På söndagen bevittnade jag ett nytt svenskt rekord i 24-timmars löpning, Erik, lyckades springa 26,6 mil på 24 timmar. På en bana de lagt ut vid Trummens västra sida, lite drygt 800 meter lång. En otrolig bedrift. Kanske att dagens kolfiberskor underlättar en del men i vilket fall som helst är det för mig helt ofattbart att någon kan klara att springa 6,5 maraton på en gång på ett dygn, utan att vila nånting.
Söndagen 24 april. En mulen förmiddag, efter lunch sol, blåsigt från nordost under mest hela dagen, 12 grader som mest. I dag cyklade jag ner till Trummen för att se avslutningen av SM i 24-timmars löpning. det visade sig bli en riktigt rafflande upplösning. Det blev ett nytt svenskt rekord. Erik Olofsson, sprang hela 26,66 mil. Jag var med precis när avslutningen kom. Precis som radiokändisen från Radio Kronoberg. Helt otrolig prestation, för mig är det helt ofattbart, han sprang över 6 Maraton på ett dygn. Utan att vila nån gång under hela detta dygnet. Efter loppet fick han efter cirka 20 minuter liggande på rygg lyftas in i en skåpbil för vidare transport till målområdet och för dopingkontroll. Då såg han inte ut att må bra, bara skakade i hela kroppen och var helt likblek i ansiktet. Alla de andra löparna tog det rätt lugnt sista timmen, men Erik fick vittring på det svenska rekordet och den sista timmen sprang på i 4:07-tempo och tömde sin kropp helt och hållet, med bara 2 minuter kvar fick han rejäl kramp, man såg hur han riktigt hoppade till men detta till trots kunde han fortsätta och med 70 meters marginal slog han det gamla rekordet, då ska man veta att förutsättningarna inte var helt perfekta, rätt så tvära svängar på sina ställen och en elak vind från nordost som svepte in över Trummen.
Måndagen 25 april. Ännu en strålande dag, runt 14 grader. I dag blev det i Vislanda hela dagen, var i hyvleriet. Det kördes 38*140 av sidobrädor, mycket vankant, i princip inga skarpa bitar. Fallande längder, så det finns inte mycket marginal att försöka hitta på nått extra-special där. Dessutom så tillåter inte vankanten några utsvävningar. Inte som marknaden är nu i alla fall. I en framtid där man måste vara extremt noga med utbytet skulle det kanske gå att plocka ut en skarp bit. Ändå intressant med allt runt omkring, även om det är väldigt mycket som jag ännu inte har koll på. Det mest intressanta under dagen var partierna från Mörlunda, där funkade Reman bättre än WE, men det var inte perfekt sorterat, det är svårt med vankant på enbart kantsidan, kamerorna är troligtvis inte tillräckligt bra för att detektera vankanten då. Får se om det finns nått man kan göra åt?
Det vackra vädret drog i min själ, en sådan här dag ska man egentligen vara utomhus. Men det går inte alla gånger. Måndagarna är fortfarande med lite svag helgkänsla kvar i kroppen, helgen drar en tillbaka till den vackra naturen, särskilt när solen skiner så vackert som den gjort idag. Tänk att få cykla runt omkring istället och bara njuta av vårens intåg i vårt vackra land?
Tisdag 26 april. En fin förmiddag, med sol, sedan mulnade det på under eftermiddagen och det kom även lite regn. 15 grader som mest. Var i Vislanda idag igen, i det stora hyvleriet. Blev något lite mer insatt i hur det fungerar på olika ställen i hyvleriet, men för varje dag jag varit där så blir frågetecknen mer än utropstecknen. Det är komplicerat med allt och just nu snurrar det mest runt. Det fortsatte köras vankantiga 38*140, men i dag var det mittkap till 2 kortlängder som stod i fokus.
På kvällen blev det en kort distansrunda, hemifrån och sedan norrut, på asfalt, i dag hade jag Nike Vaporfly på fötterna, säkert 1 år sedan sist. Det kändes inte så mycket effekt första halvan, på lite sega och tröga ben, men sista halvan på den korta rundan svarade det bättre när det blev lite mer tryck i löpningen. Distans Alvesta, 5,12km. 4:17-tempo, 134mp.
Onsdagen 27 april. Lätt duggregn mest hela dagen, framåt 17-tiden kom solen åter fram. Bara 6 grader som mest under dagen. Blev en händelserik dag i Vislanda, Vi provade att lägga in lite nya underprodukter i en USA-produkt, det verkade som det funkade rätt bra. Även om kvalitén under blev lite lidande men det ska vara åtgärdat nu, då den inte bör köras samtidigt som den nya underprodukten.
Sedan kom USA-kontrollanten på besök, det var precis på gränsen att vi klarade kraven på sorteringen, det är små marginaler då det även finns saker att sortera på som inte går att se med de olika kamerorna, om man har otur så är över hälften av orsakerna till underkännande beroende på av hur mycket av dessa defekter som finns. Man blir trött efter en hel dag med så mycket olika saker och intryck. Men ämdå intressant när det finns så mycket nytt att lära sig.
På kvällen till gymmet, blev bål och överkroppsstyrka, kändes okej även om jag var lite trött.
Torsdagen 28 april. Halvklart till mulet under dagen, runt 12 grader som mest. Gräset allt grönare och det växer mer och mer, men på träden går det trögt, tror det är de kalla nätterna och avsaknaden av regn som bidrar till det. Var i Vislanda under förmiddagen, nu var det lite fokus på Mörlundas dåliga 40x93, Det blev rätt bra till slut. Visade sig att Reman hade lite svårt att detektera vankanten på flatsidan om den var väldigt flack. Men slutresultatet blev ändå helt godkänt.
På eftermiddagen i Alvesta, det kändes som det var flera veckor sedan. Det blir lätt den känslan när man är på nya ställen, även om inte Vislanda är nytt så är det nytt med deras stora hyvleri för min del, i alla fall när det blir lite mer på djupet.
På kvällen till Växjö. Där blev det sedan ett lugnt distanspass. Hade det andra paret Nike Vaporfy next%. Helt oanvända, inköpta för 2 år sedan, men inte ens utplockade från lådan. Ville testa dom i alla fall. Men som så många gånger innan med dessa kolfiberskor så får man inte så mycket effekt under lugna distanspass. Kändes lite styva och stela, inte så konstigt om man tänker på att de legat så länge utan användning. Frågan är om spänst och rekyl i skorna påverkas av ålder? Det är inte lätt att svara på utan att ha helt nytillverkade att jämföra med. Nu har jag inte det och får lita på att de fortfarande håller måtten, om jag skall använda dom på söndag. har ännu inte bestämt om jag ska springa, det får bli ett sent beslut även detta år. Distans Växjö. 4,91km, 4:33-tempo, 129mp.
Fredagen 29 april. En solig förmiddag, framåt lunch så mulnade det på från nordväst, runt 14 grader som mest. Bytte till sommardäck på bilen, trodde inte att jag skulle sätta på dessa en gång till. På nått sätt så var känslan att det var sista gången de satt på bilen när jag plockade bort dom i november/december förra året. De är slitna, precis på gränsen till godkända, det låter mer från dessa än vinterdäcken, men de drar runt 1 deciliter mindre bensin per mil. Tanken var att byta ut dom mot nya under vintern, men som så mycket annat i livet så blev det uppskjutet till nästa dag, som i sin tur aldrig infann sig.
Blev även premiär för gräsklipparroboten, den fick kämpa nått enormt. Inte för att gräset var speciellt högt, nä det var mossan under de få grässtråna som blivit som ett tjockt mjukt täcke, roboten sjunker ner i mossan och det blir nästintill övermäktigt för den. Konstigt att man kan lida med en maskin? På nått konstigt sätt tycker man synd om den och försöker underlätta genom att gå framför den och trycka ner mossan lite. Men eftersom det är en maskin så finns det inga känslor som skaver, den har inte ångest för att den ska "plöja" sig igenom en mossbeväxt gräsmatta. Så varför ska jag då känna skuld för att roboten får kämpa hårt ett tag i sitt maskinella liv? Tanken är annars att göra livet än mer svårare för roboten då planen är att göra en större del av gräsmattan befriad från roboten med förhoppning om att mer av det som växer i gräsmattan ska få växa upp och så småningom börja blomma och därefter locka mer bi och andra insikter till sig. För att på ett litet sätt vara med och bidra till att den hotade biologiska mångfalden ska kunna bevaras ett litet tag till.
Lördagen 30 april. Dimmigt på morronen, sedan kom aldrig solen igenom på riktigt idag, bara några timmar mitt på dagen som det var lite sol varvat med moln, svaga nordliga vindar och det blev kyligt när molnen låg som tätast över Växjö. Runt 12 grader som varmast.
Naturskyddsföreningen i Alvesta har presenterat förslag på nya områden för naturreservat i kommunen, det är ett lovvärt initiativ. Men jag skulle vilja utöka det området rejält, så att det innefattade all skog runt om sjön Spånen, och mellan 1-2 km inom sjöns område. beroende lite på hur omgivningarna runt om sjöns olika delar ser ut i dag. Det finns ju knappast anledning att försöka göra riksväg 25 till en del av ett naturreservat. Det blir ungefär som när högersidan inom politiken räknar in sjöar som skyddad skog! Moderaterna fick det till att det i Sverige är över 30% av skogen som är skyddad, medan Miljöpartiet har angett runt 6% som skyddad. Sanningen ligger väl mittemellan någonstans.
Hur det nu än står till med den verkligheten så är ju närområdet det som folk i allmänhet bryr sig om. Den stadsnära skogen är allt mer frekvent besökt av invånarna. Varför ska man inte främja ett ett sånt beteendemönster? Jag tycker att skog ska kunna huggas ner även om den är stadsnära, men perspektivet när man väl gör det ska inte vara ekonomiskt utan man ska i stället utgå från naturens villkor och hugga på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Lämna mycket död ved men ändå öppna upp för mer lövskog och hålla tillbaka den dominerande granen. Det borde ligga i kommunens intresse att mer människor ska söka sig till de vackra omgivningarna runt Spånen, Här finns dessutom väldigt bra förutsättningar att på sikt locka till sig ekoturister som är till gagn för kommunens ekonomi. Det ligger i tiden att tänka på naturen och klimatet. Det kommer på sikt att locka till sig nya medborgare, för det står utom allt rimligt tvivel att detta kommer bli en väldigt viktigt del av människors krav när det kommer till var de vill bosätta sig.
Blev en lugn cykelrunda idag. Cyklade runt Växjösjön och sedan ut i bokhultet för att kontrollera lite hur det ser ut på bansträckningen till Växjöloppet, det var rätt mycket lösa stenar på stigpartiet, som kommer runt halva loppet. Fullt med vitsippor runt om i naturen, bladen på björkarna börjar så sakteliga slå ut. Men som sagt innan i veckan så går det trögt och sakta. Inget regn i sikte de närmaste 10 dagarna heller. det låser fast sig i vädret.
På eftermiddagen körde vi till den södra änden av Södra Bergundasjön. Där satte tog vi sedan en fika, mulet och lite kylslaget. Mycket fåglar, både på vattnet och i träden och luften runtomkring. Såg svalor för för första gången, konstigt ställe kan tyckas, de brukar trivas runt lagårdar och byggnader. En riktig sommarfågel som jag kan minnas från barndomens hö-körardagar. Men det fanns informationsskyltar i närheten och då visade sig att det troligen är backsvalor, dessa häckar i lodräta sanddyner, och marken i denna omgivning består av sandjord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar