprang själv. E sprang lite fortare denna gången, 5:20-tempo denna gången, förra gången 5:34-tempo. Sakat men säkert blir han allt snabbare. Han springer bara 2-2,5 mil/vecka så det är bra. En rätt tuff vecka med löpning eller ben-styrka varje dag.  Det kom lite regn under ett par km annars uppehåll och mulet. runt 14-15 grader. Distans Växjö, 15,68. 4:59-tempo, 126 mp.

 

4 pass löpning, varav 2 med fart. Tungt i tisdags, sedan bättre känsla i slutet av veckan.

En vanlig vecka, inledningen kändes bra men på onsdagen kom en rejäl dipp. Kanske att jag blev för sliten efter tisdagens löpning? I dag däremot så hade jag ett av de bättre lördags-passen på väldigt länge. Låg puls och bra känsla i kroppen. Jag tog mina fredags-öl som vanligt och jag gjorde inget annorlunda i övrigt. Körde inga intervaller i torsdags, men däremot så körde jag ben-styrka  igår och kände av träningsvärk under dagens löprunda, baksidorna av låren och lite upp mot rumpan.

Ska köra backintervaller varannan torsdag i stället och börja på med lite benstyrka på gymmet framöver. Bara för att göra någon förändring. Lätt att hamna i för statiskt mönster i träningen och då blir det svårt att utveckla sig. 

 Söndagen 20 september. En mulen och disig söndag, molnen ville inte släppa taget idag, det blåst för lite för det. Runt 18 grader som varmast. En lugn söndag med lite Seinfeld på eftermiddagen, sedan till Växjö med V och D. Sedan sprang vi som vanligt, första 3 km var D med sedan sprang jag själv resten av rundan. Lite slitna ben och det var framför allt tungt under löp-styrkan. 

Distans Växjö, delvis med D. 10,11 km, 5:33-tempo, 112 mp.

Måndagen 21 september. En lite halv-stökig dag på jobbet, fullt upp med körorders, nån timme innan lunch så blev det tröttsamt för hjärnan, då började det gå långsamt. Efter lunch blev det inte så mycket gjort men fick i alla fall till en körorder till, men det gick trögt. Jaja, det blir bra till slut. Stack lite innan för att sätta upp en rullgardin hos V, 2 meter lång, han jobbade över så jag fick göra det själv. Till slut så funkade det. Har satt upp några nu så jag har lärt mig hyfsat hur man ska göra. Men här var det väldigt tunna väggar, bara en enkel 11mm gips-skiva så det blev till att borra upp och sätta plugg. det tror jag inte att jag gjort på 10 år. Hittade rätt borr till slut. Men sedan rappade det ändå rejält när man skulle dra upp gardinen, Men jag ändrade själva snöret ett kvarts varv och då funkade det fint, i alla fall på uppvägen. 

Därefter till gymmet och cirka 30 minuter bål och överkroppsstyrka. 

På kvällen, Vetenskapens värld. Om framtidens mat, mer från havet, samt att man samodlar Fisk och Grönsaker i växthus, kretsloppstänkande. Det kan bli bra.  

Tisdagen 22 september. Höstdagjämning, en mulen förmiddag men framåt dagen soligt, runt 20 grader. På morronen sa dom på P4:s morron-program att man nu kan resa på ett nytt sätt. Detta var från Sydney, saknaden efter att få flyga har nu nått så stora proportioner att folk är villiga att betala mellan 10-20000 kr  för biljetter där flygplanet lyfter från Sydney och sedan flyger i cirka 7 timmar för att sedan åter landa på samma flygplats som man lyfte ifrån. Flygbolaget som sålde denna "resan" sålde slut på alla platser på 10 minuter! Ja, vad kan man säga, det känns som det är långt kvar innan mänskligheten slutar att förvåna. 

På kvällen till Växjö. Hade ingen plan på hur jag skulle springa idag. Då brukar det inte bli så bra. Rätt varmt vid start, 19-20 grader, sedan sjönk det säkert någon gång under rundan. Började rätt lugnt, sedan när jag kom ner till Växjösjön så lät jag 3-taktsandnigen styra. Kollade inte på klockan. Men efter 5-6 km blev det väldigt jobbigt. Fick stanna och pusta lite. Likadant 2 km senare. I bland funkar det inte riktigt som tänkt. Det blir för hårt och då går jag över gränsen. Benen kändes bra och andningen också men pulsen stack i väg. Inte den rätta harmonin mellan de olika delarna. Kanske värmen, men troligtvis så berodde det på att jag gick på lite för hårt. Knappt någon vind. Hade Saucony Speed idag. 

Distans/tröskel Växjö. 11,88 km, 4:04-tempo, 155 mp.

Onsdagen 23 september. Disigt och dimmigt på förmiddagen. Sedan soligt från lunch och framåt cirka 22 grader som varmast, svaga vindar. En väldigt seg och tröttsam dag på jobbet. Efter att ha haft en bra känsla både måndag och tisdag så kom det ett bakslag idag, rejält och lite smärtsamt. Inte blev det bättre av att råvaran återigen inte var torr. Det är samma visa år ut och år in. Ett flöde i en produktion som är tryckande från ingången mot utgången är inte bra. Allt blir plågsamt och tungrott i hela kedjan. Det har varit tvärtom med flödet i ett par år nu och man har blivit bortskämd med en lugnare tillvaro efter ett 20 tal år med tryckande flöde dessförinnan. Detta problem är ändå inte orsaken till mitt mående idag, bara en accelerator på grund-humöret som går upp och ner. Brukar annars vara lite bättre efter ett hårt löppass dagen innan, fast i går blev det kanske för hårt? 

Torsdagen 24 september. En mulen dag, framåt kvällen så kom solen fram lite. I dag blev det en lite annorlunda dag på jobbet. Var i Vislanda på sågverket. Där fick jag lite introduktion av en kille som jobbat nästan 2 år med den senaste sorteringsmaskinen för hyvleri. I dag blev det bara en första glimt. det är väldigt mycket att sätta sig in i och det är bäst att ta lite i taget för min del. Får se om det går att föra över en hel del av tänket som vi redan kör med. Det är i vilket fall väldigt intressant att se hur andra jobbar. Det gick undan när han manövrerade mellan de olika sakerna i programmet. 

På kvällen till Växjö och sedan löpning. I dag avstod jag backintervallerna till förmån för ett distanspass blev progressivt till slut efter en lugn inledning. Det kändes bättre än väntat i benen. Mötte knappt någon runt södra Bergundasjön, det var först i Bokhultet som det kom en och annan. Det börjar hösta till sig alltmer. den typiska doften/lukten som kommer på hösten ger sig till känna alltmer. 

Distans Växjö, 11,69 km, 4:26-tempo, 136 mp.

Fredagen 25 september. När jag körde från Växjö idag på morronen så kan man alltmer se de gula och röda färgerna i träden även om det fortfarande är övervägande grönt. Tycker att trafiken ökat alltmer sedan semestern. Verkar som att många är trötta på att jobba hemma, men kanske att det kommer ännu en "stängning" av samhället. Lägg på det den annalkande hösten med regn och mörker, tror det kommer bli svårt för många om de då blir mer eller mindre tvingade att jobba hemma. En mulen men ljum dag, runt 17-18 grader. Även lite sol genom ett lite lätt disigt sken, bitvis. 

På eftermiddagen till gymmet och lite träning. 1 km rodd därefter cirka 45 minuter ben och överkroppsstyrka. Var länge sedan jag körde benstyrka och det märktes. Långt ifrån forna dagar på dessa övningar. Särskilt på bencurlen, cirka 60% av max.  

På kvällen åter till Växjö. På väg 25, mellan Växjö och Alvesta är det en aldrig sinande ström av bilar och stora lastbilar. I går höll det på att gå illa för min del. Precis där vägen blir 2-filig efter Hanaslöv så skulle jag köra om en lastbil med släp. Mitt under omkörningen så började lastbilen gå alltmer vänsterut och jag höll på att bli klämd mellan honom och mitträcket. Till slut så vred han upp år höger igen. Men det var väldigt nära ögat. Vet inte om det var vinden eller om han kollade på mobilen eller datorn?

På kvällen såg vi filmen "The Intern" från 2015. Med Robert De Niro och Anne Hathaway. En feel-good film som i den genre den tillhör var väldigt bra. Robert spelade väldigt bra som den ytterst korrekte, före detta chefen på ett numera nerlagt företag som tillverkade telefonkataloger. Medan Anne spelade grundaren av ett snabbväxande internetföretag. Hon var stressad och behövde hjälp med både familjen och sitt jobb. Efter mycket om och men så blev det Robert som fixade till det mesta. 

Lördagen 26 september.  Ett av de bättre lördags-passen på väldigt länge. Låg puls och bra känsla i kroppen. Jag tog mina fredags-öl som vanligt och jag gjorde inget annorlunda i övrigt. Körde inga intervaller i torsdags, men däremot så körde jag ben-styrka  igår och kände av träningsvärk under dagens löprunda, baksidorna av låren och lite upp mot rumpan. Hade Saucony Speed-skorna, väldigt sköna. Inledde lugnt första milen sedan körde jag lite hårdare sista 5 km, men ändå inte för hårt, hade 4-taktsandning första halvan av ökningen, sedan kontrollerad 3-taktsandning sista biten. Träningsvärken i baksidorna gjorde att steget kändes lite kortare och då ökade kadensen en aning. Perfekt väder, mulet och runt 13 grader, knappt någon vind. 

Distans Växjö. 15,37 km, 4:45-tempo, 130 mp.

På kvällen såg vi filmen "Le Mans 66" Inget för oss precis. Det var innan min tid. Däremot var jag intresserad av F1 när Schumacher höll på under slutet av 90-talet. Men sedan dess har intresset svalnat. 

4 pass löpning. 2 med fart. Rätt så stabil jobbvecka.

Det har varit en bättre vecka på jobbet, inte så trögt och dystert som det varit de 2 föregående veckorna. Tanken var att jag skulle börja på med den den eventuellt nya sorteringsmaskinens funktion. Men det blev tyvärr inställt. Får vi se om det kan bli kommande vecka i stället. 

Denna veckan har V flyttat till eget boende. Det kommer bli bra. Han verkar glad över att få börja sitt liv på riktigt  

Det blev ett väldigt jobbigt pass på tisdagen, missbedömde värmen och gick mer eller mindre in i väggen. Det var längesedan jag blivit så slut under ett pass. Men som väl var så hämtade jag mig rätt så fort efteråt. Vädret har varit bra under veckan. Mörkret kommer allt tidigare under kvällarna och nu är det mörkt redan vid 19-30-tiden. 

Torsdagsträning Växjö BK:s A-lag. 

 

Spånen i dag vid 15-tiden.

Söndagen 13 september. En mulen och bitvis lite regnig dag, runt 16-17 grader. En vanlig söndag, med matlagning och sedan lite Seinfeld på eftermiddagen, lite senare in till Växjö och där sprang vi sedan. Kändes okej i benen, bara i slutet på dagens runda som benen blev lite sega. Likadant under löp-styrkan, då var det riktigt segt, särskilt under indianhoppen. 

Distans Växjö, delvis med D. 10km, 5:58-tempo, 109 mp.

Måndagen 14 september. En mulen men varm morron, 15 grader. Framåt eftermiddagen kom solen och det blev runt 20 grader. Lite lätt disigt. Rätt mycket att göra på jobbet. Det var längesedan jag kände mig stressad som jag gjorde idag. Så blir det ibland, särskilt på måndagar som det brukar bli. V fick nycklarna till sin lägenhet idag. Det blir spännande för honom. 

På kvällen blev det gymmet och det vanliga måndagspasset, 1 km rodd + Bål och överkroppsstyrka. Kändes okej. 

Tisdagen 15 september. En varm och fuktig samt disig morron, idag ska det bli 23-24 grader. Sommarmånaderna som varit blev de varmaste sedan mätningarna startade på 1800-talet. Föga förvånande. Konstigt hur man vill tillbaka till det som varit, i en perfekt nostalgisk dåtid. Filtrerad av minnet så att det fina och glada blir mer framträdande. Men inget kommer nånsin bli som det varit. allt är i ständig förändring och förvandling. På kort sikt kan vi gissa och förutspå, i alla fall på ett ungefär. Men på lång sikt har vi ingen aning. Men som sagt, inget kommer nånsin bli som det varit. Spelar ingen roll hur mycket de konservativa gapar och skriker, allt är i förändring, ständigt pågående. 

På kvällen blev det till Växjö, lämnade in den gamla MTB-cykeln för en rejäl service. Därefter samma pass som för 2 veckor sedan. Intervallstege, 2x5/4/3/2 min, 1 min gåvila. Men idag var det varmare, runt 25 grader vid start. Det blev inte så bra pass, alldeles för hög fart första 2 intervallerna, fick betala ett högt pris på 2:a setet. På de 2 sista intervallerna så var det rätt in i väggen, fick sänka farten rejält för att obara ta mig igenom dom. Tror det var värmen som tog slut på min energi. Hemjoggen blev väldigt jobbig. Fick inte till rytmen idag. I bland missbedömer man tempot, fast den stora missen var värmen. 

Intervallstege Växjö 2x5,4,3,2 min. 12,52 km, 151mp,

Onsdagen 16 september. En dimmig och fuktig morron, sedan vackert väder på förmiddagen innan det åter mulnade framåt eftermiddagen, runt 20 grader som varmast. 

En lugn dag på jobbet jobbade undan körorders snabbt på morronen för att få tid att läsa på lite om den eventuellt nya sorteringsmaskinen som kanske ska inköpas.  I morron var det meningen att jag skulle få lite introduktion i Vislanda av redan inkörda personer. Men det blev ändrad tid, får vi se om det blir nått nästa vecka i stället. På kvällen till gymmet och ett vanligt styrkepass, körde först rodd 1 km sedan cirka 35 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej med tanke på det hårda passet i går. 

På kvällen såg jag först på Utrikesbyrån, handlade om ryssarnas eventuella förgiftningar av oppositionella. Ja om det stämmer så är det skrämmande. Men man har svårt att förstå varför man gör det så öppet och spårbart. Det är svårt att förstå syftet, men troligtvis är huvudsyftet att skrämma likasinnade till de förgiftade. Så att ingen ska våga gå emot makten. Därefter såg jag färdigt på den Netflix-producerade "The social dilemma" Här får man verkligen en inblick i baksidan av de social medierna. Hur de allt mer delar på våra demokratiska samhällen och på lång sikt kan de leda till inbördeskrig. En verkligt skrämmande dystopi som tyvärr känns väldigt trovärdig. I botten handlar allt om att tjäna pengar. Allt kokar ner till det. deprimerande. Hoppas vi kan stå emot. Ändå imponerande att Netflix släpper något som den här dokumentären. Är ju kommersiell aktör på Internet? Något som alla ungdomar borde se. 

Torsdagen 17 september. En vacker dag, bara lätta slöjmoln. Det var is på bilrutan i morse ändå visade mätaren på 3 grader. Senare på dagen runt 15-16 grader. Vindar från nv, hög och fin luft. En lugn dag på jobbet. Gjorde en regel för mittemellan sortering. Ska bli en hyfsat skarp produkt av lite sämre råvara, finlir. Frågan om det är nödvändigt? Får vi se när det blir dags att hyvla nästa vecka. 

På kvällen till Växjö och korta backintervaller. Sega ben på uppjoggen och lite stel i vänster-hälen. Men när jag väl kom igång med intervallerna kändes det bra. Hittade ett bra, lagom flyt idag. Troligen hjälpte den svaga medvinden till lite också. Hade Saucony speed-skorna. Kändes bra med dom idag. 

Korta backintervaller Växjö, 10,35 km, 4:45-tempo, 138 mp.

Fredagen 18 september. En vacker dag, soligt hela dagen och runt 18 grader mitt på dagen. I dag hjälptes vi åt att flytta V alla saker till hans lägenhet. På sin 21,5 års-dag så sov han för första gången i ett eget boende. Hoppas han kunde sova gott. Det kommer bli annorlunda nu när han inte längre bor här. Men som sagt, allt är i ständig förändring, inget står still även om det ibland går sakta så är allt i rörelse. 

Annars en lugn dag. På jobbet mätte vi upp en tork, för att på så sätt analysera när något går fel och inte blir rätt torkat. Kan bli bra att använda även på andra ställen. Ja vi får se. På kvällen såg vi filmen "Last Vegas" Med Robert de Niro, Michael Douglas, Morgan Freeman, och Kevin Kline. Mest tragisk och tom i handlingen. Det blir så lätt tragiskt när äldre före detta högt upplyfta människor försöker hitta tillbaka till en för länge sedan svunnen ungdom. Alla dessa skådisar har gjort bra mycket bättre filmer, det hjälper inte att slå i hop dom och hoppas på att 1+1+1+1 ska bli en 4:a. Det adderar aldrig upp i min värld. Det fanns glimtar som var bra men...

Lördagen 19 september. En mulen och disig morron, runt 12 grader när jag startade dagens löpning från gymmet i Alvesta. Sprang sedan medsols ut mot Sköldsta och sedan över Hjärtannäs och Lekaryd. Kändes bra idag, bara sista 3-4 km som jag blev lite trött i fötter och ben, höll ett jämnt 5-tempo hela rundan. Hade de tunga Nike React Miler-skorna (320 gram) Kändes väldigt sköna när man springer i denna fart. Knappt någon vind 

Distans Alvesta. 16,37 km, 4:54-tempo, 123 mp.

På eftermiddagen tog vi en promenad uppe vid Spånens fritidsområde, I dag följde V också med, det trevligt. Solen sken från en klarblå himmel och det var 18 grader på eftermiddagen. Det börjar bli lite höstfärger nu. 

På kvällen skulle vi se på en indisk film. Men det funkade inte denna gången heller. Det kan vara svårt att komma in i de indiska filmerna, det är stökigt och rörigt med alla personer och i går tröttnade D rätt snabbt. Så vi bytte till "Familjen är värre" Med Ben Stiller och Robert de Niro, ett säkert komiskt kort. Tror vi sett den 3 gånger nu. Men den håller fortfarande. 

En broms som fångat en fluga

4 pass löpning, varav 2 med fart.

Ja, så har snart ännu en vecka passerat i våra liv, det går snabbt men dagar kan ändå vara dryga, en paradoxal känsla. Det är oftast måndagen och tisdagen som är så svåra att hantera för min del. Det är verkligen veckans uppförsbacke. På måndagen går det inte ens att förstå att backen har en topp som till slut kommer att passeras. Motståndet rent psykiskt kan vara monumentalt. Från onsdagen och till nu idag har det i alla fall släppt rejält och det har varit bra och välbehövligt för ett slitet psyke.
Idag blev det en väldigt trevlig runda tillsammans med Eric, tiden bara flög i väg runt södra Bergundasjön. Sedan var det bra känsla i benen runt Växjösjön, trots att det var lördag och det brukar gå lite trögare då.

Tonen under måndagen och tisdagen är lite väl negativ, ändå har jag censurerat mig själv. Vill inte lämna ut allt till internet. Ändå vill jag vara så ärlig som möjligt i denna numera dagboksliknande blogg. Men precis som en lök som har många lager så har vi människor det också och det är svårt att öppna upp de inre lagren, särskilt på nätet där vem som helst kan läsa, även om denna bloggen är en av Sveriges minsta. Är nog svårt att hitta någon med färre läsare. Syftet med den har varit att dela med mig om löpningens olika vedermödor, men under tidens gång har det även blivit en del annat. får se framöver om jag vågar släppa ut några ytterligare lager. Det måste även finnas tid, vilket är en stor bristvara för tillfället.

Gallring uppe i det vackra Spånen, tas det för hårt?

Söndagen 6 september. En lugn söndag med de vanliga rutinerna, vädret blandat, solsken varvat med regn mellan 15-18 grader. På kvällen blev det löpning i Växjö, första 3 km med D. Hade de nya Saucony Speed skorna. Sköna skor. Lite stel i vänster-hälen, annars rätt okej. 10 km totalt, cirka 5:45-tempo, mp 115.
Därefter cirka 16 minuters löpstyrka på rätt trötta ben.
På kvällen ett intressant samtal mellan två författare på vänsterkanten, väldigt dyster bild om framtiden de målade upp. "Efter 2020 - vårt framtida liv på planeten, Jesper Weitz och Jonathan Jeppsson. Inget direkt nytt som kom upp, mer än att Jeppsson menade att hoppet redan var ute. Att vi ska kunna få tillbaka planeten som den en gång var är för sent enligt honom.

Måndagen 7 september. Man märker så tydligt och med så osviklig upprepning att denna värld inte funkar längre. Allt sedan vi lärde oss att bränna kol så har vi fått det allt bättre men till nu har vi inte behövt betala något för det. Ungefär som USA håller på med sin ekonomi för tillfället. Detta ständiga lånandet av framtiden. Denna starka tro på att det är kapitalismen som är svaret på allt. Det funkade de första 50-60 åren men sedan har vårt brännande blivit allt för stort. Nu är vi uppe i sådana volymer att det numera är bortom mänsklig kontroll. Effekterna börjar märkas alltmer och det finns numer inget hopp. Tänk om vi lyssnat mer på de kloka redan i mitten på 1800-talet. Hade vi då kunnat få en annan utveckling? Ja, det får vi aldrig veta.
På mitt jobb råder samma stress och press om att producera mer allt snabbare för att om inte vi gör det så gör någon annan det. Det finns inget alternativ. Vinsterna kommer inte tillbaka till den förstörda miljön. De skarpaste hjärnorna jobbar inte med och för klimatet. De jobbar för kapitalet. Deras uppgifter är att lura de ekonomiska systemens gränser och regler som samhället satt upp. Deras arbetsgivare är de mest välbärgade på denna jord, så vill dom att det fortsatt ska vara och då blir det svårt med ett nytt se att se på saker och ting
De enda som kan räddas oss från en katastrof är de allra rikaste och staterna där det råder diktatur. Det måste till systemomvandlande förändringar och det låter sig inte göras i en demokratiskt vald regering. Det måste fattas väldigt obekväma beslut och då finns det inte en chans att folket kommer fortsätta rösta på det partiet som försöker att genomföra saker som är enbart för klimatets bästa.
Pandemin har ändå visat att det går att genomföra starka begränsningar i det som förstör vårt klimat men att få folk att inse att miljön också står inför samma katastrof som pandemins effekter verkar inte vara möjligt. Klimatets försämringar går så långsamt i relation till saker som vi är vana att se som kriser. Vi har svårt att se faran när det går långsamt.
Hos oss är det nya produktionsrekord nästan varje vecka, lite mer, lite fortare. Finns det någon övre gräns?  Är det värt det? Det sorgliga är att hela samhället ser likadant ut, en ständig jakt på att effektivisera verksamheterna, det är också så djupt rotat i det mänskliga Dna:t.
 När man ser alla negativa konsekvenser både för klimat och miljö som all produktionsindustri håller på med, blir man ledsen? Frågan, är detta verkligen rätt sätt att göra saker på?
Kan man till exempel bedriva skogsbruk på ett annat sätt? Det är bara några få, små partier, på vänsterkanten som tycker det. Enligt högern så skyddas det i dag alldeles för mycket skog och vi borde ta ut betydligt mer virke från skogarna. Samt plantera mer produktionsskog, såsom gran-plantage och där det inte går så får det bli tall. Mångfalden får förpassas till djurparker och ställen där det ändå inte växer så fort.
På kvällen blev det till gymmet och först 1 km rodd ,185 i medelwatt, var tydligen en hel del frustration inne i kroppen idag. Därefter cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka.

Tisdagen 8 september. Sov okej fram till 04:30, sedan var det svårt att somna om. Den moraliska inre striden är svår och utdragen. Den tröttar ut mig, som väl är så kunde jag sansa mig och framåt lunch kom den stora tröttheten som en befriare från det tungsinta. Som "The Dude" i Big Lebowski skulle sagt. You have to abide. På nått sätt så fogar man sig och inväntar nya krafter. Inget har förändrats i sak, men jag måste fortfarande ha mitt levebröd, har inte riktigt än lyxen att göra som mitt inre vill. Men...
Man avundas de ungas energi och nästan naiva inställning, så rena och oförstörda av livet. Man känner igen sig från de första åren i arbetslivet, när man inte kunde se strukturerna. Så synd att vi senare i livet, efter alla besvikelser och svek lätt hamnar i dåliga tankebanor.
På kvällen till Växjö. Blev ett distanspass, precis som på lördagarna. Runt södra Bergundasjön, sedan Växjösjön. hade de nya Saucony Speed-skorna. Lite stum i vänsterhälen första km, sedan släppte det men kände att det stramade i baksidorna av låren efter 3-4 km och sedan resten av passet. Troligen skorna som har lite lägre dropp. Men annars kändes det bra i mitten av passet. Det kändes rätt lätt, men när jag ökade farten lite vid Växjösjön så svarade det inte riktigt som väntat, det blev tungt och rätt jobbigt. det var blåsigt från väst idag, annars sol och runt 18 grader.  Distans Växjö, 15,33km, 4:22-tempo, 144 mp.
Onsdagen 9 september. Sov dåligt, det ringde från jobbet vid 22:30, hade precis somnat. Svarade inte då jag visste att det var något svårlösligt, men hade väldigt svårt att somna efter det. Förr om åren kunde det ringa var och varannan kväll, även senare än så här. Då klarade jag av lite bättre men nu har jag svårt med det. Brukar sova med telefonen i köket, men i natt var jag i Växjö, och har då telefonen som väckarklocka. Det var segt på morronen, men sen blev det bättre efter någon liter kaffe.
På jobbet hade vi möte, ett lite försiktigt möte om framtiden, kanske att det kan bli ett annat typ av jobb, vi får se vad det landar nånstans. Fick i alla fall lufta mitt missnöje med dagens situation, Hoppas att det händer något nu.
Torsdagen 10 september. En vacker dag, runt 18 grader och solsken. Äntligen en lite roligare dag på jobbet. E och jag försökte resonera oss fram till ett sätt att få sorteringsmaskinen att sortera lite bättre på en av våra produkter. Efter att ha analyserat de bortsorterade bitarna så kom vi på ett sätt att få de felaktigt sorterade bitarna att komma på rätt ställe. ändringarna i sorteringsmaskinen är gjorda, nu får vi invänta till nästa gång dessa ska hyvlas och se om ändringarna fungerar. Det kräver mycket tankeverksamhet, och när man inte är van vid det så tröttar det ut hjärnan. Problemet för mig är att det fortsätter att snurra på ett bra tag efter jobbets slut. Väger olika möjligheter och funderar på olika sätt att lösa problem som kan dyka upp om ändringarna inte funkar. Allt blir så teoretiskt och abstrakt. Men när och om det lyckas så blir man alltid lika glad.
På kvällen, blev det backintervaller, kändes helt okej även om det var lite segt att få igång kroppen, tog nästan två set med intervaller innan jag var varm. Hade Nike-skorna. Inte så snabbt ändå idag, men bättre känsla i baksidan av låren och inte så sliten i slutet på passet.
Korta backintervaller Växjö, 10,21 km, 4:45-tempo, 140mp,
På kvällen blev det ett avsnitt av "Simma lugnt Larry". En osympatisk men väldigt rolig karaktär han spelar. Tyvärr känner jag igen mig i stora delar av honom.
Fredagen 11 september. Min lillebrors födelsedag idag. En lätt mulen dag, runt 17-18 grader. Har tydligen kommit i ett tillfälligt, kreativt flyt på jobbet. Kom på ytterligare saker som förfinar sorteringen. Gjorde ändringarna idag, men det kommer dröja några dagar innan man ser de eventuella effekterna. När jag precis var färdigt med denna ändring så kom jag på ännu en ändring som också kommer att förbättra sorteringen. Fast hann inte med att skapa upp reglerna för den. Det är kul när idéerna kläcks. Men det suger ut tid och kraft från hjärnan, sedan blir allt annat lidande, för när man väl är inne i bubblan med att skapa dessa förändringar så försvinner allt annat under tiden. Hela kvällen i går så funderade jag på det här och sent i går kväll kom jag på hur man eventuellt skulle kunna göra.
Det är ett av mina "tics" När jag väl funderar på ett problem, som jag borde kunna lösa, så har jag väldigt svårt att släppa det innan jag hittat en lösning, och när det är för svårt för mig så tar det lång tid innan jag ger upp och då är jag ofta helt slut i huvudet och får svårt att sova. Sedan kan det ta några dagar innan allt är som vanligt igen. Så det är både lockande och enerverande på en och samma gång. Man vet att det kommer bli en skakig resa men om man kommer ut på den positiva sidan så blir det trots allt en bra känsla.

På kvällen såg vi "It takes Two" från 1995. Med Kirstie Alley. Helt okej, typisk 90-talare, med ett positivt och glatt anslag. 

Lördagen 12 september. En mulen morron runt 14 grader när E och jag började dagens runda. Han bestämde tempot under delen runt S Bergundasjön. Blev runt 5:30-tempo, det var perfekt för mig också. För det blev pigga ben runt de avslutande km runt Växjösjön. Hade Saucony Speed- skorna. Väldigt sköna idag. Kände verkligen att jag fick bra hjälp under fartdelen.
Distans Växjö, delvis med E. 15,55km 5:05-tempo, 125 mp.  

4 pass löpning, 2 med fart. In i vardagslunken på riktigt.

Blev 2 tuffa pass denna veckan, särskilt tisdagens pass. Då körde jag 4,8 km med hög tröskelpuls, sista 1,5 km väldigt nära max. Nya skor på de båda fartpassen. Saucony Endorphin Speed. Kändes helt okej även om det inte blir samma fina känsla som med Nike-skorna. 

Annars hade tyvärr varit en tung vecka rent mentalt. Har varit i de negativa looparna och irrat runt efter svar och mening. Helgen kommer som en befriare och i början och slutet på varje dag har det i alla fall varit positivt. 

Under denna veckans första dagar är jag relativt negativ i tonen. Jag tycker att det är en komplicerad värld vi lever i och det blir allt svårare att försöka förstå vad som händer runt om oss och hur man ska förhålla sig till olika realiteter. Själv är jag i en situation som är dubbelbottnad. Det jag brinner för i mitt privata liv är något som är i motsats till det jag sysslar med i mitt yrkesliv. Det är svårt att skriva ner sådant som är negativt mot min utkomst. Men samtidigt är det svårt att bara vara still och inte skriva något när man så starkt inom sig känner och märker hur fel vi behandlar vår natur. 

Men jag är helt övertygad om att vi med ett annat tankesätt och med helt andra målsättningar så kan vi ändå förändra och förbättra förutsättningarna för en hållbar framtid. Vi måste bara bort från att allt måste vara så lönsamt som möjligt. I stället ska vi tänka på vad som är långsiktigt bra för att bevara den biologiska mångfalden. Att vi lånar naturen av framtida generationer. Det finns sätt att bedriva ett skonsammare skogsbruk och det går att förändra planterings-filosofin. Att gå mer mot en blandskog samt att skydda betydligt mer sällsynt skog. Det tar bara någon dag att riva ner en skog värd namnet, men det tar 400 år  att bygga upp den igen.

Söndagen 30 Augusti. En vacker dag, mestadels soligt framåt dagen, runt 18 grader. På kvällen blev det en löprunda i Växjö, första 3 km med D, sedan resten själv. Lite stelt i fötter och ben och det kändes att jag sprungit i går. Distans 10 km, 5:41-tempo, 115 mp.  

Märkte under gårdagskvällen uppe vid Spånen att dom börjar gallra rejält, tydligen ska hela området gås över. Får vi bara hoppas att dom inte våldför sig alltför mycket på den fina miljö som finns där nu. 

Måndagen 31 Augusti. En väldigt vacker dag, hög och klar luft, en dag mellan sommar och höst. Lite kyligt på morronen med runt 10 grader. Som mest runt 17-18. Inventering på jobbet, snabbaste hittills, tog bara 45-50 minuter. Förr i tiden, slutet på 90-talet, kunde vi hålla på i 6-7 timmar. Så allt här i världen blir inte sämre. Annars en lite småseg dag. 

Vi lever just nu i en otroligt paradoxal värld, i vår bransch, sågverksindustrin, råder det full högkonjunktur. Det har aldrig varit sådant drag efter våra produkter. Allra värst är det i USA. Dom betalar just nu över 5000 km/m³. Normalpriset brukar vara mellan 1500-2000 kr. Ändå är USA mer eller mindre försatt i katastroftillstånd. I de övriga länderna som det exporteras till råder det samma brist på virke även om priserna inte är som till USA så är dom högt uppskruvade. Bristen i USA beror delvis på att det produceras mindre sågade trävaror i Kanada och USA. Samt att amerikanerna, precis som vi svenskar, stannat hemma och corona-renoverat. Men det är ändå konstigt att ett land med så stor arbetslöshet och med en skenande statsskuld kan ha så här skeva prisbilder på olika saker. Det gäller att passa på att smida medan järnet är varmt. Priserna i USA brukar vara väldigt volatila.

För oss vanliga dödliga så spelar det inte så stor roll, men det som är bra för företaget brukar också vara bra för de anställda. 

Gallringen uppe i Spånen fortsätter, frågan är hur glest det ska bli? Vilket är huvudsyftet, att dra in pengar till ägarna, eller att vi medborgare i Alvesta ska få en vacker skog att tillbringa vår korta fritid i? Ja, det är inte lätt att veta, det beror nog på vilken man frågar. 

Kollade på ytterligare 2 avsnitt av år 1 miljon. En framtidsvision, för mig verkar det allt mer vara en dystopi. Tycker kanske inte att dom ställer rätt analys på sina frågor och bitvis tycker jag programmet är naivt och man tänker inte riktigt färdigt. För hur man än vrider och vänder på detta med att helt ladda upp sig själv mot ett "evigt liv på internet" så blir det till slut dystopiskt. Vad blir det för mening med allt om man inte längre behöver anstränga sig? 

På kvällen blev det ett gympass, inledde med 1 km rodd, därefter cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen. 

Såg de 2 sista avsnitten av serien, År 1 miljon. Det skenade iväg lite till och den begränsade mänskliga kunskapen idag, gör att det bara blir vilda gissningar om hur framtiden ska te sig. Men att det kommer vara annorlunda mot dagens liv är odiskutabelt. 

Tisdagen 1 September. Så har vi gått in i höstmånaden september. Jag har sedan länge lidit av moralisk paradox, det har pågått i många år nu. Varje dag går det åt massor med energi för att kunna fortsätta leva i dessa dubbla världar och känslor. Det funkar men jag offrar min verkliga identitet. Enbart för att kunna fortsätta leva bekvämt. Är det rätt att fortsätta med det? Ja, jag har fortfarande ett ekonomiskt ansvar för närstående. Så på det viset är det fortfarande moraliskt rätt, även om det är en väldigt tunn sträng som snart har spelat ut sin roll eftersom tiden kommer att lösa mig från det ansvaret. Hur gör jag sedan? Inför vem har jag ansvar sedan? Ska jag fortsätta att gå mot min moraliska kompass?  

Hur ska man förhålla sig och kämpa för nått som man rent moraliskt och etiskt inte kan stå för. Men hela samhället är uppbyggt på dessa kapitalistiska grunder. Förr om åren när jorden fortfarande kunde ta hand om effekterna av industrialiseringen så var det moraliskt rätt. För det fanns inga tecken på att naturen inte mådde bra. Men allteftersom så har vi blivit för effektiva i vårt sätt att skapa och använda maskiner som drivs av olja. Men att tänka om tar tid. Strukturerna är långsamma och tröga att förändra. De som blivit rika på produktion utan att behöva betala för de långsiktiga konsekvenserna av att överutnyttja miljön ser helst att allting förbli som det hittills varit.  

De senaste 30-40 åren så blir det allt svårare för naturen att klara av att återställa sig varje år. Alla värden visar på rött. Men det bryr sig inte kapitalet om. Det bara rusar på i blindo, för kapitalet har inga känslor eller samvete som stör. Det bryr sig bara om att växa. När det till slut, liksom en fästing, sugit ur all kraft ur sitt värddjur så kommer det också kollapsa. Men eftersom det inte har något eget liv så spelar det ingen roll för kapitalet själv. Men det får ödesdigra konsekvenser för dom som ska försöka överleva i en sådan omgivning

På kvällen blev det ett tufft pass, känslan var att det var det jobbigaste på flera månader. Hade de nya Saucony Endorphin Speed - skorna. Kändes helt okej, men de är inte lika bra som Nike next, inte så konstigt då dom saknar kolfiberplatta och dessutom väger 230 gram jämfört med 190 gram för Nike-skorna. I alla fall, det blev ett varv runt Växjösjön, asfaltsvägen, med hög tröskel-puls. 4,48km, medeltempo på 3:49, medelpuls 162. Kändes helt okej första 3 km sedan blev det jobbigt, särskilt sista km med 2 svaga uppförsbackar drev upp pulsen rejält. 

Distans Växjö, inkl, 4,48km hög tröskel. 12,49km, 4:09-tempo, 151 mp.  

På kvällen var jag rejält sliten efter det för mig hårda löppasset, trodde att jag skulle få den där kicken av endorfiner och välbefinnande som jag brukar få efter att ha mått dåligt under dagen och sedan fått springa av mig den psykiska smärtan. Det brukar vara bra medicin, att plåga sig fysiskt för att på så sätt tillfälligt döva den psykiska smärtan för något dygn. Men det måste suttit djupt denna gången för den rätta känslan kom inte igår. Bara extrem trötthet i både själ och kropp. Hade kramp i vaderna vid midnatt, men det släppte efter någon kvart. Sedan sov jag i alla fall 5 timmar. 

Såg på en dokumentär i går kväll. "När skogen tystnar" Den var med rätt ojämn kvalité. Delen då huvudpersonen färdades på Youkonfloden i Kanada kunde man helt tagit bort, den tillförde inget. Men däremot personerna som intervjuades om läget i den svenska "skogen". Det är tragiskt hur politikerna och det statligt ägda Sveaskog våldför sig på skogen. Man försöker på alla möjliga och omöjliga sätt att urholka direktiven som togs fram 1993. då kom man överens om i en bred överenskommelse om att det skulle tas miljöhänsyn i skogen inte bara rent ekonomiska intressen som skulle styra. Men allteftersom tiden gått så urholkas lagarna och överträdelser beivras inte. De största syndarna är som sagt Sveaskog och de svekfulla politikerna, särskilt då de som finns på högersidan, föga överraskande?!

Och när inte viljan finns då är det inte lätt att rädda något undan de klåfingriga, giriga och maktfullkomliga beslutsfattarna, hård kritik måste riktas mot Sveaskog, som är statligt ägt, men framför allt mot politikerna som ger direktiv till Sveaskog angående strategin. Det är ju meningen att politiken ska vara kapitalismens motpol, som ska står för regleringar och lagar för att undvika rovdrift och miljöförstörelse. Men som det blivit nu så går de hand i hand i stället. Det finns väldigt få försvarare av de mjukare biologiska värdena i våra en gång så stolta Skogar. 

 Som det sas i dokumentären, man kan plantera träd, men man kan inte plantera skog. Det finns inga skogar kvar i södra Sverige där man ser till helheten i den biologiska mångfalden. Det är ungefär med samma taktik som Israelerna använder på västbanken. Man erövrar små runda plättar mitt i ett stort område, dessa expanderar man så sakteliga till allt större cirklar, till slut är det bara små utrymmen kvar mellan dessa "plättar" och då blir det slutligen väldigt lätt att knyta samman allt. För att kunna ha en biologisk mångfald krävs stora sammanhängande ytor, inte små plättar här och där, som det blivit i södra Sverige. Sedan säger de att det aldrig funnits så mycket skog som det gör nu. Men vad är det för skog? 

Enligt dokumentären så går det att driva skogsbruk utan att kalhugga, men det är inte intressant för staten/industrin. Det är inte tillräckligt lönsamt. Allt handlar bara om det, man mår bara dåligt av att se sådana program. Det som är mest sorgligt är den totala oviljan från makten att göra något åt det, finns bara ett parti som driver dessa frågor och de är så små att de inte kommer att klara sig kvar i riksdagen efter nästa val, så på det sättet ser man även hur det ser ut i befolkningen i stort. 

Till slut måste man ställa sig frågan om vad som är viktigt på lång sikt, är miljön runt om oss viktigt eller inte? Vad ska gå först, klimat eller kapital? Verkar i alla fall som dom i nuläget har väldigt svårt att gå sida vid sida sm hade varit det bästa.

Onsdagen 2 september. En rätt så fin dag, mulet till halvklart, runt 18 grader på eftermiddagen. Åter en tung dag på jobbet. Efter att haft lite mer energi från semestern så verkar det rinna ur mig nu. Konstigt hur dessa repetitiva arbetsuppgifter suger musten ur mig. Har bett om förändring av något slag men det verkar bara rinna ut i sanden. Om något ska hända så måste jag ta tag i det själv. Lite segt i kroppen efter gårdagens hårda löpning. Kicken kom inte idag heller. Men förr eller senare dyker den upp. 

På kvällen blev det gymmet, inledde med 1 km rodd och därefter cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej i alla fall. 

Såg 3:e delen av Axess-serien "Varför finns vi". Detta avsnitt tog upp moralen, är den evolutionär eller har den funnits sedan urminnes tider och som en del av naturlagarna? Intressanta frågeställningar. Lutar nog för min del att tro på att moralen funnits där hela tiden. Även djur kan visa upp moral och känsla för rättvisa. Skillnaden är att vi människor kan resonera och samtala om konsekvenser av moralen. 

Moralens spegel är samvetet. Oftast känner vi på oss när vi handlar fel och när vi så gjort så gnager samvetet inom oss. 

Torsdagen 3 september. en mulen dag men ändå rätt varmt vid lunchtid, runt 20 grader. Var med V och tittade på lägenhet, får vi se om det blir något av det till slut. 

Det var annars en glädjens dag på jobbet, i dag togs det första spadtaget på det så efterlängtade virkesmagasinet. 15 års väntan är snart över. Det kommer underlätta i produktionen, åtminstone ett tag. 

Men vad är det heter? "Inget gott som inte har nått ont med sig" Eller om det är tvärtom? I alla fall, den så fina utsikten från kontoret kommer att kraftigt försämras. Nu kan man i den fjärran horisonten se en av gröna löv täckt ståtlig ek, som är så välbalanserad. En fröjd för ögat, den kommer lyckligtvis stå kvar men skymd för mina ögon av detta magasin när det väl står klart. Men man kan inte få allt här i världen.

På kvällen blev det bil in till Växjö. Väldigt mycket trafik inne i stan, och jag tillhör kanske en av alla onödiga. Ja, det spär på det redan så dåliga samvetet. den moraliska stressen tilltar. Men som alla andra så försöker man tänka bort det och hitta på ursäkter. I bland kan man lura sig själv för något ögonblick. 

Blev samma backintervaller som förra torsdagen, hade åter Saucony Speed-skorna. Sköna men inte riktigt lika snabba som Nike, men i dag var skillnaden inte så stor. Blev trött i baksidan av låren redan efter första setet. Hade en riktigt snabb intervall. På den andra enminutaren så kom det en spänstig kille på en snabb cykel. Jag mötte honom på nerjoggen, sedan sprang jag om honom efter cirka 15 sekunder. Det ville han inte vara med om så han tog i lite extra och kom i fatt och senare förbi. Men med ett glatt tillrop. bra jobbat, sa han. Jag blev rejält trött på sista setet och benen slitna. Men gillar ändå skorna. Ska fortsätta ett tag med dom, i alla fall på backintervaller. 

Korta backintervaller. 10,23 km, 4:50-tempo, 140 mp.

I bland känns det som att jag är med i en styrd värld. Som "Truman Show". I dag hände en grej, precis i slutet på dagen, för att verkligen dra på stressnivån. Min stresströskel är sedan utbrändheten för många år sedan irriterande låg, och det blir tyvärr bara sämre med åren. 

Det hade det under dagen, utan min vetskap, beslutats att det var akut brist i en speciell längd. För att råda brist på det så måste vi tvångskapa fram denna längd av en längre längd. Inget speciellt med det, men det blir mer arbete i produktionen och ökar stressen när man ska ta hand om allt avkap. Jag hade redan planerat in just denna dimensionen i produktionen och tanken var att det ska köras 3 olika körningar med samma dimension, men bara en av dom med detta rejäla av/nerkap. 

Det finns personer som inte gillar det här, vilket är förståeligt. Sånt här ska göras i ett tidigare steg i produktions-kedjan, men ibland blir det panik och det måste lösas i hyvleriet. I alla fall, denna person ogillar 3 saker starkt i denna sågverksvärld. I nämnd ordning, mig, denna typ av körning, samt nerkap. Det är min uppgift att bestämma ordningen på hur saker och ting ska produceras i hyvleriet. Att lämna ut en sådan här produktionsorder är inte roligt. Jag vill inte provocera någon om jag inte måste. Om jag lämnar denna i morron så kommer personen i fråga bli rasande och hela kommande helg förstöras av stressen det innebär och i värsta fall migrän. Jag kommer må dåligt av att bli utskälld, samt att ha varit "brevbäraren" av denna order. På vilket sätt är det bra? Jag kan inte se några som helst skäl till att begå en sådan handling. Även om det vore det bästa för företaget. Men man måste sätta människan före eventuell vinst till ett företag som redan går otroligt bra. Varför ska man aktivt såra andra om man har ett val att inte göra det? Det är ju ren och skär ondska!  

Fredagen 5 september. En mulen dag på förmiddagen sedan lite sol på eftermiddag, runt 20 grader. Jobbet var som vanligt, inga större katastrofer inför helgen, det kändes under kontroll sista biten in i mål denna veckan också. Så det får man vara tacksam för. Vårt stora lager bidrar till denna lite lugnare tillvaro. det var värre förr om åren då var det en kamp med kniven mot strupen varje dag. Så även om vår miljö blir allt sämre så får vi människor det bättre. En paradox som gör att vi inom oss går omkring med dåligt samvete och en skuld som vi inte kan betala som enskilda själar. Det är vår tids förbannelse, vår generations kors. Det finns ingen enskild att klandra, allt handlar om lång tids strukturfel och man måste dra ut perspektiven väldigt långt för att se dessa mönster, våra system är inte heller utformade för att ta hand om dessa långsiktiga problem. 

Ingen träning i går. Var med V och tittade på 2 hyreslägenheter, men han hade också lagt ett bud på den som var till salu. Nu får vi se vad som händer. 

På kvällen såg vi en romantisk komedi från Netflix. "Love Guaranteed" Den följde mallen nästan exakt för denna typ av genre. Men den var ändå bra. Man får vad man vill ha efter en lång och tuff vecka. Man vill bli road och inte behöva tänka för mycket, inte massa mord och konflikter. 

Lördagen 5 september. En mulen morron, hade regnat tidigare. Runt 13 grader vid starten av dagens löpning. Precis lagom för löpning, även om det var lite kyligt under uppvärmningen. Bara shorts och linne. Kändes okej i ben och fötter under dagens löpning, varit lite stram i höger-knät med början i går. Men känns som det är någon muskel eller sena i närheten av knät som drar lite. Kändes dock bra under löpningen. Kan vara de 2 senaste passen i nya skor som påverkat detta. I dag körde jag i de vanliga Adidas-skorna, det kändes bra. Pulsen lördags-hög, så det blev ingen fart idag, ökade dock lite när jag kom till Växjö-sjön.  Distans Växjö, 15,33 km, 4:55-tempo, 131 mp.

På kvällen såg vi "Mot alla odds" Från 1984 med Jeff Bridges, en av mina favoritskådespelare, men den här filmen var inte så bra. Den lyfte aldrig och det var svårt att få sympati för karaktärerna. Till eftertexterna spelades låten Against all odds, en klassiker som blev betydligt mer kände efteråt än vad filmen blev.