4 pass löpning, delvis med lite fart. Samt födelsedag, den 53:e.

Födelsedagsvecka. Det börjar bli hel del år nu. Men det känns ändå bra. 53, nästan så ojämnt man kan tänka sig. En viss mognad börjar infinna sig men fortfarande känner jag mig nyfiken på olika saker. Det finns fortfarande saker att upptäcka och insikter att komma fram till. 

Det som blir allt svårare är att hålla nere vikten. Har under våren försökt att komma tillbaka till för-hösten vikt på runt 71kg. Men det har inte lyckats. Trots att jag är snål mot mig själv på vardagarna så kommer jag inte under 73kg. Kanske för att jag slarvar för mycket på helgerna eller att mitt jobb är väldigt stillasittande. Förra sommaren var det renovering av huset hela semestern och då tappade jag i vikt. Trots att jag åt som vanligt. så för mig sitter det mer i vardagsmotionen än i maten. Kan kännas att jag blir lite tjatig om vikten, men det är ändå en viktig detalj när det kommer till löpning, det är så enorm skillnad med 2 kg extra eller mindre, när det kommer till känslan i löpningen. 

Det blir ingen vidare livskvalitet om man ska gå omkring hungrig hela tiden, samt om man inte unnar sig något extra på helgen heller. Det finns inga löpartävlingar heller att toppa formen till så det blir lite svårt med motivationen också. Vi får se framöver. 

Denna veckan var det inga intervaller. Men ändå fart i 3 av passen. Tisdagens pass blev nog det tuffaste i konkurrens med dagens pass. 

 

Söndagen 11 april. En kall morron någon minusgrad och mulet. I går rev jag loss några underslagsbrädor på den sydvästra sidan av huset för att se hur klädselbrädorna var uppsatta i ovankant. Det verkar som att det satts upp med utgångspunkt från nederkant, säkert på något bord inne i en husfabrik. Hade hoppats på att det låg en bräda på ovansidan så att man hade haft något att stöta emot, då hade det blivit i våg av sig själv. Men då var det inte så nu får jag se hur jag ska göra? Ska prata med grannen som är snickare, han har säkert nått bra tips? Men i vilket fall så kommer det bli en hel del jobb framöver med huset. Får vi se hur det blir med allt till slut. Det bästa hade varit att få en bra snickare som kan hjälpa mig, men det är svårt nu. Alla är så upptagna, det byggs och renoveras överallt.  

Tidig förmiddag gick radion ut med en klass1 varning för snöfall över hela Kronoberg. Ett lågtryck som kommer söderifrån och som kan medföra stora trafikstörningar, dels för snöns skull dels för att de flesta bytt till sommardäck. Det blev därmed ändrade planer för dagen, vi lagade bara delar av maten i Alvesta sedan åkte vi till Växjö redan vid 11-tiden. Sedan blev det löpning direkt, innan lunch. Vi började tillsammans, som vanligt, de 3 första km, därefter resten på egen hand, cirka 7,5 km. Efterhand så började det falla lite blötsnö och en bitande vind från ost som gjorde att det kändes som spik i ansiktet. Benen kändes bättre än vanligt för att vara söndag, även pigg i kroppen. Den vanliga ömheten i vänsterhälen finns dock där hela tiden, kände även av baksidan av vänsterlåret, men bara svagt. 

Distans Växjö, delvis med D. 10,85km, 5:30-tempo, 112mp.

På kvällen såg vi på en väldigt rolig film, visserligen för barn i första hand men rolig även för oss lite äldre. Matilda hette den, från 90-talet. Danny de Vito Regi och en av huvudrollerna, typisk Danny-film. Han har speciell humor, gärna lite groteskt och överdrivet och ofta handlar det om hämnd och elaka föräldrar. Undrar om det speglar hans egen uppväxt?

Måndagen 12 april. En kylig morron, runt 3-4 grader och mulet, snåla vindar från väst. I dag gjorde P ett gästspel, han har bara ett jobb kvar sedan är han klar med sin långa utbildning och därefter ska han jobba tillsammans med E. Det känns lite konstigt att släppa ifrån sig sina uppgifter. Man växer liksom ihop med sitt arbete och till slut så är man en del av det och det känns konstigt att göra andra saker. Samtidigt känner jag mig sedan länge helt färdig med denna typ av arbete. På kvällen till gymmet och där inledde jag med 1 km rodd, 180 i medelwatt. Därefter cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen.

Tisdagen 13 april. Ännu en april-vädersdag, runt 5-7 grader, snåla västliga vindar, från solsken till hagelskurar. Det har aldrig tidigare tjänats så mycket pengar inom virkes-industrin som det gör nu. Allt är helt galet, priserna drivs upp till fantasisummor. Det är dubbelt så dyrt som normalt. Det råder en enorm brist på alla marknader. Säljarna vill att det ska sågas mer, men allt är redan uppskruvat på max. Jag kom med förslaget att vi kunde sänka kvalitén en aning vid sorteringsmaskinen ute vid hyveln, det handlar om några fåtal millimeter i vankant, för ett otränat ögat ser man knappt någon skillnad. Det mottogs med glädje, ändringar gjordes och nu får vi med spänd förväntan invänta eventuella reaktioner, troligtvis så kommer det inga negativa. På detta vis så försämrade vi produkterna till både England och Danmark, danskarna får dessutom mindre volymer, så de är de stora förlorarna i och med denna försämring av kvalitén. 

På kvällen blev det cykel till Spånen, Tanken var ett distanspass med progressiv ansträngning, precis som de första människorna på savannen gjorde när dom jagade sina villebråd. Det måste vara bra träning? I alla fall om man ska lita på alla experter som nästan alltid hänvisar till hur savann-människorna gjorde. I alla fall, det blev ett sånt pass, på den 4:e km blev jag lite sinkad av ett vägarbete och fick nästan gå i något hundratal meter. Annars flöt det på helt okej. Sista 3km blev väldigt jobbiga, då var det mer eller mindre maxansträngning trots att farten var rätt modest i den kraftiga kupering i slutet av rundan. Kuperad Distans Spånen. 11,38km, 4:15-tempo, 149mp

Onsdagen 14 april. En solig morron -5. Sedan lite varmare men aldrig över 8 grader och kyliga vindar från norr. I dag visade en jobbarkompis en lista på de familjer som har högst inkomst i Växjö, de tre översta platserna till Vida, med en topp på 156 miljoner, helt ofattbara summor. Annars en rätt seg dag, somnade och sov bra fram till 03:30, sedan sov jag inte så mycket mer. Kanske det i kombination med gårdagens lite hårdare löpning. På kvällen till gymmet, där blev det först 1km rodd, därefter cirka 45 minuters bål och överkroppsstyrka. Lite segt i benen under rodden annars okej.

Torsdagen 15 april. En mulen morron, -2. Sedan kom solen på förmiddagen och vackert väder resten av dagen, runt 10 grader som mest. Efter ett långt uppehåll, så fortsatte jag idag på materialet till Wood-Eye utbildningen som aldrig tycks bli av. Nu har jag i alla fall ett grundmaterial, tanken är att alla berörda ska få kolla igenom det först och sedan får man se om det ska revideras eller inte. 

På kvällen till Växjö och väl där blev det löpning. Runt Södra Bergundasjön. Det kändes lite tungt i benen, släppte aldrig heller. Men fartökningen i slutet blev med bra tempo, men tror det mest berodde på fin medvind sista 2km. Soligt och runt 10 grader, andra halvan i shorts och linne, lite kallt men det funkade ändå bra. Distans S Bergundasjön, 11,64km, 4:26-tempo, 139mp.

Fredagen 16 april. Ja, 53 år, tiden går fort och åren sveper förbi allt snabbare. En fin fredags-morron och runt nollan när jag åkte från Växjö. Stannade till vid Liljas för att få hjälp med att byta en glödlampa på bilen. Det var väldigt mycket folk där redan vid 7-tiden. Kanske för att det är hjulbytartider. 

Rätt lugnt på jobbet, släppte ifrån mig "utkastet" till WE-utbildningen till 3personer. Får avvakta lite och se vad dom tycker ska ändras? På eftermiddagen var jag på taket ett par timmar och skrapade bort mossa. det kommer ta minst 5-6 timmar till att få bort allt. Frågan är om det växer på lika snabbt igen? 

Sedan kollade jag och S på ett avsnitt av vänner, vi är på avsnitt 16 nu. Det börjar sätta sig alltmer och jag kan börja förstå seriens popularitet. Min mor ringde också och gratulerade mig. Vi pratar alltför sällan nuförtiden, tyvärr. Men allt var bra med dom och de hade även fått första vaccin-sprutan. 

 På kvällen till Växjö igen. Där blev jag ordentligt firad av D. Både presenter och blommor. Samt en fin tårta. På kvällen såg vi på en av mina favoritfilmer. Big Lebowski. Har sett den över 10 gånger men den är fortfarande rolig.  

Lördagen 17 april. En rätt vacker förmiddag, med lite soldis, vindar från nordost men lite ljummare än de sista dagarna, runt 8-9 grader när vi började springa vid 10-tiden. Sprang första milen med E, sedan själv runt Växjösjön. Ökade farten runt Växjösjön. Det var en elak vind från nordost cirka 5m/s men det kändes mer, vinden får bra fart över sjön. Sedan medvind sista 3km av farthöjningen, men då är man mer i lä och får inte så mycket hjälp av vinden. Runt 4:04 i tempo sista 4,5km, då gick jag nära max sista 2,5km. Pulsen lägre än vanligt för att vara på en lördag. 

Distans Växjö. Delvis med E. 15,49km. 4:50-tempo, 131mp.

3 pass löpning, ett med fart. Aprilväder och avslutande påskhelg.

Ibland kommer man i lägen där man känner sig klämd mellan sina verkliga tankar och principer i förhållande till hur verkligheten ser ut. Jag känner så många gånger att jag sviker mig själv, mina ideal och värderingar som jag genom årens lopp förändrat och nu kommit till en punkt då det går nästintill helt på tvärs mot den verklighet jag lever i. Det har bara blivit så och när jag som nittonåring började på den arbetsplats som än i dag är densamma, för 34 år sedan, då hade jag helt andra tankar och samhället såg annorlunda ut och de problem vi står inför idag, var inte ens upptäckta på den tiden. 

Det känns väldigt ambivalent att kritisera den verksamhet som jag själv skaffat min utkomst genom. Hur kan man ens tänka sådana tankar? Ja, jag vet inte helt säkert. Men det är nått som växer fram efterhand. Dels genom att man lär sig mer om hur det ser ut på jorden i dag. Dels genom olika röster i medierna. Nu finns det så mycket kunskap att ta del av. Det svåra är att sålla fram det som känns sant och äkta. 

Men det är inte rätt att bli arg och besviken på människor som gjort vad dom kan för att maximera sina möjligheter. Man har ju bara följt de regler och ramar som samhället satt upp. Så det är inget fel med det. Problemet är att det systemet som vi lever i nu inte längre är kompatibelt med hur naturen ser ut. Det kapitalistiska systemet har varit överlägset alla andra så länge som vi inte behövt bry oss om att jordens resurser faktiskt är ändliga. I kapitalismens barndom så visste vi inga begränsningar. Det fanns hur mycket som helst av allting. Dessutom fanns det inte så mycket människor på planeten. Dagens system bygger på att allt ständigt ska öka och gå allt snabbare men så kan vi inte längre göra. 

Nu behövs det mer cirkulära tankar och ett system som jobbar med naturen inte av den. Det kanske redan är för sent men i vilket fall så måste helt nya idéer fram och det är inte alls säkert att de som är mest lämpade för att samla rikedomar i dag och som är de ledande krafterna i dagens samhälle är mest lämpade för att leda oss i värld där det viktigaste är hållbarhet och inte effektivitet. 

Påsksöndagen 4 april. 

En annorlunda söndag, mer som en lördag i själva känslan, men ändå inte riktigt samma goa känsla. Vädret är som det är och påsken kan genom sin föränderlighet i tid vara allt från sommar till vintervarmt, denna påsken blev det tyvärr med mer vinter än vårkänsla. I dag var det fint de första timmarna på förmiddagen, men sedan kom molnen och blåsten. Bara 4-5 grader som varmast.

Cyklade upp till Hanaslöv och även om det blev väldigt tufft så klarade jag av den brantaste backen även detta året, men det var precis. På hemvägen mötte jag B och C som var ute och promenerade i Spånen. Stannade och pratade en liten stund. Blev lite kyligt efter cirka 10 minuter så blev tvungen att cykla vidare, men det var trevligt att prata med dom en liten stund i alla fall. 

 Vi var i Alvesta hela dagen. På eftermiddagen såg vi filmen A dogs journey, en uppföljare till A dogs purpose. Den var väldigt sentimental och det var svårt att hålla tillbaka tårarna. Den var inte lika bra som den första, men de knöt i hop allt väldigt bra till slut. Hundens själ kom "hem" till Ethan till slut och Ethan visste att det var just den hunden, det bevisades genom det klassiska tricket. Där Ethan går ner i knästående och sedan kastar han en baseball-handske rätt upp i luften. Precis när han kastar handsken så tar hunden sats, startar ett tiotal meter ifrån. Sedan hoppar hunden upp på Ethans rygg och tar sats och fångar handsken i luften. Det är något Ethan lärde hund-själen när han var ett litet barn, nu är han en väldigt gammal man. Sedan berättare han hela historien för denna filmens huvudperson och hon förstår då allt och inser att just denna hund-själen har följt och hjälpt även henne genom livet, via 4 olika hundar. Både S och D tyckte om filmen

Sedan började jag på att snickra ihop en arbets-bock. Lite svårare än vad jag tänkt först. Är kanske lite för noggrann, var svårt att fästa första brädan, sedan gick det lite bättre. Verkar ändå som vinklarna stämde okej även om den kanske blir lite "smal" i basen. Får se när den blir färdig. Ska göra två eller tre till slut. 

På kvällen kollade jag och S på klassikern Citizen Kane. Tyvärr var kvalitén dålig så det var lite svårt att inte irritera sig på det. Filmen har 80 år på nacken och det har hänt  mycket sedan dess. Den var ändå bra men det var lite svårt att få sympati för Kane, om det nu var meningen? Gillade ändå hans sociala patos. Filmens gåta var Kanes sista ord i livet, Rosebud. Det kom aldrig någon riktig klarhet idet utan tittarna lämnades till att själv tänka ut anledningen. Tror att det hade med hans barndom att göra och Rosebud var namnet som stod inristat på hans kälke. Som han i ilska kastade mot han som tog honom i från sin familj som barn. Hans sista stund som oförstörd. 

Annan dag påsk, 6 april. Ännu en typisk april-dag, runt 3 grader och solsken varvat med snö och regn-skurar samt blåsigt från nordväst. Höll på mest hela dagen med att göra färdigt arbets-bockarna. Den första tog längs tid. den är 1,2m hög och med den når jag nästan till nocken på garaget, den 2:a gjorde jag 80 cm hög tror det ska täcka kommande behov. Det är roligt att snickra men det tar tid när man ska göra saker för första gången. På eftermiddagen såg vi ett avsnitt av "Simma lugnt Larry" Det var säsongsavslutningen av säsong 4. Nu var det dags att åk till New York och ha Broadway-premiär för showen han spelar huvudrollen i. Det var ett helt okej avsnitt, men det var 1 timme långt och blev lite segt emellanåt. Annars har denna säsongen varit den bästa, vissa avsnitt hålla extremt hög nivå och vi har skrattat hejdlöst. I detta avsnitt var Jerry Seinfeld, satt i publiken och hade inga repliker. Denna serie är precis som Seinfeld, på det viset att man inte vill att det ska ta slut. För när man väl kommer ifatt så finns det inte mer komiska pärlor att längta efter. 

På kvällen till gymmet och där körde jag ett vanligt styrke-pass. Inledde med 1 km rodd, 185 i medelwatt. Därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka. Det kändes väldigt bra denna gången, sällan jag är så pigg i kroppen. Är det de 4 dagars ledighet som gör att man blir så pigg? Eller är det att jag tagit ett par öl varje kväll i 4 dagar? Troligen en kombination. Nu är ju världsordningen inte sådan att man kan unna sig 4 dagars ledighet för jämnan. Det är synd. 

Tisdagen 6 april. En kall dag runt 4-5 grader och måttliga byiga vindar från väst. En tung dag på jobbet, kanske hade den 4 dagar låga ledigheten rensat ur hjärnan rejält. Sedan kommer chocken rejält när man kommer in i selen igen. 

Jag vet inte om det är fel på mig men jag har lite svårt när folk höjer sig själva över skyarna och samtidigt, inte utan viss glädje, trampar ner andra. Det finns så många företag runt om, som håller på med nästan samma saker och om man ser det ur ett större perspektiv så är det tragiskt. För Sveriges del är det ju extremt olönsamt om alla inte är lika effektiva och duktiga som de bästa?! För  hela världen blir det än värre! 

Det finns fördelar med fri konkurrens men för klimatet och vår gemensamma framtid är det inte så smart om man inte delar med sig av nyvunnen kunskap och solidariskt delar på ny teknik. För på vilket sätt är det bra för oss alla om bara en av hundra mår bra och gör mest rätt? När man ser på totalen så blir det ju så uppenbart! Men då kommer kapitalet med motargument: Det är den fria konkurrensen som driver utvecklingen framåt! Det måste finnas drivkrafter, annars kommer ingen vilja satsa och driva företag. 

Ja, det har varit en sanning, men den sanningen gäller inte längre för nu har framtidens klimat kommit i fatt. De resurser som vi länge använt, och som inte är oändliga, håller inte bara på att ta slut. De har under användandet smutsat ner och fördärvat men det har inte skickats någon faktura från framtida generationer. Eftersom kapitalister inte behöver ta med framtida generationers kostnader i dagens tillverkning så kommer man för lindrigt undan. På de Nordamerikanska indianernas tid, innan de vita kom och våldförde sig på deras land, så satt man och diskuterade varje stor förändring och man höll på till alla var överens. Men det viktigaste var att man också diskuterade hur dessa stora beslut skulle komma att påverka kommande sju generationer. Tänk på det, sju generationer. Har man de perspektiven så blir det annorlunda tankar och beslut. Inte som nu, då det gäller att få bra siffror kommande kvartal, fast det är ett omodernt ord, nu när allt ska vara häftigt och så, måste engelska användas även om vi bor och verkar i Sverige, så man säger inte kvartal längre utan man säger Q1 och Q2 och så vidare. 

Tänk så mycket bättre allt hade kunnat vara om vi hade jorden och klimatet som grund för våra "smarta" beslut. I dag är det ekonomi och effektivitet som är ledstjärnan och som lyser allra starkast. Den lyser så starkt att den bländar det som finns bakom stjärnan. Där finns effekterna av denna enorma rationalitet.  I vilket fall hamnar dessa enorma förmögenheter som detta innebär på ett fåtal händer. Hela systemet är ruttet och jag mår illa av det, tyvärr. Det borde vara bättre om de bästa delade med sig av sin kunskap så att man på sikt kan bygga en bättre värld för alla. 

Tävlingshetsen går hand i hand med det kapitalistiska systemet, redan i småskoleåldern tävlas det. Om högern fick som den ville så ska det vara betyg i förskolan. Så man kan skilja ut och sortera upp så fort det bara går. Högern, de konservativa, vill behålla nuvarande system. Annars riskerar dom bli av med sin oförtjänta makt. Vänstern har försökt, men överallt blir den nedtrampad av de starka strukturerna som finns i högerkretsar. Högerns skicklighet ligger i att de kan få med sig de stora massorna, löften om en bättre värld till alla, som de aldrig har eller tänkt infria. 

Frågan är om det kommer till nått bättre system innan det är för sent eller om det kapitalistiska systemet går i graven tillsammans med jordens kollaps? Genom att politikerna rättvisare än idag fördelar vinsterna så skulle vi kunna få det så otroligt bra, allihopa.  

På kvällen var det intervaller, 6*1000meter, Gåvila mellan intervallerna allt från 75 sekunder till 3 minuter, jag fick mitt straff eller var det var för nått? För mitt i den andra intervallen kom dagens värsta hagelskur. Det blev rejält med hagel på banan och även om Nike Next är en bra sko så funkar den dåligt med snö som underlag. Den 3 och 4:e intervallen blev i halkans tecken, sedan smälte det en aning. Skorna har inte samma effekt på bana. Det blir inte den rätta rekylen, i dag kändes som jag trampade igenom på nått sätt. Kanske att halkan under passet drog ner inspirationen en del? Ett väldigt stökigt och orytmiskt pass med denna massiva hagelskur. Tempot blev mellan 3:35-3:48. Snittet runt 3:43. Bättre än väntat, känslan var runt 3:50 ungefär så får vara väldigt nöjd på totalen. Hade fördel av den västliga vinden, lite mer med än motvind totalt. Banintervaller, 6*1000 meter. 7,19km, 4:33-tempo. 143mp.

Efter den andra intervallen, Virdavallen täckt av dagens enda hagelskur.

Onsdagen 7 april. En rätt mulen och kylig dag, med uppbrutet molntäcke bitvis, runt 7-8 grader som mest. Stökigt på jobbet, det råder stor brist på sågad råvara. Det säljs som aldrig förr, nya prisrekord varje vecka. Än synes ingen topp på den otroliga utvecklingen. Hur länge ska det pågå innan det vänder? Det kanske inte ens vänder ner igen, inte förrän det kommer en stor smäll eller nått annat som gör att naturen återigen säger ifrån. Vi pratade om skogen idag, om hur den monokultur som råder i och med alla dessa granplantage. På grund av dessa så försvinner i en allt snabbare takt, vem försvarar dom? Att det industriella skogsbruket har försvarare råder inge tvivel. Tusentals människor som jobbar med att lobba för monokulturens förträfflighet både vad gäller ekonomi och mångfald i våra allt tystare skogar. Men allt går att förändra, behövs bara nya tankar och friskt blod, det har blivit uppsving för scouterna och människor i allmänhet som vill vara i naturen. När dessa upptäcker all denna granskog så kommer det säkert födas idéer och tankar om sakernas tillstånd. Det måste gå att få ekonomi och natur spela samma melodi. Naturen räknar inte pengar. 

På kvällen till gymmet. Där blev det först 1km rodd, därefter cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes lite segt, men ändå okej. 

Torsdagen 8 april. En kylig morron. -5 grader på morron. Soligt på förmiddagen sedan mulnade det på. En rätt bra dag på jobbet. fick en del gjort och framåt eftermiddagen, var nästan hela kommande helgs hyvling klar. På eftermiddagen kom det en kille hem och mätte upp porthålet i garaget. Någon gång i maj trodde han att dom skulle komma och installera den nya porten. 

På kvällen till Växjö. Där blev det sedan ett distanspass runt Södra Bergundasjön. Lite stelt i början sedan lite bättre tryckte på lite sista 2km. Kändes okej. Men stramade en aning i baksidan under farthöjningen i slutet. 

Fredagen 9 april. En regnig dag och hårda vindar från sydväst, bara 3-4 grader. Man måste tänka bort pengarna när man förhåller sig till människor, det är det enda sättet att inte döma andra. Hela samhället kretsar kring dessa pengar. Men de kan ändå inte ge dig det som verkligen betyder något. Men med våra system och drivkrafter har vi byggt upp en värld där det som räknas är just tillgången på pengar. Man dras så lätt med i det eftersom alla andra simmar i den fåran och åt samma håll. För min del är pengar viktigt för att kunna ha en hyfsat bekväm tillvaro och ha mat och tak över huvudet, mer än så behövs inte för min del. Att äga massa saker lockar inte, då det bara stjäl massor med tid för att sköta om. 

Men pengar kan vara väldigt bra på det sättet att det kan köpa tid, för med mycket pengar behöver man inte jobba med sådant man inte är intresserad av. Så på det viset kan pengar köpa frihet. Frågan är bara hur mycket som behövs för att känna sig tillräckligt trygg?  

På eftermiddagen blev det en promenad uppe vid Spånenområdet, på ett stort kalhygge hade man vräkt ner frötallarna, undrar varför?

Lördagen 10 april, en kylig morron med kalla västliga vindar. Runt 3 grader vid 10:30 tiden när det var dags för löpning i Fyllerydsskogen tillsammans med E. Det blev trestugespåret, den långa. Kändes helt okej i benen. väldigt kuperat så man blir trött på ett annorlunda sätt jämfört med de mer vanliga rundorna. Benen blir till slut rätt tunga och trots att tempot är relativt långsamt så sliter det rejält. Kul och annorlunda. Vi pratade mycket så tiden bara flög i väg, på ett vis är det bra för man tänker inte ens på att det är lite småjobbigt i bland. Kuperat Fylleryd, med E. 12,21km, 5:13-tempo, 121mp.

 

4 pass löpning, mer kuperat, ett pass med lite mer fart.

Påskvecka. Löpningen blev utan fartpass på tisdagen. Körde rätt hårt på kuperad distans på tisdagen och torsdagen i stället. Blir nästan som tröskelpass. Tisdagspasset blev nog det som lämnade bäst känsla om jag jämför denna veckas pass. På jobbet blev det rätt lugnt då det inte behövdes planera för denna påskhelg då hyveln står stilla över hela påskhelgen. Det känns som våren kommer sakta i år, ett par varma, milda dagar följs av 4-5 kalla och kyliga. Men ljuset är fantastiskt nu. då märker man i alla fall att våren är på väg. När solen väl är framme så är det väldigt skarpt ljus och eftersom naturens färger är så bleka så finns det inget som fångar upp ljuset och det blir så skarpt och nästan vasst ljus. Det är först när det börjar grönska på riktigt och när bladen kommer på träden som det mildras och blir lite mer behagligt för ögonen. Men för öronen är det en fin tid. Bofinkarna har kommit och tillsammans med Koltrastarna så kan det bitvis bli som vackra symfonier i skogarna. 

Söndagen 28 mars. En mulen dag, framåt kvällen regn. Cirka 7 grader. måttliga vindar från sydväst. En lugn dag, tog upp palsternackorna från landet, 2 rader kvar, en del av dom var enorma, 50 cm långa om man tar hela längden, det började komma gröna skott igen och då måste man ta upp dom så att dom inte blir "träiga" På kvällen till Växjö, och där blev det löpning, första 3 km med D, sedan själv sista 7km, det var tunga ben idag, fanns ingen kräm i dom. Frågan är om det ger något att köra dessa pass? Därefter cirka 16 minuter löpstyrka på lika sega ben, var nog gårdagens lite tuffare pass som lämnat dessa spår. 

Distans Växjö, delvis med D. 10km, 5:49-tempo 108 mp.

Måndagen 29 mars. I dag var det verkligen måndag på riktigt, myrorna fortsätter att krypa i lägenheten, på bord och golv, aktiverade myrfällorna efter att ha tagit livet av en del som var uppe på matbordet, fanns även silverfiskar både i vasken och på golvet. Sedan kom sms från S mamma, hon vill ha mer pengar, trots underhåll så räcker det inte, väldigt tråkigt att hon inte lyckas stå på egna ben. När ska hon klara det? Mulet och regn, cirka 7-8 grader. I dag startar den uppmärksammade rättegången mot polisen som tog livet av George Floyd, genom att i nio minuter sätta sitt knä mot hans hals, sakta men säkert ströps han. Det är otroligt vilket övervåld som används, särskilt mot de svarta.

Det var en tung måndag på jobbet, men till slut var dagen över. På förmiddagsfikat kom det in på våldet och stöket i samhället, de flesta verkar tro att om högern får makten igen så ska det med hjälp av förbud och hårdare tag bli ett bra samhälle igen. Men så enkelt är det inte enligt min mening. Det hjälper inte att köra bort ungdomarna som befinner sig på stationsområdena, knarkförsäljning och annan brottslig verksamhet kommer inte att upphöra för det. Eftersom det finns ett stort behov av knarkkonsumtion så finns det också en marknad och än så länge går det inte att köpa sitt knark på ICA, jag tror samtidigt att många av de välbärgade i samhället också konsumerar delar av detta knark. Om man skulle stänga systembolaget så skulle inte alkoholkonsumtionen minska eller upphöra. På ett litet nafs så skulle även det bli en stor svart marknad av det också. Behovet av droger är nog över tid tämligen konstant i samhället. 

På kvällen till gymmet, segheten som funnits i kropp och knopp under dagen minskade avsevärt under träningen. 206 i medelwatt under rodden, så högt har jag inte varit på flera år, men jag fick ta i rejält i slutet. Därefter cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej i kroppen. 

Tisdagen 30 mars. En lite seg morron, sedan lite bättre hyfsat varmt idag, runt 13-14 grader men blåsigt från väst och mulet mest hela dagen. I dag pratade jag med en firma som installerar portar, får vi se hur det blev. firman som min rekommenderade ringde tillbaka först. 

På eftermiddagen så blev det nästan 1 timme utomhusarbete på jobbet. Det visade sig att en tork med 24 paket var blöt. Vi fick mäta upp och kontrollera runt 30 paket. Inte så bra uppladdning inför dagens löpning, kände mig trött efter det men så är det när man är ovan vid vanligt arbete. Inte så bra att sitta framför skärmar hela dagarna i ända. På kvällen cykel till Spånen, där blev det kuperad distans, tanken var lite lugnare men det blev som vanligt, väldigt jobbigt i slutet. 3-taktsandning sista 5km. Kände av baksidan av vänsterlåret en aning, annars okej. 12-13 grader och blåsigt från väst. 

Kuperad distans Spånen. 11,35km, 4:17-tempo. 148mp. 

Onsdagen 31 mars. En mulen dag, framåt eftermiddagen allt varmare, runt 14 grader. Rätt lugnt på jobbet, en period med långa USA-serier och en kommande arbetsfri påsk-ledighet i fyra dagar bidrar till en något lugnare tillvaro på arbetet. På kvällen till gymmet och där inledde jag med 1 km rodd, 175 medelwatt, lite sega ben. Därefter cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej. 

Skärtorsdagen 1 April. Sista arbetsdagen innan 4 dagars efterlängtad påskledighet. Det blev en helt okej dag på jobbet, blev lite stressat då jag i sista stund upptäckte att råvaran till en USA-körning var betydligt sämre än vad jag väntat mig. Det blev till att snabbt ändra körordern jag gjort, ändarna var så dåliga så för att undvika för dåliga styck till USA så fick vi gå ner en fot, cirka 30 cm på en av läggarna för att få systemet att kapa av de för dåliga ändarna. Det blev en helt okej ändring. Därefter gjorde jag andra kursen i IT-säkerhet, gick okej även om det var rätt kniviga frågor bitvis. Kursen är på totalt 3 delmoment men jag hann inte göra den tredje innan jag tänkt gå lite tidigare för dagen, ville hinna springa och sedan dricka kaffe efter det. Men under hela rundan tänkte jag på kursen, kunde inte släppa tankarna på det. Ville bara få det överstökat. Tänkte att jag skulle göra det så fort jag sprungit annars skulle det mola i bakhuvudet hela helgen. 

Löprundan blev uppe i Spånen, cykel dit. Det var vackert väder, runt 7-8 grader och lite kyliga vindar från norr. Tänkte jag skulle springa 10km-varvet upp mot Hanaslöv och tillbaka. Men när jag kom halvvägs så fick jag stanna, det var minst 10cm snö kvar i spåret, precis vid klockan och den egentliga 5km markeringen. Så det blev till att vända. Klockan visade på 4,85km, fattades 150 meter. 920Xt har mindre GPS-mottagare än vad 305 hade. Den mätte mycket exaktare, särskilt i kuperad skogsterräng. Kände mig hyfsat pigg i kroppen men benen var lite möra sedan tisdagspasset. Körde inte på för fullt idag. blev som vanligt jobbigt sista 2km. 

Kuperad distans Spånen. 10km, 4:22-tempo, 140 mp.

Långfredagen 3 april. En mulen dag mestadels och runt 5-6 grader. Det blev ingen bra film i går-kväll tillsammans med S. Hon hade haft en stressig dag och på kvällen fick väldigt ont i magen, så hon orkade inte riktigt, vi kollade till slut på en annan film när blev lite piggare senare på kvällen men den var rätt dålig så vi avbröt den. Year One, hette den. Annars blev det en rätt lugn fredag, vi övningskörde lite och tog en promenad uppe vid Spånen. Sedan till Växjö och en god lunch. Lite promenad och sedan en film på kvällen. S fick lite ont även på fredagskvällen. Tråkigt nog var hon ensam hemma så det kändes lite frustrerande att inte kunna hjälpa på plats. I bland blir det så, hade kanske varit bättre om hon följt med till Växjö? Men det alltid lätt att vara klok efteråt. 

Påskafton 4 april. En vacker men kylig morron, så småningom vindar från norr. Blev den vanliga lördags-rundan. Inledde i 5-tempo runt Södra Bergundasjön. Sedan blev det lite mer fart runt Växjösjön. Det var nordliga vindar så det blev fin medvind sista 3 km. Kändes som tempot var rätt snabbt men det landade på strax över 4-tempo sista 4km. Pulsen låg för att vara lördag. Men blev rejält trött sista 1,5 km då det var nära max ansträngning. Distans Växjö. 15,36km, 4:39-tempo, 134mp.

På kvällen blev det filmen Trainwreck. Helt okej om en kvinna som helst vill leva ensam utan några bindande band till andra. Men så till slut så träffar hon en man som hon trivs med även efter själva akten. Det blir en ny upplevelse och hon känner saker hon aldrig känt innan. Det blir lite stormigt hit och dit men till slut så blir dom tillsammans. 

4 pass löpning, 2 med lite fart. Mer kuperad löpning nu.

Vikten är ett ständigt återkommande tema i löpar-livet. Upp till 40-årsåldern kunde jag i princip äta allt och i obegränsade mängder, vilket passade mig bra. I uppväxtåren hände det ibland att det inte fanns mat alla gånger och det var otrevligt att behöva gå och lägga sig hungrig eller att inte kunna äta sig mätt. Så sedan jag kunnat bestämma själv och kunnat handla när jag vill så har det aldrig saknats mat. Men efter 40 så går det inte äta hur mycket och vad som helst utan att gå upp i vikt, det spelar ingen roll att jag tränar mycket, vikten går upp i vilket fall. Numera är jag noga med maten på vardagarna men "slarvar" på helgerna med både öl och sötsaker som jag annars undviker i veckorna.  

 Men som jag så många gånger tagit upp här så måste man leva också. Om livet hela tiden ska vara en kamp utan njutningar så blir det outhärdligt till slut. Det viktiga är i vilket fall att man mår bra och att livet fungerar i stort. Jag är tacksam för att jag kan springa även om det gör lite ont både här och där i bland. Det är under löppassen som man verkligen känner livet i kroppen. Hur ont det kan göra i slutet av en intervall då hela kroppen skriker: STANNA, men nånstans, djupt därinne i huvudet har man redan bestämt hur långt just denna intervallen ska vara, allt har ett slut, även en jobbig intervall. Sedan kommer belöningen efteråt, det kan dröja flera timmar, men till slut kommer den där goa känslan av avslappning och en kropp som återhämtar sig i lugn och ro. 

 Söndagen 21 mars. En vacker dag, men lite blåsig, runt 8 grader när det var som varmast. I dag var det S 18-års-dag. D och jag firade henne på eftermiddagen, det var trevligt, sedan kollade vi på två avsnitt av "Brooklyn nine-nine" det var S önskemål. Hennes favoritserie, den var helt okej. På kvällen till Växjö, och där blev det lite löpning i det lite kyliga med vackra vädret. Det blåste en måttlig vind från nord-väst. 

Första 3 km med D, därefter sista 7km själv. Det var sega ben idag. Gårdagens löpning hade satt sina spår. 

Distans Växjö, delvis med D. 10,10km, 5:59-tempo, 107mp. Därefter cirka 16 minuters löpstyrka på trötta ben. 

Måndagen 22 mars. En väldigt vacker soluppgång, med en rosa-skimrande himmel, molnen var formerade som täta mjuka vågor, som på ett hav, tyvärr hade jag inte mobilen med mig på den dagliga men alltför korta morronrundan strax efter uppstigandet vid 05:30. Runt -2 grader. Morronen började med avlivning av ovälkomna myror, ett tiotal innan promenaden och minst lika många efter promenaden. Det började förra torsdagen, vi trodde att dom följt med en halvrutten clementin, som ICA-handlaren eventuellt, i så fall smart, gömt undan bland de riktiga. Intet ont anande, stressade människor hinner inte alltid kolla på varje frukt. Men det är klart att det är bättre för ICA-handlaren att kunderna slänger hans dåliga frukter efter de har handlat än att han själv ska behöva göra det. I vilket fall, när vi skulle slänga resterna av den dåliga clementinen tillsammans med skalen, så fanns det säkert 10 myror under skalen. Vi trodde först att myrorna följt med den dåliga clementinen, men så var nog inte fallet. För nu har det gått 10 dagar och det kommer nya myror med ojämna mellanrum. Det går inte se var dom kommer ifrån heller, egentligen skulle man vara kall och listig och ligga och se på deras framfart och följa med dom på deras vandring i lägenheten, rätt vad det är så kryper dom hem igen, då skulle man troligtvis kunna se var dom kommer ifrån. Men man vill bara ha bort dom så fort det går. Jag har i vanliga fall svårt för att döda djur och insekter men när dom dyker upp objudna på detta viset så måste dom bort, tyvärr. 

Om man saknar ögon i nacken, vilket de flesta av oss gör, så går vi baklänges in i framtiden, med blicken mot dåtiden.

På kvällen till gymmet, där inledde jag med 1 km rodd, cirka 170 i medelwatt, därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen. 

Tisdagen 23 mars. En mulen dag och runt 8 grader, måttliga vindar från väst. Blev lite diskussioner om all plastanvändning inom vårt skrå. Jag ångade på som vanligt, till mångas förtret. Men jag kan inte låta bli, för mig känns det så otroligt viktigt. Det är så fel, på så många sätt. Slöseri på både arbete och klimat och pengar. Ingen som tidigare på allvar ifrågasatt heller, vad det verkar i alla fall. Det är precis som att det är en naturlag att plasta in virkespaket, i alla fall till de flesta länder. Vi får se vad som händer framöver. Kan bara hoppas att de med makt kan börja tänka efter också, om inte för deras egen skull så i alla fall för kommande generationer skull och överlevnad. 

På kvällen blev det cykel till Spånen och där körde jag sedan 3*2km kuperade intervaller. Det blev väldigt jobbigt till slut. Höll ändå igen lite första 1,5km på varje varv. Den första intervallen var nästan 30 sekunder snabbare än den sista. Märks tydligt att jag inte är van vid dessa typer av löpning numera. Jag kollade på liknade pass för 5 år sedan och jag låg cirka 15-25 sekunder efter de tiderna som jag fixade då. Men då gick jag kanske på lite hårdare första 1,5km. 920Xt mäter varvet cirka 60 meter kortare än vad 305 gjorde, sämre GPS i denna klocka. Kuperade intervaller Spånen, 3*2,06km? 4:34-tempo, 154 mp.

Onsdagen 24 mars, en mulen morron, runt 4 plusgrader på morronen, och måttliga vindar från väst. Det finns musik sedan finns det bra musik, och även ännu bättre musik. Men sedan finns det en värld av melodier och låtar gjorda av Jim Steinman. Det är bortom all annan musik i mina öron. Här ryms det så stora och starka känslor som inte finns i "vanlig" musik. Det är en ynnest att få ha varit med om att upptäcka denna värld av melodier och berättelser som Jim skapat i sitt liv. Nu är det många år sedan det kom något nytt från honom, hans storhetstid är över och allt verkar ha tystnat, tyvärr. Vi får vara tacksamma för allt han gjort. Tidlöst och för evigt kommer tonerna att ljuda i våra sinnen och nya generationer ska komma som slås av denna magiska musik.

I dag kollade vi på C14-råvaran som kommit från systerbolaget uppe i Dalsland, den verkade vara en aning för bra, många av bitarna skulle duga till C24 enligt Alvesta-sorteringen. Men det är alltid vanskligt att döma utifrån att bara se en del av produktionsmomentet. När dessa C14 togs fram så fanns det en bättre produkt som huvudprodukt, o man inte vet hur den såg ut så påverkar det total-bilden. Dessutom måste man veta hur många sorterings-fack som är tillgängliga vid just denna sortering. Jag sa till vår VD att han kunde gratulera sin kollega att han har Sveriges bästa C14, fast det var nog en svag överdrift som inte togs emot så bra, även om det var sagt med glimten i ögat. Ja det finns saker som går att undersöka i alla fall. Men som sagt, man måste ha hela bilden. 

På kvällen till gymmet och på vägen dit hörde och såg jag årets första fiskmås, ett vårtecken även om jag inte har så mycket till övers för dessa skränande fåglar. Jag inledde med rodd, 170 i medelwatt. rätt sega ben. Därefter cirka 50 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes ändå rätt okej i dag. 

Torsdagen 25 mars. En rätt vacker dag, runt 11-12 grader. Blev lite stimmig dag på jobbet, strulade med avläsningen av den osynliga id-märkningen, det visade sig att själva märkningen var bra men den började lite för tidigt. På kvällen till Växjö, blev en runda runt Södra Bergundasjön, sega ben idag, ökade ändå farten sista 2 km och då kändes det ändå okej. Vår i luften, men naturen har inte vaknat än. Runt 11 grader och kortbyxor, men långärmat.  Distans Södra Bergundasjön. 11,6km, 4:44-tempo, 128 mp.

Fredagen 26 mars. En halvklar dag, med lite soldis emellan molnen, runt 11-12 grader och milda vårvindar. Det rep-dag på jobbet, massor med folk som gjorde underhåll och reparationer på hyvellinje 1. På kvällen blev det färdigt och helgskiftet kunde köra ett par timmar. Men idag var det stopp igen. 

På eftermiddagen blev det en promenad uppe vid Spånen och lite senare utvecklingssamtal tillsammans med S och hennes mentor. Trots pandemin och all distansundervisning så har det funkat bra frö S. Hon har klarat sina uppgifter bra hittills. 

På kvällen till Växjö, där vägde jag mig för första gången på länge och vågen hamnade på 73,9kg. Det var oväntat. Känslan är att jag väger runt 72kg. Tycker jag är noga med maten i veckorna men tydligen blir det för mycket. Har även hört att det viktigt när på dygnet man äter. Jag tycker inte om att känna mig hungrig, så då blir det att jag äter sista kvällsmålet sent, runt 20:30 då blir det  rågmackor och apelsiner tillsammans med 2-3 morötter. Samt en liten ruta choklad. Innan var det 3-4 rutor choklad men inga morötter. Man blir inte fet av morötter men det verkar ändå som att det rätt bastanta men nyttiga kvällsmålet driver upp vikten ändå. Tidigt i höstas, strax efter fasadrenoveringen så vägde jag strax över 70kg. Sedan har jag sakta men säkert ökat i vikt, trots att jag minskat på  osten, tagit bort all marmelad men som sagt lagt till rätt mycket morötter i stället. Jag ska försöka att äta lite tidigare i stället, helst innan åtta på kvällen. 

Sedan såg vi på filmen, Good Boys, 2019. En väldigt rolig film, trots att huvudpersonerna är i 12-årsåldern så är det definitivt ingen barnfilm, fullt med vuxenskämt och deras lite till början naiva framtoning blir både absurd och rolig när dom ställs inför olika dilemman. Man börjar genast att jämföra med sin egen uppväxt och kan se vissa likheter. 

Lördagen 27 mars. Kollade vikten precis innan dagens löpning, 74kg, och direkt efter vägde jag 72,7 kg. Det var en varm förmiddag, runt 12-13 grader och rätt friska vindar från sydost. Hade kortbyxor och efter 5 km åkte vindjackan av och resten av rundan blev med t-shirt, ändå kändes det varmt. Benen kändes inte jättepigga idag, men det kändes som jag var starkare i benen. troligtvis de 2 senaste veckorna med rätt så kuperad löpning som gett snabbt resultat. Pulsen var lördagshög, men trots att det var motvind sista 3km så kändes det hyfsat kontrollerat och de 5 sista km var med ett snitt på runt 4:10. 

Distans Växjö. 15,4km, 4,33-tempo, 141mp.tempo, 141mp

På kvällen såg vi filmen "Regnmakaren" från 1997. Den var helt okej, om en ung advokat med hjärtat på rätta stället, kämpar mot det stora, kalla försäkringsbolaget som låter en ung pojke dö, bara för att slippa betala för nödvändig vård, som troligen skulle ha räddat hans liv. Till slut vinner han och hans kollega mot dessa girigbukar och tvingar bolaget i konkurs, men det känns ändå som att de kommer undan för billigt. 

4 pass löpning, 2 pass kuperat men lite lugnare tempo.

En bra inledning på veckan, rent emotionellt men dippade i mitten och hade några tunga dagar i svårmodets tecken. Det är de stora och svåra frågorna som bekymrar mig mest. Men det är också de frågorna som är så svåra att göra något åt, både på ett personligt plan men framförallt omgivningen och världen i stort som inte verkar bry sig speciellt mycket. Det finns så mycket i denna världen som blivit fel och fokus ligger på fel saker och de skarpaste hjärnorna sysselsätts med fel saker enligt mig. De håller på med att hitta kryphål i gemensamma ekonomiska system, för att de och företagen de jobbar ska bli rikare, rikare i pengar. Men pengar inget värde om det inte finns något att exploatera eller våldföra sig på. När den siste kapitalisten ska ta herraväldet så är det i en värld så förstörd att det inte längre spelar någon roll hur mycket pengar eller bitcoin man äger. 

Det finns fortfarande ett värde med pengar på vår planet, men om du åker till mars eller någon annan planet i vårt solsystem med alla pengarna så har de i dag inget värde överhuvudtaget. Det är möjligt att de kan ha i en avlägsen framtid. Men då måste det först finnas resurser och människor där som går att utnyttja. 

Det finns andra sätt att leva, vi kan leva med naturen inte av den. Men det måste till ett nytt tänkande bland de styrande. Om man överutnyttjar de ekologiska systemen måste det kosta och ekonomin måste utgå från hållbarhet på lång sikt och alla kostnader måste upp på bordet. Det ska utgå belöningar för energi och mat-system  som är baserade på långsiktig hållbarhet, och inte bara då de används utan det är också viktigt att kostnaderna för klimatet tas upp när man bygger dessa maskiner. 

Planeten har en viss förmåga att återhämta sig, men varje år har sina maximala uttag, de får inte överskridas. Samtidigt måste man hitta ett sätt att snabbt minska befolkningsutvecklingen, vi är helt enkelt för många, i alla fall med dagens sätt att få fram mat och energi. Skulle vi hitta smartare sätt att fixa basbehoven så är det en annan sak, då finns möjlighet att låta befolkning öka globalt. 

Kina, världens största ekonomi, la nyligen fram sitt långtidsprogram och tyvärr, där går ekonomin före klimatet, det är tragiskt att se. Om det finns någonstans där man snabbt kunde göra en positiv skillnad så är det i diktaturen Kina, men de väljer att avstå. Det hjälper inte att USA och Europa nu verkar vara inne på rätt väg om inte Indien, Ryssland och Brasilien tillsammans med Kina inte bryr sig. Det verkar som det måste till stor katastrofer för att de också ska vakna ur sitt förnekande.  

Söndagen 14 mars. En mestadels mulen dag, men framåt eftermiddagen bröt solen nästan igenom. Annars en lugn söndag, bakade mockarutor för första gången på ett par år. Både V och S fyller år nästa vecka. På eftermiddagen lite övningskörning med S, lite fokus på att backa runt hörn. Det går lite trögt med just backningen. Det är svårt även för mig att bedöma var bilen är. Nuförtiden är det svårare att se bakåt jämfört med äldre tiders bilar. Sedan blev det 2 avsnitt av Seinfeld, från säsong 6. Det är en av de bästa serier som gjorts enligt mig. Därefter till Växjö och där blev det en löprunda som vanligt. Första 3 km med D sedan själv sista 7 km. Kändes bättre än väntat, men tempot var rätt modest större delen av rundan, ljust hela rundan, men i slutet skymde det på. Runt 5 grader vid start och knappt några vindar. Därefter cirka 15 minuter löpstyrka. Kunde höra lite Koltrastar under det passet. Idag skulle pappa fyllt 103 år om han fortfarande varit kvar i detta livet.

På kvällen såg vi filmen "Imagine me and you" Från 2005. Jag tyckte den var helt okej även om ämnet var lite kontroversiellt, särskilt om man kommer från en katolsk tradition. Men på lång sikt måste det ändå vara bäst att följa sitt hjärta. 

Distans Växjö. 10,12km, 5:54-tempo, 108mp. 

Måndagen 15 mars. En morron med lätt duggregn och åter in i selen. Motvilligt som vanligt då det inte spritter i huvud och kropp inför dagens uppgifter, nästan enbart rutinuppgifter, som jag redan gjort så många gånger. Försöker se meningen men det är svårt att hitta orsaker till detta ständiga upprepande! På morron-promenaden vid 05:40-tiden så hade det precis börjat ljusna i horisonterna. På avstånd hördes en och annan Koltrast. Nu är fåglarnas hektiska tid snart här, det ska bildas nya par och byggas bo samt födas upp nya generationer fåglar. Själv står jag och stampar och kan inte förmå mig att fatta beslut, sälja eller inte? Flytta till Växjö, eller inte? I fall inte flytta just nu, ska det då renoveras, eller inte? I så fall vad och hur mycket, var ska vi börja? 

Dofter kan vara märkliga markörer för inre tidsresor. När jag sticker näsan i ett nyligen öppnat och tömt halvkilos kaffepaket så är den så unika och underbara kaffedoften så exakt. Då förs jag tillbaka till 11-12 års-åldern och till mjölk-rummet i den av pappa arrenderade lilla gården Sånnestorp, liggandes på en liten höjd i byn Ör. Doften av kaffet är så mycket bättre än smaken. Särskilt då när doftar av nybryggt kaffe precis när man vaknat, och då det för en gångs skull varit någon annan som hunnit före mig på morronen och redan satt i gång kaffebryggaren. Det händer bara när jag sover på hotell eller vandrarhem. När jag är hemma är det bara jag som dricker kaffe.  

Idag har jag inte missat en enda regnskur under de 3 tillfällen jag cyklat till och från jobbet, om jag varit i tid hade jag inte fått nått regn på mig, i bland känns det som man blir "straffad" för att man inte kan komma i tid. 

Jag har en stående 5-veckors rad på lotto sedan 20 års-åldern, den har kostat mig en hel del genom åren, men samtidigt har den tillåtit mig drömma, drömma om den stora vinsten som ska befria mig från löneslaveriets ok. Det är just drömmen som är det viktiga. Den tråkigaste tiden är den då man återigen bekräftat att det inte var någon vinst denna perioden heller och därefter ska förnya raderna. Jag brukar inte rätta efter varje gång utan jag väntar till det är dags för förnyelse av raderna. för då lever jag lyckligt okunnig om att jag kanske vunnit, i stället för att gå omkring och vara olyckligt medveten om motsatsen, som är mindre roligt. 

På kvällen till gymmet, i alltmer tilltagande regn, men på hemvägen slapp jag regnet. På gymmet inledde jag med 1 km rodd, cirka 185 i medelwatt. Därefter Bål och överkroppsstyrka, det kändes bra i kroppen idag. 

Såg ekonomibyrån på kvällen. Bitcoin handlade det om. Väldigt komplext och minst sagt konstig, som elektroniskt guld. Men ändå inget som går att ta i fysiskt som guld. Det stora problemet enligt min uppfattning är att de kriminella använder denna valutan världen runt eftersom ägandet är anonymt. väldigt farligt om bankerna också börjar att handla med dessa, då kommer valutan in i det ordinarie systemet och på det viset legitimerar och smittar man ner de vanliga systemen. Bitcoin borde förbjudas. 

Tisdagen 16 mars. En mulen morron, men inget regn i sikte, runt nollan på morronen. Liberalerna verkar gå höger ut men det är en farlig balansgång. Risken är att den socialliberala fraktionen lämnar skutan om partiet accepterar SD. Då är det inte säkert att de klarar spärren vid nästa val. Om dom inte gör någonting så kommer det inte heller att funka, att vara ett stödparti åt Socialdemokraterna har varit långt i från framgångsrikt. En rävsax sitter dom i kan dom ta sig ur det greppet med livet i behåll? 

På kvällen cykel till Spånen via gymmet. Där blev det kuperad distans, Elljusspåret, sedan till Lekaryd via Hanaslöv, det var nysladdade grusvägar, så det var lite halvmjukt mest hela rundan, det har inte torkat upp riktigt på spåret i skogen ännu. Tanken var lite lugnare idag, men  som vanligt så blev det väldigt jobbigt sista halvan. Trodde dock det skulle kännas värre i benen i backarna än vad det gjorde. Bra väder, runt 5-6 grader mulet och knappt någon vind. Hade kortbyxor men överdragsjacka, mössan åkte av sista 4km. Kuperad distans Spånen. 11,41km, 4:19-tempo. 148mp.

Onsdagen 17 mars. En kall morron, -5 följdes av en vacker och solig förmiddag. På kontoret har vi fortfarande inte fått några markiser installerade, nu på våren så kommer solen över magasinstaket och bländar. Det är sorgligt på nått sätt att sitta och bli irriterad på den så sköna värmen från solen. Men arbetet ska utföras och då blir det paradoxalt så att man blir störd. Egentligen skulle man inte jobba när solen skiner utan då skulle man i stället vara utomhus och njuta av den. På det viset behövs heller inga solskymmande markiser. På frukosten pratade vi om vårsolen och vädret i allmänhet, jag sa då att det typiska vårvädret också innehåller en hagelskur på eftermiddagen, men när jag kollade på SMHI-prognoserna för idag så var inga hagelskurar med. Men precis lagom till cykelturen hem så kom snöfallet, från ingenstans, som om jag blev straffad för att jag "förbannat" solen. I bland blir man tyvärr sannspådd. Lite seg i kroppen under dagen efter gårdagens löpning, brukar få en bra effekt i humöret, dagen efter lite hårdare löpning, men det kom aldrig någon sådan känsla under dagen, det var som om det låg inne en fördröjning för på kvällen, på väg till gymmet kom det en bra känsla i kropp och knopp. På kvällen till gymmet, inledde med 1 km rodd 180 i medelwatt, ungefär. Därefter cirka 50 minuter hela kroppen styrka. Kändes bättre än väntat. 

Konsumismens förbannelse, det är planetens och mänsklighetens stora hot. Vi vet alla, inte minst efter Coronapandemins inbromsning i det annars evigt ökande ekonomiska avtrycket, att vi måste byta spår. Men vad ska vi ersätta det livet vi känner idag, när vi inte längre kan göra 3 långa utlandsresor om året? När det inte längre går att bara köpa nytt så fort man tröttnat på det man nyss införskaffade som man egentligen inte behövde. Vi måste alla, komma till insikten om att livet kan levas utan denna eviga jakt på nya saker och nya resmål. Det måste gå att få en stolthet och strävan i det mänskliga medvetandet om att göra saker på ett hållbart och enklare sätt än vad vi gör idag. Samtidigt sitter man själv fast i fenomenet och hur lätt är det att såga av grenen man sitter på, klarar man det oundvikliga fallet? Varför måste allt som görs idag gå fortare att göra i morron, när går det tillräckligt fort? Är det när det inte längre finns något av värde att våldföra sig på? Stackars moder Jord, hur ska hon orka med oss eländiga människor, snart sätter hon ännu större käppar i kapitalismens allt snabbare snurrande hjul. Man känner en växande frustration och ilska som växer inom en men det är så förtvivlat svårt att kanalisera den på rätt och bra saker.

Torsdagen 18 Mars. En kall morron -6, men klar, fin och hög luft. Det är skönt med det återkommande ljuset, nu börjar det ljusna redan vid 05:30-tiden. 

Jag irriterar mig på en hel del saker, en av dom är riksmedias förhållande till att många har möjlighet att jobba hemma och hur svårt det är för dom som gör det! Dom verkar utgå från att ALLA jobbar hemma, men det är 2 miljoner som inte har lyxen att välja. Det är dom som sköter om riksmedias barn och föräldrar, som tar hand om dom om dom behöver vård eller skjutsas nånstans. Kort sagt de som gör så att samhället funkar, de kan inte välja om de ska jobba hemma eller inte. De flesta av dem som sitter hemma uppe i 08-området skulle inte behöva jobba alls för att driva samhället framåt, många av kontorsjobben är relativt meningslösa arbeten som är mest som tidsfördriv. Som nån sagt. Sätt upp ett staket runt innerstan och låt det gå en tid, sedan kan man gå dit och undersöka vilken sida det blir klösmärken på först. Jag tror inte att kommande generationer kommer att sitta runt borden och hylla oss för att vi på ett så fantastiskt vis exploaterade och utnyttjade jordens ändliga resurser på ett ohållbart sätt för att ekonomin skulle växa till enorma höjder. Bitcoin, valutor och sedlar, är bara av oss påhittade värdefullheter, som saknar verkligt värde på en planet där det inte finns något kvar att exploatera. Kommande generationer kommer med all sannolikhet kritisera oss, särskilt dom som nu har mycket makt och pengar. det kommer låta ungefär så här: Varför gjorde dom inget, när det fortfarande fanns tid och hopp kvar? Hur tänkte dom, kunde dom inte se alla farorna? 

På kvällen in till Växjö, där blev det en löprunda runt vackra, än så länge nästintill oförstörda naturområden kring, södra Bergundasjön. Man kan bara hoppas att detta fina område får vara ifred från alla kapitalisters giriga fingrar. Benen kändes rätt sega, så det blev en lugn runda, ökade farten sista 1,6 km då det var asfalt som underlag. Kändes ändå okej, även om det inte var det rätta klippet i benen. Tidvis soligt, runt 5 grader och svaga vindar från norr. Kände av låret, högt upp på skinkan, i slutet på rundan, annars okej i övrigt. Distans S Bergundasjön. 11,64km. 4:35-tempo. 132 mp.  

Fredagen 19 mars. En kall och solig morron med en isande vind från nordost, det ser skönt ut inifrån, men den känslan kommer snabbt på skam när man sticker ut nosen i den bistra verkligheten på utsidan. Var lite sen idag när jag körde från Växjö, massor med attester från gårdags-kvällens körningar i hyvleriet som skulle malas igenom till morronkaffet. Men när man kör strax innan 7 så är det rejält mycket mindre trafik inne i stan. Man kommer mellan rusningarna, de som utför de viktigaste jobben har redan kört, medan dom som sitter och bestämmer vad andra ska göra ännu inte har vaknat. 

På eftermiddagen blev det lite övningskörning och en promenad uppe vid Spånen, i dag var vi nära att krocka, men precis i sista stund så vek bilarna mer ifrån varandra än emot. Det lite märkliga var att jag precis innan vi skulle ge oss iväg på övningskörningen, såg i kattens ögon att det var lite oro i dom. Precis som ett varsel, väldigt subtilt men ändå en glimt av oro i hennes ögon. Så jag var lite extra vaksam under hela färden, men allt gick fint ända till den sista lilla högersvängen, den tog S lite för yvigt, det hade inte varit något problem om inte den mötande bilen hade skurit sin vänstersväng, tycker nästan att han körde mer vårdslöst än S, men den förödande kombinationen gjorde att mötet blev väldigt snävt, bara några centimeter mellan bilarna när det var som tätast. Allt löste sig utan kollision och vi får ta det som en nyttig lärpeng inför kommande körningar. 

På bilderna nedan kan man skönja att isen snart är helt borta på Spånen, mer än halva sjön är utan is. I dag var det dock kalla vindar från nordost som troligen inte bidrog till minskad islossning. 

På kvällen såg vi filmen "She´s the man" visserligen en tonårsfilm. Men den var riktigt rolig, väldigt invecklade intriger, i bland var det lite svårt att hänga med.Dessutom var huvudperson både sig och sin bror, hon bytte skepnader med jämna mellanrum och det satte myror i huvudet på de inblandade och fel personer blev intresserade av varandra. Handlingen byggde på Shakespeares trettondagsafton. En film som man säkerligen har behållning av när man ser den andra gången. Eventuellt att man skulle ge sig på att läsa den också. 

 Lördagen 20 mars. En mulen morron och runt 1 grad. Cyklade till Vais-torpet där mötte E upp och sedan sprang vi den svartvita slingan, Trestugespåret, med en extra lov i slutet. Väldigt kuperat, är inte så stark i backarna nu men om jag kan hålla på ett par veckor till med en del kuperad löpning så kommer det nog. Där det var riktigt brant hade jag lite svårt att hänga med E trots att tempot var rätt lugnt. Det var som jobbigast mellan 8-10 km, men sedan släppte det lite och konstigt nog kändes det som bäst i den allra sista stigningen där det var lite flackare och mer löpbart. Då tryckte vi på lite extra och det var precis som kroppen svarade som allra bäst då när det blev ett lite längre och kraftfullare steg, märklig känsla. Men ett väldigt roligt pass. Cykling hem blev rätt jobbig.

Kuperad distans Fylleryd, med E. 12,26km, 5:12-tempo, 123mp.

På kvällen såg vi filmen "Easy A" Helt okej. Om en ung tjej som får ett dåligt rykte i skolan, att hon är lössläppt, hon låter ryktet vara och spelar på det för att bli populär, men efterhand blir hon i stället ökänd. Men allt är bara ett rykte, Till slut kommer sanningen fram och allt slutar lyckligt. 

4 pass löpning, 2 med fart. Låret lite bättre.

En rätt vanlig vecka. Corona-epidemin fortsätter hålla oss i relativ isolering. Men de allra mest välbärgade som brukar åka skidor nere i Alperna har fått nöja sig med de svenska fjällen på sportloven. Bara för det så skulle alla elever tvingas att hålla sig hemma. Det har jag svårt att acceptera. Varför inte låta skolorna var öppna, i stället så skulle de oansvariga som åkt till fjällen, trots att rekommendationerna varit att hålla sig hemma, varit tvungna att hålla sig i karantän. Det hade varit mer rättvist, nu fick den stora massan lida för den lilla minoritetens lyx-resor. 

Liberalerna går höger ut och Centern drar sig åt vänster, det verkar åter som att den genom tiderna allenarådande blockpolititiken är på väg tillbaka. Ett tag verkade det som att det skulle bildas 3 block, men Vänster, höger och ett liberalt block mittemellan dessa båda. Liberalerna ligger långt under spärren och känner säkert desperationen, men många Liberaler står väldigt långt från SD så det kan bli svåra interna strider framöver. 

På jobbet har det varit lite stökigt då lagret sjunkit rätt mycket sista veckan, nu blir det rätt tufft fram till påsk. Därefter kommer det troligen åter att bli mer normalt vad gäller planeringen. 

 

 Söndagen 7 mars. En mulen och kylig förmiddag. På eftermiddagen, till Växjö. Där blev det löpning första 2 km tillsammans med D. Därefter resten av rundan själv. Kände av vänsterhälen en aning och låret bara svagt sista km. Det var rätt kyligt, någon minusgrad och svaga vindar från norr. 

På kvällen såg vi filmen Oskyldiga drag, en schack-film. Om ett ungt geni och hans vedermödor som unik, samt föräldrarnas svåra val när det ska lotsas fram mellan olika viljor. Ändå helt okej. Ett bra slut. 

Distans Växjö, delvis med D. 8,64km, 5:57-tempo, 106 mp.  

Måndagen 8 mars. En kall morron, -7 när jag åkte från Växjö på morronen. Rätt lugnt på jobbet, längre serier nu och förra veckan orders räcker till onsdag i alla fall. Boka upp nya orders och fick i väg några mail. Sorterade felaktig bort ett paket, trodde det skulle till Holland, blått och dassigt var det. Men det visade sig vara till impregnering och England. Så då gör det inget om det är blått. Jaja, sånt händer. 

På kvällen till gymmet, 1km rodd, 185 medelwatt. Därefter cirka 55 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej. 

Tisdagen 9 mars. Väldigt kallt på morronen, -11 grader. På jobbet var det lite stimmigt, strulade med deformationsmätningen igen. Tog nån timme att ändra om. Sedan ett förmöte inför morrondagens möte med Vislanda-sågen. CD och jag gick igenom hur vi har löst olika sorterings-saker i Alvesta, möjligt att vi kan ha lite utbyte med Vislanda och komma på lite nytt. 

På kvällen blev det intervaller på Virdavallen. Det blev en stege. Från 6 varv ner till 2 varv, Cirka 75 sekunders gåvila mellan. Försökte att inte gå på för hårt. Hittade bra rytm och lät 3 takts-andningen styra utan att kolla på klockan. De 4 första kändes bäst, sedan blev de två kortaste och sista jobbiga, Benen började ta slut. Ändå extra lång vila inför sista då det kom en annan löpare från Alvesta som jag pratade med lite grann. Hade Saucony-skorna, inte samma studs som i Nike-skorna. Men ändå helt okej. Tempot blev runt 3:52 i snitt. Totalt 8km med fart idag. +2 grader och svaga/måttliga vindar från väst.

Intervallstege Virdavallen 8 km totalt. 4:27-tempo, 147 mp.

Onsdag 10 mars. En mulen dag och runt 2 grader. Idag var det ett möte med Vislanda-sågen, vi utbytte lite erfarenheter och vi presenterade lite av hur vi gjort i Alvesta med olika saker, främst vad gäller virkessortering i hyvleriet. Det var intressant. Men jag märker hur komplext det är och att jag inte är så insatt i hur dom sågar. Det skulle behövas ett tag då man gick jämte för att verkligen lära sig hur allt fungerar innan man kan bidra med sina egna kunskaper från Alvesta. 

På kvällen blev det löpning, brukar inte springa på onsdagar, men det är utlovar ruskväder i morron så det fick bli ett pass idag i stället. Det blev väldigt lugnt. Det kändes i benen att gårdagen innehöll intervaller. Inte direkt ont men sliten i benen. Distans Alvesta. 7,37km, 5:24-tempo, 118mp.

Torsdagen 11 mars. En rusk-väder dag, snöblask och hård vind från väst hela dagen. Rätt stimmigt och stressigt på jobbet, lagret sjunker snabbt nu och jag har tvingats till att göra bra mycket mer körorders jämfört med när lagret är på en högre och stabilare nivå. 

På kvällen till gymmet, där blev det först 1 km rodd, benen lite sega idag. Medelwatt på runt 160. Därefter hela kroppen-styrka. Kändes okej. 

Fredagen 12 mars. Körde från Växjö på morronen och gårdagens snö var bortsmält av nattens regn, nu är det ljust på mornarna, det går mot våren med det är fortfarande bakslag på bakslag och det känns som att våren är pausad ett tag. Ingen ändring i vädret den närmaste veckan heller. Men allt har sin tid. Det märks även av frånvaron av Koltrastarnas vackra sång i gryning och skymning. I dag såg jag tre Koltrastar under fågelmataren, dom klarar inte, som de mindre fåglarna, att äta direkt ur mataren, utan de sitter under och krafsar i sig det som ramlar ner. Har även gett dom lite extra i form av havregryn, som dom verkar gilla. Även ost tycker dom om, men det får dom konkurrera med skatorna om. 

På jobbet var det en helt okej inledning, trotsa att jag visste att det måste göras 3 körorders, hade dessutom sovit lite sämre så kände mig mosig i huvudet. En före detta vd kom och frågade mig hur mötet med Vislanda-sågen varit. Väldigt intressant svarade jag och sedan kom vi in på diskussioner om vad man eventuellt skulle kunna göra annorlunda vad gäller vissa saker.  det som verkar vara viktigast är nog ändå att installera en fuktmätare som är kopplad till Reman, så att man på det sättet skulle kunna diversifiera stycken efter hyvel och därmed kunna hålla upp fukthalten en aning. 

Det är intressant att prata om sånt här men helt plötsligt var jag i tidsnöd inför det dagliga arbetet som också måste göras. Hyveln ska ha mat, varje dag året om, ska den matas med råvara, bara enstaka uppehåll vid storhelger och en kort semestertid. Den är allt hungrigare och vill bara ha allt större portioner, det den äter kommer ut lika fort i andra änden. Så det är omöjligt att stilla dess hunger. Om det nu skulle vara ett mål?! I alla fall, jag blev färdig till slut, med cirka 1 timmes marginal. Men när jag gick igenom råvaran, så visade det sig att jag missat eller blivit lurad av torkningen. Det jag trodde skulle vara färdigt natten mellan lördag söndag blev inte klart förrän ett dygn senare. Det omkullkastade den tänkta tågordningen och med bara en timme kvar av den långa arbetsveckan steg stressen och ilskan över sakernas tillstånd. Planeringen hade ju varit så bra, rätt råvara i perfekt ordning, med så lite postningar som möjligt och ett smidigt flöde genom hyvelmaskinerna. Men nu var allt förstört och jag var tvungen att slå sönder detta bygge för att ersätta det med något undermåligt och dåligt. Annars hade maskinen gått i stopp och personalen hade inte haft nått att stoppa i "monstret". Nu blev det en nödlösning och lite tråkiga ompostningar men maskinens hunger skulle ändå stillas. Allt ordnade sig till slut och kollegan lugnade ner mig och slutligen accepterade jag det här lilla missödet och försökte så smått släppa det. 

Men det satte sina spår för resten av dagen och kvällen, plötsliga stresspåslag är inget för numera, jag far illa av det. Men samtidigt behövs det ibland för att inte sega ihop helt, så det är en svår balansgång så att det ska bli lagom, så är det för oss alla människor, har vi inga bekymmer så skaffar vi oss, det är som om vi är magnetiska till just bekymmer och oro. På kvällen kollade vi på filmen "Me and Orson" den var helt okej. Man märker hur komplext och svårt det är att driva teater. Känner inte till så mycket om just Orson Welles. Men han var skaparen av klassikern "Citizen Kane" 

Lördagen 13 mars. Det kom blötsnö tidigt på morronen, ett par cm som blötte ner fötterna på dagens runda, särskilt runt Södra Bergundasjön, där var det blött, slaskigt och mjukt. Runt Växjösjön var det bättre. Tog det lugnt i början och ökade en aning sista 4 km, det var sydvästliga vindar så det blev rätt tungt sista 3 km med trötthet i benen och motvind. 3 grader och bitvis lite sol som värmde gott. Låret kändes en aning i slutet. Trodde benen skulle vara något piggare än vad dom var eftersom det inte varit någon löpning sedan onsdagen, och då ett väldigt lugnt pass. 

Distans Växjö, 15,34km, 4:46-tempo, 134mp.

4 pass löpning. 1 med fart, 2 med mellanfart. Fortsatta känningar i låret.

Det var en varm början på veckan, sedan kom kylan tillbaka i mitten på veckan. Hade ett bra pass i tisdags. 5km på Virdavallen med Next%-skorna. Låret vill inte riktigt gå över. Det molar och drar i slutet på passen. Men eftersom det ändå funkar att springa så kör jag på tillsvidare. Håller på att läsa om en romansvit av Vilhelm Moberg. En trilogi om Knut Torings liv. Men märker att det till stora delar handlar om författarens egna liv. Den tredje och sista delen utspelar sig på den småländska landsbygden 1938. Väldigt intressant och välskrivet. Det är mycket bättre nu när man själv har blivit äldre, förra gången jag läste denna svit var jag i 25-års åldern och då har man inte samma perspektiv på livet. Det är en sådan typ av berättelse som man inte vill ska ta slut. Det händer inga mord eller spektakulära överdrifter, eller magi. Det är "bara" en skildring av vanliga människor vedermödor och små glädjeämnen med små och korta mellanrum som beskrivs på ett jordnära sätt av en författare sprungen direkt ur den mullrika jorden i Småland. 

 Söndagen 28 februari. Det blev en vacker söndag efter en mulen förmiddag. Runt 10 grader som varmast. Nu börjar ljuset verkligen komma tillbaka. I dag hörde jag årets första koltrast, det blev nere vid Växjösjön, precis i skymningen. Sprang så hörde inte så noga om det spelade fint eller inte, men årets första koltrast är alltid ett vårtecken. På kvällen blev det till Växjö, I dag blev det en runda med D, i alla fall de 2 första km, hennes ljumske har blivit bra nu. Det kändes lite stelt i ben och fötter efter gårdagens lite tuffare pass. Hade Adidas-skorna. de kändes lite stumma och tunna efter månader med Saucony-skor. Höll ner tempot rejält idag, dels för att jag var lite sliten, dels för att spara på krafterna inför kommande pass. Distans Växjö, delvis med D. 9 km, 6:19-tempo, 104mp.  

Därefter cirka 16 minuters löpstyrka på slitna ben och fötter. 

Måndagen 1 mars. Ännu en fin vårvinterdag, cirka 10 grader som mest. Men eftersom det är måndag så fick solen avnjutas från "fel" sida av fönstret. Så blir det ibland, men vi fick ändå mycket sol i helgen som förevarit. Lite stimmigt på jobbet, som det brukar då helgen grumlat minnet och sakernas tillstånd på jobbet är höljda i ett dunkel som är svårt att ta sig igenom. Dessutom hela förmiddagen fylld med möten, dels ett möte om försnabbningar som ska göras i hyvleriet. Snart har vi jagat bort flaskhalsarna som har hållit igen. Men en flaskhals kan inte försvinna i ett industriellt flöde, den kan bara i all evinnerlig tid flyttas runt. Det tar aldrig slut. 

På kvällen till gymmet, där blev det 1 km rodd, 175 i medelwatt. Därefter cirka 50 min bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej i kroppen. 

Tisdagen 2 mars. En mulen förmiddag, men sedan sken solen resten av dagen runt 10 grader som varmast och knappt någon vind. En rätt bra dag på jobbet, i alla fall för att vara tisdag, som annars kan gå lite halvtrögt. 

På kvällen blev det årets första pass på Virdavallens tartanbanor. Även årets första pass med Vaporfly Next%. Det blev 5km fart, de 4 första km med tröskel-känsla, där det kändes väldigt bra och jag lät 3-taktsandningen styra farten, kollade aldrig på klockan, för att undvika att stressa upp mig. Sedan tryckte jag på lite till sista km, särskilt sista 600 meterna. Skorna är väldigt sköna även om det känns som att man inte får samma "studseffekt" på bana som man får med dom på asfalt. I dag kändes det som jag träffade rätt i tempo. Knappt någon vind som störde och runt 8-9 grader i solsken.  

5 km fart Virdavallen. Next%. 3:51-tempo, 155mp.

Onsdagen 3 mars. En mulen förmiddag, på eftermiddagen bröt solen igenom, "bara" runt 5 grader idag. På morronen väcktes jag till ett lyckat arbete med sorteringsmaskinen, utfallet var väldigt bra, bara 1,5% i urlägg. Men sedan var det mest problem under dagen med andra sorteringar och körningar. Fick gå in och akut-rädda genom att sortera skevhet med en annan maskin än den ordinarie, då det var väldigt inkonsekvent. Problemet är just det. När alla kameror och övrig mätutrustning funkar så är sorteringssystemet väldigt bra och det går att finlira rejält. Men rätt vad det är så går nått fel och då spelar det ingen roll hur vältrimmat allt är i själva regelsättningen. Senare under dagen ett möte om det framtida planeringssystemet. Tror det kan bli bra till slut, även om det är svårt att datorisera alla detaljer. 

På kvällen till gymmet, inledde med 1 km rodd på slitna ben efter gårdagens löpning, 150 i medelwatt. Därefter cirka 45 minuter med genomgång av hela kroppen, lite segt även här. 

Torsdagen 4 mars. En solig dag, men rätt kyligt med vindar från norr. 4 grader som varmast. Trodde det skulle bli e lugn dag på jobbet, men tji fick jag. Det var problem med en gång när jag kom till jobbet. Råvaran var betydligt sämre än vad den brukar och det gjorde att produkterna som var valda till körningen var alldeles för bra i förhållande till vad som föll ut från hyveln i verkligheten. Det blev till att ändra mitt i körningen, för att rädda vad som räddas kunde. Tempot är så uppdrivet nuförtiden, 100 bitar i minuten. Förr kunde man vända bitarna på rätt håll innan dom gick in i hyveln, på det sättet kan man hyvla bort mer av det som är dåligt, men i dag går det förr fort. Bitarna går in i hyveln som dom ligger från början och då blir med slumpens hårda logik hälften av de dåliga stycken felvända. Detta gör nästan ont i själen. Men verkligheten är som den är, nu går alltför ofta kvantitet före kvalitet. Men när vi i stället ändra om produkterna så att vi kapade av de sämsta stycken 30 cm så räddades situationen ändå. 

På kvällen till Växjö, vackert väder och runt 1-2 plusgrader. Blev ett varv runt Södra Bergundasjön, isen ligger än, nordliga vindar. Hade de nya Saucony-skorna, men det var sega ben idag, vet inte om det var tisdags-passet eller benstyrkan i går som satt i benen, tog det ändå lugnt på gymmet igår. De nya skorna gör ingen större nytta på gruset runt sjön, men när jag kom ut på asfalten de sista km så märktes studsen i dom, mycket bättre studs än i första paret som gått 90 mil nu. Kände av vänsterhälen samt baksidan av vänsterlåret en del sista halvan, annars okej i övrigt. 

Distans Södra Bergundasjön, 11,69km. 4:29-tempo. 137mp.

Fredagen 5 mars, en kall men vacker morron, runt -7. Sedan varmare under dagen men en isande vind från norr. Framåt lunch mulnade det på en del. Tandläkaren idag. Har skjutits fram ett flertal gånger sedan början av året. Jag känner mig olustig inför besöken och våndas en hel del och tänker på alla gånger då det gått snett. Men, och det är just det som är så tråkigt, alla dessa tråkiga och svåra tillfällen är väldigt längesedan, både tekniker och tandläkare har utvecklats sen dess. Men mina olustkänslor finns kvar i nästan oförminskad styrka. Vi har alla våra rädslor att handskas med, bland mina är just tandläkaren en. Men den tandläkaren jag har nu, är väldigt bra, allt hon gjort hittills har gått bra. Så i dag när det var färdigt så var det en känsla av lättnad och frihet. Men dysterkvisten på den andra axeln börjar genast att påpeka att just idag är du ännu en dag närmare nästa besök, tänk på det du!. Ja, så är det, likadant som att för varje dag som vi lever så kommer vi närmare vår sista levnadsdag. 

Men man ska nog helst inte tänka så. Det blir man inte lyckligare av, om det är just lycklig som är det stora målet med vår tillvaro? Men å andra sidan, för att uppleva lycka på ett riktigt bra sätt så måste man dessförinnan uppleva motsatsen för att på det sättet få kontrasten. Allt går i vågor. Vattnet på våra hav och hjärtats slag i våra kroppar, elektriciteten i våra ledningar samt ljud och ljus, allt är i vågor, på och av i en aldrig sinande ström. Det är när det tystnar och slutar att pulsera som livet rinner ifrån, och då inträder istället evigheten där allt upphör, det enda som finns kvar är ett oändligt intighet. 

På eftermiddagen upp till Spånen där isen fortfarande ligger kvar, ingen fågelsång denna eftermiddagen det enda som hördes var det evigt susande och vinande ljudet från en oändlig massa av fordon som passerar på väg 25 fram och tillbaka mellan väst och östkusten, ljudet är starkt, trots att vägen ligger mer än 2 kilometer från där jag gick idag. Naturen ligger fortfarande och vilar, i väntan på värmen och våren som snart är i antågande. Trots att Koltrastarna i allt större antal numera övervintrar så har det varit väldigt svårt att höra dom spela denna vårvinter. Men det är möjligt att den kalla februari satte ner dom rejält och att de behöver samla nya krafter innan spelandet kan ta vid. Koltrasten har den skönaste melodin i de småländska skogarna. 

På kvällen såg vi en väldigt bra film, Moxie, en film som egentligen inte borde vara relevant i dagens samhälle. Men det är långt kvar innan kvinnan och mannen är helt jämlika. Detta var en tonårsfilm men den funkade även för oss lite äldre. Den var väldigt dynamisk, det som var lite för mycket svart och vitt var den manliga antagonisten, men det blir bra film när man så tydligt kan ställa svart mot vitt. I de kvinnliga karaktärerna fanns det dock betydligt mer djup och nyanser. Det var även en kille som gick mot strömmen och som var på tjejernas sida genom hela filmen. 

Lördagen 6 mars. En mulen förmiddag och runt nollan, svaga vindar från från SV. Det blev löpning tillsammans med E idag. Första milen tillsammans sedan sista 5k själv. Pulsen var cirka 3 slag lägre än förra helgen, ändå något snabbare. Särskilt första 10km som gick en minut fortare idag, men 2 slag lägre puls, det är lite märkligt, borde väl vara tvärtom kan man tycka, när man pratar samtidigt som man springer. Men att det blir tvärtom beror kanske på att man slappnar av i löpningen lite mer och får bättre löpekonomi. Kände av låret precis i slutet av passet och på promenaden hem efteråt. Annars okej i övrigt. Distans Växjö, delvis med E. 15,57km, 4:52-tempo. 129mp. Vikt direkt efter passet och ett glas vatten, 72,1kg.