tisdag 10 februari 2015

Långa backintervaller, 5*1320 meter, framfotsrunda 263

Har haft en tung inledning på veckan privat. Hoppas innerligen att dotterns problem med sin skola har kulminerat nu. Det är sådana dagar som löpningen/träningen ändå är som viktigast för mig. Det blir som en liten frizon en kort stund. Då fokus kan ändras. Efter ett tufft pass som idag så klarnar också tankarna och jag lugnar ner mig och kan se saker på ett mer sansat sätt.

Dagens intervaller gick bättre än väntat, rejäl förbättring mot de två andra gångerna jag kört samma pass. I dag var det betydligt bättre förhållanden, barmark och lite lätt medvind till skillnad från förra veckan då det var lite halvslirigt och bitvis lite motvind i stället. Kunde även köra utan reflextröjan på alla intervaller utom den första. Det blir lite lättare känsla.

Dagens backintervaller

Den första intervallen blev lite för jobbig och var inte riktigt kontrollerad i andning men kanske inte så konstigt då den gick på 3:56 i medeltempo. Resten kändes mer kontrollerade och blev som följer i km-tid. 4:01+4:04+4:03+4:08,  på den 4:e och 5:e fick jag lite mjölksyra i benen i den första backen, trodde att hela den 4:e därmed skulle bli riktigt tung men till min stor förvåning så kom jag in i ett riktigt fint tempo i slutet på den och det var en häftig känsla. Den 5:e däremot var riktigt tung känslomässigt, men blev ändå 4:08. Tiderna överraskar mig riktigt rejält. Jag har ingen koll under passet utan ser först när jag laddat upp, i vilken fart det gått. Det är andningen som styr helt och hållet under intervallerna. Jag vill att det ska var kontrollerat i andningen. Så fort det skenar iväg så ramlar jag ihop i löpsteg och hållning.

Inte så ofta man blir så glatt överraskad av ett intervallpass. Men detta var ett bra pass känslomässigt också, blev en vändning mitt i och efter den 3:e idag. För i slutet på den 3:e började det strama lite i vänstervaden, brukar inte vara ett bra tecken. Men under nerlöpningen efter den så släppte det som väl var.

På hemjoggen, 1 kilometer ungefär så stramade det dock rätt rejält i både vänster och höger vad, men mer på ett sätt som det gör när jag tagit ut mig på ett bra sätt. Det blir en häftig känsla i löpningen också. Efter att ha sprungit bara upp och ner i 13 km, så blir steget väldigt lätt och fint när det helt plötsligt flackar ut.

Hade mina Adidas idag igen. Kändes bra i fötter och hälar under dagens pass.

I söndags körde jag normalpass på gymmet, Rodd+CT 20+20 minuter. 200+185 watt i medel. Hoppövningar efteråt, kändes lite i sidan av vänsterknäet efter det passet. I går körde jag rodd 20 minuter, 200 watt, fick slita rejält. Därefter överkroppsövningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar