Julvecka och med den följer sedan en vecka med ledighet, alltid lika välkommet. Denna julen blev en riktig vykortsjul, ett tunt snötäcke och soligt hela julafton och juldagen, -15 grader på natten.
I dag provade jag åter på med lite försiktig löpning varvat med gång, eller tvärtom egentligen. Gång med löpning är mer korrekt benämning. I vilket fall så kändes det bra, jag måste bara lära mig att vara mer tacksam för att jag kan springa fortfarande, det är så många människor runtomkring som inte kan springa längre, antingen av ålder eller någon skada för längesedan hindrar så många från att kunna springa. Nu ska jag verkligen försöka att inte stressa på för mycket och låta allt ha sin tid. Det är ingen brådska och idag gick jag helt efter känsla, ibland blev det bara runt 20 sekunders löpning i bland 1 minut, precis som andan föll på. Har allt mer börjat fundera på att springa helt utan klocka, men det är svårt att inte mäta och jämföra. Men ska ändå prova framöver. Det räcker att notera 1 timmes rörelse i "boken" sedan kan man eventuellt ha vissa referenspass, om man nån gång vill veta hur man ligger till.
Klockan är bra när man ska träffa folk, ju mer människor på en samma gång desto viktigare att det finns en tid att anpassa sig till. Men när man är själv om nått så är klockan inte alls viktig, den bara stör och sätter press av olika slag.
Det är långa skuggor även mitt på dagen under julen.
Söndagen 19 december. Det blev en solig dag, i alla fall ute. Tempen snurrade runt nollan med några minusgrader på morronen och ett par plusgrader på eftermiddagen. Vi satte upp granen på eftermiddagen, för första gången utan Grållan, det kändes konstigt. Varje år har hon varit med och med stor glädje har hon velat och till slut tagit sig in i papperslådan där granen förvaras i väntan på nästa jul. När lådan är tom så passar hon på att hoppa in iden och helst vill hon att man stänger den sedan börja hon leva runt i lådan och klöser och går på så det står härliga till. Efter tio minuter brukar hon tröttna för en stund. Men efter att ha vilat ett par minuter så börjar hon på igen. Efter nån halvtimme brukar granen vara klädd och då vill hon hellre vara under granen en stund, om det läggs ut en passande filt. Men i år var det ingen Grållan i närheten. Hon ligger under sin sten och vilar evighetens ändlösa vila och befinner sig med största sannolikhet i katternas himmel.
På kvällen till Växjö. Men idag stannade jag inte kvar utan åkte hem igen, tyvärr. Provade med lite löpstyrka i Hagaparkens isiga elljusspår, men tyvärr, vaden är inte bra. Besviken körde jag hem och sedan till gymmet. Där blev det sedan 30 minuter på crosstrainer.
Måndagen 20 december, lite mulet varvat med halvklart under dagen och runt nollan mest hela dagen. Lite segt under dagen, var mest i hyvleriet under förmiddagen, kollade på sorteringen av Stud-råvara, helt okej även om det kunde varit lite bättre, men maskinen är inte bättre än så här.
På kvällen till gymmet. Inledde med 2km rodd. Därefter cirka 60 minuter, hela kroppen-styrka. Segt första halvan, sedan lite bättre känsla.
Tisdagen 21 december. En vacker dag, årets kortaste dessutom. Kallt hela dagen, -4 /-9 under dagen. En vinterdag, fast ingen ny snö ännu, ska komma i morron, så det lär bli en vit jul. Annars en lugn dag, julfika och tal av M under fikat. Det har varit ett fantastiskt år för Vida, kanske det bästa någonsin. Men under hösten har molnen hopat sig även om det ljusnat en aning de senaste veckorna. Fixade en sak med sorteringsmaskinen under dagen, nu kan vi lite mer noga följa upp eventuellt blöta styck vid olika körningar.
Vaden har känts bra när jag går men vågar inte prova att springa ännu, det är väldigt stor risk att jag skulle dra upp det igen, känns det som. Så på kvällen blev det en promenad i stället på cirka 1 timme. Hade lite lust att prova springa lite emellanåt men så blev det inte. Väldigt kallt, trodde jag hade tillräckligt med kläder men frös lite om överkroppen trots allt. Det är stor skillnad på att hålla värmen när man springer jämfört när man går. Blev cirka 6,5km.
Onsdagen 22 december. Mulet och lätt snöfall under dagen, kom ungefär en cm fram till kvällen. En lugn dag på jobbet. Kom på en sak man kanske kan göra ett bra projekt av. Det involverar lite folk utifrån i så fall. Får vi ser hur det faller ut. Tanken är att kunna rädda lite virke från en av dom sämre sorterna till en av de lite bättre betalda. Denna gången i Vislanda i så fall.
Julbord på eftermiddagen. C höll sitt traditionella jultal. Hade ett bra jul-rim om hela processen från en planta till färdig planka.
På kvällen till gymmet, inledde med 15 minuter CT, därefter cirka 50 minuter hela kroppen styrka. Lite segt i kroppen.
Trots att julen närmar sig får jag ingen julkänsla, även om det inte brukar sprudla av känsla så brukar det kännas lite. Men i år finns den inte där alls. Är det allt tråkigt bråk i helgen som sitter så djupt, ja, jag vet inte. Väldigt tråkigt i alla fall och det känns som det som hände i helgen är en sådan sak som hela tiden ligger och pyr under ytan. Det går aldrig att fullt ut lita på att allt är bra, för rätt vad det är så bara smäller det till och från ingenstans övergår lugnet som rådde till full storm. Trots att allt varit bra dessförinnan. Det har visserligen varit lite dystert på andra hållet ett tag nu, när det sedan brakar ihop även på andra sidan så står allt naket klart och då finns det inget att hålla i sig i när det blåser på för fullt runt omkring.
Det finns väldigt många smarta människor, och det är de som styr i världen, men tyvärr är dessa smarta människor väldigt sälla speciellt kloka och då är det föga tröst för den stora massan med alla dessa smarta individer.
Torsdagen 23 december. En mulen och lite disig dag. Tempen ett par grader upp och ner kring nollan. Lite lätt snöfall på förmiddagen gjorde nejden vit och julfin. Blev en kort dag på jobbet, strax innan 11 gav jag upp för detta året. Ett intressant arbetsår, tyvärr med en lönesänkning de 3 sista månaderna av året, men får hoppas på att det blir någorlunda tillrättat och justerat nästa år. I vilket fall, jag presenterade en idé för C och han tror också på denna. Så nästa år kommer troligen bli rätt intressant, även om det kommer svåra och tunga stunder.
På eftermiddagen blev det ett par avsnitt av vänner tillsammans med S. Roligt och det var skönt att få skratta lite. På kvällen blev det cirka 6,5km promenad i Alvesta, hemikring. Det var en disig och dimmig omgivning, trots att det egentligen borde vara stjärnklart! Det brukar ibland ligga tät rök över Påvelsgård på vintern när det är vindstilla och det eldas i husens kaminer. Men denna kväll var det en blandning av rök och os från olika julmatlagningar runt om. En väldigt speciell lukt. Matos med en touch av bränd skinklukt och nått sötaktigt senapsliknande doft. Tillsammans med röklukten blev det nästan för mycket.
Julafton. Det är sällan numera som det är vita julaftnar, men i år är ett perfekt undantag. Denna morron är det vitt på marken, cirka 2-3 cm fin nysnö som fallit de senaste dagarna, någon minusgrad. I går kväll kollade vi på två komedier först den klassiska amerikanska "Ett päron till farsa firar jul". Den har tydligen blivit en tradition i USA, ungefär som Kalle Anka har blivit det här i Sverige. Den filmen har jag säkert sett 20 gånger. Även om jag kommer ihåg varenda skämt en liten stund innan dom kommer så är det roligt. Tror inte det hade gått att göra den filmen med kontexten vi lever i idag. Den är rätt sexistisk och spelar med fördomar. Men den gör det på ett öppet sätt och det finns inga baktankar utan allt som händer i filmen är utan planerande. Den är bitvis rätt fräck men som sagt på ett hjärtligt sätt. Därefter kollade vi på "Släkten är värst" En väldigt rolig film det också, handlar om ett par som ska hälsa på hennes föräldrar. Det visar sig bli väldigt svårt för mannen att bli accepterad av hennes pappa. Han har hittills inte godkänt någon friare och det blir inte så lätt för denna killen heller. Det händer enormt många pinsamma situationer och det är svårt att förutse dem alla.
På förmiddagen till gymmet, där var det inte så mycket folk, några jag inte sett på ett tag troligtvis personer som är i väg på annan ort under de ordinarie veckorna, körde på med cykel, blev svettigt, trots att det var ett kort pass. cirka 22 minuter och runt 11 km. Därefter överkropp och ben-styrka. Kände mig starkare än på länge i kroppen. Kanske i avsaknad av hårdare löppass ett par veckor som piggat upp kroppen. Eller kan det vara den lite längre stundande ledigheten från lönearbete som sätter extra fart! eller var det omgivningen under dagen.
På eftermiddagen in till Växjö, det började klarna upp och i norr kunde man se den knallblå himmelen som närmade sig, -7 grader på eftermiddagen. Blev en god middag hos D, V var också där. Vi fick en hel kalkon att sätta tänderna i, det var väldigt gott. Sedan tog jag en promenad runt om Teleborg, det var en väldigt vacker och kall eftermiddag. Vid vattentornet öppnar det upp sig och på höjden är det fortfarande obebyggda åkrar och hagar. Hoppas att det får vara i fred, men jag tror att det är mer byggen på gång. Det var en isande vind från norr och när jag kom in i motvinden bet det bra i kinderna, runt 10 minusgrader. De få bruna löven på ekarna rasslade nästan som om det var glasbitar, som ett klirrande ljud i blåsten. Småfåglarna hastade till och från fröautomaterna i folks trädgårdar. Det fanns även en väldigt stor fröautomat ute på en åker under en stor gammal ek. Den var väldigt populär och det samlades mängder med fåglar, tyvärr är mina terminalglas för dåliga på lite längre sikt så jag kunde inte urskilja de olika arterna. Koltrastarna övervintrar numera, men förstår inte vad de lever på nu på vintern när daggmaskarna är långt under jorden? De brukar bara sitta slött under fröautomaterna utan att äta eller bry sig om nått. Jag har provat att lägga ut äppelbitar till dom hemma, men trots att experter säger att det är bra mat till dem så äter koltrastarna hemma inte av det, men däremot så jag att de försökte, och till och med ibland lyckades, få fatt i några gamla rönnbär som satt kvar på grenarna. Koltrastarnas vackra sång hörs inte nu på vintern.
Juldagen. En kall morron -15. Soligt hela dagen. I dag provade jag på lite försiktigt med löpning igen efter 2 veckors mer eller mindre uppehåll. Tog det lugnt och stilla, varvade cirka 30-45 sekunders löpning med gång. Kändes bra i ben och fötter, bara i slutet som kändes svagt i höger-vaden.
Gång/Löpning Växjö. 8,53km, 7:24-tempo. 96mp
På eftermiddagen hade vi tänkt åka till Helgö, men det var lite väl kallt. Så det fick bli en tur ner till stan och sedan påbörjade vi en promenad runt Växjösjön, efter någon km så började vi prata med ett par som är vän till D i första hand. Jag började frysa så efter det lilla samtalet så vände vi tillbaka till stan igen och kollade runt lite. Det mesta var stängt vid 15-tiden, men framåt kvällen brukar pubarna öppna upp för den traditionella juldagsfesten. Det är då "återvändarna" träffas i sin hemstad. Men det är inget som lockar oss så mycket. Vi hamnade i domkyrkan efter tag, så vackert och mäktigt det är där inne. Men inte så stilla som det brukar, kyrkan fylldes efterhand med folk som skulle gå på gudstjänst. Vi gick strax innan den tog sin början. Det är lite ofint att gå mitt i en gudstjänst, då är det bättre att inte närvara alls.
På kvällen en italiensk film. "Hand of God" hette den. Om en ung pojke som drömmer om att bli filmregissör. Som så ofta i italienska filmer är det stora familjer med krångliga och stökiga relationer. I bakgrunden finns fotboll och då den på den tiden den största stjärnans val att skriva på för Napoli, filmen utspelar sig i Neapel. Det är enormt stort för dom att Maradona skriver på och spelar för just Napoli. Man känner igen sig i själva handlingen och det har gjorts så otroligt många filmer om olika människors uppväxt. Denna filmen var bra men inte speciellt unik tycker jag. Det häftiga var Maradonas betydelse i bakgrunden av filmen.
Det känns som att det här kunde jag eller nån annan hemifrån Moheda också skriva och sedan göra en film av, tänk så många berättelser det finns som aldrig blir berättade? Är det inte tragiskt på nått sätt? Så många människors liv som är mycket intressantare än dom vi får ta del av. Man skulle inte ens behöva fabulera för att det skulle bli bra. Men ändå är det så svårt att skriva och få dom ur sig på rätt sätt, det är det som är den stora konsten, som är få förunnat att klara av. Jag minns också Maradonas framfart men jag minns inte i vilket sammanhang jag själv var i då. Däremot så hade vi ju Björn Borg när jag växte upp, det var så stora händelser varje år mellan 1976 till 1980. 1981 föll han i finalen och en helt unik epok var över. I vilket fall så kan det bli intressant att berätta om detta och samtidigt berätta om sitt eget liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar