Ja, kan vi gå en ljus framtid till mötes? Man vill ändå hoppas på det även om det ser mörkare ut än på väldigt länge. Det är så mycket som verkar gå emot oss. Inte nog med att vi är mitt uppe i en global ekonomisk kris, vi är också - sedan länge - inne i en galopperande klimatkris. Dessutom ett fullständigt meningslöst krig, som dessutom tagit en skrämmande vändning nu när Ryssland valt att annektera hela östra Ukraina. På det viset kan de hävda, mot alla folkrätter och krigslagar, att Ukraina nu anfaller Ryssland, helt absurt men helt enligt Kremls logik när de blir pressade. Det brukar heta att det inte finns något farligare än ett vilt djur som är trängt och som ser sitt liv hotat. Då kan precis vad som helst hända. Eftersom Ryssarna sitter på en enorm arsenal av kärnvapen så blir situationen väldigt obehaglig och skrämmande. Man kan tycka att det borde finnas nån organisation eller underrättelsetjänst som har den rätta kapaciteten för att få bort den ryske ledaren från både knappen och makten. Men det verkar inte vara så enkelt som det är i alla filmer där det finns en ondskefull despot som håller sin omgivning i skräck. Men det hjälper dåligt att oroa sig, men å andra sidan är det svårt att inte göra det. Denna veckan har gått väldigt fort.
Det är mycket att göra på jobbet, samtidigt är det bitvis roligt även om det finns sämre dagar så är de inte så frekventa som de var förr. Har varit en väldigt annorlunda helg, då D är på semester. En träningsresa på Kreta. Har varit i Alvesta både fredag och lördag. Det känns som det var väldigt längesedan.
Det har kommit en del regn i veckan och det blir allt "höstigare" Mörkt och sakta men säkert lite kallare ute för varje vecka, för löpningens skull är det nästintill perfekt period så här i slutet på september. Oftast är det runt 10 till 15 grader och de riktigt fina dagarna är det hög och klar luft som är lätt att andas in. Löpningen har flutit på bra och även om passen ser mer eller mindre lika varandra varje vecka den senaste tiden så känns det som att jag får till en bra mix mellan lite tuffare och lugna pass. Men det blir inte de allra tuffaste intervallpassen. Fast nu är det inte läge att köra riktigt hårt. Det får vänta till vår-vintern. Det är då det är åter är dags att vässa formen. Kanske att jag däremot skulle prova att lägga in ytterligare ett pass i veckan, kan ju prova i alla fall. Onsdag eller söndag i så fall. Om det blir onsdag så blir det tre dagar i rad, då måste det i så fall bli ett väldigt lugnt pass om kroppen ska hålla ihop. Vi får se.
Hur kommer det sig att vi i vårt inre aldrig lämnar tonåren? Kroppen blir äldre och inombords så mognar vi, på en nivå. Men om vi tar bort alla skal vi sätter på oss genom livet så finns det alltid en tonårings tankar inom oss. Det är både skrämmande och befriande, det är så lätt att moralpredikaren på ena axeln förfasar sig över denna ungdomliga naivitet. Men liberalen och fritänkaren på den andra axeln jublar och gläds tillsammans med ungdomen, trots den fysiska åldern. Men ålder är bara nått vi kan tillräkna den fysiska kroppen. Den åldern vi har inom oss är tidlös och åldras icke. Det är därför vi lider alltmer ju äldre vi blir. För inom oss finns alltid ungdomens klappande hjärta som längtar efter värme och ömhet. Det är en universell sanning och naturlag. Varför det är så återstår att besvara, det krävs att man tänker på den frågan en stund först. Vi måste vara ödmjuka och tacksamma för att vi fortfarande är i livet.
Söndagen 25 september. Mulet på morronen men framåt förmiddagen kom solen fram nån halvannan timme innan det åter mulnade på och senare på kvällen kom det lite regn. En lugn dag, sedan kom E och M, de hade med sig möbler som inte kommer få plats i deras nya hus. En fin bokhylla blanda annat. Den hjälptes vi sedan åt med att sätta upp. Ikeas möbler är oftast med smarta konstruktioner men också mer eller mindre engångsartiklar. Att plocka ner och sedan sätta ihop igen funkar men det är lätt att det går sönder när man ska ihop med sakerna igen. Det är inte konstruktionen som är problemet utan mer materialet, spånskivor är väldigt sköra. Vi fick ihop det till slut och utan deras hjälp tror jag inte att jag fixat det, framför allt inte utan ritning. Det blev dessutom en god lunch. Lamm och potatis. D är fantastisk på att göra lamm i ugn, med inspräng vitlök och timjan, som får dra något dygn i kylskåp innan tillagning.
På kvällen blev det cirka 35 minuters löpstyrka och därefter cirka 2km väldigt lugn löpning. Precis i slutet på passet så kom det efterlängtade regnet.
Ett hus precis i närheten till D:s lägenhet är till salu. De vill ha 3,3 miljoner för det. Om jag hade haft det så hade det varit intressant, men att låna dessa enorma summor i min ålder låter sig inte göras utan besvär. Jag har jobbat alldeles för många lördagar i mitt liv. Varför är det så? Jag ska absolut inte klaga, för hur många kan vara med och buda på detta relativt enkla men dyra hus? Kanske 15-20% av Svea rikes medborgare. Så vem är jag att klaga på det faktum att jag inte är en va dom? Skall man sedan vidga perspektivet så är det kanske bara nån enstaka promille av jordens befolkning som har kapacitet att bjuda på detta åtråvärda objekt. Men i väntan på den kommande högerregeringen så blir det lika svårt att komma in i Sverige som det är för en kamel att komma igenom det berömda nålsögat.
Måndagen 26 september. Natten till idag kom det cirka 8mm regn. Under dagen mestadels mulet och när jag cyklade under dagen kom det lätta regndroppar, så lätta att de inte blötte ner asfalten men tillräckligt för att det skulle bildas små droppar på glasögonen. Under dagen fortsatt arbete med reman. Gjorde några nya regler för att kolla på hållfasthetssorteringen, det funkade men jag blir inte riktigt klok på hur det funkar. Det är frågor som måste ställas vid nått tillfälle. För Vidas skull är det åtminstone åt rätt håll om man jämför med andra system som finns tillgängliga då det kommer till att hållfasthetssortera virke. Var även inne och kollade på Vimmerby-Reman under dagen. Det körde en sågfallande, det kom en och annan bit med falsk vankant, men det är bara nån på ett hundratal, väldigt märkligt, undrar vad det kan bero på? Fortsatte även jobbet med att lära i Reman i Alvesta med de viktigaste defekterna, i alla fall för Alvestas del. Där handlar det om blånad, röta, sprötkvistar, lyror, barkdragande kvistar och även toppbrott. Funkar okej även om blånaden fortfarande inte är helt 100%. Men så småningom hittar vi dit om allt går väl.
Var kvar nästan till 16:45 idag, det blev lite sent till gymmet och lite stressat pass, om jag skulle hinna med promenaden innan mörkrets infall. Det kändes i alla fall bra i kroppen under de cirka 40 minuter som dagens styrkepass höll på, bål plus överkroppsstyrka.
På kvällen till Spånen, det mörknar snabbt nu och det var precis att jag hann innan det blev för mörkt i granskogen nära parkeringsplatsen, löven på lönnar och ekar börjar gulna så smått.
Tisdagen 27 september. En mulen dag med en del regn, under detta dygn hittills runt 5mm regn. Det var en tung förmiddag, höll på med att försöka förstå mig på och ändra defekten "toppbrott" men det går inget vidare och det är frustrerande när man inte riktigt får grepp om något. Det är nån detalj i detta AI-system som jag inte fattar. Inte lätt för en lekman att förstå hur en dator funkar i alla lägen när det kommer till AI. Det enda jag vet är att min hjärna funkar på ett sätt som inte är speciellt logiskt. Till skillnad från en dator som i princip bara baserar sig på ren och skär logik. Kanske inte så konstigt om vi inte spelar samma spel hela tiden. Vi får se framöver hur det kommer utvecklas, under dagens tuffa löprunda fick jag en och annan idé som kan vara värt att prova i alla fall. Fortsättning följer.
Sedan ringde S och var mer eller mindre förtvivlad, det löste sig för dagen i alla fall, men det känns allt annat än stabilt. Synd om hon ärvt mitt labila psyke, men inte så konstigt i så fall. Svårt att komma med råd också, alla går vi omkring med våra egna demoner och tankar. Allt går inte att dela med andra och om man inte förmår det så är det också svårt att hjälpa på ett bra sätt.
Förstår mig inte på Rysslands ledarskikt, de tvingar alla sina undersåtar att mobilisera för att senare dra ut i ett helt meningslöst krig, som de inte alls vill eller bett om att var med i. Varför ända in i glödheta helvetet är de inte själva i första linjen? Var i helvete är alla oligarker nu? Varför är inte hela Duman och det översta elitskiktet på plats i de nyligen ockuperade områdena? Varför sitter de kvar i Moskva i orubbat och tryggt bo? Hur kan man beordra ut någon att riskera sitt liv när den som beordrar inte själv är beredd att göra det? Vilka eländiga människor som kan göra så här mot inte bara sina bröder utan också mot ett broderfolk i ett krig som ingen annan än ledarskiktet vill ha. Det är deras förbannade krig, då får de banne mig också stå i första ledet och ta det första kulorna om det ska vara nån som helst trovärdighet i allt som de kräver av andra. Men det är alltid likadant. De stora "ledarna" tar aldrig några risker för egen del, det är lätt att vara kaxig då!
På kvällen till Spånen via gymmet med cykel. Regnmolnen hängde tunga över nejden, men idag hade jag tur och slapp bli blött av regn, blev blöt av svett istället. Tanken var att kanske ta det lite lugnare idag, men det blev i princip identiskt med de senaste veckorna pass på tisdagarna. Det kändes okej i kroppen, det var lite blött i spåret men det kompenserades av den behagliga temperaturen, som var runt 11 grader. Mötte I i slutet av passet hon frågade om det var intervaller, eftersom jag kom gående men flåsade lite. Då svarade jag att det var nått liknande i alla fall. Det är konstigt, men jag har inte tänkt intervaller direkt på alla dessa pass med gång i jämna intervaller. Men idag var det verkligen som ett renodlat intervallpass. Löpning/Gång Spånen 5/1minut. 15,36km. 4:43-tempo, 146mp
Onsdagen 28 september. En regnig dag, det har under dagen kommit runt 27mm. Runt 12 grader. Det öste ner när jag cyklade till jobbet. Sedan blev det en lång dag på jobbet. Men inte i Alvesta utan i Vimmerby. A och jag åkte från Alvesta runt 07:45. Sedan blev det över två timmar i bilen, det var först en trafikolycka på norrleden som ledde till cirka 15 minuters försening. Sedan blev det åter cirka 20 minuters stopp vid vägbygget mellan Vimmerby och Målilla. Väl framme i Vimmerby blev det raka vägen in i Rema-världen. Vi skulle kolla och justera på olika regler i en 47*150 körning. Det funkade okej till slut men det är lite komplext, med alla längder och nerkapningar. Det tar mycket tid att sätta sig in i alla regler och hur man ska tänka när det kommer till hur mycket man ska kapa för att komma till en bättre kvalité. Efter lunch så fortsatte justeringarna lite. Det visade sig också att det blev en del konstiga fel som är svårförklarade, troligtvis är det nån form av oregelbunden förflyttning av stycken när bitarna passerar mellan de olika kameraraderna.
Vid 16-tiden åkte vi hemåt, hyfsat väder i när vi lämnade Vimmerby men när vi kom inåt landet så mulnade det på och vi möttes av en hel del regnskurar.
Blev därefter en promenad uppe vid Spånen, det rejält blött uppe runt ridstallet. Mörkret kommer allt tidigare vid 19:30 tiden är det nästintill mörkt.
Torsdagen 29 september. Mulet och runt 12 grader under dagen. Fortsatt i Alvesta och arbete med Reman. Efter lunch till Växjö för att hämta ut pass. Det var ungefär 20 minuters kö. Mestadels personer med utländsk bakgrund. Tycker det är lite konstigt att det är sådant högt flöde så här sent på året, nu är väl de flesta semestrarna slut.
Därefter en löprunda i Växjö, blev lite tidigare än vanligt på grund av att vi skulle på hockey på kvällen. Lite tungt i magen, lite för nära inpå lunchen. Runt 12 grader och svaga vindar från nordost, mulet. Blev 7 minuters löpning varvat med 1 minuts gång. Kändes helt okej i fötter och ben.
Löpning/Gång Växjö. 10,4km, 4:52-tempo. 132mp.
På kvällen var bjudna på hockey. Växjö mot Brynäs. Brynäs var mitt favoritlag som barn och ung vuxen, innan jag bytte till Modo i 25 års-åldern. Nuförtiden håller jag inte på nått lag och det har alltid varit magkänslan som styrt. I går när vi tittade på matchen så kände jag ingenting för nått av lagen. Det var lite konstig känsla. Jag brukar alltid hålla ett lag framför det andra men som sagt igår var det ingen skillnad. Det var bra stämning i hallen, nästintill fullsatt och rätt mycket Brynäsfans på plats. I min ålder höll man antingen på Leksand eller Brynäs i mitten på sjuttiotalet. Det var de 2 lagen som var fullständigt dominanta. Det är kul att se inlevelsen hos den stora delen av publiken. Det blir verkligen en show av alltihopa. Den stora hemmaklacken höll bra låda hela matchen. Växjö vann, rätt välförtjänt, med siffrorna 4-1.
Fredagen 30 september. En mulen morron sedan lite sol mitt på dagen, på eftermiddagen kom det ett par mm regn. Runt 11 grader. Höll på lite med Reman på morronen, sedan blev det möten om Vimmerby resten av förmiddagen. Det är intressant och jag tror att även jag kan göra lite saker där som organisationen kan ha lite nytta av. Men det är mycket att lära sig först, om själva grunderna på ett timmersågverk som sedan länge är duktiga på att såga furu. I vilket fall som helst så är Reman ett väldigt kraftfullt verktyg om man bara lär sig använda den på rätt sätt. Även där är jag bara i början av vad som går att lära sig och ha nytta av.
Ryssland har idag bekräftat att de annekterat hela östra Ukraina och gjort om det till att från och med nu vara en del av Ryssland. Ja, det är så tragiskt och synd att vi inte kommit längre än så här som mänsklighet. På vilket sätt blir jorden en bättre plats av påtvingande av medborgarskap till ett land som man själv inte valt att tillhöra. Att man till och med är beredd att inte bara döda andra lands människor utan också offra sina landsmäns liv i detta fullständigt meningslösa krig. Nu flyr de ryska männen från att bli tvingade in i kriget som de inte själva valt. De som bestämt allt detta sitter kvar i Moskva och dikterar miljoner människors öde utan att ens blinka över alla människors rätt till att själva välja över vad man vill strida för. Jag tror varken de Ukrainska eller ryska soldaterna vill döda sitt broderfolk.
På kvällen till gymmet och där blev det sedan cirka 45 minuters bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej i kroppen.
Lördagen 1 oktober. En mulen morron, även om solen nästan bröt igenom vid vissa tillfällen, vindar från sydost, runt 10 grader när jag påbörjade dagens löprunda i Alvesta, Det blev en bra löprunda, första halvan i medvind, sedan blev det motvind på hemvägen. Hade de nästan nya Saucony-skorna och de svarade bra på asfalten. Blev lite jobbigare sista 4km annars rätt lugn. Allt spannmål är skördad nu. Det var rätt mycket gråsparvar i de skördade fälten, troligen letade de efter sädeskorn som inte tröskan fått med vid skörden. Även lite betande köttdjur här och där, som är så viktiga i den lantliga miljön, inte minst för att det inte ska växa igen fullständigt. Strax innan väg 25 hade de precis avverkat en del skog. Men det verkade som de åter gjort det hyggesfritt, det är en väldigt bra teknik. Då luftas det till i skogen, men blåbärsris och den skogliga känslan finns kvar. Detta är framtidens skogsbruk, framför allt i tätortsnära skogar, som är så viktiga, inte minst för alla medborgares rekreation.
Löpning/Gång 7/1 minut Alvesta. 16,33km, 4:48-tempo, 136mp.