söndag 20 november 2022

4 pass löpning, hösten övergick plötsligt i vinter.

Ja, så blev det plötsligt vinter,  får vi se hur många dagar det kommer förbli så? Det brukar komma en knäpp på ett par dagar innan det återgår till höst. Har varit mycket fokus på Rema-saker, mestadels med Vimmerby. Det går nått steg framåt ena dagen sedan bakåt nått steg och ibland känns det som det stampar på ett och samma ställe. Tålamod krävs när man jobbar med sådana här saker. Men tid är nått som vi alla har lika mycket varje dag. 

Löpningen har rullat på bra, det blir dock många pass i mörker, det är alltid lika dystert när man inte kan springa i dagsljus, särskilt i veckorna. Men allt har sin tid. När vi kommer en bit in i januari ljusnar det alltmer. Det  blir inga rena fartpass men på tisdagarna liknar det nästan intervaller, även om det saknas några procent i ansträngningsnivå för att bli ett renodlat intervallpass. 













Måndagen 14 november. Mulet mest hela dagen, 10 grader som mest. Stimmigt och stressigt mest hela dagen, en inbillad stress? Ja, för det mesta. Det känns värre när man inte helt kan påverka sin dag, idag blev det blandat mellan Vimmerby och Alvesta. I Alvesta var det om att sortera ut lite bättre varor som annars kommer bli VII-sort. Till slut så hittade vi hyfsat rätt i reglerna. I Vimmerby är det lite mer fokus på deras V. Utfallet har sjunkit sedan de installerade Reman, dessförinnan hade dom dubbelt så bra utbyte, inte hela sanningen heller då det numera kantas med mer vankant. Jaja, vi får se hur det går med allt. I slutet på dagen känns det rätt tomt inombords. Man ställer sig frågan, vad är det jag håller på med? Till vilken nytta är detta, att hålla på med att pilla på någon millimeter här än där? 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan ett bål och överkroppspass. Kändes okej i kroppen. Men mentalt var det lite sorgset idag, konstigt hur det kan komma över en på måndagar. Verkar som det är nått kollektivt ibland? Mitten på mörka november, varken kallt eller varmt, bara ett massivt mörker mesta delen av dygnet. 

Tisdagen 15 november. Mulet hela dagen, betydligt kyligare idag och på eftermiddagen friskade det i lite från nordost. Sov lite oroligt i natt, vaknade redan vid 2-tiden och huvudet var upptaget med att analysera olika skeenden angående ändringarna i Reman sent i går eftermiddag, kanske att det togs i för mycket, tänk om det blir fullständigt galet sorterat, vad har jag gjort, inte panik, men olustiga känslor som blir så väldigt mycket starkare mitt i natten, efter det låg jag och vred mig, sov nog lite grann mellan de uppskruvade tankarna. Diskuterade sedan lite med A och N om att det kanske skulle skruvas ner lite eftersom man inte vet förrän efter ett tag in i körningen. Det gick åt hela förmiddagen med att göra olika sorters produkter i 25*100, får vi se om de kommer till nytta sedan. 

På kvällen cykel till Spånen via gymmet, det var nästan lite kallt "bara" 6 grader, men friskt i luften. Mörkret var snart massivt och det dåliga lyset uppe vid Hanaslöv påverkar en del. I dag kändes det riktigt bra i kropp, ben och fötter. Kan bero på temperaturen, för mig är det nog helt idealt. Blev aldrig riktigt trött idag, kommer nog efteråt? Men i vilket fall det är bara att vara tacksam för dessa bra rundor kommer inte så tätt. Allt var i optimal harmoni. Andning, ben och puls var balanserat, det brukar nästan alltid var någon av dessa saker som går i taket före de andra. 

Löpning/Gång 5/1 minut Spånen. 10,37km, 4:44-tempo, 143mp.

Onsdagen 16 november. Mestadels mulet, men ibland öppnade upp sig och bakom molnen fanns det fortfarande kvar en klarblå himmel, kyliga vindar från nordost, 7 grader som mest. 

Det blev en hel del försök till analys av V-ändringarna på 25*100 i Vimmerby. Det verkade ändå funka även om utfallet inte blev så mycket högre, men det finns lite till att skruva på om det skulle finnas ett behov av det. De erfarna från Vimmerby påpekade dessutom att råvaran var osedvanligt vankantig, det gör ju inte saken lättare. Men de ibland förekommande "vansinneskapen" i VII-sorten kvarstår, en på 50 ungefär. Men, vi får se om det är nån som kan lista ut vad det beror på. Kanske att det är nått som sker rent mekaniskt? Man behöver nog följa bitar genom ramen under en tid för att se om det händer vid nått speciellt tillfälle. 

På kvällen till gymmet. Där blev det sedan cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen, har varit lite stel i ryggen de senaste dagarna, vet inte om det beror på den upplevda stressen den senaste tiden? Men själva träningen gick bra i vilket fall som helst. 

Torsdagen 17 november. Kyligt på morron, runt nollan och lite is på bilrutan. Under dagen blandat väder med delvis lite luckor i molnen, men i Vimmerby var det mest svagt regn under dagen. Vi åkte från Alvesta redan vid 6-tiden på morronen, färden gick till Vimmerby. Det var A och jag. Det blev rätt intensivt, efter lite prat och diskussioner med planeraren så blev det sedan genomgång av 25x100 V som vi hade ändrat lite på vissa regler, jag tyckte det såg lite väl ändrat ut i verkligheten, det kom sedan 2 sorteringsexperter, de tyckte ändå att det såg helt okej ut. Men till slut är det ändå kunden som bestämmer om det är acceptabelt eller inte, det återstår att se hur det blir med det. Efter lunchen körde vi hem. Var i Alvesta strax efter 15. Därefter till Växjö.

Runt 3 grader och kyliga vindar från NO, det blev hösten första pass med överdragsbyxor samt mössa och vantar. Det kändes bra första 5 minuterna men sedan kom segheten ifatt mig och det blev ett lugnt pass, fanns ingen extra kraft i benen idag. Mörkt och besvärligt med alla mötande cyklister och gångare, det blir mer missförstånd när man inte ser varandras ögon. Som vanligt på torsdagar så nästan svartnar det för ögonen efter 4-5km, en blandning av trötthet och att jag är låg på energi på nått sätt. Ja, torsdagspassen är av en ännu ej klarlagd orsak veckans svåraste pass att genomföra. Det bästa brukar vara att köra igenom det lugnt, i alla fall efteråt. Är inte ben och kropp på topp så är det bara att acceptera och göra det bästa av situationen. Löpning/Gång Växjö. 7/1 minut. 10,33km, 5:04-tempo. 129mp

Fredagen 18 november. Kyliga nordostliga vindar, is på bilrutan, sådär hård och knagglig, tog 3-4 minuter att skrapa bort den, bilen på tomgång, ajajaj, inte bra för klimatet, men vad ska man göra? Växjöbostäder tar bra betalt för parkeringsplatsen, trots att de inte gjort en enda förbättring sedan den var en gratisparkering fram tills för ett par år sedan. Måste varit nån moderat i styrelsen som kom på ett smart sätt att lura till sig hyresgästernas surt förvärvade pengar. Jag hade bättre kunnat tåla det om de satt ett tak över parkeringen, så man slapp bekymmer med regn och snö. Men det kommer nog snart upp, men då blir det också med en kostnad på ett par hundralappar i månaden, pengar som betalar taket på nått år men som bolaget slickar i sig hela takets livslängd, som säkert är över 50 år om ingen förfördelad i ren ilska bränner ner det. Men nog med gnället. Nu är det nytt styre i Växjö, kan bara hoppas att de besinnar sig i kommande förhandlingar och inte vältrar över inflationskostnaden till 100% på de arma hyresgästerna. Det är i så fall djupt orättvist. 

Var på bilverkstan och trots att jag lagt 10 000kr på bromsskivor och belägg så måste jag också byta oken, ytterligare 6000 kr. Samt att framrutan läcker, om den ska bytas är det ytterligare 10000 kr, om jag inte tillverkar ett stenskott i siktfältet får jag bära hela kostnaden, men jag har inte hjärta att fördärva bilen medvetet. Mycket skit har jag gjort i livet, men detta klarar jag inte av. Vilket dilemma, om man gör en ohederlig handling så sänker man sin kostnad med 80%. Dom brukar säga att ärlighet lönar sig, men vet i f-n om jag kan hålla med om det? I vilket fall så gäller det inte illa tillverkade Volvobilrutor. 

Det var inte honung som nådde dina öron, nä, det var en tistel som kom in och rev upp sår, det är klart att det gör ont då. 

På eftermiddagen blev det byte till vinterdäck på bilen, krångligt och trång i det lilla garaget. Asfalten utanför garaget är i så uselt skick att det inte håller för en domkraft. Men men det är mitt eget val. Ett av däcken var helt utan luft, tog nästan 10 minuter att pumpa det med cykelpumpen. 

Kollade även på de två sista avsnitten av säsong 7 av Vänner, Chandler och Monica gifte sig till slut. 

På kvällen såg vi den danska filmen En runda till. den var bra men kunde ändå gjorts bättre. Ämnet väldigt intressant, som jag också funderat på, även om mina tankar inte varit exakt som i filmens premisser. Det hade kanske funkat hela vägen om de nöjts sig med att ligga kvar på 0,5 promille alkohol i blodet, men som med allt annat här i livet, mycket vill gärna ha mer. De kunde inte hålla sig på rätt sida utan de ökade mängden rejält, det slutade i en ett självmord och att de andra tre nyktrade till. Men å andra sidan, vad hade hänt om de fortsatt i flera år, hade de då utvecklat alkoholism? Svårt att svara på. 

Lördagen 19 november. Så kom då vintern, det gick fort när det väl bestämde sig, lätt snöfall i gårkväll, som väl var så blev det bara ett vitt, tunt täcke på några mm. 

Dagens löpning bedrevs i vinterväder. -2 grader och rätt hårda, isande vindar från nordost. Har man bara rätt kläder på sig så besvärar kylan ingenting. Jag springer hellre i detta väder än över 20 grader varmt. Efter en lite seg inledning kändes det allt bättre. Varvade 7 minuters löpning med 1 minuts gång. Kändes bra i fötter och ben. Löpning/Gång 7/1 minut Växjö. 15,42km. 4:52-tempo, 135mp 

Lördagar kommer med en speciell känsla, det svåra är att inte kolla framåt till söndagen, för då förtas frihetskänslan, varje dag har nog av sitt elände eller glädje. Men de flesta lördagar är vi i ett eget tillstånd där inte vardagens måsten trycker på och drar i vår uppmärksamhet. Men å andra sidan kan man inte vara i lördagar hela tiden, då försvinner den känslan. Men det kunde kanske vara nån lördag till i veckan utan att mänskligheten skulle förgås eller falla ner i nått dekadent tillstånd där samhällets grundpelare skulle vittra sönder och till slut falla isär i ruiner? En del har onsdagen som en lördag, men för egen del funkar inte det, i alla fall inte om det ska arbetas på torsdagen. 

På kvällen började vi titta på en film men tröttnade snart då det var för mycket science fiction. Bytte till en film från tidigt 80-tal, med Tom Cruise, inte en av mina favoritskådespelare men i denna filmen var han bra. Filmen blir intressant på det sättet att den speglade det tröstlösa beroendet av en utdöende företeelse. Gruvindustrin, alla som kunde ta sig ur den snabbt döende staden gjorde det. Men de som inte kunde eller inte hade nån framtid nån annanstans blev kvar. Allt är i ständig förändring, precis som i våra dagar. Nu är det den snart döende men ack så framgångsrika oljeindustrin, en industri som gett oss allt vårt välstånd, men som kommer med en baksida som vi inte vill kännas vid. 

Men tillbaka till filmen. Det mest intressanta var ändå kulturen på den tiden, den machoattityd som rådde då, inte bara i USA utan över hela världen. Rollerna i samhället var så tydliga, förebilderna för den manliga sidan var, fysisk styrka. Amerikansk fotboll. Spelades bara av killar, medan tjejernas roll var att vara cheerleaders, underhålla publiken i pauserna. Dessa företeelser finns fortfarande kvar men gränserna mellan könen har bleknat och håller sakta på att suddas ut. Det är inte så konstigt då om många blir förvirrade och vilsna, för var ska man ta vägen med all sin råa styrka och manlighet om det inte finns nån arena för det? Filmen var från 1983, och heter Ta chansen. Man känner igen sig i stämningen som rådde då, det var likadant i USA som Sverige, även om sporterna var olika. Men mycket yta som gällde om man ville vara populär. De inre kvalitéerna som finns i varje människa var inte nått som premierades på den tiden. I alla fall inte i de yngre generationerna. 

Söndagen 20 november. Minusgrader hela dygnet, ett tunt snötäcke som gav en vinterkänsla hela dagen. Solen orkade knappt igenom molnen men det blev ändå blåa skrevor av himmel i det annars dominanta molntäcket. -4 grader som lägst och runt -1 som varmast. Knappt några vindar. På förmiddagen cyklade jag till Biltema, För att köpa lite fågelmatarsaker och frö. Växjö är ändå en bra cykelstad, inte på någon sträcka behövde jag stångas med arga bilister. Det är ändå över 5km från Teleborg till Biltema. De saltar huvudcykelstråken men det sliter nått hemskt på cykeln så jag undviker helst de vägarna. 

Till vår stora förvåning så kom det Talgoxar redan efter ett par timmar, samt nån enstaka Blåmes. Det brukar ta ett par dagar innan de accepterar nya fågelmatare. Det var även Skator som försökte och delvis lyckades sno åt sig lite mat. De är nog bland de smartaste fåglarna, om det behövs så samarbetar de också, men om det är enkelt för dom att få maten så blir det tvärtom, då är den starkes rätt som gäller. 

I dag började fotbolls-VM, ett spektakel som blir alltmer korrupt. Nuförtiden ids de styrande i maffiaorganisationen FIFA inte synbart dölja sina smutsiga affärer. Hur är det möjligt att en oljestatsdiktatur får arrangera ett VM i fotboll? Det är fel på så många sätt, men vi sväljer även det och även om det är en del protester så är vi som vanligt dubbelmoralister. Jag får se om jag kommer följa det för egen del, kanske att jag kollar på toppnationerna i alla fall. Det känns lite konstigt med VM i slutet på november, mig veterligen har det aldrig inträffat. 

På kvällen blev först cirka 2km löpstyrka, därefter cirka 8km lugn distanslöpning i den snöbeklädda omgivningen, det påverkade inte löpningen något, det har bara kommit någon centimeter. Precis lagom för min del, det blir ljusare ute men ställer inte till bekymmer i trafik och löparspåren. 

Distans Växjö. 7,93km, 5:03-tempo. 127


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar