I den privata kapitalistiska sektorn råder ett tufft, hårt klimat, där de vassa armbågarna är de som går segrande ur striden. Det är en ständig jakt på ökade rikedomar, det blir aldrig tillräckligt mycket. Så funkar kapitalismen, så länge det finns något att roffa åt sig och göra vinst på så kommer det fortsätta. Vi lever alla i det systemet och det är extremt svårt att ställa sig vid sidan om. Det krävs stort mod och envishet för att orka med det.
Jag längtar efter ett lugn och en inre tillfredsställes av att göra gott och rätt. Drömmar om att alla kusiner ska få tillbaka släktens gård lever inom mig, men ju längre livet fortlöper så inser man sina begränsningar och lågan blir allt svagare. Hade det kunnat bli annorlunda om man gjort ett annat val tidigare i livet? Svårt att säga. Men samtidigt är det i kämpandet som livet är som mest levande. Det är tryggheten och stora rikedomar som söver ner många lovande människor. När den stora tryggheten är uppnådd så återstår bara njutningen, men för att få njutning i fulla drag måste man dessförinnan har lidit en del kval. Så är det med allting.
Det finns inga eviga stunder av lycka eller välmående, allt går i vågor och cykler och när man är uppe i toppen finns det bara åt ett håll som det kan gå. Likadant när man är på den andra sidan av skalan, längst ner i skiten och allt elände har bottnat så finns det bara en väg och det är uppåt. Sedan är det självklart alltid på olika nivåer. Men längtan och tro på ett annat och bättre liv går inte att ta ifrån ens den fattigaste själen, de sakerna äger man själv även om man blir svårt plågad och orättvist behandlad. För att allt ändå ska få en mening så måste det finnas en rättvisa till slut. Även om det inte sker i detta liv så kommer allt att utjämnas och rättas till. Så funkar det med allt i naturen, även om vi gör allt för att leva så långt i från naturens villkor så kommer till slut verkligheten ifatt oss alla.
Den av människan skapade "naturlagen" ekonomi eller om man vill kalla det kapitalism, bygger på att det finns en natur att utnyttja. Som det är nu är vi på väg mot en katastrof, det vet alla men ingen vill lämna festen så länge som musiken fortfarande spelar. "Bakfyllan" som följer blir monumental, men som en alkolist så skjuter vi tillnyktrandet framför oss så länge det bara går.
Men det finns hopp, och det är ungdomen, den nya generationen, som kan rädda oss ur den till synes nästintill hopplösa situationen vi genom 150 års fossilt brännande har försatt oss i. Efter att i 150 år njutit av oljans fantastiska hjälp så är det dags att städa upp efter festen. Men vi kan ändå inte skylla på någon, för på den tiden då man upptäckte oljans enorma kraft hade den tidens pionjärer ingen aning om alla negativa konsekvenser som kommande generationer skulle bli vittne till. Men nu står vi här, mitt i skiten och vet inte riktigt var eller vart vi ska ta vägen.
Det måste till ett nytt ekonomiskt system, ett system där naturens ändliga resurser måste bli den styrande faktorn som vi måste förhålla oss till. Det är naturens årliga förmågor som ska bestämma budgeten. Eftersom skulden till naturen är enorm så måste det dessutom betalas tillbaka rejäla summor de första decennierna av återhämtningen. För att detta ska funka med en växande befolkning så måste de enorma klyftorna som skapats den senaste tiden utjämnas, att avskaffa dom helt hade varit drömmen men det kommer troligtvis aldrig att ske. Staterna måste genom beskattning utjämna skillnaderna i samhället och dessutom på riktigt skatteväxla, så att förnyelsebara alternativ blir prioriterade framför de för naturen skadliga resursernas exploatering fortsätter som idag. Det enorma överflödet av varor och tjänster som vi inte behöver måste minska drastiskt. Tillbaka till det enkla och förnuftiga levernet. Det mesta som är verkliga mänskliga behov och njutningar är mer eller mindre gratis och finns i överflöd i den natur vi med så rask takt förstör. Fast än är det inte försent och otaliga exempel har visat på naturens fantastiska förmåga att återhämta sig om den bara ges rätt förutsättningar. Den första insatsen jag skulle införa som bestämmande hade varit att införa en medborgarlön för samtliga invånare. Det hade blivit en fantastisk start på det nya samhället. Dessutom skulle varje samhälle ha en offentligt skött gård. Där alla kommunens matbehov skulle tillverkas. Inte i konkurrens med det privata jordbruket, nä, det skulle vara i samarbete. Alla barn skulle på nått sätt involveras i denna verksamhet. De som idag klipper massor med offentliga gräsmattor skulle istället utbildas till lantbruksarbetare. Djur skulle beta de offentliga gräsmattorna och dess tillväxt och överskott skulle användas som mat i de kommunala verksamheterna.
Det finns många olika idéer om framtidens samhälle, ett samhälle som bygger på gemenskap och ett liv som levs i samklang med vår underbara natur. Det behövs bara rätt sorts människor i beslutande ställning, människor som tror mer på naturen än kapitalismen.
Den senaste tiden har mina nya arbetsuppgifter satt fart på huvudet och en del av allt som jag går igenom i mina tankar angående jobbet har jag delvis förmedlat i detta forum. Men det känns inte riktigt rätt. Visserligen är detta troligtvis Sveriges minst lästa blogg. Men då jag ändå inte "vågar" skriva ner alla tankar så blir det bara urvattnat och ointressant. Jag har under en längre tid tänkt skriva ner Min historia om allt jag varit med om vad det gäller arbetslivet. Men det är en stor uppgift och frågan är om jag då vågar vara ärlig? Det tycker jag är allra svårast med att skriva nått som ska nå någon form av offentlighet. Att våga vara obekväm, det stadiet har jag ännu inte nått och det stör mig. Jag kan i ett möte öga mot öga vara mer ärlig och öppen än jag kan vara när jag försöker skriva. Kanske att jag skulle kunna använda romanformen? Men inte heller där känner jag mig riktigt bekväm. Vi får se i framtiden. Men framöver blir det på denna sidan mest om den dagliga träningen och vädret, tråkigt och basalt men så får det bli tillsvidare.
Men som nån av bröderna Marx sa. "Jag har mina principer, och om inte de passar så har jag andra." För min del bli det ungefär som att det som är min sanning idag är morgondagens lögn och vice versa.
1:a Advent 28 november. En mulen dag, runt 2 grader mest hela dagen. I går kväll kom det lite snö som blev liggandes då, men i dag var det åter grönt på gräset. En lugn dag, på eftermiddagen åkte vi in till Växjö. Mörkret hade redan fallit. Där blev det sedan först cirka 2 km löpning med D, lite stelt och stumt i början. Därefter cirka 40 minuters löp-styrka.
Måndagen 29 november. En kylig morron och dag. Runt 0 som varmast, nu på kvällen -7. Verkar som det blir en tidig vinter i år. I dag hyvlade vi 22*100 till 19*89. Verkar som det blev bra, fast vi får invänta tills det kommit fram till kund.
På kvällen till gymmet, där blev det först2km löpning på gymmatta, därefter cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej.
Tisdagen 30 november. Säsongens första snö kom i dag, kallt hela dagen, -3 som varmast -9 i natt. Typiskt nog så var det inventering idag, det blev kallt om fingrarna efter någon timme, det hjälper inte hur mycket kläder man har på sig när man står still och bockar av paketnummer i en pärm, bitvis gick det ändå att ha vantar på sig, men så fort man ska bläddra så funkar det inte. Annars en rätt lugn dag, vid 8-tiden började det snöa, kom ungefär 3-4 cm.
På eftermiddagen blev det till gymmet och löpning på löpband, det var för halt på cykelvägarna för att det skulle kunna bli några intervaller ute. Totalt 12 km på bandet, efter någon km uppjogg blev det sedan 4 minuter med 15km/h, varvat med 1 minut gåvila. totalt blev 9 stycken sådana intervaller. Sista 3-4 kände jag att det drog lite i baksidan av högerlår, annars okej känsla. Blev jobbigt i slutet men inte som utomhus i samma farter. Tror inte bandet stämmer riktig, i dag hade jag första bandet.
Löpband, 9*4min 15km/h, 1 min gåvila. totalt 12km, 4:51 km, 139mp.
Onsdagen 1 december. Lugnt väder på morronen, men kallt -12 grader. Efter lunch började det snöa, och senare på eftermiddagen tog vinden i rejält, ingen bra kombination. Det är konstigt när man kollar på väder-apparna så visar det visserligen några snöflingor och lite vindar på 7m/s men det finns inte en möjlighet att i huvudet översätta det till verkligheten när man befinner sig mitt i ett sådant oväder. Det är cirka 3 km från gymmet till hemmet. Det tog 40 minuter att asa cykeln hem, försökte cykla, men det var bara på korta sträckor som det funkade. Ändå hade jag medvind. Ja, det känns som väldigt längesedan som det var snöstorm.
På kvällen till gymmet, eftersom jag blev rejält uppvärmd av att promenera med cykeln i snöstormen så behövdes det ingen löpning på gymmatta. Det blev ett hela kroppen styrkepass, kändes lite segt idag. Men inte ont nånstans, bara sliten i kroppen.
Torsdagen 2 december. Snön fortsatte vräka ner under gårdagskvällen och hela natten. Ett par minusgrader under dagen och nu på kvällen har det klarnat upp och tempen sjunker snabbt, -6 nu vid 18:30-tiden. Det har säkert kommit 40cm, tillsammans med hård blåst har det drivit igen på sina ställen. Blev till att skotta både hemma och på jobbet, säkert över en timme sammanlagt.
På kvällen till Växjö. Där blev det löpning, det var bra snöröjt men ändå lite isigt på sina ställen samt att drivit igen på andra ställen. Hade de "tunga" Pegasus-skorna idag. Tog det rätt lugnt, blev 5/1 minuter löpning varvat med gång. Kändes helt okej i fötter och ben idag. Löpning varvat med gång. 5/1 minut. 10,53km. 5:13-tempo, 125mp.
Fredagen 3 december. En kall morron, -8 och dimmigt. Trodde det skulle vara halt när det var både fuktigt och kallt, men det brukar inte vara halt om det går under 5 minusgrader. I vilket fall så kom jag helskinnad från Växjö när jag i arla morronstund körde min bil i mörkret och dimman till Alvesta.
Lördagen 4 december. Det kom cirka 5-10 cm snö under natten och morronen, som utlovat. Bara ett par minusgrader. Snön gjorde att jag valde löpband i stället för att springa ute. Det var flera år sedan jag sprang på löpband en lördag. Det blev ett helt okej pass. Pulsen hög, som den brukar vara på lördagar. Sprang 10 minuter varvat med 1 minut gång. Hastigheten varierade mellan 12-15 km/h. Huvuddelen i 13 km/h. Bara sista km med 15 km/h. Lite stramt i vänsterhälen, annars inga övriga känningar.
Löpband, 15km. Löpning/Gång, 10/1 minut. 4:54-tempo, 139 mp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar