Crosstrainer + motioncykel och en stund av flow. 21 dagar utan löpning.

Ännu en dag på gymmet, i bland känns det inget i foten när jag går, men så plötsligt skjuter jag ifrån lite för snabbt eller långt med högerfoten. Då blir jag starkt påmind om att skadan är kvar. Foten är fortfarande lite svullen framåt dagen och kvällen efter dagens belastning.
I dag blev det ett rätt så tufft pass. Maxpuls på över 170 på CT. Över 160 på cykel vilket är väldigt ovanligt. Måste hålla på en bra stund för att komma dit. Blev nästan 1.40 totalt idag. Varav ca: 40-50 minuter rätt hårt. Min Garmin 305 vill inte vara med inomhus längre. Tror den är på väg att dö. Har blivit mer och mer problem med den. Inte ens ett 7 knappstryck hjälper längre. Får se vid nästa utomhusaktivitet.
Det finns vissa stunder vid lång hård körning på cykeln som jag känner att jag kommer in i ett annat steg. Lite högre och lite fortare. Pulsen är väldigt hög och belastning nära max. Då är det precis som om det öppnas en ny kraftkälla och det känns inte jobbigt. Bara en härlig känsla av att jag tar i och kroppens alla delar harmonierar med varandra på något underligt sätt. Inte känt så innan, men kan tänka mig att det är det som kallas för "flow". Men det tar tid att komma dit, över en timme måste jag hålla på, i vilket fall som helst var det en bra känsla. Blir kanske så för att på cykel kan jag hålla konstant fart, puls och tempo som ett mantra. Utomhus går det inte på samma sätt för det är så mycket annat som påverkar, väder, vind, upp och nerförsbackar i en salig blandning. Samt att man hela tiden är medveten om hur långt det är kvar av dagens pass. På en motionscykel är det bara att kliva av, aldrig mer än ett tramptag från att ge upp. På ett paradoxalt sätt gör det att jag kan pressa mig hårdare. När jag är ute på en runda vet jag att krafterna måste räcka hela vägen och då är det så lätt att man sänker farten för att vara säker på att verkligen orka hela distansen.