Alstermo-resa, 4 pass lugn löpning. Fortsatt varmt och torrt.

Ja, det blev några fina dagar i Alstermo, båda barnen följde med. Som väl var inte så varmt denna veckan, men ändå runt 25 grader varje dag och inget regn. Den enda lilla smolken i bägaren var att det varit översvämning i denna trakt för ett par veckor sedan. Detta har nu, några veckor senare resulterat i en invasion av myggor. Inte de som man är van vid som kommer någon enstaka och surrar lite gran innan dom lite slött försöker sätta sig och suga blod. Nej, denna varianten som fanns här nu i Alstermo var av den ilskna typen. Dom anföll i grupp och kom även i solsken. Det gick inte freda sig. Så ibland var jag tvungen att gå in en stund. Det var värst första dagen då det inte blåste så mycket sedan blev det bättre de andra dagarna, när det blåste lite. 

Annars var det väldigt fint runtomkring. det känns som det var lite mildare skötsel av skogarna här, men det kanske bara var min känsla. I vilket fall så verkar det nästan som man är i vildmark bitvis. Inga ljud från bilar och långtradare som stör lugnet. Allt verkar gå i en lite långsammare takt. 

Löpningen har varit väldigt lugn även denna veckan, det är svårt att ta i när det är så varmt som det varit nu. Samt att jag vill ha lite kraft kvar i kroppen till lite cykling på eftermiddagarna. När man är i vardagen så ägnas två kvällar i veckan enbart till löpning, då blir det lättare att fokusera på fart. Nu på semestern passar det perfekt att springa på förmiddagen, innan lunchen. Men kroppen är inte riktig så mjuk och pigg så att det känns inspirerande att köra fart. Fast jag tror bara det är bra att få någon månad med lite lugnare löpning. Även om det kommer bli tufft i början att vänja sig vid fartpass igen när semestern och värmen är över. 

Hade lite politiska funderingar som jag skulle vilja ventilera men det har inte blivit så. det är lite svårt att hitta rätt forum. De flesta sitter fast i sina egna stuprör där alla tänker likadant. Det är en av de stora nackdelarna med sociala medier. Medierna uppmuntrar till att vara i grupper där alla tycker lika. Och det är ju mycket bekvämare. Minns när jag var lite på Flashback för ett tiotal år sedan. Det var jobbigt och svårt att komma i diskussioner där. Särskilt med de som var mer eller mindre proffs och som redan hade sina stela argument klara. När man  skriver sina argument så blir det mycket lättare att bryta ner sina meningsmotståndare. De som var särskilt skickliga lyfte ur meningar ur sina sammanhang och sablade ner dessa meningar separerade från kontexten. Till slut blev hopplöst så jag gav upp och orkade inte längre kämpa mot dessa väderkvarnar. Men idéerna lever kvar i mig. Kanske något naiva och målade med breda penslar. Men någon måste göra det, sedan kommer det experter som kan finjustera och detaljplanera på ett mycket bättre sätt. Men någon måste ha visionerna för framtiden. Tankarna är inte ny men man måste försöka få med hela samhället. Det är så lätt att fastna i ett problem eller en sakfråga. det funkar inte om man ska ta fram ett politiskt program eller nån form av manifest. Vi får se framöver om det kan finnas möjlighet att dryfta de olika spörjsmålen med någon intresserad.  

Söndagen 18 juli. Äntligen slog vädret om lite grand, måttliga, friska vindar från väst. Med en skön luft som blåste bort den stillastående värmen som rått nästan en vecka. Runt 22 grader under dagens cykling runt Växjö. Följde "Växjö runt" i huvuddrag. När man cyklar runt så märker man hur stort Växjö är, i alla fall till ytan. Ändå rundade jag inte Vikaholm eller Teleborg.  utmed Helgasjön så är det får och nötkreatur nästan hela vägen, på olika ställen det är bra initiativ av kommunen, eller vilka det är som bestämt det? Det håller markerna öppna på ett naturligt sätt och är bra för den ekologiska mångfalden också. Det blir som det ekosystem det en gång var innan Sveriges små-bönder mer eller mindre blivit utrotade och ersatta av gårdar som har flera hundratals kor eller tusentals höns. Det finns några tappra idealister kvar men inte alls tillräckligt för att hålla den snart av gran igenväxta landsbygden vid liv. Mestadels granplantage så långt ögat kan se, här och där kan man skönja grunder och stengärdsgårdar som gömmer sig av de förmörkande granarna som breder ut sig över vår tidigare så vackra landsbygd. Enbart för ekonomins skull, är det inte tragiskt? Hoppas det blir lite ändring framöver, det finns åtminstone en strimma hopp om EU:s planer blir implementerade de kommande åren. Sverige har av EU blivit ålagda att främja den biologiska mångfalden, det gör man inte genom granplantage, även om skogsnäringen vill försöka få oss att tro att det förhåller sig så. Hybriden, Växjö runt. 39km, 20km/h, 100mp.

På eftermiddagen åkte vi till Alvesta, kollade på 2 avsnitt av Vänner. Rätt så roliga Tror det var avsnitt 12 och 13 av 2:a säsongen. Därefter lite löpning, först 2km med D, sedan körde jag upp till Spånen och gjorde 1 km till därefter cirka 30 minuters löpstyrka, lite sega ben, både löpning igår och cyklingen innan idag som satt sina spår. Det var runt 20 grader och lite måttliga vindar från väst. Väldigt skönt, helt perfekt väder för lite lugn träning. 

Måndagen 19 juli. En vacker dag, runt 23 grader, nästintill perfekt. På morronen till gymmet och cirka 55 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen. Idag blev det packning och sedan till Alstermo, vi ska bo hos V:s pappas hus som han inte bott i sedan i mars. Det tog nästan hela dagen att packa och komma i ordning. På kvällen tog S och jag en promenad i det intilliggande elljusspåret. Väldigt kuperat på sina ställen, men det hindrade inte de ilskan översvämnings-myggen från att inte bara anfalla stillastående blodvarelse, nä, dessa mygga anföll snabbt gående personer, även i solen. Väldigt obehagligt, det var ingen vind heller så perfekta förhållanden denna annars väldigt vackra sommarkväll. Vi fick öka takten än mer för att inte bli helt utsugna. Det var exakt likadant i Alvesta efter de kraftiga skyfallen 2004, som lämnade stora delar av Alvesta av aldrig tidigare skådade vattenmängder. Någon vecka senare så var det precis fullt med dessa myggor som jagar även i sol. Annars verkar det vara väldigt lugnt och skönt här i Alstermo, det är nästan oroväckande lugnt. Men troligtvis är den mest aktiva befolkningen på  semester. Det är bara runt 7-8 mil till östkusten härifrån. Kan tänka mig att många åker dit härifrån på sommartid och semester. 

Tisdagen 30 juli. Det var en sval och skön natt, runt 10 grader som lägst. Sov bättre än väntat. Ingen störande trafik, trots helt öppet fönster. Solen skiner från en nästan klarblå himmel nu vid 9-tiden, lite svaga, svalkande vindar från väst, som förhoppningsvis blåser iväg lite mygg. 

På förmiddagen blev det en löprunda i Alstermo, lite stum i höger-vaden inför men det gick bra under löpningen. Sprang österut, mot Fröseke vände efter 5 km. Kom in på en grusväg med väldigt vacker skog. det visade sig sedan att det var naturreservat. Motvind på hemvägen. Blev jobbigt sista 2-3 km, annars rätt okej. Runt 21 grader och svaga vindar från väst.

 Distans Alstermo, 10km, 4:30-tempo, 140 mp.  

Sedan blev det lite jobb med att försöka få igång en gammal gräsklippare, efter mycket om och men så lyckades det. Sedan blev det nästa 1 timmes gräsklippning, bitvis väldigt tjock då gräset inte blivit klippt på hela detta året. 

På eftermiddagen till Älgasjöns badplats, det var blåsigt och runt 21 grader, blev nästan lite kyligt. Både skönt men lite väl kallt när man kom upp ur det varma vattnet. Annars en väldigt fin badplats med camping och välstädat och fint runtomkring. Vattnet verkade också rent och klart. en sjö där det tidigt blev djupt. 

När vi kom "hem" därifrån så spelade V och jag lite  tennis på idrottsplatsen, bra banor, en filt med inblandning av sand. Vi bara slog till varandra, utan att räkna poäng, det blir mer spel då. Det var väldigt roligt, har mer eller mindre glömt bort hur kul det med bollar i alla dess former. 

Sedan en kort cykeltur norrut, bara för att se hur det såg ut. Mestadels skog och väldigt tyst. En del fina åar och vattendrag, men ville inte stanna och kolla för alla eventuella mygg. 

Onsdagen 21 juli. En vacker morron, runt 22 grader vid 10-tiden. Blev en cykelrunda med utgångspunkt från Alstermo, först österut mot Fröseke, därefter norrut mot Stenbrohult, sedan mot Älghult och Alstermo. en runda på 38 km. Väldigt lugnt och tyst, enormt mycket skog, men inte så mycket granskog som hemma, framför allt inte så mycket hyggen och björksly. Skogen är bitvis mycket mäktig och inte alls så ung och uthuggen som hemma. Känns nästan som man bitvis cyklade i ett naturreservat fast så mycket reservat finns det inte här.  MTB- Alstermo, öster-norrut. 36,43km, 22 km/h. 98mp. 

På eftermiddagen åkte vi till Timmernabben, men det var en liten besvikelse, det var lagom varmt och så småningom kom även solen. Men vattnet var smutsigt och det var stora mängder med döda och döende småfiskar i vattnet, fiskmåsarna som satt jämte iddes inte äta mer, de satt där mätta och belåtna, vet inte varför detta "fenomen" uppträdde nu, kanske att det är naturliga förändringar. I vilket fall så känns det långt i från naturligt. Försökte googla om det men kunde inte hitta nått specifikt. Men nu hittade jag något på nätet. Den troliga orsaken är syrebrist på grund av att havet är varmt nu. Händer tydligen nästan varje år. Dessutom verkar algblomningen vara i full gång nu. Det var som om någon hällt ut "Slime" i vattnet. i Timmernabben är det som en lite sjö i Östersjön, det är möjligt att just detta faktum gör att allt blir lite mer stillastående här än i övriga Östersjön? Det är många länder som har kust till Östersjön och på den östra sidan tror jag inte att man bryr sig speciellt mycket över vad som rinner ut i sjön, kanske fördomar från min sida men det man sett via nyhetsinslag genom åren har förstärkt just den känslan. Man kan ju bara hoppas att det blivit lite mer medvenhet även där om att vi inte kan hålla på hur som helst om våra kommande generationer ska kunna leva på denna planeten också. För min del badar jag hellre i Älgasjön än i detta hav. Det smått tragiska är att när den största delen av befolkningen har ledigt och det är varmt och skönt, ja då är det som mest problem med vattnet i Östersjön. 

Torsdagen 22 juli. En vacker morron och med behagliga temperaturer på morronen. Sedan steg det snabbt under förmiddagen och runt 9-tiden när det var dags för löpning så var det runt 22 grader. Blev en lugn runda, men missbedömde en skogsväg. Trodde det skulle leda tillbaka till Alstermo så småningom. Men ju längre in jag kom på skogsvägen desto smalare blev den. Till slut liknade det ingen väg längre, utan den hade övergått till en mer eller mindre igenväxt ko-stig, använd av ingen. Det var bara till att vända och springa på vägar jag redan varit på och någorlunda kände till. Hemmavid är det svårt att komma vilse. Det är alltid närma till närmsta väg och hus. Men här är det annorlunda. Det är mer vildmarkslikt, skulle det mot förmodan dyka upp nått hus på en enslig skogsväg så är det till hälften av gångerna övergivet och mer eller mindre förfallet. Naturen tar tillbaka om inge använder. Idag var det en hel del flugor, mygg och enstaka bromsar som ville göra mig sällskap. Inte så trevligt sällskap men så länge man kan vara i rörelse så dansar dom mest omkring utan att bita eller sticka. 

Distans Alstermo. 8,9km, 4:52-tempo, 129mp. 

Sedan blev det en snabb dusch innan jag och S tog en runda med tandem-cykeln. Vi cyklade mot Älghult via "Framtidsleden" Det är en cykelled som är som en fyrkant, Älghult, Alstermo, Silvereke, samt Målerås ingår i den. Men det fanns inte tillräckligt med tid idag så vi kortade av den rundan till en tredjedel ungefär. Det är mestadels skog. men här och var så öppnar det upp sig och blir vackrare. Allt är tyst och stilla på landsvägarna mellan ovan nämnda samhällen är det minimalt med trafik. Det kommer någon bil var femte minut, nästan hälften av gångerna är det en tyskregistrerad, eller en traktor. Men än har jag inte sett en med båda kombinationerna. 

Precis som hemma så är det inte längre lönsamt att hålla de halvt tunnland stora åkrarna öppna längre. På flera ställen här runt Alstermo så är de en gång sten-röjda åkrarna numera förvandlade till granplantage. Det är så tragiskt att se detta. Stenmurarna som avslöjar detta faktum ligger där flera meter höga och breda och påminner oss om hur otroligt slitsamt det måste varit för våra förfäder att en gång öppna upp och odla denna magra mark för att överhuvudtaget kunna överleva. 

Men nu gör vi inte så längre. Vi litar på att att andra människor runt om på vår överbelastade planet ska förse oss med det basala och livsnödvändiga. Därför kan vi utan att ens reflektera en liten stund, och med gott samvete "förstöra" dessa uppbrutna marker med massor av enfaldiga granplantage som inte gör någon mångfaldsivrare glad. Det blir dystert och mörkt, djuren får allt svårare att överleva och mångfalden som kommer i samband med betande djur i små hagar och åker-lappar försvinner. Men allt går att ändra på och jag tror ändå att det finns en ljusare framtid för landsbygden. 

Fredagen 23 juli. Hemma i Alvesta igen. En fin morron med runt 12 grader. Sedan steg tempen rätt snabbt, framåt eftermiddagen runt 27-28 grader, mest soligt under dagen, först framåt kvällen när vi kom till Växjö som det mulnade på en aning. Nu är det åter torrt och sönderbränt på många ställen. Men inte så illa som 2018. det verkar som att det är omslag på gång nästa vecka och då är det stor risk/chans att vi går in i en regnperiod på nån månad. Nuförtiden låser vädret fast sig alltmer. 

Minnet är kort men jag vill minnas att det var inte denna vädertypen förr. Då var det mer varierat under dagarna. Både sol och regn under samma dag. Det var ofta svårt med att bärga hö. För det var sällan som det var uppehåll i mer än 2-3 dagar i rad, som krävs för att det nyslagna gräset skulle torka tillräckligt direkt på backen efter att ha vänts 1-2 gånger och sedan stränglagt innan det bärgades. Men som vädret varit de senaste somrarna så har det inte varit några problem med det. Då det numera verkar vara i veckovis som det är uppehåll och torrt. Om det sedan beror på klimatförändringar eller bara är väder, det går inte att svara på nu utan det får tiden utvisa. Men för min del tror jag på det förstnämnda. 

På morronen till gymmet och där blev cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej i kroppen. Sedan blev det lite arbete med garaget, spikade upp några ribbor, hann med hälften ungefär, får fortsätta på söndag som det ser ut nu. Sedan övningskörde vi, till östra Alvesta och några varv uppe i villakvarteren. Tycker det går bra, det som saknas är lite vid backning och att snabbt bestämma sig vid rondellerna. Annars bra flyt i övrigt. I bland tänker jag inte ens på att vi övningskör utan att det känns som att åka med någon som vanligt och det borde vara ett bra tecken. 

SMHI utlovade mulet på eftermiddagen, men som väl var så hade dom fel. Det blev inte alls så mycket moln, då blev det bad i Åby på eftermiddagen, lite kyligare i vattnet än förra helgen. Inte så mycket folk, ett tiotal personer. Men när man passerar Svanebro, cirka 8 km innan Åby, sett från Alvesta så var det som vanligt helt fullpackat på den badplatsen. Framåt eftermiddagen är det dessutom inte så mycket sol där, så jag kan inte förstå att just den platsen genom åren varit så populär? 

På hemvägen körde vi förbi Horda och Moheda, visade V var jag bott under tidigare år. I Moheda träffade vi S som höll på att sopa utanför tomten. Vi körde fram och pratade en liten stund. Det mesta är sig likt i Moheda och Horda vad gäller husen och gatorna. Men i elljusspåret i den bakomliggande skogen är allt helt förändrat. Det hinner hända enormt mycket i en produktionsskog under 40 år. Lägg till en Gudrun-storm så blir det än värre. Nästan all gammelskog var borta när jag gick där för nått år sedan. Ersatt av granplanteringar och björksly. Inte alls så trevligt att vila blicken på. Detta är inte bra. Vi behöver skydda skogen runt samhällena, Runt och i alla kommuners elljusspår ska det råda ett skogsbruk som sparar på de gamla träden och håller öppet så att sikten är fri. Samt så det gynnar bärtillväxten. Avverkning ska ske för att upprätthålla denna öppna skogsmiljö, inte för ekonomins skull. På det viset så blir mer människor intresserade av att var ute och röra på sig vilket på sikt gynnar folkhälsan. Om det bara finns björksly och granplantage så vill ingen vara där. Att det ska vara så svårt att förstå det för dom som bestämmer över de samhällsnära skogarna? 

På kvällen såg vi en märklig komedi, med Jennifer Aniston i huvudrollen, från 1997. Drömbilden. En romantisk komedi, men med lite smuts under naglarna på väg till det klassiska slutet för att komma in i genren rom-com. Men ändå bra och det är lätt att dras med i filmens intriger och man blir både irriterad och glad över karaktärernas olika beslut hit och dit. 

Lördagen 24 juli. En varm morron, moln i natt så luften hade inte kylts av under natten. Sprang redan vid 9-tiden för att slippa den värsta värmen, solen sken under hela rundan. Runt Södra Bergundasjön var det helt okej. Sista 5 km runt Växjösjön, blev väldigt jobbiga i värmen och solen. Hade glöm Saucony-skorna hemma i Alvesta så det fick bli Adidas Boston 8. När jag bara sprang i Adidas så kändes dessa skorna väldigt bra. Men nu när jag är van vid Saucony Speed skorna så är de väldigt platta och stumma i jämförelse. Hade lite oro om vaderna skulle hålla hela passet, men det gick bra. Fast sista 5km blev med stum och tung känsla i steget. Pulsen lördags-hög. Samt att jag nog sprang in i "värme-väggen" efter 11km, torts den relativt modesta farten. Distans Växjö. 15,29km, 4:51-tempo. 137mp. 

På eftermiddagen åkte vi till Vislanda och en lite reducerad kusinträff. Men över hälften av alla mina kusiner på pappas sida var där. Dagen var särskilt tillägnad Bosse som gick bort förra året. Han var den äldsta av oss kusiner. Jag minns honom som en väldigt glad och givmild person. Vi hade en del kontakt under åren jag spelade golf. Han och hans syster Ulla höll i släktgolfen som anordnades under ett par år tidigt 2000-tal. Han var alltid lika positiv till livet och golfen även om bollarna då och då gick lite snett. Det bekom honom ingenting. Han verkade inte vara en person som grävde ner sig i saker som ändå inte går att göra något åt. I dag var vi på besök i ett fint område i Vislanda, massor med stigar i en vacker skog, ägd av kyrkan. Där var Bosse och hans bror A med och skapade de första slingorna som numera är flitigt använda av Vislandaborna. Jag minns även Bosses tid då han jobbade inom kommunen, alltid lika trevlig i rösten när man ringde växeln och det var han som svarade. Hans ögon strålade av värme och glädje när han var i sina glansdagar, en spjuveraktig blick som gjorde att man blev glad och trygg. Må han vila i frid nu. Det blev fika och en del prat med syskon och kusiner under eftermiddagen, alltid lika trevligt att bli påmind om vårt ursprung. Vid varje kusinträff som hålls nästan varje år så lär man sig nått nytt om vår släkt. 

Ny värmebölja, 1:a veckan på semestern. 4 pass mestadels lugn löpning.

Ja ännu en period med väldigt höga temperaturer. 30 grader eller över sedan i tisdags/onsdags. En mer eller mindre plågsam upplevelse efter att ha varit med om den torra och extremt varma sommaren 2018. Men riktigt så illa har det inte varit i år, det är inte så bränt och torrt som det var då. Har badat mer eller mindre varje dag denna veckan. Det har varit väldigt skönt. Allteftersom veckan pågått så har det blivit allt varmare och smutsigare i vattnet. Vi har mest varit i Åby och Tolg. Bäst är nog Tolg men det är också längst att köra, cirka 40 minuter från Växjö. Så länge man är vid vattnet så är det skönt med denna extremvärme, men när man kommer hem är det inte så skönt. Luften står still och det är nästan svårt att andas bitvis. Det är möjligt att det är synd att klaga på värmen, men som jag sagt innan 2018 gick nått sönder inom mig och jag har väldiga problem när det börjar närma sig 30 grader, särskilt om det är flera dagar i rad. 

Första semesterveckan. handlar nästan alltid om att komma ner i varv. Har vaknat tidigt alla dagar, oavsett om det blivit öl eller inte kvällen innan. Men ändå känt mig hyfsat pigg. Träning har inte blivit vad jag tänkt mig då det varit väldigt varmt. 

 Söndagen 11 juli. En rätt varm dag, runt 23-24 grader. Höll på lite med garaget under dagen, mycket skrapande på de gamla ribborna för att få bort den gamla färgen. På kvällen blev det lite löp-styrka uppe vid Spånens elljusspår, cirka 30 minuter och 3 km, kändes helt okej i fötter och ben. Därefter cirka 2,5 km lugn löpning i 5:20-tempo. Distans Spånen, 2,5km, 5:25-tempo, cirka 110 mp.  

På kvällen kollade vi på filmen Ensam hemma, en julfilm, mitt i sommaren. Den var helt okej även om den inte grep tag riktigt som jag trott. Joe Pesci gjorde den bästa insatsen som tjuv. 

Måndagen 12 juli. Lite dimmigt på morronen, Blev först en cykelrunda på cirka 16 km, som avslutades vid gymmet. Därefter cirka 50 minuter styrk för i princip hela kroppen. Kändes helt okej. Seda hemåt för att måla lite innan solen kom fram på västsidan, men väggen var fortfarande blöt efter gårdagens tvättning så det blev inget med det. Fixade lite med ribborna i stället. Sedan blev det övningskörning med S, 2:a dagen i rad. tycker hon kör bra nu men tydligen inte tillräckligt bra för att göra kör-lärarna helt nöjda. Det kan bli lite ryckigt emellanåt men om man kör ofta så kommer det att jobbas bort. Sedan åkte vi till Tolg för att bada. lite halvklart väder, men varmt. Runt 26-27 grader. Lite kallare än väntat i vattnet, men i olika skikt. Kan bero på att det är i början av det långa vattensystemet som slutar i Öster-sjön? 

Tisdagen 13 juli, en mulen och fuktig morron runt 17 grader, ingen alkohol i går kväll, sov bättre än de senaste nätterna. Har fått lite ont i höger-vristen igen efter ett tags frånvaro av bekymmer med just vristen. Det kan smärta till när jag går utan skor och böjer vristen lite för mycket framåt. Men om jag har skor på mig känns det bättre. Funkar att springa men måste vara rejält uppvärmd och uppmjukad i foten innan. Jag tror det kom efter söndagens pass. Då gjorde jag löp-styrkeövningarna innan löpning och då kom detta som ett brev på posten dagen efter. Ja, det är lätt att vara efterklok. Nu är det som det är och dagens löpning funkade ändå bra. Kände inget under passet. 

Det blev cykel till Växjösjöns badplats sedan distanslöpning runt Trummen, sedan blev det lite intervaller efter cirka 4 km, körde 4 stycken 500 meters intervaller. Den första utan vila sedan cirka 75 sekunders gåvila innan de 3 sista. Tempot blev lite över 3:31. Bättre än väntat. Är säkert 3-4 veckor sedan sist. Det var varmt, runt 25 grader vid start. Det funkade ändå okej med intervallerna, blev ju bara 2 km totalt, men bättre än inget. Efter löpningen blev ett dopp i sjön. Perfekt för att snabbt kyla ner sig och slippa eftersvettningarna. Distans Växjö, inklc4x500 meter fart. 9,67km, 4:30-tempo, 143mp.

På eftermiddagen åkte vi till Alstermo, V:s pappa har ett hus där, som han inte bor i för tillfället. Vi åkte dit för att eventuellt vara lite där under semestern. Det var väldigt varmt, vi hade med oss trimmers för att klippa gräset som vi förmodade var väldigt högt, det har inte bott någon där sedan i våras. Det var inte så högt som befarat. Men det hade även börjat växa tallar på över 30 ställen, ryckte upp så många jag kunde. Det är ju ett jungfruligt träslag som behöver mycket ljus och öppet, utan konkurrens av granar. så det passade ju bra här, tyckte dom. Men inte i en trädgård, va? Jag hade lätt huvudvärk efter löpningen och eftersom det var så varmt och fuktigt i luften, helt utan vind så tilltog huvudvärken allteftersom. För att ytterligare öka mitt obehag så kom det nästan direkt insekter som gillar mig betydligt mer än vad gillar dom, vet inte om det nått med mitt blod eller svett? Dom dras till mig som flugor till sockerbitar eller skit! Jag kunde inte fortsätta klippa, jag var så populär av dessa alstermo-bromsar så det var helt omöjligt att freda sig, ett tag försökte vi med att D gick bakom mig och viftade med en t-shirt. Men det blev ju inte så effektivt. två stycken till att klippa lite gräs, dessutom så lurade dom oss och hittade nya infallsvinklar, kom underifrån. Detta "krig" gick inte att vinna, jag såg mig som förlorare och gick in i huset. Där stod luften helt still och det var instängt och lite unket i luften. Men lite svalare än ute. Men vi var tvungna att öppna lite för att växla luften, då kom det en del insekter. Men de anföll inte i alla fall. Bromsar brukar inte anfall inomhus som väl är. det pågår renoveringsarbete inomhus och det kommer vara lite saker att fixa med innan vi kan vara där allihopa. Men tror ändå det kan bli bra om det bara ville bli lite svalare och mer lagom luft. Runt 21-22 grader och lite vindar med frisk luft om jag fick bestämma. Men det får man ju inte så det är bara att hålla tillgodo och slicka i sig, vare sig man vill eller inte. Vi drack kaffe och sedan konstaterade jag att min mobil inte hade någon som helst mottagning, i bästa fall ett streck på "edge"-nivå. Försökte svara på ett sms men det gick inte. Så internet blir svårt att tillgodogöra sig här. Men kanske bara bra att avgifta sig lite från det? 

Vid 19-tiden åkte vi hem, jag var trött och nästan illamående av värmen och vätskebristen, det hjälpte inte att dricka heller, precis som att kroppen är i obalans, det brukar tyvärr hända mig när det blir så här otroligt varmt och fuktigt. Ändå var det inte mer än 27 grader enligt SMHI, men jag tror dom mätte lite lågt i går. I dag ska det bli 30, oh hujeda mig som Krösa-Maja skulle sagt, det kommer bli varmt. 

På kvällen kollade vi på filmen "Runaway Bride", rätt bra men jag var så trött så somnade lite emellanåt. 

Onsdagen 14 juli. Varmt i natt. Kom lite regn tidigt på morronen, men det blir nästan än mer kvavt i luften efter det. Blev en cykelrunda på förmiddagen. Cyklade delvis på cykelleden, Växjö, runt. Väldigt varmt även idag, cyklade utmed Toftasjön och sedan utmed Helgasjön ända till Hissö, via Evedal. Väldigt vackert nästan hela strandlinjen är upptagen av hus och privata tomter. Sådana här dagar tillhör de verkligen de som dragit livets vinstlotter. När jag kom fram till Hissö, kunde jag gå ut i vattnet en stund och svalka mig. Det var skönt. Pratade lite med E via telefon sedan cyklade jag hemåt igen. Skönt på Hissö, då det svalkade från Helgasjön sedan blev det rejält varmt och kvavt när jag närmade mig centrum, runt 30 grader idag. 

Torsdagen 15 juli. Varje morron denna veckan innebär cirka 1 timmes jobb, då det fortfarande är produktion, brukar vara lugnt, men detta året har det varit väldigt mycket hit och dit. Märker också att det är extremt svårt att fokusera på alla siffror när man sitter i ett kök med stekande sol och en temperatur på nästan 28 grader inomhus, min hjärna funkar inte så bra i vanliga fall och när det blir så här varmt stannar den nästan helt. 

Cyklade till Spånen vid 8.30-tiden, sedan blev det lugn kort distans, 2 varv i elljusspåret. Varmt, runt 25-26 redan på morronen. Kändes okej, men om jag ökat farten så hade det blivit väldigt jobbigt. 

Distans Spånen. 4,64km, 5:33- tempo. 119mp

Extremt varmt idag, runt 31-33 grader som mest. Luften stod helt still här i Alvesta. På eftermiddagen åkte vi till Åbys badplats för andra dagen i rad. Någon grad svalare och en lätt bris från sjön som svalkade en aning, men inte som igår. Förhoppningsvis var detta sommarens varmaste dag, men troligen kommer det mer sådana här dagar. Ja, det kanske är synd att klaga, men för min del så är det alldeles för varmt. Nu på kvällen har vi årets toppnotering inomhus, 28,7 grader.

På kvällen såg vi på filmen Big, med Tom Hanks i en tidig, roll. Bättre än väntat. 

Fredagen 16 juli. Mitt i sommaren och ännu en extrem dag. Det är konstigt hur man är: När det är kallt, blött och regnigt i mars och april så längtar men efter dagar med värme och sol. Sedan kommer det värme, och det med besked. Men nu när årets hetaste dagar rullar förbi så är den en stor längtan till lite svalka. Alla kläder är avtagna men det hjälper, knappt nånstans finns det svalka, bara i bilen och på Ica. Men det går inte leva hela livet i bilen eller på Ica. I dag målade vi på förmiddagen, väggen mot väster så det gällde att passa på innan lunch och solens intåg på väggen. Efter några timmars arbete i den kvalmiga, fuktiga heta dagen tog energin nästan slut huvud och kropp gick nästan i kok. D målade det sista medan jag lagade lite mat för omväxlings skull. Det blev Pasta med lax och spenat. En av mina favoriter. 

Efter lunch gick jag ut och kollade på det annalkande åskvädret, men denna gången bidde det inget, kom någon mm några timmar senare men av detta mörker blev det inget. 

Sedan till Växjö och ett lite jobbigt "uppdrag". Skulle försöka häv köpet av en minst sagt värdelös trimmer. Inköpt på K-rauta. Det var runt 30 grader och inne i affären fanns det ingen A-C, man kunde riktigt se hur de unga tjejerna i kassan led i värmen, de ville inte vara där. Inte jag heller. Men köpet jag gjort var ett misstag, litade alldeles för mycket på Rayobis verktygs kvalitet efter att ha fått en väldigt bra skruvdragare i  födelsedagspresent förra året. den har verkligen varit väldigt bra. Men denna trimmern var inte det. Alldeles för plastig, till och med kniven som ska skära av överskottssnöre var i plast. Men det sämsta med maskinen var den automatiska utrullningen av nytt snöre, så fort man släppte "gashandtaget" så matade det ut nytt snöre, vare sig det behövdes eller inte. Alla som kör med en grästrimmer vet hur ofta man släpper handtaget. Bara för att man gör det så betyder det inte att man behöver nytt snöre?. Hur tänkte man här? dessutom så var plastkniven inte tillräckligt stark eller skarp för att skära av snöret. Det innebar ett jäkla fladdrande och missljud i maskinen. När det väl skars av så fnätte det till mig på smalbenet så det blev ett öppet sår. Den alldeles för tidigt avklippta plastsnöret försvann ner i gräsmattan. Hur kan man få tillverka sådan här skit? Bara plast till hela maskinen som inte kommer hålla särskilt länge. Dessutom allt plastsnöre som ska ner i gräsmattan innan det ska brytas ner under tusentals år. 

I vilket fall, det tog sin lilla tid att häva köpet. Det kom den ena efter den andra som skulle ha reda på problemen, efter att ha förklarat maskinens oduglighet för tre personer började jag misströsta om att det skulle gå att häva köpet. Det kom ytterligare en person, svårt stressad, började skriva på en reklamationsblankett. Men jag ville inte reklamera, jag ville häva köpet på grund av att maskinen - enligt mig - var oduglig och felkonstruerad. Då ilsknade den ditkallade, svårt stressade kvinnan, till så pass att hon gav upp och lät köpet gå tillbaka, hon lämnade över den sista uppgiften till tjejerna i kassan. Men det var nära att jag åter blev lurad, jag fick pengar tillbaka, men bara på reservsnöret jag köpt. Jag fick påtala detta och då fick jag även tillbaka pengarna för maskinen. Det tog cirka 30 minuter att genomföra detta i värme och stor trötthet. Som väl var hade jag byggt upp ett skräckscenario, så jag kände mig mentalt förberedd och kunde mot all förmodan hålla tillbaka min växande ilska. Ingen behövde stå i vägen för någon urladdning. Sensmoralen och lärpengen av detta får bli att nästa gång det ska göras något inköp av maskin. Var noga med att kolla upp funktion innan man betalar!   

Lördagen 17 juli. Ännu en varm natt, men ändå inte lika varmt som de två senaste dagarna. Blev först cykel till Växjösjön, sedan löpning runt Södra Bergundasjön + Växjösjön. Det blev fort varmt, trots att jag startade redan vid 8:40-tiden. 22 grader vid start, runt 25 när jag var klar. Var svårt att få upp nån fart idag, benen kändes lite sega. Kanske de senaste dagarnas värme som satt sina spår? Eller gårdagskvällens cykling. Pulsandet kvar i Alvesta. Kändes okej i fötter och ben, bara lite stelt i början, som det brukar. Ökade lite sista 2,5km. Distans Växjö, 15,49km, 4:52-tempo, 130mp.  

På eftermiddagen åkte vi åter till Åby, 3 besöket de 4 senaste dagarna, en fin badplats med lagom mycket folk. det verkar som det mest är folk från Åby som badar där, de flesta kommer gåendes eller cyklandes, tar ett dopp och sedan försvinner dom lika snabbt som dom kom dit. Det är andra tider nu, förr satt många med tidningar eller böcker, men det ser man aldrig nuförtiden. Alla har sitt ansikte svårt nergrävt i mobilen. Men som väl är så tar föräldrarna i alla fall sitt ansvar och verkar ha full koll på sina barns framfart i vattnet. 

4 pass löpning, mestadels lugna pass, fortsatt varmt.

Sista arbetsdagen innan semestern på fredagen denna veckan, men än så länge känns det inte men så småningom kommer den rätta känslan, förhoppningsvis innan vi passerat halvvägs. Förr om åren så var semesterns början nästintill magisk, men så är det inte längre. Vad beror det på? Är det att man varit med om så många? Eller är det för att jag numera inte känner mig så stressad över tillvaron och jobbet? Ja, troligtvis en kombination av dessa. Förr var allt mycket mer på sin spets, pengarna behövde verkligen rulla in med jämna mellanrum för att klara av nästa månads utgifter. Allt var mer "on the edge" Det är skönt på nått sätt att det inte är så på gränsen numera även om jag inte är har så värst mycket i överskott så behöver jag inte längre jobba lördagar och gå och vara akut orolig. 

Men man vänjer sig och ett helt liv levt i sparsamhet ändrar man inte bara sådär. Det tar tid att bli mindre snål och sparsam. Speciellt mot sig själv. Om jag inte har nytta av en sak så är det väldigt svårt att köpa den. Ren lyx ligger inte för mig precis. 

Semestern ligger mer eller mindre helt oplanerad, jag tycker det är bäst på det viset, men det är samtidigt lätt att ramla in i det alltför enkla och då blir det inget extra gjort. Inga resor eller större äventyr, och det är ju dessa man minns senare! Men till nästa år då måste jag försöka få till en ny cykelresa. Då ska det var mycket lugnare än för 10 år sedan. Det ska även vara med nån form av mål. Ett stort och svårt mål, men ändå nåbart, hade varit att cykla och besöka landets samtliga kommuner. Men än så länge är det bara en tanke, har inga som helst planer ännu.  

Grållan är fortfarande saknad men det gör inte lika ont längre, tror S sörjer starkare än mig för tillfället. 

Söndagen 4 juli. En mulen morron, men varmt. Efter lunch kom solen fram och vid 17-tiden kom de första regnskurarna, typiskt sommarväder i dessa trakter. Väldigt fuktigt i luften. Känns som det kan göra i Augusti, nu redan i början av juli. Började så smått att se över läget på garagets västra vägg. Det visade sig vara sämre än väntat. Kommer bli en hel del jobb och många brädor och ribbor som måste bytas. På kvällen till Växjö, där blev det till slut lite lugn löpning när regnskuren slutat. Blev 3 km i lugnt tempo tillsammans med D. Därefter cirka 30 minuters löp-styrka. Kändes okej i benen. 

Måndagen 5 juli. Fortsatt väldigt varmt, växlande molnighet under dagen och runt 25-26 grader på eftermiddagen och bitvis lite tryckande. Bara en vecka kvar att jobba innan semestern men jag måste planera 10 dagar utöver det då det är produktion så länge till efter denna veckan. Känns som det blir svårt att få till det, i alla fall hur det ser ut i dag. Vi får se, möjligt att jag måste dit en någon dag nästa vecka. 

På kvällen till gymmet. Väldigt segt första halvan, innan kroppen börjar svettas lite, sedan funkade det allt bättre. Kändes helt okej när det var dags att sluta. Inledde med 1km rodd och därefter cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka. 

Tisdagen 6 juli. En fin dag, fortsatt varmt, men med lite vind i dag som torkade upp luften en aning. 24-25 grader vid dagens löpning. Tog det lugnt i början för att skjuta upp den kommande "värmeväggen" så länge som möjligt, funkade helt okej idag. Väggen kom inte förrän efter 9 km ungefär. Därefter blev det rätt tungt och jobbigt. För min del är det ingen idé att köra fartpass i denna värmen. det sliter för hårt och tveksamt om det ger något på sikt heller. Kanske bara bra att få en lite lugnare period ett tag. 

Halvkuperad distans. 11,33km. 4:25-tempo. 145mp.

Onsdagen 7 juli. En mulen dag, det var först framåt kvällen som det sprack upp och blev en strålande kväll, med solsken och runt 20 grader. Då är det helt perfekt enligt mig. Övningskörde med S direkt efter jobbet. Sedan tog jag MTB-cykeln i stället för att hålla på med garage-väggen som jag egentligen borde ha gjort. Cyklade upp till Hanaslöv. sista biten gick jag upp på baksidan av berget. När jag närmade mig toppen så mötte jag cyklister och hörde att liften var igång. Det var downhill-cyklister. Runt ett 50 tal som tog sig nerför berget på olika leder med varierande svårighetsgrad. Jag var där för att få en bra blick mot de nyuppsatta vindkraftverken i Lyngsåsa. Räknade till 23 men det ska bara vara 22, möjligt att jag missbedömde något då det var några som skymde varandra. Sedan såg jag att de byggt en grusväg mitt i ena nerfarten i slalombacken, på det viset så hade de planat ut de värsta branterna närma toppen. För ett femtontal år sedan försökte jag cykla upp men det gick inte för det var för brant i sista delen. Jag beslutade mig för att prova igen. Men på vägen ner till cykeln, så märkte jag att mobilen var borta. Jag hade tappat den, jag gick tillbaka och letade där jag varit. På toppen såg jag han som sköter om anläggningen. Jag berättade för honom och om han fick in något så skulle jag höra av mig i morron. Jag letade lite till på väg till cykeln. Sedan kom jag på att jag varit på något ställe till så jag gick ännu en gång tillbaka till toppen. Då hörde jag 4-hjulingen tas sig upp för berget. Han han telefonen med sig. Det var någon snäll själ på downhill-cykeln som lämnat in den. Där hade jag en väldig tur. Pratade lite med honom och berömde honom för att han gjort så mycket saker i Hanaslöv. Jag sa till honom att för att det riktigt fint så skulle man hugga ner granarna som skymmer sikten i nordväst. Tog man bort dom så hade man i princip haft 360 graders utsikt över nejden. Sedan skulle man också kunna bygga ett fint utsiktstorn. Tänk vad fint det skulle kunna bli. Han var helt inne på de planerna. Tyvärr blev vi avbrutna i vårt samtal då liften stannade. Men det var en väldigt trevlig kille som verkligen brinner för sitt jobb. Där hade varit roligt att jobba och vara med och utveckla olika saker. 

Sedan tänkte jag cykla hem, för det började bli lite sent. Men så precis när jag passerade vägskälet till backen så tänkte jag ändå att jag skulle prova backen. Sagt och gjort, det var nära att jag gav upp ett par tre gånger men efter nästan 4 minuter så var jag uppe. Syran nästan sprutade ur öronen i de tre brantaste partierna. Hade blodsmak i munnen efteråt. Pulsen ändå inte på max men eftersom som jag inte är så bra tränad på cykel just nu så är det benen som tar slut före pulsen. Detta var bland de jobbigaste jag gjort i år. Cykeln har ju både skärmar och pakethållare numera och jag hade vanliga skor på mig. det var nära att cykeln ville stegra sig på några ställen, men det gick bra till slut. 7,7km/h i snitt och nästan 4 minuter av ren och skär plåga för benen. Men skönt efteråt.   MTB Spånen + Hanaslövsbacken. 18km, 19 km/h. 103mp.

Torsdagen 8 juli. En varm och fin förmiddag, på eftermiddagen lite moln men över 25 grader igen, och lite kvalmigt och fuktigt. Blev rätt stressigt och stimmigt på jobbet. Mycket att planera i förskott då jag börjar semestern en vecka innan produktion stannar. Men det ska nog lösa sig även om det fortfarande är lite lösa trådar som inte satt sig riktigt än.

 På kvällen till Växjö och sedan blev det löpning. Runt Södra Bergundasjön, varmt och fuktigt runt 25 grader vid start sedan lite svalare i skogen runt sjön. Det var på sega ben hela vägen, värmen och tredje dagen i rad med träning bidrog nog till det. Distans Växjö, 11,6km. 4:54-tempo. 127mp.

Fredagen 9 juli. "Sista" arbetsdagen innan 4 veckors semester. Men en sanning med modifikation, för det är 10 dagars produktion till som förvisso är planerade men inte körda ännu, så det kommer bli lite "efterbörd" att ta hand om. Men det är ingen fara, jag är numera van vid det och eftersom det brukar passa bra i hop med frukosten så behöver jag inte - sedan många år - längre betala prenumeration för den Kristdemokrats-aktiga Smålandsposten. Den enda lokaltidningen i våran trakt som har en ledarredaktion som skriver med Kristdemokratiska glasögon, otroligt då bara 2-3% sympatiserar med dess åsikter, bedrövligt rent ut sagt, nog gnällt för denna gången, eftersom jag inte längre läser den så behöver jag inte klaga längre. Det som är lite synd är att man missar lite av det lokala som inte täcks av radio Kronoberg. En mulen dag, men ändå rätt varmt, runt 22-23 grader som varmast. Fortsatte lite med garaget under eftermiddagen, upptäckte ytterligare ruttna ändar på brädor, ja, så går det. Det verkar bli bra mycket mer arbete än vad jag först trodde. 

Lördagen 10 juli. En mulen morron och regn, det kom ett par mm i natt. Under dagens löpning var det mulet och ett lätt dis-duggregn. Väldigt fuktig luft, runt 19 grader och svaga vindar från sydost. Tog det lugnt runt Södra Bergundasjön, sedan ökade jag lite när jag kom till Växjösjön. Kändes helt okej i kroppen idag, låg puls för att vara lördag. Distans Växjö. 15,28, km, 4:51-tempo, 129 mp.

Grållan har gått vidare.

Ja, vår fina katt har gått vidare till katt-himmelen. Efter att blivit allt svagare den sista månaden så gick det inte längre för henne, i söndags så somnade hon in, vi var med henne i ögonblicket då hon tog sitt sista andetag i detta jordeliv. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att jag skulle sakna henne så mycket som jag gjort denna veckan. Men det har känts bedrövligt tråkigt att inte ha henne kvar hos oss. En katt med väldigt speciellt sätt. Med stark integritet och vilja men ändå tålmodig. Klok som få och även om jag ville förmänskliga henne så behöll hon sin "kattlighet" hela sitt liv. Många gånger tittade hon på mig med sin genomborrande blick, som att hon ville säga saker till mig. Men jag kunde inte tyda hennes ögon och hon kunde inte prata vårt språk. I sin ungdom var hon väldigt alert och leksen, ville vara med på allt vi gjorde. Hennes stora favorit var att klösa sig nästan sönder och samman i och på lådan där vår plastgran förvarades. Så fort det var dags att ta fram granen så kom hon som ett skott genom huset och blev helt till sig. Det var med stor svårighet som vi kunde plocka fram granen då hon ville krypa ner under granen och in i lådan. Där stannade hon sedan i timmar, gärna med locket stängt så hon kunde gosa in sig i lådan och med jämna mellanrum komma in i klösattacker. Hon hade flera sovplatser hemma, de sista åren var favoriten, soffan, men där fick hon egentligen inte vara. I början gick hon motvilligt ner när jag sa till henne, men de sista åren lyfte hon bara lite slött på huvudet och sov färdigt. 

Jag ville på olika sätt lära henne saker, men det gick inte så bra. Hon hade kattlåda, under de första åren använde hon bara den på riktigt kalla vinterdagar, annars ville hon gå ut och göra både 1 och 2. Men de sista åren blev hon mer bekväm, som snål och lite lat smålänning så ville jag inte att hon skulle använda lådan i "onödan" På sommaren kunde hon väl gå ut i stället? Så när jag fick se att hon var på väg till lådan för att uträtta sina behov så lyfte jag upp henne ur lådan och släppte ut henne i stället. Vad lärde jag henne då? I min enfald trodde jag att hon skulle göra sina behov ute, men så blev det inte med 1:an i alla fall, för nu vågade hon inte gå på lådan, för då riskerade hon bli utslängd, så istället började hon kissa i olika hörn inne i huset. Där fick jag mig en rejäl läxa. Det går att lära katter vad dom inte får göra, men inte vad dom ska göra. Till slut så började hon gå på lådan igen, och därefter sa jag inget till henne. 

De första åren vi bodde i huset fanns hon inte med oss, då hade vi problem med att möss kröp in och sedan upp på vinden, där ställde dom till massa ljud när dom krafsade på ovansidan av innertaket, väldigt irriterande, dom var som mest aktiva på natten också. Vi la ut råttgift, det hjälpte efter ett par dagar men nån gång hann inte musen ut och dog i en vägg, det luktade väldigt illa i 2 veckor efter det. 

Men så en sommar så dök det upp en grå, utmärglad katt, jag tyckte synd om den och kastade till den en skinkbit. Den åt med enorm aptit. Jag tyckte vi kunde behålla katten när den efter någon dag inte ville gå vidare. Men det ville inte dåvarande fru. Därefter följde ett par dagar då jag med enorm energi försökte jaga iväg den. Den sprang iväg in i skogen men ett par timmar senare var den framme vid huset igen och jamade och ville ha mat. Den första veckan vågade hon inte gå in i huset. Men sedan blev den allt djärvare. Till slut så förbarmade sig frun också och sedan dess bodde hon i huset resten av sitt liv. Vi tror hon kom 2007. Alla nätter var hon ute och höll huset rent från möss. Hon hade tillgång till garaget och när det var vinter och kallt ute så var hon där. 

Nu finns det ingen katt som vill in när jag annars varje morron gått till ytterdörren för att släppa in Grållan innan jag gör något annat. Varje gång har hon varit nöjd med det, men flera gånger jamade hon ilskt över att jag inte släppt in henne tidigare. Sedan gick hon direkt till matskålarna för att äta. Därefter slicka sig ren och tvätta sin päls innan hon gick in i vardagsrummet för att sova efter en lång natt ute i verkligheten bland alla andra djur. 

Söndagen 27 juni. Runt 11:30 idag så drog Grållan sin sista suck och lämnade oss i sorg. Det senaste dygnet var hon till synes nästintill livlös. Det var som att hennes själ redan lämnat hennes kropp. Bara andetagen och lite små darrningar i kroppen då och då som visade att hon fortfarande levde. Vi var nära henne så mycket som möjligt sista dygnet. D märkte att det kom ett svagt ljud från Grållan när hon var i hallen, på väg till köket där Grållan var den sista tiden. Grållans annars stängda mun öppnade sig för en liten stund, sedan stängdes den igen och det kom en stor tår från hennes ena öga. Vi höll våra händer på hennes tunna kropp och bara en liten stund efter gick det som en våg genom hennes kropp och alla hennes muskler spändes en sista gång innan hon gjorde sitt sista andetag. Därefter så slappnades kroppen av och hennes andning upphörde. 

Sedan kom S hem, det kändes som Grållan levde lite extra tid bara för att S skull få säga hejdå. Men hon orkade inte riktigt hela vägen. Men S fick ändå ta ett fint farväl när Grållan låg i sin låda i väntan på begravningen. Allt blev lugnt och fin och vi fick alla tre sörja Grållan tillsammans på eftermiddagen. Pratade om allt vi mindes i hennes liv här i huset. På eftermiddagen sken solen allt mer och det blev en väldigt fin kväll. 

Det var lite märkligt när jag skulle gräva Grållans grav. Eftersom hela baksidan varit väldigt svårgrävd förr när jag försökt göra ett hål nånstans så trodde jag att det skulle bli svårt att gräva under eken. Men som om det var nån sorts mening med Grållans sista viloplats så kom det knappt några hinder i vägen. Bara några rötter som utan större svårigheter kunde avlägsnas från hålet. Nu har hon fått en fin plats under eken, där det mestadels är skugga hela dagen, vilket hon gillade. 

Det är blandade känslor som far igenom kroppen, ena stunden känns det som en lättnad att hon äntligen fick slippa ifrån sin trötthet och ålderdom och somna in lugnt och stilla, men sedan kommer det en enorm känsla av saknad och saker som man aldrig mer får vara med om. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så här starkt för en katt. 

Grållan ställde aldrig några mänskliga krav, men hon ställde krav som en katt med stor integritet ska göra. Hon var den av oss som alltid var hemma. Aldrig har man behövt känna sig ensam här. För Grållan har alltid funnits på plats. Hon var fantastisk i all sin kattlighet. Må hon vila i frid, hon kommer att vara saknad av oss för lång tid framöver.   

På kvällen åkte D och jag tillbaka till Växjö, där sprang vi sedan i ett vackert väder, runt 25 grader och bara lätta brisar. 3 km tillsammans. Sedan körde jag cirka 30 minuter löpstyrka efteråt på en solig fotbollsplan i underbart väder. Helat tiden fanns Grållan i tankarna. Att man kan sakna en katt så mycket! Jag har haft många katter i min närhet i livet men aldrig någon som satt så här djupa spår. 

Måndagen 28 juni. Saknaden efter Grållan var enorm nu på morronen, ingen att släppa in i huset efter ännu en natt ute. Matskålarna gapar tomma och ingen ber om att få dom påfyllda. Ingen katt att klappa innan det är dags att gå till jobbet. En märklig känsla av tomhet och tysthet i huset som jag inte känt innan. Huset saknar sitt "kattskrälle". Det här kommer ta sin tid att sörja färdigt. Allt som händer nu är med en känsla av tomhet. Precis som vid andra stora händelser i livet blir det ett för och efter Grållan. Nu är Grållan-epoken över. Allteftersom tiden går kommer hennes åminnelse att bli ljusare och ljusare. Redan nu minns jag med glädje alla stunder vi fått med henne. Katternas katt med sin enorma klokhet och integritet. 

Grållans bortgång fortsätter sätta starka spår, på nått märkligt sätt känns det lika hopplöst som när pappa gick bort. Allt känns försent, det finns ingen väg tillbaka till då Grållan fortfarande var levande och fanns här hemma som en trygghet. Nu är hon inte här mer och det är så ensamt och tyst, hur är det möjligt att sakna en katt så här mycket? 

Började måla en stund på huset efter att åter tagit semestertimmar. Men det var svårt idag. Kände mig helt omotiverad. Tankarna gick till Grållan och ideligen vände jag mig om för att se om hon inte var i närheten ändå. Men det kom ingen katt. Surrande bromsar kring huvudet gjorde inte målningen mer angenäm. Efter lite sms med D så blev det först till gymmet för lite bål och överkroppsstyrka, det var väldigt varmt vid 14-tiden så jag tänkte det var bättre att ta gymmet först och cyklingen därefter. Så fick det bli. Cyklade Lönås-rundan med MTB-cykeln. 25 grader och sol från en nästan klarblå himmel. Men den stora glädje jag kände förra gången fanns inte idag. Spelade Steinmans låtar under hela rundan och om det är nån gång som man tycker dom är extra bra så är det när man är i ett upprivet tillstånd, känslomässigt. Allt blir mer på sin spets i texter och melodier. MTB, Lönåsrundan. 27km, 21km/h.

Tisdagen 29 juni. Grållan är fortfarande borta, precis som att hon snart kommer tillbaka! Men så är det inte. Det finns ingen väg tillbaka. Det finns ingen katt som vill in på morronen, när jag öppnar dörren. Det har det gjort varje morron i 14 år, konstigt och tråkigt. Det står utom allt tvivel att jag inte uppskattade henne tillräckligt när hon fortfarande levde. Både jag och S saknar henne väldigt mycket, jag tror S ännu mer än mig. Även D tycker det är väldigt tråkigt att hon skulle gå bort. Men livet går vidare på nått sätt ändå. 

Extremt varmt idag. Sådan här värme är inte skönt, framför allt inte när man jobbar. Semestern är två veckor bort men lagom till semestern så är det över med både värme och sol. De senaste dagarna har solen bränt bort den mesta grönskan och det är extremt torrt. Påminner alltmer om katastrofen sommaren 2018. Konstig, men lagom verkar inte finnas mer

28-30 grader när jag sprang idag, höll mig i skogen, men det fanns ingen svalka där heller även om det var skuggigt. Det blir väldigt konstig luft i skogen när det är så här stekande, som att det frigörs olika gifter i naturen och att det sammanstrålar i en frän obehaglig lukt. Unket och stillastående. Idag fanns det ingen kraft till någon fart, det blev lugnt och tungt. Sällan jag är omotiverad men idag var det svårt att se någon nytta med det här. Tyvärr är det allt oftare som vi har så här extremt väder. Det är inte många rundor på ett år som det är lagom väder. Antingen för varmt eller blött och blåsigt. Vad är det som händer i vår natur? Spånenmilen, varmt. 10km, 4:51-tempo, 135mp.

Onsdagen 30 juni. Tankarna på Grållan kommer fortfarande rätt hårt men ändå något lindrigare än de senaste dagarna, det ligger som ett filter över tillvaron. I dag kom det äntligen lite regn, Det har regnat mer eller mindre hela dagen, 12-13 mm hittills under dagen, nu vid 18-tiden. 17-18 grader och knappt någon vind. Sverige åkte ur EM, såg inte matchen, det är för sent för mig. Annars hade jag nog kollat. Men intresset är inte alls som det var en gång i tiden. Efter jobbet blev det till gymmet, det var ett tag sedan jag var där på en onsdag. Kändes okej i kroppen. Det var varmt och kvavt inne på gymmet. Körde hela kroppen idag. 

Torsdagen 1 juli. En mulen dag och regn under förmiddagen, runt 10mm under dagen. Sedan uppklarande och soligt på kvällen, det blev varmt och lite kvavt på kvällen. Helt annan luft efter allt regn. Men eftersom det är mitt i sommaren så blir det inte så friskt i luften utan mer tryckande och kvalmigt. Grållan finns i våra tankar om än lite mer nyanserat efter några dagars sörjande. På kvällen blev det till Växjö och sedan löpning, det var fuktigt och varmt, 22 grader. Kroppen kändes hyfsat pigg i allmänhet men det var sega ben. Ökade lite sista km annars rätt lugnt. Svalare i bokskogen. Men i solen rejält varmt och svettigt. Södra Bergundasjön 11,61km. 4:32-tempo. 136mp.

På kvällen blev lite serier, först Svensson Svensson, sedan första avsnittet på 6:e säsongen av "Simma lugnt Larry" Lika skruvat som vanligt, storyn var väldigt finurlig, men tyckte att skådespelarna tappat lite energi. 

Fredagen 2 juli. En mulen dag, men ändå varmt och kvalmigt. När jag cyklade hem från jobbet kom det en rejäl skur som blötte ner mig in i märgen. Det är konstigt, trots att det är varmt så blir man så otroligt nerkyld på så kort tid. Det rensade inte ur luften speciellt mycket. Annars en lugn dag, körde upp det gamla sopskåpet till soptippen. Sedan kollade jag och S på 2 avsnitt av vänner, vi är på andra säsongen och nu såg vi avsnitt 7+8, det var de bästa hittills, nu börjar det hända lite saker. 

Lördagen 3 juli. En vacker förmiddag med strålande solsken. Luften mättad med fukt, nu när vi passerat midsommar och det dessutom kommit en hel del regn de sista dagarna så blir det en helt annan luft, ofta lite tryckande och kvalmigt. Blir inte heller det skarpa ljuset som det kan vara veckorna före midsommar. Började dagens runda vid Växjösjöns badplats. Det var inte så varmt som jag först befarat, runt 20 grader vid start, 23-24 i slutet. Det är rätt mycket skugga runt södra Bergundasjön där jag sprang första 12km, sedan blir det sol i slutet. Kändes bra i benen men pulsen var lördags-hög. Ökade lite i slutet men det svarade inte så bra. Distans Växjö. 15,49km, 4:45-tempo, 138mp.  Efter rundan blev det ett bad, skönt men rätt kallt i vattnet.

Midsommarvecka, lite svalare, regeringskris, 4 pass löpning, varav 1 med lite fart.

Ja, redan midsommar, så fort det gått detta året. Om än sakta så vänder det nu, allt mörkare för varje dag ett halvår framåt. Lätt att bli dyster vid den tanken, men än väntar många vackra och ljusa dagar innan hösten gör sitt intåg. Sommaren har ju knappt börjat och semestern är fortfarande ett par veckor bort. 

Ja, regeringen har inga lätta dagar och midsommarsnapsen smakar inte lika gott som vanligt för våra folkvalda politiker i allmänhetens tjänst. Eller så gör den det ändå?! Eftersom allt verkar vara ett spel ändå. Den största skulden för den uppkomna krisen tycker jag vilar på Centern. De drog tillbaka sitt dåliga förslag på marknadshyror, men det beskedet kom alldeles för sent. Liberalerna tog chansen och lämnade januariöverenskommelsen illa kvickt. Nu försöker C locka tillbaka L till "JÖK" men det verkar inte funka. Det skulle dom listat ut innan det var för sent. Nu kommer det med största säkerhet hållas ett extraval. Vilket paradoxalt nog kan falla väldigt illa ut för just L. I opinionen ligger dom på runt 2,5%, skulle det vara en verklig siffra vid ordinarie val så ryker dom ur riksdagen och det blir nog svårt att komma tillbaka igen. Om det blir så kommer det säkert bli väldigt jämnt mellan blocken och det kan bli precis samma läge som det är nu. Och låsningarna kommer i så fall fortsätta. Allt hänger på illviljan hos C som inte kan acceptera V och SD, inte ens samtala med dom, tycker det är respektlöst då de är demokratiskt valda under ordnade former. Jag tycker C ska kliva ner från sina höga hästar och en gång för alla välja sida. Men det är inte lätt då de är extremliberaler som tycker sig ha en överlägsen moralisk syn på sakernas tillstånd. Men deras extrema ekonomiska politik förvånar mig. Förstår inte hur de kan vara så innerliga med kapitalet och de allra rikaste. 

Söndagen 20 juni. Åter en väldigt varm dag, runt 32 grader på eftermiddagen. Det är utlovat lite regn och åska, men vi får se om det blir något eller inte. Nu i skrivande stund, 19:21 har det inte kommit en enda droppe. Naturen skriker efter vatten. De tär mycket som bränns upp nu. Träden har djupare rötter men även dom blir försvagade med så här långvarig torka. Fortsatte med lite husarbete men det gick sakta i värmen. På eftermiddagen in till Växjö och där blev det först 3km lugn löpning tillsammans med D, därefter cirka 30 minuters löp-styrka. Segt med löpning och löpstyrka till att börja med men efter ungefär halva löp-styrkepasset så släppte det lite. Fortsatt varmt, runt 30 grader när vi började. 

Måndagen 21 juni. Årets ljusaste dag infaller idag. Det kom knappt något regn igår, bara några torke-droppar som mer retade än lindrade den stora torkan som råder efter de senaste dagarnas hetta på en bra bit över 30 grader.  

Idag är det även omröstning i riksdagen, ska regeringen få fortsatt förtroende, i denna arla morronstund saknas mandaten, en ohelig allians har bildats med V, SD,KD och M. Dessa partier är beredda att fälla regeringen. Trots att M och KD egentligen är för det tragiska förslaget som C ställt som ultimatum för att gå med på att vara stödhjul åt denna regeringen, Marknadshyror. Det är sorgligt att S sålt sin själ och skrivit under ett avtal med denna punkten, det går ju helt emot socialdemokratisk politik. Men S gör allt för att klamra sig fast vid makten. Nu kommer konsekvenserna. V lever bara upp till sina löften. Sjöstedt lovade sina väljare att inte låta regeringen genomföra dessa marknadshyror, om den punkten fullföljdes så skulle han dra undan sitt redan alltför generösa stöd. Det är märkligt att Lövén sedan pratar om att V är ansvarslösa! Vem var ansvarslös vid tecknandet av avtalet med C och L från första början?

Framåt lunch så kom det lite regn, helt fel prognos från SMHI, men det var välkommet, kom runt 3mm totalt, alltid något och om inte annat så sänkte det tempen lite. Men framåt kvällen kom solen och det kvava tillbaka, runt 25 grader på kvällen. Efter jobbet till gymmet, inledde med 1 km rodd därefter bål och överkroppsstyrka därefter lite utsida lår. Segt i början, var väldigt varmt, det är svårt att komma in i det när det är för varmt. 

Tisdagen 22 juni. Luften kändes lite lättare på morronen, men framåt dagen åter runt 25 grader och lite tryckande, om än inte som i helgen. 

Efter jobbet blev det löpning, först var tanken nån form av fartpass men det var för varmt. Det blev halvkuperad distans från gymmet via Hana och Spånen, efter 4-5 km kom värmepulsen och det blev till att sänka farten lite. Runt 25 grader och soligt. Utmed Spånen var det säkert 4-5 grader svalare, men så fort man lämnar sjön så steg värmen rejält. Annars kändes det helt okej i övrigt.

 Halvkuperad distans. 11,39km, 4:23-tempo. 144mp.

Onsdagen 23 juni. Ännu en varm sommardag, efter en mulen morron så bröt solen igenom på eftermiddagen och tempen steg snabbt till 25 grader, lite kvav känsla i luften. Gick hem vid 11-tiden idag, hade först tänkt måla, men det blev till att klippa häcken i stället. Det tog ett par timmar och man blir väldigt trött i övre delen av ryggen. Det gick ändå okej. På kvällen blev det en lugn cykelrunda, cyklade till Spånen och sedan hem via Hana och Lekaryd. Väldigt skönt på cykeln, då det svalkade en aning. MTB-cykling Alvesta. 16km, 20km/h. 93mp.

Torsdagen 24 juni. Ännu en varm dag. Runt 25-26 grader på eftermiddagen, mestadels mulet. Gick hem vid lunch och det blev sedan lite målning. Därefter en löprunda i värmen, tog det extra lugnt och då funkar det helt okej att springa i värme också, även om det tog emot lite i slutet. Annars helt okej känsla i ben och fötter. Distans V:a Alvesta 8:31km, 4:41-tempo, 130mp. 

På kvällen kollade jag på "Joe Kidd" Med Clint Eastwood. En typisk Clintan-film, men den sög aldrig tag på nått sätt. Clintan spelade lite mer tillbakadraget än vanligt och de andra karaktärerna spelade bra men det var lite svårt att få den rätta sympatin för de på den "goda" sidan.  

Midsommarafton 25 juni. Det regnade i natt, runt 4mm enligt SMHI, det kändes frisk i luften när jag tog en promenad på morronen. 

Katten blir inte bättre, nu har det gått lite över en vecka sedan jag gav maskmedel i förhoppning om att hon snart skulle piggna till. Men det blev inte bättre. Hon blir allt svagare även om det är knappt märkbart från dag till dag. Nånstans djupt därinne kanske det finns ett hopp om tillfrisknande men om man ska vara helt objektiv och lägga bort känslorna, vilket är svårt, så är hennes dagar troligen räknade. Hon verkar inte ha ont, mest väldigt trött och svag. Men det kan ju inte riktigt säkert veta, hon kan inte svara när man frågar henne. Hennes trötta ögon försöker säga något men det kommer inga ord eller antydningar. Hon orkar inte längre hoppa upp på sina olika stolar som hon brukar ligga på, vill inte längre gå ut eller ligga i vardagsrummet på sina vanliga platser, framför allt den i fönstret som innan försvagningen var hennes favoritplats. Hon orkar inte att klösa på sin klös-stolpe eller jaga efter snören som dras framför hennes nos. Inte heller att hoppa upp på diskbänken och kolla efter bättre mat än den hon nyss blivit serverad. Inte heller passa på att smyga in under något täcke i nått av sovrummen när någon glömt att stänga dörrarna för nått ögonblick. Inte orkar hon längre att fortsätta klösa sönder ytterdörren när hon vill påkalla uppmärksamhet om att det är dags att bli insläppt i huset trots att hon endast 5 minuter tidigare högljutt bett om att bli utsläppt av hennes lata tjänare. Inte heller storögt och vädjande kolla genom köksfönstret ståendes på sin katthylla. För 4-5 år sedan gjorde jag katthyllor som trappsteg för att hon lättare skulle kunna hoppa upp på den översta hyllan, redan då hade hennes spänst minskat, men mest till följd av övervikt än av ålder. Hon kommer inte heller längre följa gräsklipparrobotens slöa gång över gräsmattan. Inte heller längre nyfiket följa med när man var ute i trädgården och gjorde olika saker. Inte heller längre lägga sig under våra stolar när vi satt i trädgården och fikade. Inte heller längre följa efter ett 30-tal meter när jag gick på promenad innan hon tyckte det blev läskigt långt från sitt revir och åter vände hemåt. Inte heller längre med full kraft springa mot ett träd och klättra upp ett par meter bara för att hon kunde, och samtidigt träna på sin snabbhet och spänst inför kommande musjagaräventyr.  

Nu ligger hon på en gammal sittdyna under köksbordet och sover mest hela tiden, det är med väldigt stor ansträngning hon går mellan kudden, matskålen kattlådan. Men de senaste dagarna har hon haft svårt att hinna eller orka till kattlådan, det har hänt att det kommit utanför. Hon verkar ändå trygg här, men man kan inte säkert veta. Tar jag henne till veterinär, vilket snart måste göras så kommer hennes liv att avslutas lite tidigare. Men resan dit är säkerligen stressande och det bästa hade kanske varit om det gått att få veterinär ut till henne i stället? Vi får se, kanske det vänder och att hon snart är på benen igen. Hon brukar bli slö och trött på försommaren, så kanske det är en lite starkare, tillfällig trötthet? Det känns så svårt att vara den som bestämmer om och när en annan varelse ska avsluta sitt liv. Naturen ska väl sköta det av sig själv? I Sverige är det inte tillåtet med aktiv dödshjälp när det gäller människor, då måste man åka till länder i mellan-Europa för att kunna göra det. Men när det kommer till djur så är det okej med aktiv dödshjälp. Frågan är med vilken rätt vi kan göra det? Vi har tagit herraväldet över denna planeten och vi har inga naturliga fiender, mer än andra människor, vilket är mer än tillräckligt. Men djuren måste ständigt gå i fruktan för våra beslut, mer eller mindre genomtänkta. Särskilt "våra" husdjur är i stark beroendeställning av oss. Då de inte längre har kvar sin fulla förmåga att få tag i tillräckligt med mat för sin egen överlevnad. Det som talar för livsförkortande åtgärder är om djuret lider. Men vad det kommer till Grållan är det väldigt svårt att se eller veta. Hon verkar mest vara väldigt trött och slö. Precis som man blir när man åldras. Jag tycker det känns svårt att sätta sig över naturens gång och ingripa och förkorta ett liv som jag inte själv varken har skapat eller kan återskapa. Ska inte allt ha sin gång?    

På förmiddagen blev det en kort och fin cykelrunda, jag körde samma väg ut från Alvesta som jag gjorde för exakt tio år sedan när jag cyklade till Leksand, men i stället för att fortsätta norröver så vek jag av österut redan i Sköldsta och sedan mot Hjärtanäs och Lekaryd för att sedan åter vara i Alvesta, 18 km totalt. MTB.Norr om Alvesta. 18km, 22km/h. 93mp.

Bilder från dagens cykling. Midsommarafton 2021.

Lagom till lunch körde jag in till Växjö, tog det gamla och långsamma hållet över Gemla by. Inte så mycket som ändrats sedan förra året då jag körde här senast. Bara att en stor och fin gammal tallskog, med en enorm produktion av stora fina blåbär varje år, på ett tragiskt sätt blivit förvandlat till ett gigantiskt kalhygge. Men så är det och jag kan inte förhindra det. Med svag grämelse försökte jag släppa den dåliga känslan över det och njöt istället av den annars så vackra omgivningen i midsommargrönskan. D bjöd på en fantastisk lunch. Med sill, ägg och potatis. Därefter en egengjord tårta. På eftermiddagen var sedan en tur till Tolg, men vi nöjde oss med att köra till Ryttartorpet, vi var långt i från ensamma där och överallt firade folk midsommar med medtagna fikakorgar. Till slut blev det ledigt vid den fina bryggan vid Ryttartorpet. Det blåste en svag bris från Helgasjön. Mulet och runt 18-19 grader. Men myggfritt så det var ändå skönt

Midsommardagen 26 juni. En mulen morron, runt 17 grader vid 10-tiden. Det kändes bättre än väntat i kroppen och benen. Pulsen lägre än vad den brukar på lördagar. Kom i ett fint flyt runt Södra Bergundasjön, första milen i runt 4:55-tempo. Sedan ökade jag sista 5km, medeltempot under de 4 snabbaste km var runt 4:04. Ändå fanns det lite till att ge. Det var längesedan det kändes så bra en lördag. Kanske att de senaste söndagarnas utökade löp-styrka börja ge resultat. Kände bara av låret svagt under slutet av farthöjningen. Det var ingen större trängsel runt sjöarna idag. Kanske inte så konstigt med tanke på vilken dag det är. Distans Växjö. 15,32km. 4:38-tempo. 131 mp. 

4 pass löpning, de sista dagarna har det kommit in extremvärme.

Fortsatt väldigt torrt och varmt, i går kom det dessutom in ännu varmare luft. Runt 33 grader och för mig blir det omöjligt att ta sig för något. Jag blir lätt helt mör i både sinne och kropp. Ska man göra nått måste det vara på morronen eller kvällen. Allt husarbete får vänta tills det lugnar ner sig. Kanske att det skulle bli något bättre i början på nästa vecka. Runt 20-22 grader är precis lagom men när det blir 33 grader så är det inte behagligt längre. 

Denna värme bränner upp all grönska och mycket vissnar ner redan nu och när det blir så här ihållande och långvarig torka så kommer den mest växtligheten inte kunna återhämta sig detta året. Det är lite sorgligt att det åter verkar ha låst fast sig i vädret, oavsett om det är klimatförändringarna eller bara vädret. 

Katten har blivit allt sämre de sista dagarna, nu vill hon inte gå ut alls och ligger mest och sover hela tiden. Äter väldigt dåligt dessutom. Får avvakta några dagar till.  

Söndagen 13 juni. Ännu en solig dag, idag var det helt perfekt väder. 21 grader och svaga vindar vindar från nordväst. Bättre än så här blir det inte, precis lagom på alla tänkbara sätt. Fortsatte med garaget under dagen, inte så mycket spikande kvar nu. Kanske en dag till sedan är det mestadels målning, samt att jag måste byte ut några enstaka brädor på västra sidan innan målningen. På kvällen till Växjö och där blev det en lugn runda på dryga 3 km tillsammans med D. Därefter cirka 30 minuters löpstyrka. Kör cirka 10 olika övningar, idag var jag på sportfältet i det vackra vädret. Kändes helt okej i benen. Sedan tog jag en promenad i elljusspåret. Väldigt ljust nu, det blir extra skarpt ljus så här runt midsommar. Det är väldigt torrt nu och det har inte regnat sedan i mitten/slutet maj, det behövs verkligen regn nu. Det börjar bränna bort det gröna på vissa ställen. 

Måndagen 14 juni. Mestadels mulet under dagen och bara runt 15 grader på förmiddagen, gick vid lunch för att fortsätta med garaget. I dag blev jag färdig med uppsättningen av alla ribborna. Nu är det bara lite knutbrädor samt all målning kvar. Ändå skönt att få upp dessa ribbor till slut. På kvällen till gymmet och där blev det först 1km rodd därefter cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka, körde även lite benövningar med prio på utsida lår. Kändes bättre än väntat i kroppen det märks ändå att det blir lite styrketräning nu när jag hållit på med huset ett par månader. 

Tisdagen 15 juni. En rätt solig dag och vindar från nordväst som svalkade en del. 18 grader på eftermiddagen. En rätt bra dag på jobbet, fick en hel del gjort. Nu börjar priserna vända neråt i USA, visserligen från en rekordnivå. Inget som påverkar mig i nuläget. Som det är nu så kan man nästan inte göra fel. Allt som lämnar orådet är med enorma vinster, oavsett vilken kvalité det håller. 

På kvällen blev det kuperad distans. Från gymmet genom östra Alvesta och sedan runt elljusspåret upp mot Hana och samma väg tillbaka. Väldigt kuperat. Är bara under någon km totalt som det är flackt. När man sprungit cirka 8km så är det 3 km som är väldigt jobbiga oavsett hur pigga ben man haft innan. Det suger musten ur en. Tycker ändå jag hittade en helt okej nivå idag. Kändes lagom ansträngande. Det blev progressivt, pulsmässigt. Kuperat Ö Alvesta. 12,47km, 4:21-tempo, 147mp.

Onsdagen 16 juni. En frisk och klar morron, runt 4 grader. På radions P1 så pratar man om hur och om det ska fortsättas jobba hemifrån eller inte. Men den stora delen av arbetsmarknaden kan inte jobba hemifrån. Men när det pratas om det i den privilegierade delen av Sverige så "glöms" denna delen av befolkning bort. Hur kan det vara så? De som sitter i Stockholms hemmakontor utför troligtvis de minst viktigaste arbetsuppgifterna. Som någon chef kommenterade att en anställd skulle ta semester efter att plötsligt blivit av med körkortet efter att ha kört för fort. Ja, det går bra, jag kommer inte märka någon skillnad.  

Gick hem vid 11-tiden, fortsatt arbete med hus och garage. I dag var det åter fokus på huset, bytte ut några bottenbrädor samt grundmålade det som fortfarande är friskt. Senare på kvällen tog jag en liten cykeltur i Alvesta. Lagom varmt och skönt på kvällen, solen sken från en klarblå himmel. 24 grader som varmast vid 17-tiden. MTB-cykling Alvesta. 12km, 21km/h. 92 mp.

Torsdagen 17 juni. En solig morron med klar och fin luft på morronen. Men det kommer ändras under dagen, det är utlovat runt 28 grader idag och till radiopresentatörernas enorma glädje kan vi slå ett värmerekord för juni kommande helg. 32 grader är det nuvarande rekordet. Hur kan man bli glad över nått sån tragiskt? Lågtrycken som förr svepte in från väst går numera norr över och det blir nästan varje år långa perioder med torka även över våra trakter.

På jobbet kom det in i diskussioner om marknadshyror, frågan är komplex men centerns förslag till fri prissättning i nybyggnation är en smygrevolution till ett än mer orättvist samhälle. Där de som redan har ska ha ännu mer till bekostnad av de fattiga. Det är som förra veckan när det moderata kommunalrådet var ute och försvarade att man snor 100 miljoner kronor ur det kommunala bostadsbolaget. Otroligt irriterande att höra den bortskämda personen stå och jämföra med ett företag och att det är skattebetalarnas rätt att få ut sina vinster. Skulle vilja dra åt den redan hårt knutna slipsknuten lite till så att han om möjligt kom på andra tankar. Men om man växt upp i ett ständigt överflöd utan att nånsin behöva bekymra sig om att klara morrondagen så har man andra perspektiv på tillvaron. Tänk om hela mänskligheten bestod av moderater? Vilka skulle man då trampa på för att koma upp på sina gräddhyllor? 

Katten mår inte bra, den har sedan nån månad blivit allt magrare och äter allt mindre, vill inte vara ute och sover mest hela tiden, idag orkade hon inte hoppa upp på stolen i köket där hon lega den sista tiden på dagarna. I går gav jag henne maskmedel, det verkar som hon försvagades ytterligare och nu får vi hoppas att hon har kvar några av sina nio liv för det ser inte så ljust ut. Hon har varit med oss nu i över 14 år och S vet ingen tillvaro utan henne. Sedan hon kom har vi inte haft några möss på vinden som det var de första åren varje vinter. Man skulle så gärna vilja höra kattens vilja, vad fattas henne? I bland ser det ut som hon vill säga nått men det kommer inga ord ur hennes mun, bara antydningar i blicken och jamande ibland när det är uppenbart vad hon vill. 

På kvällen till gymmet och sedan löpning. Funkade i 3km sedan kom värmechocken, sedan var det bara att acceptera läget och lunka hemåt i lugnare tempo. 27 grader vid start. Jag ska inte springa i sådan här värme, om jag tvunget ska ut så måste det bli i väldigt sakta mak. Frågan är om det  ger något?     Värmedistans Ö Alvesta. 10,32km, 4:39-tempo, 138mp.

Fredagen 18 juni. 20 grader redan vid 6-tiden. Det kommer bli över 30 grader idag. Det känns att luften är kvav och tryckande redan nu. Katten fick vara inne i natt. Hon sover mest hela tiden, nån gång ibland går hon och dricker lite vatten och tar nån tugga av den förr så populära mjukmaten. Men det går sakta till och från matskålarna. Den hårda maten äter hon inte längre. Häromdagen, när hon redan var lite svagare så var det smått irriterande när hon ockuperade köksstolarna. Men igår orkade hon inte längre hoppa upp på dom. Hon kom hit utmärglad och mager för cirka 14 år sedan, sedan dess har hon varit till både glädje och bekymmer men mestadels glädje, i alla fall vill man ha de lite snällare tankarna när hon inte mår riktigt bra. Hoppas fortfarande att hon kan vända runt sitt lite utsatta läge. Katter har ju nio liv. Hoppas hon har några kvar. 

Blev extremt varmt på eftermiddagen, termometern hemma visade 33 grader. Det blir riktigt obehagligt när det blir så här varmt, att vara ute, även i skugga blir en plåga, inne blir det kvavt och instängt. Det orkar inte åska heller, som det gjorde förr i tiden när det blev så varmt. Blev inget gjort på huset idag, var och klippte mig och sedan var det EM-fotboll på tv:n Sverige-Slovakien. Sverige spelade tråkigt och stelt första halvlek och det såg mörkt ut. Men sedan blev det riktigt bra i andra halvlek och det skapades rejält med chanser och till slut blev det ett mål av Emil Forsberg, på straff. Sverige vann matchen och nu ser det ut som om vi är vidare till slutspel, bra gjort av landslaget. 

Lördagen 19 juni. Vi närmar oss sommarsolståndet snabbt och ännu en dag med extremvärme, 33 grader nu vid 12-tiden, det var 26 grader vid starten av dagens löprunda. Började och slutade vid badplatsen vid Växjösjön. Tog det väldigt lugnt i värmen, pulsen var ändå hög men ansträngning rätt låg inledningsvis. Runt Södra Bergundasjön rådde en svalkande skugga mestadels. När jag kom ut till Växjösjön stekte solen på bra men det kom en lite svalkande vind från öst när man sprang på västra sidan av sjön. Sista km blev väldigt varm. Direkt efter blev det årets första bad, det var rätt kallt i vattnet, i alla fall precis när jag "doppat" mig. I vilket fall så finns det inget som svalkar så bra efter löpning som ett bad. Man slipper eftersvettning i alla fall.