lördag 16 januari 2021

4 pass löpning, fortsatta problem med låret.

Hur kommer mänskligheten vidare? Det finns verkligen en riktigt bra chans nu, kanske den sista för klimatet skull? Det som blir den stora utmaningen för oss är att kunna göra en nystart av ekonomin och samtidigt ta maximalt ansvar för att dra ner på utsläppen av skadliga växthusgaser. Tekniken är på plats men kapitalet är inte där fullt ut. Nu är det dags för jordens miljardärer och de största ländernas makthavare att göra gemensam sak och en gång för alla komma överens om de mest grundläggande orsakerna till dagens situation. Jag har tidigare sagt att det faktiskt kan vara bra med totalitära stater när det kommer till att göra insatser för klimatet. Om världens nu mäktigaste land, Kina, bestämmer sig så kan dom på kort tid ändra på sina energi-investeringar. Styra över till enbart förnyelsebara källor. Det kan vara möjligt om USA med ny president visar med hela handen att de tar klimatförändringarna på allvar efter 4 års totalt förnekande, för då ser Kina att världens andra stormakt bryr sig och kanske det kan trigga till en maktkamp om vem som vill göra mest för klimatet, det hade varit en bra kamp för en gångs skull.  

Ett annat problem är de sociala medierna, Facebook skapades 2004 av studenter i USA. 2010 hade FB mer besök än Google. Grundtanken är både genial och socialt perfekt. Men det har gått snett de senaste åren. På FB, precis som överallt annars så är det primära målet att tjäna pengar. För FB innebär det att sälja annonser. Det gör man genom att locka folk till klick så att man kan sälja annonser. I USA har det lett till att olika intressegrupper skapats och bubblor där likasinnade matas av varandra, i dessa grupper tycker alla likadant och fördomar och misstroende mot andra grupper förstärks. Eftersom algoritmerna är uppbyggda för att det ska bli så mycket besök och klickande som möjligt på olika sidor så poppar det upp info om likasinnade grupper och företag. Man får inte reda på att det finns en annan sida av sakernas tillstånd. Detta är likadant på båda sidor om alla problem som finns i samhället. På detta viset blir vägen till samförstånd och kompromisser helt omöjligt. Det är inte bara att sociala medier har blivit för polariserande utan i USA är även TV och radio sedan länge polariserat. Det finns ingen statlig TV i USA. Därför finns det ingen möjlighet att få information som är opartisk. Så i USA har det alltid varit pengarna som styrt. Men tack vare den inneboende omtänksamheten och en vilja av göra rätt och gott mot andra människor så har det ändå funnits tillräckligt mycket empati för att ha ett hyfsat bra samhälle. 

Men genom åren så har tonläget höjts allt mer och polariseringen blir allt tydligare. Nu vann demokraterna detta val. Nu har de ett väldigt stort ansvar att försöka ena landet. Den gemensamma "motståndare" som pandemin på kort sikt och klimatförändringarna på lång sikt kan bli den enande faktorn som landet och på sikt även hela världen behöver. 

Men då måste man få även det republikanska kapitalet att inse att det finns ett problem med klimatet. Flytta pengarna från olja och kolinvesteringar till förnyelsebara energikällor. 

Tekniken finns men inte viljan. 

Tänk om FB kunde ändra sina algoritmer, så att de styrdes av klimatets bästa istället för pengar bästa! Vi får hoppas att klokheten till slut kan segra.    


Söndagen 10 januari. Snöfall på förmiddagen, men det kom nog bara någon cm. Runt nollan under dagen. På eftermiddagen såg vi sista avsnittet av Raskens. Det avsnittet är det enda jag kom ihåg från mitten 70-talet när det sändes för första gången, runt 5 miljoner av svenskarna tittade på detta. De 3 sista avsnitten är väldigt sorgliga, få glädjestunder. Men det var tuffare att leva på den tiden, under nödåren på 1860 kulminerade utvandringen, mycket på grund av att det inte fanns tillräckligt med föda för att överleva. I detta sista avsnitt av Rasken får han betala dyrt för olika saker. Det största misstaget han gör för egen del är att han mitt i en smällkall vinternatt byter sina vinterstövlar mot ett par helt utslitna skor som han i förbarmande över "Klangens" eländiga snart kommer ångra. Han tror han ska hinna hem innan han börja frysa om fötterna men den ena skon går sönder så till slut går han i bara strumpan. Han förfryser foten och det blir så illa att det blir kallbrand i foten. Till slut går det så långt att fältskären vill kapa av benet strax under knäet för att rädda Raskens liv. Men han vägrar, han måste vara fullt arbetsför för att få vara kvar i militären samt för att åter kunna göra fulla dagsverken. Men han stiger aldrig upp ur sängen igen. Han får feber och kroppen orkar till slut inte mer. Serien går i sakta mak, på det viset så hinner alla händelser verkligen sjunka in och man känner allt lidande på ett smärtsamt vis. Det är ändå en historieberättelse om vårt ursprung, även om Moberg säkert lagt till en hel del dramatik för att få en bra och intressant berättelse. 

På kvällen till Växjö och där sprang vi som vanligt. Det var lite småhalt bitvis, särskilt på spåret i skogen. Kände av låret en aning när jag efter 3 km sprang på egen hand. Annars okej känsla i övrigt. 

Distans Växjö, delvis med D. 7,67km, 6,56-tempo. 100mp.


Måndagen 11 januari. En mulen och lite regnig dag. Trodde jag skulle till tandläkaren denna morronen men det visade sig att det var tandhygienisten samt att det blev inställt då hon var sjuk. Har gått och oroat mig hela helgen lite smått och sov dåligt natten till idag, ibland är det bra att veta innan vad som ska ske. Ja så kan det vara, kanske bättre att veta när allt ska ske? 

På jobbet lite små-stimmigt och kändes inte som jag fick så mycket gjort, vi hade möte om produktiviteten i hyvleriet, hur kan vi maximera varje körning, vilka investeringar kräva för att uppnå resultat? På kvällen till gymmet, lite tydligare regler nu men ingen skillnad i antal på gymmet, kanske något mer nu i början på det nya året. Men som väl är så är det gott om plats på gymmet i Alvesta. Max 30 personer i den lokalen som jag är i. Det är sällan mer än 10 stycken på samma gång. Inledde med 1 km rodd, 170 i medelwatt. Därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes bra idag. 

På kvällen. Vetenskapens värld. Handlade om vattnets betydelse för oss och vår planet, intressant om hur allt hänger i hop. Regnskogarnas flod över träden som transporterar mer vatten än Amazonfloden gör. Så känsligt system som vi människor inte vårdar på ett bra sätt. Kostnaderna och lidandet i framtiden kommer bli enorma bara för att vi överexploaterar vår jord nu. 


Tisdagen 12 januari. En solig förmiddag. Vid 10:15 så kommer solen precis över magasinstaket och om 5 minuter kommer den att blända. 


Första gången detta arbetsåret som solen visar sig på förmiddagen. 

Efter jobbet blev det hem och löpning därifrån idag. Det var halt och lite besvärligt. På en del ställen hade de grusat ordentligt på cykelvägarna men bitvis knappt något grus. När mörkret la sig så var det svårt att se underlaget, men det funkade ändå okej. Tanken var ett pass med lite fart. Men redan på första 6 minutaren så kändes vänsterlåret stramt på vänster baksida, mitt på låret i höjdled. Så det blev lite mittemellan-tempo idag. I mitten på passet kändes det rätt okej och det stramade bara en aning. Men sedan blev det sämre och på den sista fick jag sänka farten rejält för att kunna springa hela vägen hem. Tror jag måste ta ett steg tillbaka och börja köra med typ 3 eller 4 minuter istället. Troligtvis förra tisdagen som förstörde. - 1-2 grader och svaga vindar från väst. 

6 min löpning/ 1 min gång. Alvesta. 11,69km, 4:49-tempo. 136mp.  


Onsdagen 13 januari. Snö på morronen, ett par cm, så det blev lite besvärligt med cyklingen, men efter lunchen hade dom skottat och grusat. Väldigt bra skottat denna gången. Det brukar bli hoppigt att cykla när dom skottar sent, men inte denna gången, runt nollan även idag, men på eftermiddagen började det blåsa upp en ostlig vind. På jobbet är det rätt lugnt, fulla orderböcker de närmaste månaderna och rekordhöga priser. Mitt i Corona, märkliga tider vi lever. Men bra för oss på Vida. 

På kvällen till gymmet och där blev det först 1 km rodd sedan cirka 1 timme bål + överkropp + benstyrka. Kändes okej, men märkte på bencurlen att jag har blivit rätt mycket svagare, hade 20+50 kg på baksida och 30+60 på framsida. Behöver nog lägga in lite mer benstyrka nu när det inte blir några backintervaller. 

Torsdagen 14 januari. Mulet och kalla vindar från nordost, -2 ungefär. Rätt lugnt på jobbet, fortsatte på eftermiddagen med att försöka få till WE-utbildningen, men det går lite trögt. Svårt att hitta "rätt" nivå. Men får hoppas att det ska gå bra till slut. Bättre att försöka göra så grundligt som möjligt och eventuellt stryka lite när man väl drar igång. På kvällen till Växjö, någon minusgrad och lite moddiga cykelvägar, först utan grus, men under passet la dom på ett nytt välbehövligt lager. Tog det lugnt och gick tillbaka till 4 min löpning i stället. Det funkade helt okej idag, men jag märkte att det började dra i låret när jag ökade på en av 4-minutarna. Ja, det här var segare än väntat men det får ta sin tid. 

4 min löpning/ 1 min gång. Växjö. 10,88km, 5:24-tempo, 121mp.


Fredagen 15 januari. I dag var det vinter på riktigt. -10 grader när jag satte mig i bilen och åkte från Växjö till Alvesta på morronen. Denna bilen är bra mycket varmare än den gamla 850 jag hade innan, behövs nu när man blivit så frusen om fingrar och fötter. På jobbet var det fokus på att skriva ner mer saker om WE, till den tänkta utbildningen, som ska hållas någon gång framöver. På eftermiddagen blev det promenad uppe vid Spånen, idag hade isen lagt sig, men nattgammal is är inget att lita på. Men om det hade fortsatt med -10 ett par dagar så skulle den hålla fint. Men det verkar som det ska bli omslag redan i slutet på kommande helg. 

I går såg vi filmen "He said she said" en bra romantisk komedi/drama från 1991. Klassisk i den meningen att mannen inte kan hålla sig till en kvinna medan kvinnan kan det och hela filmen går ut på att få honom att förstå det. Till slut så ordnar det sig och de får varandra efter mycket om och men.



Lördagen 16 januari. En solig men kall förmiddag, när jag började dagens löp-runda var det -8-9 grader. det bet en del i hakan. Annars hade jag lagom med kläder, frös bara lite om tårna första 5 km sedan blev det bättre. Blev 3 varv runt Växjösjön, ville inte springa runt Södra Bergundasjön idag, om låret inte skulle hålla så skulle det inte vara bra att behöva gå hem i denna kylan. Under lager var bra, även där det var snö var det ingen halka. Mycket folk runt sjön. det var en stor svan som hade frusit fast i isen vid 4 krogar. Mycket folk hade samlats för att se dess kamp. Varvet efter hade den lossnat eller om någon hade lyckats hjälpa den loss? Kändes bra i låret första halvan sedan stramade det en del sista 5 km. Annars var det väldigt skönt att springa idag, väldigt skön luft att andas in, krispigt och friskt. 

8 min löpning/ 1 min gång. Växjö-sjön. 15:07km, 5:05-tempo, 132mp

söndag 10 januari 2021

4 pass löpning. Fortsatt problem med vänsterlåret.

Låret fortsätter strula en del, tror tisdagens pass blev lite för hårt för låret och sedan dess har stramat lite mer än föregående vecka när jag springer, dessemellan känns det bra. Lite stel i vänsterhälen också. Annars okej i övrigt. Det har varit vinterväglag denna veckan. Märktes tydligt i dag när jag sprang runt Södra Bergundasjön, bitvis rätt isigt, men när det går lite långsammare så funkar det okej ändå.

Hörde nått intressant på "Ring P1" häromdagen, där var det en lyssnare som inte tyckte att rot och rut-avdragen var så bra, de gynnar mest dom som bor i hus eller/och som har höga inkomster. Kan bara hålla med om det. Hon föreslog i stället att man borde införa lägre moms på cirkulär ekonomi, det är ju alldeles lysande förslag. 6% moms på alla jobb och saker där man lagar och köper begagnat.  Då kommer även de som bor i hyresrätt kunna använda incitamenten för att laga sina söndriga saker och köpa second hand. 


 Söndagen 3 januari. En mulen dag men ändå lite ljusare moln och bitvis även lite sol, åtminstone på förmiddagen. På förmiddagen blev det lite löpning, första 3 km med D, därefter cirka 3,5 km själv. Lite stelt i vänsterhälen, samt att jag kände av låret svagt i slutet. Runt 0 grader. 

Distans Växjö, delvis med D. 6,7km, 6:22-tempo, 105mp. 

Därefter cirka 15 minuter löp-styrka, kändes stelt idag, särskilt i början. 


Måndagen 4 januari. Första arbetsdagen för detta året, hade lite svårt att somna och vaknade en hel del under natten. På jobbet var det ändå lugnt för min del, men det var lite strul på ena linjen efter en stor ombyggnad. Det visade sig att en nytillverkad virkespaket-tilt inte funkade som det var tänkt. Troligtvis för hög tyngdpunkt i själva tiltningen. Vilket gjorde att paketen gick rätt upp istället för att först lutas en aning och sedan gå upp för att därefter skiktas av och sedan transportera in brädorna till hyveln och torkströna separerade i väg till ett annat ställe. det funkade om paketen delades på mitten av en truck. Då tiltade paketen, inte som det är tänkt men tillräckligt för att åtminstone kunna hyvla. 

På kvällen till gymmet, i dag funkade ventilationen också, rätt mycket folk, brukar vara så efter nyår. Får vi se om den nya Corona-lagen som träder i kraft om nån vecka gör så att gymmen tvingas stänga? Kändes bra idag, hade 185 i medelwatt på rodden, 1 km, utan att gå för fullt. Kände mig hyfsat mjuk i kroppen. Märks att kroppen är lite smidigare när man varit ledig ett tag. Därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka.   

Sedan såg jag på en dramatisering av klimatkrisen med Johan Rockström. Inga nyheter men det kan inte nog undervisas till befolkningen om hur avgörande läge vi är i just nu. Som vanligt är det dock stor tröghet i systemen. Vi har i 150 år skapat ett enormt välstånd i världen genom att vi kunnat automatisera det mesta i all produktion av både mat, kläder och maskiner, dessa maskiner har drivits med olja och kol, utsläppen som kommit genom detta har jordens atmosfär klarat av att hantera fram tills för några decennier sedan. Men nu har utsläppen ökat så mycket att jorden inte längre klarar av återställa sig. det börjar "koka". Men eftersom det går så extremt sakta, sett till ett människoliv, så agerar vi inte. Starka ekonomiska krafter, ofta kopplade till oljeindustrin, lobbar politikerna med oljans förträfflighet och omställning till mer klimatvänliga alternativ bromsas och förhalas. Det har till nu varit en stark högersväng inom världens länder rent politiskt. Detta har inneburit att klimatförändringsförnekarna fått bestämma och det har lett till ytterligare försämringar. Den gamla ekonomin som inte tar med kostnaderna på lång sikt för allt oljebrännande måste ersättas av en ny ekonomi. Det kommer göra ont i början men är helt avgörande för om mänskligheten ska ha nån framtid på denna sköra planet. 


Tisdagen 5 januari. Sov lite bättre i natt även om jag vaknade ett par gånger. Hyfsat lugnt på jobbet. Ledigt i morron. Betydligt kallare nu, runt nollan och kyliga vindar från nordost. På kvällen till Växjö och där blev det löpning. Fortsätter med löpning varvat med gång. I dag blev det som vanliga intervaller i mitten av passet. Kände av låret i mitten och slutet av passet. Men mer som trötthet än ont. Så det var helt nödvändigt med gångpauserna. Tempot blev runt 3:57 på de 4 snabba 6 minuterna, medelpuls runt 155 på dessa, i slutet sänkte jag en hel del då det stramade allt mer. 

6 min löpning/ 1 min gång. 11,7km, 4:33-tempo, 145 mp.

På kvällen blev det en film, en av Danielle Steels romaner som filmatiserats. "Kanske en dag" från 1994. Ett romantiskt drama som inte bjöd på några direkta överraskningar. Men den var proffsigt förpackad, som vanligt nät det kommer till amerikanska produktioner. Den moraliska frågan som ställs är, kan man älska två människor på en och samma gång? Raphaela  är gift med en mycket äldre, väldigt rik man, som efter en stroke blivit mer eller mindre sängliggande och som inte längre kan göra sin unga fru lycklig fysiskt. Hennes kärlek till sin man är dock oförändrat väldigt stark. När hon för första gången ska resa någonstans utan sin man så träffas hon av en frånskild man som haft ögonen på henne på avstånd den senaste tiden. Han är påflugen och besvärar henne under flygresan, det visar sig dock att den tjocka boken hon försöker läsa medan han flörtar med henne är skriven av hans mamma. Då mjuknar hon en aning och hon blir intresserad av honom också eftersom hans mamma är hennes favoritförfattare. Planet dom reser med kommer in i ett oväder och under en kort stund är läget kritiskt. Dom tar varandras händer och han lugnar ner henne så gått han kan. Efteråt är hon tacksam för att han lugnade ner henne och händernas beröring har väckt något inom henne som egentligen inte skulle väckas. Dom träffas igen vid en middag, och det ena leder till det andra och hon får känslor från honom. Men hon är ändå så djupt kär i sin man så hon vill inte inleda någon affär med honom. De träffas lite i smyg men eftersom hon är tillsammans med en rik, känd man så får han reda på att hans fru har en affär med en ny man. Han är döende men fortfarande klar i huvudet. Den äldre mannen bjuder in den nye mannen och accepterar sakernas tillstånd, men vill verkligen försäkra sig om att han ska älska och ta hand om Raphaela när han gått bort. Detta samtalet sker utan Raphaelas vetskap och så vill den gamle att det ska förbli så länge han lever. En dag så kommer Rapha hem och finner sin man livlös i sängen, han har tagit sitt liv. Hon blir förtvivlad och sörjer länge och känner stor skuld. Hon vill inte längre träffa den nya mannen och reser i väg till Tyskland för att fortsätta sörja. Men den gamle mannen hade skrivit en lapp till sin fru precis innan han tog sitt liv. Där berättade han att han visste om att hon var med en ny man och att han välsignade det. Men den lappen såg Rapha inte. Den nye mannen ger sig inte utan åker till Tyskland för att berätta att han fått välsignelse av den gamle. Han berättar för Rapha, men hon tror honom inte. Kör iväg honom. Men då börjar hon packa upp en låda med den gamles saker. Där hitta hon brevet och när hon läst det så ångrar hon sig och springer efter den nye mannen. Hon hinner precis innan hans flygplan ska lyfta. Allt slutar lyckligt.  


Trettondagen onsdag. En ledig dag, kändes lite konstigt. Tog ingen öl i går. Blev en kopp choklad i stället. Vitt ute, ett tunt täcke med snö, runt nollan idag. På eftermiddagen såg S och jag på filmen "Big Fish" Helt okej även om den var lite svår att förstå bitvis. Möjligt att det var svårt för dom att visualisera själva boken den var inspirerad av. 

På kvällen till gymmet, rätt mycket folk. Körde 1 km rodd medelwatt runt 165. Därefter cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej i kroppen. 


Torsdagen 7 januari.  Nu verkar det stå klart att demokraterna i USA även vann den viktiga senaten. Nu har de makten i alla stora instanser. När det stod klart, så stormade Trump-anhängare Kapitolium i ren ilska, det ledde till att 5 människor dog. Trump fortsätter hävda att valet är riggat och erkänner sig inte besegrad. USA är extremt polariserat och var även så innan Trump-eran. Men det har blivit värre. Jag tror den största orsaken till det beror på sociala medier. Där hamnar man i sina bubblor och matas bara med åsikter som man redan har. Allt bli förstärkt och det skapas ett vi mot dom. Detta har nu pågått i ett decennium och frågan är om monstret som Facebook är kan stoppas tillbaka i lådan det en gång kom ur? Det som hände i natt när man stormade demokratins högborg visar tydligt att USA kan stå inför ett mycket allvarligt läge. Det blir en väldigt svår uppgift för den tillträdande presidenten att vända på denna tragiska utveckling. Hur ska man ena detta splittrade folk? Jag tror man måste få Facebook-algoritmerna att jobba för demokratin istället för som nu, för kapitalet. Kapitalet är utan moral och etik, det jobbar bara för sin egen skull och har bara ett syfte, att bli större. Då skrivs algoritmer som gynnar klickandet som sen kan kopplas till den som betalar mest för att synas på reklam-ytorna på FB-sidorna. Bubblorna blir självgenererande. 

 Nu finns det en stor möjlighet att göra stora och viktiga saker för klimatet. Kan USA ta upp kampen och facklan för klimatet som Trump kastade all världens väg när han inledde sitt presidentskap? 

På hemmaplan har den sedan flera dagar hårt kritiserade MSB-chefen Eliasson tvingats lämna ytterligare en toppost efter att ha rest till Kanarieöarna mitt i en brinnande epidemi. 

Det behöver fattas väldigt drastiska och för folket obekväma beslut kommande år, men det är det som är demokratins förbannelse. Folket är vana vid att kunna resa utomlands minst 2 gånger per år, det har i Sverige blivit mer eller mindre som en mänsklig rättighet för den rika delen av befolkningen. Det visar sig så tydligt hur lite vi tar klimatförändringarna på allvar. Om vi hade gjort det så hade inte MP landat på 4% i mätningarna. De flesta röstar tyvärr med sina plånböcker i stället för allas bästa.

På kvällen till Växjö. Det hade kommit cirka 4-5 cm snö, tyvärr är Växjö kommun lika usla på att ta bort snön på cykelvägarna som i Alvesta. Dock finns det ett undantag och det är runt Växjössjön, där sopsaltas det och är perfekt underlag. Problemet är att det är bara ett fåtal människor som lever hela sin liv där, de flesta passerar bara det området och på vägen dit är det inte skottat på samma föredömliga sätt. Jag tror inte att dom som bestämmer hur, var och när det ska skottas i kommunerna själva rör sig på dessa cykelvägar, gåendes eller cyklandes. De sitter nog i sina stora bilar och åker på nysaltade bilvägar på väg till sina jobb inom kommunen som skryter med att dom är Europas grönaste kommun, vilket skämt! Som sagt det var slaskigt och slirigt i snön på väg till Sjön. Kände av låret hela dagens runda men det blev inte värre under rundan utan höll sig på konstant nivå. 6 min löpning/ 1 min gång. 11,51km. 4:55-tempo, 133 mp.


Fredagen 8 januari. En mulen dag med lätt snöfall, runt 0 grader. Slaskigt ute, bitvis lite besvärligt att cykla men dom hade i alla fall skottat lite mer än halva sträckan, den sista biten hade dom "glömt" 


På eftermiddagen tog jag en promenad uppe vid Spånen, inte så mycket snö i spåren som jag väntat. Men det är blött nu och mycket vatten i sjön. 




Lördagen 9 januari. Runt nollan och knappt någon vind. Blev en runda runt Södra Bergundasjön, troligtvis den sista på ett tag när man kollar på väderprognoserna, regn och snö i början på nästa vecka, sedan rejält kallt på det. Det var hyfsat underlag idag, i skogen ingen snö på spåret men på de öppna ytorna var det lite isigt bitvis. Men påverkar inte så mycket när det går i lite lugnare tempo. Kändes helt okej i låret första milen när det var lite lugnare tempo. Jag skulle nog ha hållit igen på farten hela passet, men det är lätt att vara efterklok. Det stramade en del sista 5 km. Men funkade ändå hela rundan. Det är drygt med lårskador, det tar tid, särskilt när man inte tar hel-vila från löpningen. 

8 min löpning/ 1 min gång. Växjö. 15,27km, 5:11-tempo, 127mp.

söndag 3 januari 2021

Mellandagsvecka och ledigt. 4 pass löpning, låret inte helt läkt än.

En ledig vecka mellan jul och nyår. Det är mörkt och grått ute. Perfekt tid för mycket film utan att känna dåligt samvete för att man i övrigt är onyttig och inaktiv. Från söndagen till onsdagen utan öl, sov bra och länge dessa dagar, runt 9 timmar, det tillhör inte vanligheterna. Löpning är fortsatt något begränsad. Varvar mellan löpning och gång, vilket fortfarande är helt nödvändigt för att inte dra upp skadan igen. Det märktes särskilt under tisdagspasset denna veckan, det hade inte funkat hela rundan utan dessa pauser. Dagens pass blev tungt, tror det mest berodde på de tunga Nike-skorna, får inget gratis med dom, det funkar när ska gå lite långsammare, men när man försöker öka lite så tar det emot en hel del i dessa 330 grams-skor. Det har blivit många filmer gångna veckan. Tyvärr är det lätt att välja enkla och filmer man redan sett, bara för att bibehålla ett gott humör. Vi har även eldat utomhus två gånger denna veckan, samt kokat kaffe på det lilla gasolköket. Det är både gott och mysigt, särskilt när det börja skymma ute.   


Söndagen 27 december. En blåsig dag, mulet och runt 3 grader. På förmiddagen så spelade jag och V tennis i en timme, det är säkert 10 år sedan jag höll i ett tennisrack. Det blev rätt så hyfsat även om det inte blev jättelånga dueller. Det var en av de första gångerna för V och jag var väldigt ringrostig. Men få hoppas vi kan få till lite mer gånger och då ska det nog snart bli lite bättre spel. Kändes okej i kroppen. 

På eftermiddagen blev det 7:e avsnittet av Raskens, det var det dystraste hittills och det var väldigt långt mellan de ljusa stunderna, om det fanns några överhuvudtaget. Så sorgligt med sakerna som hände. Raskens näst äldste son hade gjort de sedan urminnes tider fienden Oscars dotter med barn. När Rasken fick reda på det så slog han sin son rejält och då blev Axel så förtvivlad att han i rent ursinne lämnade sitt hem med löfte om att aldrig mer återvända. Hans ömma moder Ida var helt förtvivlad då det var mitt i vintern. Oscar har inte märkt att hans enda barn Ingrid är gravid. Det går så illa att hon mister barnet under stora plågor, hon har feberfrossa under många dygn, återhämtar sig fysiskt men efterhand visar det sig att hon i sviterna mist sitt förstånd och blivit precis som sin mamma. Oscar vakar över henne i en vecka utan att knappt unna sig någon egen sömn. En natt knackar det på rutan till dotterns rum, det visar sig att det är den sedan två veckor försvunne Axel som vill tala med Ingrid. Axel vet inte om hennes tillstånd. Oscar bjuder in honom, man förstår snabbt att det här kommer sluta illa. Dagen efter kommer Oscars piga till Raskens torp och bjuder honom med tillbaka till Oscar. Rasken följer motvilligt med. Väl där bjuder Oscar honom att komma med in i köket. Där ligger Raskens son, livlös på golvet. På natten ihjälslagen av Oscar. Han har samtidigt budat efter länsman. Som kommer bara en liten stund efter Rasken.  

På kvällen till Växjö, och där blev det löpning i ett mörkt och blåsigt Växjö, de tre första km med D, därefter själv. 6,8km, 6:22-tempo, 105 mp, 

 Lite sega ben i kväll. Därefter cirka 15 min löpstyrka, också med sega ben. 

På kvällen blev det en film och till det lite kakaovatten och snacks, efter de sedvanliga rågkusarna och apelsinerna. Välbehövligt med lite avhållsamhet från öl och fireball. Vi kollade på "What ever works" Med Larry David, regisserad och skriven av Woody Allen. En typisk Woody-film. Rolig på sitt sätt med mycket ironi och sarkasm framfört på ett snabbt sätt. Själva ämnet var också typiskt Woody, det hade knappast gått göra denna filmen i dag, med tanke på "Me to". Djup blandat med mycket yta och Woody har en svaghet för unga vackra flickor. I denna film kunde huvudpersonen Boris, spelad av Larry, lätt varit farfar eller morfar till den kvinnliga huvudrollen. Woody förutsätter att hans intelligens övertrumfar allt annat när det kommer till attraktivitet. Man kunde se i Boris att det egentligen var Woody själv. Men de senaste åren spelar andra personer den rollen. Men även om han är en mansgris så gillar jag humorn i övrigt. Han går omkring i New York och är lite bitter på livet som inte bara är meningslöst enligt honom utan dessutom på att alla människor omkring honom är okunnigt omedvetna om just det faktumet, på grund av dom inte är tillräckligt smarta, som honom, för att inse det. Han lever ett sparsamt liv, träffar sina intellektuella vänner och de pratar mest om den stora massans dumhet. Dessutom lär han ut schack till barn, men mest blir han förbannad på dom, för att han tycker dom är för korkade att lära sig. 

Till slut får han dock ge med sig och flickan som är så mycket yngre än honom, blir uppvaktad och förförd av en jämngammal. Hon gör slut med Boris, men han försöker då, för andra gången, ta sitt liv genom att hoppa rätt ut genom fönstret på andra våningen, i förhoppning om att slå ihjäl sig på gatan nedanför. Men även denna andra gång misslyckas han, han faller rätt ner på en kvinna. Hon blir svårt skadad, på sjukhuset så faller dom för varandra och hon är mer i passande ålder och hennes intellekt är tillräckligt högt för att Boris ska klara av utan att tröttna på henne. Jag skulle nog behöva se filmen en gång till för att ge den rätt betyg. Men så i första intrycket så tycker jag nog trots allt om den, även om det känns att eftersmaken är lite bitter, med tanke på ämnet.   


Måndagen 28 december. En mulen morron, men inget regn, runt 3-4 grader under dagen. På förmiddagen blev det en cykelrunda med Hybriden, Södra Bergundasjön + Trummen. Mycket folk ute idag också. Kändes helt okej i benen. Hybriden Växjö. 18,22km, 21,5 km/h. 110mp.

 Sedan åkte jag till Alvesta och efter en promenad uppe vid Spånen så såg vi färdigt på sista delen av "Les miserables" Den var bra och hela historien är extremt välskriven av Victor Hugo. Boken skrevs under 20 år mellan 1842-1862. På kvällen till gymmet och ett styrkepass. Inledde med 1 km rodd, därefter cirka 50 minuter Bål och överkroppsstyrka, kändes okej, tyvärr var återigen ventilationen ur funktion. Jag påtalade felet och tycker mest synd om personalen som måste gå i den dåliga luften under så lång tid. Konstigt att inga andra där verkar märka att det inte funkar som det ska! Särskilt under dessa Corona-tider. Hoppas dom kan få ordning på det här, för allas skull. 

På kvällen såg S och jag filmen "Departed" Den var helt okej men lite väl blodig och framförallt väldigt rörig och snårig med alla "plot twist" De som imponerade mest var Jack Nicholson och Leonardo di Caprio. Tyvärr så sköt dom ihjäl även filmens store hjälte Di Caprios karaktär. Dessutom så där typiskt vulgär i språket som alla gangsterfilmer är. Även om gangstrarna i de flesta filmerna är väldigt smarta och kvicktänkta så är språket på väldigt låg och vulgär nivå, vet inte om det var/är så i verkligheten eller om det är en stereotyp som filmskaparna gjort en gång i tiden och som sedan cementerats för att publiken ska förstå att det är just gangsters som skildras? Som sagt, handlingen i denna filmen är väldigt komplicerad och vändningarna är många och ibland lite ologiska i mitt tycke, men det kan bero på att jag inte hängde med riktigt vid alla tillfällena. Denna filmen behöver man se mer än en gång för att man ska fatta allt. men det är samtidigt svårt när slutet är så bedrövligt, helt fel personer som överlever. Sedan är det en hel del överdrivet våld, särskilt allt skjutande mot huvudet. Jaja, är nog för gammal för sånt här, men å andra sidan så tyckte S, som är 17år inte heller att den var särskilt bra. En film gjord av gamla män för gamla män, som hon lite avmätt uttryckte efter att i stället kollat på mobilen sista timmen av den 2,5 timme långa filmen.


Tisdagen 29 december. En regnig morron, runt 4 grader och svaga vindar från ost. Sov ända till 08:15 idag, det tror jag inte hänt på nästan 10 år. Brukar aldrig bli längre än 07:30 som längst. Löpningen blev något senare, startade vid 11-tiden i ett regnigt Alvesta. Hade lite tankar på att utgå från gymmet och springa över Lekaryd. Men det blev hemikring i stället. Sprang i 6 min varvade med 1 min gång. Första 6 minuterna kändes lite stela och sega men sedan allt bättre känsla, hade ingen direkt plan idag utan gick på känsla. Det blev 4:13-tempo i snitt på löpdelarna. Kändes inte så snabbt. Låret kändes inget första halvan sedan började det strama svagt. I dag var det verkligen nödvändigt med gångpauserna, annars tror jag inte att jag klarat att springa så långt som det ändå blev till slut.  

6 min löpning/ 1 min gång Alvesta. 12km, 4:33-tempo, 141 mp.

På eftermiddagen såg S och jag på "Twins". Från 1988. Har sett den flera gånger men säkert 15 år sedan senast. Den håller än. En komedi med hjärtat på rätta stället. 

Senare på kvällen blev det filmen "Get shorty". En helt okej film, en komedi med gangsters och filmmakare i en salig blandning. Travolta spelar ungefär samma karaktär som i Pulp Fiction. Den har bra dialog men det klickar inte på samma sätt som i Midnight Run.


Onsdagen 30 december. Mulet och runt 4 grader, lite småregnigt bitvis under dagen. Var på jobbet en kort stund för att kolla över läget i magasinen, det fanns gott om plats så det blev lite ändringar i planeringen, så att vi ska slippa ställa trä i gångarna. Tack vare det nya magasinet, väldigt bra att det byggdes till slut, enda felet är att det skulle gjorts för 15 år sedan. Då hade mycket bekymmer och svordomar kunnat användas vid andra, bättre valda tillfällen. Men nu ser vi framåt i stället för att gräma sig över ej fattade beslut i gångna tider.  Efter lunch blev det till gymmet. Ventilationen fortfarande inte fixad, märkligt att de inte tar tag i en så viktig detalj nu i Corona-tider? På vägen till gymmet fick jag se bekanta profiler i ögonvrån, det var C och B som var ute och gick. Vi pratade en kort stund och allt var med dom. De skulle träffa I och H på nyårsafton. Hoppas det blir bättre med H, han hade den senaste tiden haft lie bekymmer med magen. 

Träningen kändes helt okej, det märks att kroppen blir mer utvilad nu när jag kan sova lite längre, blir cirka 1 timme mer sömn än när jag är i arbetsläge. Kroppen blir mer mottaglig och känns även en aning mjukare i muskulaturen. 

På eftermiddagen och kvällen såg S och jag på två filmer, två gamla filmer som jag redan sett ett flertal gånger men som inte S sett ännu. Båda med Meryl Streep i en av huvudrollerna. Först "Djävulen bär Prada" Där spelar hon en väldigt bestämmande och stark kvinna i elitskiktet av modevärlden. En bra film som slutar på ett bra sätt. Därefter såg vi "Broarna i Madison County" Den har jag själv sett säkert 7-8 gånger. En väldigt bra film, där spelar Meryl en kvinna som sitter fast i ett liv hon egentligen inte trivs så bra med. Hon saknar passionen och den stora kärleken i livet, trots att hon har en fin familj som hon tar hand om på ett moderligt sätt. När sedan Clintan dyker upp så förändras tillvaron under 4 dagar, på hennes initiativ inleder dom en affär i det starkt pryda Iowa. Till slut ställs hon inför ett omöjligt val, ska hon lämna sin familj och följa med Robert, och kanske uppfylla sina oupplevda drömmar? Eller ska hon stanna kvar hos sin familj? Till slut väljer hon familjen. Vid sådana här tillfällen, när man ställs inför ett vägval som är moraliskt så får man aldrig reda på hur det skulle blivit om man valt den andra vägen istället. Då skulle man önska att det funnits möjlighet att kunna kopiera sig till en exakt kopia av sig själ och prova båda liven på en och samma gång. Kanske var det ändå bäst som skedde, för den korta intensiva förälskelsen med Robert blev extra kryddad av att de hade den under en begränsad, utmätt tidsperiod, 4 dagar, varken mer eller mindre. Det visste de båda två, därför blev hela affären ställd till sin spets med en gång. Samtidigt hade hennes man varit snäll mot henne under deras äktenskap och hon hade inte hjärta att såra honom, allt snack som skulle bli i den lilla byn skulle också bli väldigt smärtsam för honom och barnen. Eftersom Robert åkte därifrån ensam, utan henne, så fick de båda leva med minnena från dessa fyra dagar. Meryls karaktär kunde dela sina känslor med en annan kvinna i byn som hade liknande erfarenheter. Det blev hennes ventil medan hon återgick till det inrutade livet. Efter sin makes död, många år senare, försökte hon få tag i Robert, men han fanns inte att finna någonstans. Efter ytterligare några år kom det ett paket till henne, det innehöll Roberts viktigaste ägodelar, samt minnen från deras 4 dagar tillsammans. Hela filmen utspelar sig i olika tider. Den börjar i nutid och man får följa hennes barn när dom vid bouppdelningen får redan på deras mammas väl bevarade hemlighet med Robert. Först blir dom irriterade men allteftersom de läser igenom dagböckerna hon lämnat efter sig så förstår dom hennes sista önskan om att bli kremerad och att få sin aska utspridd vid en av de täckta  broarna. Som hon skrev i slutet på sin berättelse. Jag gav mitt liv åt min familj, nu är min sista önskan att jag ska få min sista vilja tillsammans med Robert. 


Nyårsafton, En mulen dag, lite regn på morronen men sedan bättre, under dagens löprunda bröt nästan solen igenom, fantastiskt, runt 4 grader och sydliga vindar. Dagens löprunda blev helt okej. Började vid Spånen och sprang sedan mot Lekaryds kyrka, vidare upp mot Hanaslöv och sedan tillbaka. Vid Spånens elljusspår råder andra naturlagar, i alla fall på Garmins GPS-mätning, i dag var den på extra dåligt humör. Totalen blev 11,08 km, någon gång har den varit 11,4 km. Tiderna där kan bli lite hur som helst, när man sedan jämför den mätta sträckan med det underliggande kartlagret så springer man det mesta rätt ut i skogen och kurvor rätas ut lite hit och dit. Märkligt nog är det bara i elljusspåret som mätningen är urusel. När man kommer ut på riktiga vägar är allt som vanligt igen. I vilket fall, sprang 6 minuter och gick sedan 1 minut. Kändes även i dag som att det var rätt melodi. Stramade bara svagt i låret idag, men jag tog det lite försiktigt i uppförsbackarna. 

6 min löpning/ 1min gång. Spånen. 11,08km, 4:51-tempo, 138 mp.   

På eftermiddagen åkte jag och D till Spånen vi gjorde en brasa och fikade lite, det blev lite sent så det hann att skymma på rätt bra när vi var färdiga, men det var mysigt. det var tydligen inte bara vi som fått den idén, det kom säkert 20 personer fördelat på 3-4 grupper på samma stig som vi valt, utmed den västra stranden vid sjön Spånen. 



Sen på kvällen så blev det lugnt firande bara D och jag och katten, som var lite rädd när det small som mest runt 12-slaget. Vi kollade på filmen New Years Eve från 2011. Massor med olika historier och människor som ska fira nytt år tillsammans eller inte, filmen handlar också om att få andra chans, men det blir för många historier så det hinner aldrig bli fördjupat i någon av relationerna, man får ingen "feeling" för några personer, tyvärr, idén är bra men dåligt genomförd. Tror det hade varit bra om regissören också fått en andra chans, tagit bort mer än hälften av historierna och på det sättet fått lite mer djup i filmen. Efter den filmen så kollade vi på "Alon come Polly" Den har vi säkert sett 5-6 gånger. Den är bitvis lite ytlig och det är en del under bältet humor. Men det finns ändå så otroligt många roliga situationer och bikaraktärer som höjer filmen väldigt högt. Philip Seymor Hoffman gör en väldigt rolig roll som kompis till huvudkaraktären. Filmen har mer djup än man först inser. Samt att det är väldigt mycket små roliga detaljer som man lätt missar vid bara en tittning. Ungefär som Coen-filmer, ofta måste man se dom flera gånger för att verkligen se komplexiteten.  


Nyårsdagen, mulet och lite snöblandat regn under delar av dagen, runt 1-2 grader. På förmiddagen blev det en runda med MTB-cykeln hemifrån och upp till Hanaslöv, mycket folk uppe i spåren uppe i Spånen. Kändes helt okej i benen. Lite blött bitvis. 

MTB-cykling Spånen, 18km, 20,6 km/h, 114 mp.

På kvällen kollade vi på filmen "Sex and the city" ungefär som förväntat. Även de i toppen av samhället har sina bekymmer. Har aldrig kollat på serien när den sändes nån gång på 90-talet, så det var med helt öppna ögon som vi gav oss in i denna film, kritiken på Imdb är mestadels väldigt kritisk så förväntningarna var låg ställda. Handlar mestadels om förhållanden, ska de djupna eller inte, ska de hålla för tidens tand? Det går lite hit och lite dit. Till slut så löser sig det mesta till det bästa. 


Lördagen 2 januari. Ett tunt snötäcke på morronen, lite slaskigt på vägarna. När jag skulle springa var det nästan helt rent. Hade de tunga Nike React Miler (330 gram) De är lite bättre när det är blött underlag. Samt att jag ville hålla ner farten lite. Blev dock en liten ökning på de sista "intervallerna" Stramade en del i låret under den sista delen, annars okej känsla. Väldigt mycket folk ute idag, runt Södra Bergundasjön. 1 grad knappt någon vind och solen bröt igenom vid en del tillfällen. 

8 min löpning/ 1 min gång. Växjö. 15,4km, 5:00-tempo, 134mp.

På eftermiddagen åkte vi till Ryttartorpet och efter en promenad där så gjorde vi en brasa och kokade lite kaffe i den begynnande skymningen. Ingen vind och runt 1 grad. 



söndag 27 december 2020

Julvecka, fortsatt löpning varvat med gång.

Julen är här, med allt vad det innebär. det allra bästa är att få ledigt från jobbet. Se på filmer och träna på lite mer flexibla och passande tider. Ett par öl och något glas Fireball är också en ynnest som är synnerligen uppskattad. Men som med allt annat så blir det lätt för mycket av det goda till slut. Att leva som att det är ständig lördag blir snart tröttande för både kropp och själ. Men eftersom man ändå mår bra av ett sånt liv på kort sikt så är det lite svårt att bryta mönstret. Det behövs nästan att jobbet drar igång igen för att man på allvar ska överväga att återgå till mer, på lång sikt i alla fall, sunda vanor. Som väl var så fick vi till slut lite kallt i alla fall, alltid något. Hade varit perfekt med lite snö också men så blev det inte i år heller. Fick hem ett par Saucony Speed den 23:e. För 1600 kr. Otroligt bra pris och snabb leverans. kollade noga på dom för att upptäcka om det var några fel på dom, om nått verkar vara för bra för att vara sant så är det ofta det. Men jag kunde inte vid första anblicken se några defekter eller skillnader mot det paret jag redan har. Har ingen våg hemma, det är det enda som återstår att kolla upp. Vikten, ska väga 230 gram. Om de gör det så förutsätter jag att samtliga osynliga material inuti skorna är av original. 

Låret vill inte riktigt ge med sig, men det blir sakta bättre. Nu är det dryga 3 veckor sedan jag drog på mig denna skadan. Får nästan se det som säsongsvila. Troligtvis väldigt bra för övriga kroppen också. Förhoppningsvis går detta över och om någon/några veckor kan jag kanske åter börja med lite fartpass igen, men måste vara försiktig i början. 


 4:e Advent 20 december. En mulen förmiddag och senare på eftermiddagen kom regnet. Vindar från syd och runt 6-7 grader. På eftermiddagen blev det lite övningskörning med S och sedan kollade vi på 6:e avsnittet av Rasken. Åter ett rätt dystert avsnitt, det var inte så lätt på den tiden. På lite drygt 100 år har livet ändrats enormt. Allt var mer på liv eller död på den tiden. Väldigt beroende av att skördarna slog rätt och det måste varit väldigt osäkert och oroligt att leva under den tiden. Rasken och Ida fick sitt 8:e barn under detta avsnittet. Ida födde barnet på torpets vind, efter att hin skulle upp och hämta kakor till sin man Rasken, som satt och drack kaffe-kask med Klangen. I detta avsnitt var Rasken otrogen också. Det var lite oväntat av en annars så rekorderlig man. Klangen fortsatte med att vara ful och elak mot kvinnor. Sin tredje fru slog han när han kom åt och trots att han efter att lovat Rasken att aldrig mer göra så, fortsatten han och det gick så illa att Klangens frun hängde sig. Raskens son och den bittre fienden, bonden Oscars enda barn, en dotter fattade tycke för varandra och det kommer säkert att ställa till problem i det 7:e avsnittet. Serien sågs av cirka 5 miljoner människor när det sändes för första gången i mitten på 70-talet. 

På kvällen till Växjö och där hade E varit och lämnat massor med fina julsaker utanför D:s dörr. Det var trevligt och fint gjort. Regnet tilltog och dagens runda blev i sällskap med regn hela tiden, första 3 km med D. Låret kändes bättre än väntat. Men det var lugn löpning i kväll. 

Distans Växjö, delvis med D. 7:24 km, 6:32-tempo, 103mp.   Därefter cirka 15 minuters löpstyrka, kändes bättre än väntat i benen. Pigga ben för en gångs skull under detta passet.

På kvällensåg vi "Out of Towners" med Steve Martin och Golide Hawn, en komisk bagatell som bitvis var lite larvig. Men ändå okej. Från slutet av 90-talet. 


Måndagen 21 december. Vintersolståndet inträffade vid 11-tiden idag. Annars fortsätter det mulna och dystra höstvädret, svagt dis-duggregn under dagen och runt 6-7 grader, svaga vindar från syd. Det går inte göra helt färdigt på jobbet inför jul. En del saker svävar i ovisshet under julhelgen, det är bara att acceptera och ta det dag för dag efterhand som saker och ting visar sig. På kvällen till gymmet och där blev det först 1 km rodd, därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej i kroppen. Benen känns lite starkare nu, hade 160 i medelwatt på rodden utan att ta i speciellt mycket. den nu rätt långa avsaknaden av fart i löpningen ändrar på kraften. Låret har känts bra under dagen. 


Tisdagen 22 december. Regn och mörkt under dagen, runt 6-7 grader och sydliga vindar. Lite smårörigt på jobbet, det torra lagret extremt lågt och det ställer till det en del. Men nu är det bara en dag kvar till jul. Så det kommer troligtvis funka hela vägen in i kaklet. På kvällen blev det löpning i disduggregn, runt 6 grader. Det hjälper inte med keps när det regnar på detta sätt. Glasögonen immar igen av all fukt. Så fick springa utan och då blir det lite si och så med sikten. Körde 4 minuter löpning varvat med 1 minut gång. Kändes bättre än förra tisdagen, ändå hyfsat bra fart bitvis, men inte för hårt. Runt 4:14-tempo under springdelarna. Det var dock bra med 1 minuts gångpaus för det stramade en del i slutet på varje 4-minutare. Men lite högre upp på låret jämfört med när skadan kom. Men det gjorde inte ont idag. 4 min löpning varvat med 1min gång. 10.82 km, 4:44-tempo, 135mp 


Onsdagen 23 december. Åter en mulen dag, men något svalare idag, runt 4 grader. På förmiddagen var jag på jobbet för att fixa till en del saker. Känslan är ändå bra. Även om det ännu inte går att veta läget i magasinen på totalen så bör det funka fint. Först den 29 december som det går att räkna ut nästan exakt. 

Sedan blev det en promenad med S uppe vid Spånen, det har fyllt på rejält med vatten i sjön. En ny fin grusväg utmed sjön också, i stället för den så ofta kladdiga vägen som var där innan, dom har även grävt ner lite rör under vägen för att det inte ska svämma över på vägen, vilket det gjorde innan. Bra jobbat av kommunen, badplatsen har också fräschats upp, med ny fin brygga och nya eldstäder, samt att det tagits bort en hel del björkar som skymt solen. På eftermiddagen såg vi en fin film som S valde. "Last Christmas". Byggde på George Michaels sång med samma namn, en fin film som börjar som vilken rom-com som helst men som efter ungefär halva filmen svängde över till att bli med mer svärta och allvar, samt djup. Det visade sig att den killen som huvudrollskaraktären var intresserad av inte fanns i verkligheten, det var bara flickan som kunde se honom. Det visade sig senare att hon via en operation fått hans hjärta i sin kropp. Då blev det jul-magi. En brokig och stökig familj också som till slut enades i fin gemenskap. 

Senare på kvällen såg vi "En andra chans" En väldigt bra film. Den kan man med fördel se varje jul. Här ställs kapitalismen mot familjen och gemenskapen på ett tydligt sätt. En man får en andra chans att välja "rätt" väg vid ett viktigt ögonblick i sitt och hans dåvarande flickväns liv. Efter mycket turer hit och dit så väljer han till slut familjen framför den kalla kapitalistiska världen. Det blir bra på film, men i verkligheten är det inte så här svart och vitt, då är det mer nyanserat. Känslan är den att de rika har mestadels både familj och mycket pengar. Som jag sa för någon vecka sedan till någon: Vi har alltid val att göra, men det skiljer så mycket på valen, de med mycket pengar har mestadels roliga val att göra medan de utan pengar får välja mellan två för dom tråkiga val. Så är det självklart inte i alla fall, alla människor får vid något tillfälle göra både roliga och tråkiga val. Men i princip är det som jag nämnde först. 


Julafton. Torsdag. Vädret har ändrats en del till idag, På förmiddagen har det varit solsken till och med. Lite svalare, runt 1 grad och vindar från norr. S fick sina julklappar på morronen, jag fick även en av henne. Hon hade skrivit en liten dikt och målat så fina små julmotiv på, det var roligt. Sedan tog jag bilen upp till Spånen och där sprang jag en runda i den vackra naturen. Så annorlunda att se allt i dagsljus efter så lång tid i mörker. Vädret var bra för löpning idag, runt en grader och torrt och fint, svaga vindar från norr. Sprang och tänkte på hur olika val man gör i livet på lång sikt förändrar livet inte bara för en själv utan för andra också. Det som i själva valögonblicket nästan fladdrar förbi som liten fjäril, lite så där i yttre kanten av ögonvrån, ja det kan och växer sedan till stora saker och till och med helt avgörande för mängder av människors liv. Så är det även för andra och zoomar man ut tillvaron för oss alla blir det som ett rutnät som går kors och tvärs mellan människor. Sedan finns det val som kan ses som stora när man väl gör dom, men som sedan i tidens backspegel bleknar och till slut faller i glömska, helt utan att lämna några synliga avtryck. Det är konstigt hur det kan bli. 


Juldagen, fredag. En nästan vintrig dag med klar och hög luft och någon minusgrad. Bitvis soligt och den bleka decembersolen som knappt orkar lyfta sig över horisonten har sällan varit så välkommen. Det är så med allt som man vet finns därute men som sällan visar sig, som solen på våra breddgrader i november och december. Det har bara varit några timmar med sol de två senaste månaderna, så idag var det skönt när den kom fram mitt under det lugna träningspasset på förmiddagen. Det blev cykling med Hybriden, lite drygt två mil totalt. Cirka 22 km/h. 115 mp. Mitt i passet blev cirka 10 minuters löpstyrka vid Vais-torpet. Väldigt mycket folk ute idag, runt om i spåren. 

Notteryd naturreservat.

Vais-torpet



På eftermiddagen tog D och jag bilen till Notteryds naturreservat och en promenad där. Väldigt mycket folk ute även där. En del som grillade också. När vi skulle åka hem på vid 16-tiden och mörkret sänkte sig alltmer så var det fortfarande mycket bilar kvar på parkeringen. Kanske en del som skulle övernatta ute i naturen?


Annandag Jul, lördagen. En kall morron, -5. Krispig och frisk luft att andas in under dagens löpning. Molnen hade dock kommit in från sydväst, så ingen sol idag. Väldigt mycket människor runt Södra Bergundasjön i dag. Det springs, cyklas och promeneras. Vid sundet mellan norra och södra Bergundasjöarna grillades det, som vanligt numera. Underlaget var väldigt fint idag, när det frusit på. Det svarade bra i frånskjutet på de annars mjuka vägarna runt sjöarna. Körde med 6 minuters löpning varvat med 1 minuts gång. Kände av låret en aning sista halvan. Tempot under sista halvan var runt 4:20 under löpningen. Pulsen lite lördagshög. Behövde aldrig använda 3-taktsandningen men pulsen var ändå uppe på 160 som högst. Förutom lite stramande i låret så var det bra känsla i ben och fötter. 

Löpning varvat med gång. 6/1 minut. Växjö. 15,4 km, 4:51-tempo, 134mp.   

På kvällen såg vi på miniserien, till vi möts igen, från 1989. Den var på två dvd-skivor. Bara det att det var tre delar totalt fördelat på dessa två skivor. När första delen var klar så bytte jag till den andra skivan. Den började med en resumé. Vi tyckte att resumén var lite konstig, då den visade saker som inte hade hänt i första delen. Men det gick ändå att få ett hyfsat sammanhang. Vi såg färdigt men det var lite detaljer som vi tyckte det var konstigt med, som att dom inte visat allt. Det visade sig att vi hoppat över mittendelen. I vilket fall, filmen var bra. Den skildrade 3 generationers kvinnor i första hand, väldigt starka och självständiga i en annars extremt mansdominerad värld, filmen utspelade sig från 1913 till runt 1950.  

måndag 21 december 2020

Fortsatt lite strul med låret. 4 pass löpning varvat med gång.

Väldigt mörkt och grått nu. Ändå börjar det infinna sig lite julkänsla. De sista åren har vi ändå inte varit bortskämda med någon snö över julen. Det viktigaste är att få vara ledig någon vecka och titta på bra filmer och umgås med nära och kära. Löpningen har gått lite hit och lite dit denna veckan. I tisdags kändes det väldigt bra i början men tempot var lite för högt så efter halva rundan kände det rejält i låret och jag var nära att avbryta passet. Men efter att ha sänkt farten så funkade det resten av passet. Resten av veckans pass har varit lugna och då har det okej. Men låret har ännu inte läkt fullt ut. Jag får se den här tiden som en form av säsongsvila. Det som ändå varit bra är att jag kunnat hålla i löpningen på ett hyfsat sätt. Är alltid besvärligare om man tvingas till att undvika löpning helt. Coronan tar ny fart och det inför nya restriktioner. Sjukhusen börjar bli fulla och det ser mörkt ut framöver. Får hoppas att det håller på att kulminera nu. På jobbet har det varit fullt upp med att få till allting under helgerna som kommer. Hoppas det löser de sista dagarna i nästa vecka. 


3:e Advent 13 december. Åter en mulen dag, lite lätt regn tidvis. Ca:3 grader. På eftermiddagen såg vi 5:e avsnittet av Raskens. Det var tufft på den tiden, inte mycket i livet som kom gratis och utan ansträngning. 1885 är året som detta avsnittet skildrar. Rasken vill ha en ny murstock, samt ett fönster till i det mörka soldattorpet men rotebönderna är inte intresserad av att ge familjen något. Till slut kommer nämdemän dit för att göra syn och döma i frågan. Det ryker in när Ida eldar i spisen och det beslutas, till böndernas stora protester att en ny skorsten ska installeras, men något fönster blir det inte enligt stadgarna, eftersom dom hävdar att det ska finnas minst ett fönster i torpet och det gör det redan. 

Senare in till Växjö och där blev det löpning. Första 3 km med D och sedan dryga 3 km till själv. Tog det lugnt och låret klarade sig hela rundan, kände bara av svagt sista km. Därefter cirka 16 minuter löpstyrka på lite trötta ben. Tror det mest berodde på att jag körde löpstyrka igår. 

Distans Växjö, delvis med D. 6,25 km. 7:00-tempo, Mp 100. 


Måndagen 14 december. Ja vädret är som vanligt numera, mulet och lite blåsigt från ost. Runt 3 grader. Hyfsat lugnt på jobbet. Men mycket som måste sorteras in innan jul för att det ska bli någorlunda ordning på torpet även efter jul. På kvällen till gymmet och ett pass styrketräning. 165 i medelwatt på rodden utan större ansträngning. Nu börjar det märkas att benen inte är så slitna efter löpning. Därefter cirka 50 minuters bål och överkroppstyrka. Lite ont i vänstra skuldran inför passet men det funkade ändå okej idag. 


Tisdagen 15 december. Lite varmare idag, runt 4 grader, sydliga vindar och regn hela dagen. 20 mm regn under dagen. På kvällen till Växjö. Tanken var att köra ett pass på cirka 1 timme totalt. 2 min löpning varvat med 1 minut gång. Låret kändes inget inför passet, men däremot hade jag känningar i går kväll, men då i sittknölen, brukar vara väldigt segt att läka om det kommer där. Men på morronen var det det borta. Tyckte jag tog det rätt lugnt, kollade inte på klockan. Men efteråt visade det sig att tempot varit runt 4:12 under första halvans löpning. Kändes bra i början, lätt i steget och stark på nått sätt, troligen avsaknaden av hårdare löpning i 2 veckor som gett pigga ben i övrigt. Men efter halva passet kändes det alltmer i låret och var nära att bryta. Men så provade jag att sänka farten och då gick det okej. Kändes i låret, men bara svagt. Kunde hålla på i en timme som planerat. Blev löpning i cirka 40 minuter, varav cirka 20 minuter som var med lite högre tempo. Bara svagt regn, men rejält blött på asfalten på sina ställen. Distans Växjö, Löpning varvat med gång 2min/1 min. 11,14km, 5:36-tempo, 119 mp.


Onsdagen 16 december. En mulen dag, men vid 11-tiden så bröt solen igenom någon minut, runt 7 grader som mest. Precis att solen orkade över det nya magasinet. Den är som lägst nu.

Solen, tror det är 2 veckor sedan sist.

Det är lite svårt att få ihop torkning och var allt virke ska stå över julhelgerna, men det klarnar väl framåt nästa vecka. Annars kommer det hänga ihop med torkarna fram till jul även om det torra lagret är extremt litet förnärvarande. På kvällen till gymmet och där inledde jag med 1 km rodd därefter cirka 55 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i skuldrorna. 


Torsdagen 17 december. Regnat mest hela dagen, runt 7 grader och måttliga sydliga vindar. På kvällen till Växjö och lite löpning. Hade de tunga Nike-skorna idag, Nike react miler. väger runt 330 gram. De är sköna att springa i när det inte behöver gå så fort. Tanken var att inte pressa låret så hårt som i tisdags. Det funkade bättre idag och farten var betydligt lugnare, runt 5-tempo i snitt under själva löpdelarna, runt 36 minuters löpning idag. Det regnade hela passet. Löpning varvat med gång. 2/1 minut. 9,19km, 5:48-tempo, 115 mp.


Fredagen 18 december. Ännu en mild och mulen dag, runt 7-8 grader som mest. Ännu mycket som är oklart inför juluppehållet på jobbet. Saken är den att det inte går att göra helt färdigt förrän 23/12. Det är först då som det står helt klart hur utrymmet se ut i magasinen. När hyvlarna stängs av vid lunchtid den 23:e så går det att börja räkna helt exakt. Så i väntan på det får vi förbereda så gott det går innan det går in i tork. Det börjar klarna men även där blir det till att invänta att sågen också tar uppehåll. 

På eftermiddagen blev det lite övningskörning med S och en promenad i Hagaparkens slinga på 1,5 km. Där har jag genom åren sprungit runt 5000 varv. Men efter Gudrunstormen blir stället aldrig sig likt mer. Där var en skog som var helt fantastisk. Som en trollskog. Massor med gamla, stora träd i alla dess former och blandning. På den tiden var det ingen vind som kom åt i spåren. Numera är det mer dyster och bara lövsly som är 15 år gammalt. Man kan dock fortfarande se gamla stubbar från tiden innan Gudrun.  Sedan satte vi upp den evigt gröna julgranen, trots att den är av plast så barrar den enormt varje år. Blev 2 avsnitt av serien A.P Bio. Bitvis rätt rolig, men serien är lite ojämn.  

På kvällen till Växjö och där kollade vi på en bra jul-film, de är sällsynta numera i den Netflixierade världen vi lever i numera. Det formligen sprutas ut filmer, men de flesta är väldigt lama och dåliga. Men gårdagens som var gjord i Brasilien utgjorde ett sällsynt undantag. "Jul för jämnan" Det handlar om en man som uttalar en förbannelse över julen och som straff får uppleva den 24/12 varje år utan att komma ihåg vad som hänt under året som gått. Han lever i en kropp men med 2 olika personligheter. Den äkta, och familjekära lever bara denna dagen. Först tycker man att han är en odräglig person, men allteftersom filmen går så får man sympati för honom och hans stora familj. Den är lite som måndag hela veckan, men ändå inte. För här är det bara en person som upplever julaftnarna efter varandra utan att uppleva resten av året. Det blir en hel del roliga komplikationer och även en del sorgliga händelser. Men den var väldigt bra och kan säkert bli en kommande klassiker. Den tål att ses flera gånger.  


Lördagen 19 december. En mild morron, runt 5 grader och nästan vindstilla vid start, senare sydliga vindar. Låret kändes bra inför passet. Tanken var ett lugnt pass runt S:a Bergundasjön + Växjösjön. Efter att ha inlett med 2 minuters gång i den första uppförsbacken blev det sedan 4 minuters löpning varvat med gång resten av rundan. Det kändes en del i låret men när farten är lite dämpad så funkar det ändå helt okej. Annars var det skön känsla i löpningen idag. Benen kändes pigga och det hade varit kul om det hade gått att dra på lite i slutet men då hade jag dragit upp skadan igen så det får vänta till annat tillfälle. Tror dock det är fortsatt viktigt att varva löpningen med gång för denna typ av skador är lätta att dra upp igen. Väldigt mycket folk ute idag, särskilt kul att se så många runt Bergundasjön. Det cyklas, grillas, springs och promeneras kors och tvärs i den vackra miljön, som är nästintill helt fri från bilar och oväsen av alla dess slag. Bara ljuden från naturen som hörs.  

Löpning varvat med gång. 4/1 minut. 15,4 km. 5:18-tempo. 124 mp.

På kvällen såg vi "Arbitrage". Med Richard Gere i huvudrollen. En thriller som var välgjord och välspelad men man fick ingen sympati för karaktären han spelade, onödigt rik som bedrog sin fru och sedan tyckte att han var för viktig för att ta sitt ansvar efter att varit vållande till sin älskarinnas död. Fanns ingen glädje i filmen, allt handlade bara om att försöka komma undan. 


lördag 12 december 2020

Fortsatt lite ont i låret, 3 pass löpning.

Jag trodde denna senaste skadan skulle vara bara i någon vecka, mer som en känning. Men i tisdags när jag sprang så gick det upp igen och var tvungen att avbryta passet, dessutom 3 km hemifrån. Så på torsdagen blev det alternativlöpning inomhus, på en tjock gymmatta. I dag provade jag igen med vanlig löpning. hälften gång och hälften löpning. det funkade okej, men  känningen är kvar i låret och det blir till att vara försiktig ett tag framöver. 

Vädret är dyster och hela veckan har det varit ett par plusgrader och mulet, varvat med regn och ingen sol överhuvudtaget. 


 2:a Advent 6 december. Ja, så har vi gått in i 2:a advent. Tiden går fort och särskilt helgerna rinner förbi med väldigt fart. Efter att det varit lite kallare och nästan vintrigt i någon vecka så har vi de senaste dagarna åter gått in i något som mer liknar höst. I dag var det 7 grader som varmast och mulet hela dagen, det blev aldrig riktigt ljust ute i dag. Låret har känts bättre och på morronen var det bara på promenaden som det kändes. Efter att ha sett ännu ett avsnitt av Seinfeld, "The Mom and Pop store" Riktigt bra avsnitt. Rasken gick inte idag, S kom lite sent så det hade tagit för lång tid. 

Därefter till Växjö och lite löpning. Kände av låret men rätt svagt, tog det lugnt och undvek backar. Sprang första 3km med D, sedan sista 3 km själv. Distans Växjö, delvis med D. 6km, 6:54-tempo, 102 mp.  Därefter cirka 23 minuter löpstyrka. Körde några mer övningar än vanligt, kändes bra i låret under alla dessa övningar. Kommer troligtvis lägga om träningen lite nu i vinter. Mer fokus på olika löp-styrkeövningar och något mindre löpning för att försöka bygga upp lite mer benstyrka innan det åter går att köra på med backintervaller, kanske att det är dags att lägga ner backintervaller, möjligt att riskerna att gå sönder är för stora.


Måndagen 7 december. Mulet och mörkt, måttliga vindar från SO, runt 6 grader under dagen. En rätt lugn dag på jobbet, lagom mycket att göra, brukar vara så på måndagar. Julen närmar sig och det märks även i planeringen, nu börjar det synas hur det ska köras de sista 2-3 veckorna. Men bara i grova drag. 

På kvällen till gymmet, är fortsatt noga med att sprita och hålla avstånd. Det var ungefär lika mycket folk som det varit de senaste veckorna. Inledde med 1 km rodd, runt 165 i medelwatt. Kändes bra i benen. Därefter cirka 50 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes helt okej. 

Tisdagen 8 december. En mulen och regnig dag, regn i princip hela dagen, men vid 16-tiden slutade det. En rätt lagom stressig dag på jobbet. På kvällen till Växjö, Tanken var 10km distans med förhoppning om att låret skulle hålla hela vägen men det gick inte idag. Har känts bra i låret hela dagen och även de första 4 km kändes det knappt något. Men vid 5 km började dra i låret, ungefär som krampkänsla. Fortsatte lite till men blev absolut inte bättre så jag avbröt. Då var det lite över 3 km hem. Det funkade bäst att förflytta sig med sidohopp, då avlastades låret som mest. Men det är lite avigt att röra sig så för länge, så jag varvade sidohopp och gång vägen hem. Får göra ett nytt försök om ett par dagar. Känner igen det här från tidigare vadskador, då hade stramat och krampat precis så här en bit in i passen, kommer snabbt och utan någon direkt förvarning, när det kommer så är det bara att bryta direkt. Så det inte förvärras. Kände mig pigg i övrigt så det är lite frustrerande att inte kunna springa sig trött. Men det får ta sin tid. Distans Växjö, avbrutet. 5,56 km, 4:20-tempo, 139 mp.


Onsdagen 9 december. Mulet och mörkt, runt 3 grader. Låret har känts när jag går, men annars okej ändå. Kände mig väldigt trött och seg sista timmarna på jobbet idag. På kvällen till gymmet och inledde med 1 km rodd, 175 i medelwatt, kändes okej. Därefter cirka 50 minuter Bål och överkroppstyrka, kändes bra. Sedan provade jag 1 km rätt hård löpning på gymmatta, kändes inget i låret, tog cirka 5,25 minuter. 140 i medelpuls. 


Torsdagen 10 december. Mörkret är massivt. Mulet hela dagen och ett lätt dis-duggregn, ca:2 grader. Rätt mycket på jobbet och ständiga ändringar då vi ligger alldeles för tight på torkarna. Julen kommer som en befrielse även detta år. Känner fortfarande av låret även om det var en aning bättre idag. På kvällen till gymmet och där blev det "löpning" på en cirka 20 cm tjock mjuk matta. Det funkade bra för låret och blev ändå hyfsat löp-likt. Blev lite trött i vaderna efter 6 km så jag tog det lite lugnare de sista 2 km. Blev ändå ca: 50 minuter. 8km, 6:33-tempo, 117mp. 


Fredagen 11 december. Fortsatt mulet, runt 1 grad idag, lätt dis-duggregn, knappt några vindar. På eftermiddagen blev det en promenad uppe vid Spånen, tog ett varv. Varvet är kontrollmätt och det är mätt till 2,36km, men det blir aldrig så långt med GPS-klockan. I dag mätte det till 2,28km. Tror det mest beror på alla småkurvor och småbackar, dessutom i bitvis rätt tät skog. 80 meters skillnad är mycket på så relativt kort sträcka. Det kändes bara svagt i låret. Det var nästan så att solen bröt igenom det massiva molntäcket, men i nu i denna årstid står solen som lägst och det finns inte tillräckligt med kraft för att bryta sig igenom, inte i dag heller. Den totala soltiden för december är 1 timme hittills. 




Lördagen 12 december. Mulet och och runt 3 grader vid 10-tiden när det var dags för dagens pass. Tanken var 1 minut löpning varvat med 1 minut gång. Om det hade varit perfekt så tänkte jag mig 90 minuter totalt. Men efter cirka 40 minuter så började det strama en del i låret så jag sänkte farten under löp-delen och kunde i alla fall hålla igång 60 minuter totalt, varav 30 minuter löpning. Blev inte speciellt trött i kroppen men är ändå nöjd att jag kunde springa. Löpning/Gång 1min/1min. 9,55km, 6:17-tempo, 106 mp. 

Därefter cirka 20 minuter löpstyrka, körde hela registret som jag kan. Kändes inte så mycket i låret under denna delen. 



tisdag 1 december 2020

3 pass löpning. Lårkänning/skada.

Det var längesedan jag var tvungen att avbryta ett löppass men i torsdags hände det återigen. Nu i efterklokhetens sken så skulle jag inte sprungit just det passet, backintervaller. Kroppen var inte redo för det. Denna skadan känns nu i inledningen som lite mildare än de andra lårskadorna jag haft genom åren. Får ta en dag i taget och hoppas på det bästa. Det har varit mycket på jobbet denna veckan. Ett litet torrt lager driver den utvecklingen. Nu kommer det troligtvis vara så till jul. Dessutom så blir julen ett avbrott i produktionen, vilket är skönt på ett vis men på ett vis är det mindre bra, för det blir en deadline. Alla vill ha sina varor innan jul. Även om det inte går och då blir det till och prioritera. Sådana saker är tidsödande. Dessutom kommer det finnas extremt stora volymer trä som ska torkas och ställas in under tak. Även om det finns ett nytt magasin så kommer det inte att räcka till. Då måste vi tänka igenom noga så att rätt saker blir torkade och hamnar på så rätt ställe som möjligt. Som ett pussel som ska läggas. Fast så här brukar det vara varje år, så inget nytt på det sättet. 

Hade ett bra pass i tisdags, men det slet nog mer än väntat och fick betala för det på torsdagen. 


1:a Advent 29 november. En kylig dag. Det blev inte plusgrader idag, runt nollan när det var som varmast under dagen. En lugn förmiddag. På eftermiddagen såg vi 4:e avsnittet av Rasken. Detta avsnittet var dystert och bitvis väldigt tragiskt. Men det var inte lätt att leva på 1880-talet i Sverige. Ida, fick oväntat besök av "Skara-knallen" Han ville sälja tyg till Ida. Hon blev lockad och nästan lurad till det men besinnade sig och avstod. Då blev knallen förbannad och försökte våldta Ida. Hon lyckades till slut freda sig genom att slå ett vedträ i huvudet på honom. Han tuppade av. Ida släpade ut honom och slängde tyg-proverna efter honom. Han vaknade till och gick därifrån svärande. Men när Ida kom in i köket igen så märkte hon att han glömt ett tyg. Hon gömde tyget på vinden. När knallen kom förbi närmaste gården och stötte på bonden Oscar, sa han att Ida fått ett tyg genom att ligga med honom. Oscar tog han på orden och snabbt spred sig ryktet i byn. Rasken fick småningom reda på detta och konfronterade Ida, som nekade till att fått något tyg. I sin iver att dölja sanningen slängde hon tyget i bäcken, hade en sten som sänke. Ryktet fortsatte i byn. Framåt sommaren fick dock Rasken tyget i ett fiskenät. Då blev det ett ståhej. Men till slut så trodde Rasken på Ida när hon berättade den sanna historien. Sedan blev det en svår höst med svält och missväxt. Deras 4:e pojk. Martin klarade inte vintern och dog. En bra serie som håller än, nästan 50 år efter den gjordes. 

På kvällen till Växjö och ett pass löpning i kylan. Var lite stelt idag, men funkade ändå okej. första 3km med D. Runt -1 grad och svaga vindar från norr. Distans Växjö, delvis med D. 10 km, 6:09-tempo. 107 mp  Därefter cirka 15 minuter Löp-styrka.


Måndagen 30 november. Om Anders braska ska julen slaska, idag var det lite kyligt så om den gamla bondepraktikan stämmer så blir det ännu en grön jul, återstår att se. Det var minus 5 som kallast i natt. Det var inventering på jobbet. Brukar gå på någon timme och rejält påklädd trodde jag att det skulle förlöpa rätt smärtfritt. Men det var fel på listorna, inte i nummerordning, så det blev ett evigt bläddrande och då funkar det inte med vantar. Efter någon halvtimme var jag frusen om fingrarna. Det tog knappa 1,5 timmar så det var inte så farligt ändå. Eftersom jag bara frös om fingrarna så tinade jag rätt snabbt sedan. Jag har varit med om inventeringar där det varit över 20 minusgrader och som tagit hela dagen. Då är det mindre trevligt. Så länge man kan hålla fötterna varma så funkar det okej. 

På kvällen till gymmet, öppet som vanligt och passen rullar på, lite mindre folk än vanligt men ändå en hel del. De allra flesta är noga med att sprita både sig själva och maskinerna. Inledde med 1 km rodd, därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen, bara lite stel i vänsteraxeln innan passet. Men det gick att köra på alla övningarna ändå.  


Tisdagen 1 december. En mulen dag, runt 0 grader hela dagen. Rätt mycket att göra på jobbet. Det börjar märkas att det blir en form av deadline vid jul. Vad klarar och hinner vi innan jul? Det är svårt att ge helt rätt prognoser 3-4 veckor innan. Det blir som det blir när det inte blev som det skulle. Det kommer nya dagar efter jul om vi inte hinner. Det är inte julklappar vi håller på med! 

På kvällen till Växjö. Var lite osäker på vilket pass jag skulle köra idag, förra veckan blev det 6x1km med 1 minuts vila, det passet blev hårt och orytmiskt. I dag blev det 5 km fart totalt, men mellan varje fart km så blev det 1 km distansfart. Det blev ett bra pass, rent rytmiskt. Kändes som jag träffade mer rätt idag. Hade Saucony-skorna, de är väldigt sköna men inte lika snabba som Nike next %. Medelfarten på intervallerna blev runt 3:49-tempo. Noll grader och svaga vindar från ost. Kändes bra i kroppen under passet, idag harmonierade andning, puls och ben på ett bra sätt. 

5x1km fart inkl, distans Växjö. 12.73km. 4:12-tempo, 150 mp.


Onsdagen 2 december. En rätt kylig morron, runt -2 grader. Fick skrapa rutorna på morronen när jag skulle köra från Växjö. Annars en mulen dag och framåt kvällen vred det över till plusgrader. Rätt mycket på jobbet. På kvällen till gymmet, och först 1 km rodd, runt 165 i medelwatt, kändes bättre än väntat i benen. Därefter cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes också bra. 

Torsdagen 3 december. Runt noll grader och på kvällen började det snö lite lätt. Under dagen har jag känt lite högervristen. Men inte på riktigt samma ställe som innan och inte riktigt i samma läge. Mer när jag lyft foten och vinklat den bakåt innan har det varit när jag belastat foten och böjt knät framåt. Släppte inte riktigt när jag började springa idag. Kände av det lite på de första backintervallerna. Men det sämsta idag var att jag under andra setet börjad känna av stramhet och som kraftig träningsvärk på baksidan av vänsterlåret. Mitt på låret i höjdled, strax till vänster om mitten. Inte upp i sätet. Efter andra setet blev det för mycket. jag joggade sakta hemåt och det stramade en hel del. Sist jag haft problem med baksidan av låren har det tagit 2 år innan det släppt. Alltid lika tråkigt när det händer. Nu är det bara att ta en dag i taget och se vad som händer. Så just nu känns det både i högervristen och i vänsterlåret. Haltar lite lätt nu, cirka 1 timme efter passet. Vågen visade 72,6 kg. Tycker jag varit noga med maten men det går inte så bra med att hålla vikten heller. 

Det är lätt att bli nedstämd och ledsen, det var längesedan jag avbröt ett pass, tror det är två år sedan om jag inte minns fel. Men så är det med kroppen, det är små marginaler, och hur noga man än är så är man bara ett felsteg eller för kort uppvärmning i från en skada. det går inte heller gå omkring och vara rädd heller för då skulle man aldrig kunna köra de lite tuffare passen. 

Dottern fick reda på att det blir distansundervisning resten av detta året, så ingen bra dag hittills för någon av oss. Så är det med livet. Det går upp och ner och när man tycker att det flyter på bra så är det fara å färde för då är det ofta nära nästa fartgupp eller hinder som ska övervinnas. 

Korta backintervaller Växjö. Avbrutet. 5km, 4:58-tempo, medelpuls 133 


Fredagen 4 december. Mulet och grått runt 0 och slaskigt efter gårdagens snö. Ont i foten och låret. Haltar lätt med vänster ben släpande. Detta är löpningens baksida. Alla skador och känningar som ligger och väntar, när man som minst anar det så kommer dom fram, ibland bara nyper det till lite grand, under ett pass och man kan fortsätta efter den tänkta planen. Men så ibland så drar det till lite mer eller knäpper till, ibland även smäller till. Den där smällen var jag med om för 7-8 år sedan. Det small till och det blev tvärstopp, mitt i steget, fanns inte en möjligt att fortsätta springa. Precis när det händer så far det som en kraftig ilning genom kroppen, den fysiska smärtan är tuff och nästintill outhärdlig. 

Men bara efter några sekunder kommer den psykiska smärtan som är värre på nått sätt. Man kan på 1 sekund se all rehab framför sig, även den tröga återgången till normal löpning, inte sällan med många bakslag. Plötsligt är all träning som är nerlagd innan skadan är inte värd någonting. Som en kraftig börskrasch, för dom som håller på med sånt. 

För min del är jag nästan jämnt på gränsen för vad mina ben och fötter klarar av. I eftertankens kranka blekhet så skulle jag inte sprungit backintervaller i går. Men det är så lätt att vara efterklok. Nu blir till att låta dagarna gå och invänta förbättring, kroppen har sitt tempo för att reda upp skador och skavanker, väldigt sällan överensstämmer den dåligt med huvudet. Hjärnan vill i gång så fort som möjligt. 

När man är oskadad är man en löpare när man är skadad så är man helt plötsligt inte det och genast upptäcker man alla löpare omkring sig. Dom gör något jag inte kan göra, för tillfället åtminstone. Man behöver inga rikedomar eller stora egendomar för att kunna springa, men man behöver en frisk och stark kropp. 


Lördagen 5 december. Låret är bättre än i går men känns fortfarande när jag går. Det blev MTB-cykling istället för löpning idag. Vädret okej, runt 3 grader och mulet, svaga ostliga vindar. cyklade mest på grusvägar, dels runt Fylleryd och sedan till spåret runt södra Bergundasjön. Det var lite snö kvar på sina ställen. Blött och bitvis smorigt och mjukt. Nästan som tjällossning framåt vårkanten. Det var mycket folk ute idag. Det är säkerligen de striktare reglerna i samband med MSB:s rekommendationer, att vi ska hålla oss borta från gymmen. Mötte säkert mellan 50-100 personer idag. Annars brukar det i princip vara helt folktomt. Det kändes bra i låret under cyklingen, pulsen lite hög i förhållande till andningen, kanske lördagspuls eller så beror det på att jag ovan vid lite längre cykling. Sista 4-5 km började jag frysa om tårna. MTB-cykling Växjö. 22,7km, 22km/h. 119mp.