Ja, redan midsommar, så fort det gått detta året. Om än sakta så vänder det nu, allt mörkare för varje dag ett halvår framåt. Lätt att bli dyster vid den tanken, men än väntar många vackra och ljusa dagar innan hösten gör sitt intåg. Sommaren har ju knappt börjat och semestern är fortfarande ett par veckor bort.
Ja, regeringen har inga lätta dagar och midsommarsnapsen smakar inte lika gott som vanligt för våra folkvalda politiker i allmänhetens tjänst. Eller så gör den det ändå?! Eftersom allt verkar vara ett spel ändå. Den största skulden för den uppkomna krisen tycker jag vilar på Centern. De drog tillbaka sitt dåliga förslag på marknadshyror, men det beskedet kom alldeles för sent. Liberalerna tog chansen och lämnade januariöverenskommelsen illa kvickt. Nu försöker C locka tillbaka L till "JÖK" men det verkar inte funka. Det skulle dom listat ut innan det var för sent. Nu kommer det med största säkerhet hållas ett extraval. Vilket paradoxalt nog kan falla väldigt illa ut för just L. I opinionen ligger dom på runt 2,5%, skulle det vara en verklig siffra vid ordinarie val så ryker dom ur riksdagen och det blir nog svårt att komma tillbaka igen. Om det blir så kommer det säkert bli väldigt jämnt mellan blocken och det kan bli precis samma läge som det är nu. Och låsningarna kommer i så fall fortsätta. Allt hänger på illviljan hos C som inte kan acceptera V och SD, inte ens samtala med dom, tycker det är respektlöst då de är demokratiskt valda under ordnade former. Jag tycker C ska kliva ner från sina höga hästar och en gång för alla välja sida. Men det är inte lätt då de är extremliberaler som tycker sig ha en överlägsen moralisk syn på sakernas tillstånd. Men deras extrema ekonomiska politik förvånar mig. Förstår inte hur de kan vara så innerliga med kapitalet och de allra rikaste.
Söndagen 20 juni. Åter en väldigt varm dag, runt 32 grader på eftermiddagen. Det är utlovat lite regn och åska, men vi får se om det blir något eller inte. Nu i skrivande stund, 19:21 har det inte kommit en enda droppe. Naturen skriker efter vatten. De tär mycket som bränns upp nu. Träden har djupare rötter men även dom blir försvagade med så här långvarig torka. Fortsatte med lite husarbete men det gick sakta i värmen. På eftermiddagen in till Växjö och där blev det först 3km lugn löpning tillsammans med D, därefter cirka 30 minuters löp-styrka. Segt med löpning och löpstyrka till att börja med men efter ungefär halva löp-styrkepasset så släppte det lite. Fortsatt varmt, runt 30 grader när vi började.
Måndagen 21 juni. Årets ljusaste dag infaller idag. Det kom knappt något regn igår, bara några torke-droppar som mer retade än lindrade den stora torkan som råder efter de senaste dagarnas hetta på en bra bit över 30 grader.
Idag är det även omröstning i riksdagen, ska regeringen få fortsatt förtroende, i denna arla morronstund saknas mandaten, en ohelig allians har bildats med V, SD,KD och M. Dessa partier är beredda att fälla regeringen. Trots att M och KD egentligen är för det tragiska förslaget som C ställt som ultimatum för att gå med på att vara stödhjul åt denna regeringen, Marknadshyror. Det är sorgligt att S sålt sin själ och skrivit under ett avtal med denna punkten, det går ju helt emot socialdemokratisk politik. Men S gör allt för att klamra sig fast vid makten. Nu kommer konsekvenserna. V lever bara upp till sina löften. Sjöstedt lovade sina väljare att inte låta regeringen genomföra dessa marknadshyror, om den punkten fullföljdes så skulle han dra undan sitt redan alltför generösa stöd. Det är märkligt att Lövén sedan pratar om att V är ansvarslösa! Vem var ansvarslös vid tecknandet av avtalet med C och L från första början?
Framåt lunch så kom det lite regn, helt fel prognos från SMHI, men det var välkommet, kom runt 3mm totalt, alltid något och om inte annat så sänkte det tempen lite. Men framåt kvällen kom solen och det kvava tillbaka, runt 25 grader på kvällen. Efter jobbet till gymmet, inledde med 1 km rodd därefter bål och överkroppsstyrka därefter lite utsida lår. Segt i början, var väldigt varmt, det är svårt att komma in i det när det är för varmt.
Tisdagen 22 juni. Luften kändes lite lättare på morronen, men framåt dagen åter runt 25 grader och lite tryckande, om än inte som i helgen.
Efter jobbet blev det löpning, först var tanken nån form av fartpass men det var för varmt. Det blev halvkuperad distans från gymmet via Hana och Spånen, efter 4-5 km kom värmepulsen och det blev till att sänka farten lite. Runt 25 grader och soligt. Utmed Spånen var det säkert 4-5 grader svalare, men så fort man lämnar sjön så steg värmen rejält. Annars kändes det helt okej i övrigt.
Halvkuperad distans. 11,39km, 4:23-tempo. 144mp.
Onsdagen 23 juni. Ännu en varm sommardag, efter en mulen morron så bröt solen igenom på eftermiddagen och tempen steg snabbt till 25 grader, lite kvav känsla i luften. Gick hem vid 11-tiden idag, hade först tänkt måla, men det blev till att klippa häcken i stället. Det tog ett par timmar och man blir väldigt trött i övre delen av ryggen. Det gick ändå okej. På kvällen blev det en lugn cykelrunda, cyklade till Spånen och sedan hem via Hana och Lekaryd. Väldigt skönt på cykeln, då det svalkade en aning. MTB-cykling Alvesta. 16km, 20km/h. 93mp.
Torsdagen 24 juni. Ännu en varm dag. Runt 25-26 grader på eftermiddagen, mestadels mulet. Gick hem vid lunch och det blev sedan lite målning. Därefter en löprunda i värmen, tog det extra lugnt och då funkar det helt okej att springa i värme också, även om det tog emot lite i slutet. Annars helt okej känsla i ben och fötter. Distans V:a Alvesta 8:31km, 4:41-tempo, 130mp.
På kvällen kollade jag på "Joe Kidd" Med Clint Eastwood. En typisk Clintan-film, men den sög aldrig tag på nått sätt. Clintan spelade lite mer tillbakadraget än vanligt och de andra karaktärerna spelade bra men det var lite svårt att få den rätta sympatin för de på den "goda" sidan.
Midsommarafton 25 juni. Det regnade i natt, runt 4mm enligt SMHI, det kändes frisk i luften när jag tog en promenad på morronen.
Katten blir inte bättre, nu har det gått lite över en vecka sedan jag gav maskmedel i förhoppning om att hon snart skulle piggna till. Men det blev inte bättre. Hon blir allt svagare även om det är knappt märkbart från dag till dag. Nånstans djupt därinne kanske det finns ett hopp om tillfrisknande men om man ska vara helt objektiv och lägga bort känslorna, vilket är svårt, så är hennes dagar troligen räknade. Hon verkar inte ha ont, mest väldigt trött och svag. Men det kan ju inte riktigt säkert veta, hon kan inte svara när man frågar henne. Hennes trötta ögon försöker säga något men det kommer inga ord eller antydningar. Hon orkar inte längre hoppa upp på sina olika stolar som hon brukar ligga på, vill inte längre gå ut eller ligga i vardagsrummet på sina vanliga platser, framför allt den i fönstret som innan försvagningen var hennes favoritplats. Hon orkar inte att klösa på sin klös-stolpe eller jaga efter snören som dras framför hennes nos. Inte heller att hoppa upp på diskbänken och kolla efter bättre mat än den hon nyss blivit serverad. Inte heller passa på att smyga in under något täcke i nått av sovrummen när någon glömt att stänga dörrarna för nått ögonblick. Inte orkar hon längre att fortsätta klösa sönder ytterdörren när hon vill påkalla uppmärksamhet om att det är dags att bli insläppt i huset trots att hon endast 5 minuter tidigare högljutt bett om att bli utsläppt av hennes lata tjänare. Inte heller storögt och vädjande kolla genom köksfönstret ståendes på sin katthylla. För 4-5 år sedan gjorde jag katthyllor som trappsteg för att hon lättare skulle kunna hoppa upp på den översta hyllan, redan då hade hennes spänst minskat, men mest till följd av övervikt än av ålder. Hon kommer inte heller längre följa gräsklipparrobotens slöa gång över gräsmattan. Inte heller längre nyfiket följa med när man var ute i trädgården och gjorde olika saker. Inte heller längre lägga sig under våra stolar när vi satt i trädgården och fikade. Inte heller längre följa efter ett 30-tal meter när jag gick på promenad innan hon tyckte det blev läskigt långt från sitt revir och åter vände hemåt. Inte heller längre med full kraft springa mot ett träd och klättra upp ett par meter bara för att hon kunde, och samtidigt träna på sin snabbhet och spänst inför kommande musjagaräventyr.
Nu ligger hon på en gammal sittdyna under köksbordet och sover mest hela tiden, det är med väldigt stor ansträngning hon går mellan kudden, matskålen kattlådan. Men de senaste dagarna har hon haft svårt att hinna eller orka till kattlådan, det har hänt att det kommit utanför. Hon verkar ändå trygg här, men man kan inte säkert veta. Tar jag henne till veterinär, vilket snart måste göras så kommer hennes liv att avslutas lite tidigare. Men resan dit är säkerligen stressande och det bästa hade kanske varit om det gått att få veterinär ut till henne i stället? Vi får se, kanske det vänder och att hon snart är på benen igen. Hon brukar bli slö och trött på försommaren, så kanske det är en lite starkare, tillfällig trötthet? Det känns så svårt att vara den som bestämmer om och när en annan varelse ska avsluta sitt liv. Naturen ska väl sköta det av sig själv? I Sverige är det inte tillåtet med aktiv dödshjälp när det gäller människor, då måste man åka till länder i mellan-Europa för att kunna göra det. Men när det kommer till djur så är det okej med aktiv dödshjälp. Frågan är med vilken rätt vi kan göra det? Vi har tagit herraväldet över denna planeten och vi har inga naturliga fiender, mer än andra människor, vilket är mer än tillräckligt. Men djuren måste ständigt gå i fruktan för våra beslut, mer eller mindre genomtänkta. Särskilt "våra" husdjur är i stark beroendeställning av oss. Då de inte längre har kvar sin fulla förmåga att få tag i tillräckligt med mat för sin egen överlevnad. Det som talar för livsförkortande åtgärder är om djuret lider. Men vad det kommer till Grållan är det väldigt svårt att se eller veta. Hon verkar mest vara väldigt trött och slö. Precis som man blir när man åldras. Jag tycker det känns svårt att sätta sig över naturens gång och ingripa och förkorta ett liv som jag inte själv varken har skapat eller kan återskapa. Ska inte allt ha sin gång?
På förmiddagen blev det en kort och fin cykelrunda, jag körde samma väg ut från Alvesta som jag gjorde för exakt tio år sedan när jag cyklade till Leksand, men i stället för att fortsätta norröver så vek jag av österut redan i Sköldsta och sedan mot Hjärtanäs och Lekaryd för att sedan åter vara i Alvesta, 18 km totalt. MTB.Norr om Alvesta. 18km, 22km/h. 93mp.
| Bilder från dagens cykling. Midsommarafton 2021. |
Midsommardagen 26 juni. En mulen morron, runt 17 grader vid 10-tiden. Det kändes bättre än väntat i kroppen och benen. Pulsen lägre än vad den brukar på lördagar. Kom i ett fint flyt runt Södra Bergundasjön, första milen i runt 4:55-tempo. Sedan ökade jag sista 5km, medeltempot under de 4 snabbaste km var runt 4:04. Ändå fanns det lite till att ge. Det var längesedan det kändes så bra en lördag. Kanske att de senaste söndagarnas utökade löp-styrka börja ge resultat. Kände bara av låret svagt under slutet av farthöjningen. Det var ingen större trängsel runt sjöarna idag. Kanske inte så konstigt med tanke på vilken dag det är. Distans Växjö. 15,32km. 4:38-tempo. 131 mp.