Stiglöpning Fyllerydsområdet, framfotsrunda 136.

Blev en lite tung runda. Kände mig lite matt, nästan som om det var en förkylning på gång. Hade tänkt mig att springa på stigarna i Fyllerydskogen, så blev det men eftersom det var första gången och jag inte hittar speciellt bra blev det lite virrigt, minst sagt.


Stigarna är väldigt fina men när man inte riktigt vet var man är i skogen och att det är ett virrvarr av korsande stigar så hade det behövts en bra orienteringskarta för att hitta en bra runda, nu blev det planlöst och utan riktig inspiration. Fick ihop 7 km trots allt, men i ett lågt tempo. Men eftersom det är lördag och det är lite tanke att jag ska springa en runda i morgon så var det bara bra.


Hade mina Merrell bare access skor, hade lite ont i hälen inledningsvis men efter 10 minuter släppte det.


Annars är den stora begivenheten Stockholms maraton idag. Det vill jag också springa en dag, men det känns avlägset just nu. Men i framtiden...




Dagens runda

Bergundasjön runt, distans, 14 km, 4:15 tempo, framfotsrunda 135.

Blev en relativt snabb runda, 4:15 tempo, nästan 14 km. Ändå låg jag den mesta tiden under prattempotröskeln. Då är löpningen njutbar, när det flyter på men ändå att det finns kraft kvar. Känner även att steget och hållningen är på plats i detta tempo. Springer jag i 5 tempo blir det lätt slafsigt och lite hängigt.
Hade tänkt mig en lite lugnare runda, men kände efter 3-4 km att jag var stark i kroppen, så det blev ett 4:15 tempo utan att jag behövde ta ut mig helt. det är sådana här rundor som triggar och gör att löpningen är så skön bitvis. I slutet med bara uppförsbacke i 1,5km blev jag dock rätt trött och låg på rött de sista 10 minuterna, men eftersom det är under så kort tid så blir återhämtningen ändå rätt snabb.
Hade mina Adidas i dag. Kände av hälen hela rundan. Men mer som det varit sista tiden, som ett molande. Men nu någon timme efter känns det mer. Luften var klar och fin och är nu nästan helt befriad från pollen som stört mig mer än en månad nu.


Dagens runda

Orientering Hanaslöv, framfotsrunda 134.

Denna gången gick det bättre än förra. Totaltiden är långsam men idag lyckades jag hitta några kontroller med hjälp av kompassen i obanad terräng, det var kul. Blev som vanligt blöt om fötterna, men på något konstigt sätt så tänker man inte ens på det.


Det har annars varit en rätt tung dag privat med småbekymmer både hit och dit. Så det var så befriande att få tankarna på något helt annat halvannan timme. Tiden försvinner helt, jag är som det så populärt heter att man ska vara, i nuet, som för ett barn försvinner tid och även rum bitvis.


När tröttheten kommer efter en lite längre löpsträcka så försvinner min uppmärksamhet. Och det är det som är det svåra med orientering att kunna vara skärpt även när man är trött. Så för en nybörjare går det inte att springa på för fullt, dels för terrängen men framför allt för att man så lätt tappar bort sig. Då gäller det att ha ställen som fångar upp på kartan så man inte kommer bort sig helt. I dag var det återigen i halvkänd terräng, det underlättade. Kom lite fel någon gång men måste vara mer flexibel på att kartan inte alltid stämmer vad gäller traktorvägar och beståndsgränser. Samt att använda sig av höjdkurvorna som hjälp, det är överkurs för mig än så länge.
Men stigar som fångar upp är enorma hjälpmedel för mig, i den obanade skogen är det betydligt svårare och jag litar inte riktigt på mitt omdöme, så därför var klockan till hjälp för att få lite hjälp med avstånden, men det är inte tillåtet. Så frågan är om jag ska fortsätta med det? För man blir lite "lat" om man går efter den men samtidigt är det en trygghet på något sätt för att inte komma bort sig helt. Får se hur det blir i fortsättningen. Men det är roligt när det flyter på. Kartläsningen är svår, det tar tid att lära sig se detaljerna.


Hade lite ont under uppvärmningen i min vänsterhäl, men kände inget orienteringen. Det blir så ryckig löpning blandat med gång och en hel del stillastående kartläsning och kompasstagning. Men så småningom släpper det förhoppningsvis allt mer. Måste träna och fråga de rutinerade vid problem, annars tar det alldeles för lång tid att lära sig denna komplicerade sport.
Dagens runda
Hade mina Merrell bare access.

Dansjön runt, medellångdistans 15km, framfotslöpningsrunda 133

Blev en hyfsat bra runda, lite för högt tempo för att kallas långdistans, jag har svårt att springa i 5:tempo, lyckades bra för tre veckor sedan. Men de två senaste gångerna har det blivit för fort i början. Fick ont i hälen efteråt. Kanske det lite för hårda tempot som satte sina spår.
Annars var detta en helt ny sträckning för mig.
Började vid Hanaslövsgården, cyklade dit, lite drygt 8kilometer. Därifrån sprang jag runt Dansjön på de lite mindre vägarna, är dock tvungen att korsa 126:an 2 gånger. Det var en väldigt bra runda, så underbar omgivning och varierande natur. En riktigt jobbig uppförsbacke, annars rätt så flack runda.
Hade lite känningar i vänsterhälen, men inte så farligt. Hade mina Adidas. Rätt varmt och hade bara linne på mig, hade med mig vatten i små flaskor, höll dom i händerna. Har provat med bälte men tycker inte om det, vattnet skvalpar omkring och stör och bältet håller sig inte på plats, möjligt att jag köpte för dålig kvalité. Men att dricka under löpningen har funkat bra de få gånger jag haft vatten med mig. Kanske bli annorlunda om tempo skruvas upp lite, i dag blev det 15km i 4:30 tempo, de sista 5 kilometerna blev det lite för tufft för att kunna passa in i ett långpass ramar.
Dagens runda

Stiglöpning Spånenleden, 8km. Framfotslöpningsrunda 132.

Blev åter en stigrunda, har blivit så de senaste lördagarna, på radion i morse varnade dom för kraftigt regn och åska framåt förmiddagen, det ville jag undvika, så det blev en extremt tidig runda för mig. Kände mig lite stel inledningsvis men det släppte efter ett tag, den krånglande vänsterhälen besvärade under första halvan men sen lugnade den ner sig betydligt.
Stiglöpning är något speciellt. Har märkt att när det går som bäst är när jag hittar rätt tempo, pulsen mellan 140-150, strax under min prattröskel. Det går inte som snabbast men 8 kilomters stiglöpning är inte detsamma som 8 kilometer på mer lättillgänglig terräng. Tröttheten kommer tidigare och slår till så hårt om man går ut för hårt. Dessutom ökar skaderisken när tröttheten sätter in, ett lite för svagt benlyft över en rot eller en sten kan betyda ett smärtsamt fall.

Tog 2 öl tidigt i gårkväll och kände otroligt nog av dom under dagens löpning, ett lätt illamående som inte ville släppa förrän framåt lunchen idag. Måste vara någon gen som antingen saknas eller är defekt på mig. Är otroligt känslig, särskilt på fredagar, efter en lång arbetsvecka. Tror asiater har samma "problem" blir lätt bakfulla. Det är en balansgång, för det är en skön avslappnande känsla med en eller två öl på fredagen. Har sista halvåret fastnat för Veteöl av märket Erdinger. Riktigt gott och att dricka en Carlsberg nu är som att dricka avslaget vatten, trots samma alkoholhalt.

 Hann inte undan för regnet, under de sista tio minuterna så kom det och för att säkerställa att jag blev riktigt genomdränkt så öppnade sig himmelen under den 15 minuter långa hemfärden på cykel. Men efter en löprunda tycker jag inte det spelar så stor roll. Det är värre om man är på väg ut.

Hade mina Merrell bare access 2. Perfekta på stigar med mycket rötter och stenar. Noll dropp.
Dagens runda

Spånenmilen framfotslöpningsrunda 131. Med sällskap.

Blev åter en lugn runda i 4:50 tempo, hade dottern med på rundan, hon cyklade och jag sprang, blev lite tungt för henne i en del uppförsbackar men vi hjälptes åt så det gick bra till slut. Vi stannade och drack lite efter 5 kilometer.

 På hemvägen blev det motvind och vi började båda bli lite trötta. Jag sa till henne att detta kunde bli en hel mil på cykel, så långt har du nog inte cyklat i sträck innan. Det sporrade lite, strax innan 8 kilometer kan man göra ett val, antingen ta en genväg eller ge sig ut på en 2 kilometersslinga, jag såg på henne att hon var rejält trött, så jag frågade henne om hon ville ta 8 kilometer istället. Men till min förvåning så sa hon: 1 mil, högt och bestämt. Det var kul att hon visade sådan vilja trots tröttheten. Sen kämpade vi på och till slut var vi nästan framme, jag sa till henne att snart kan du se bilen. När hon ett par meter senare fick se den brast hon ut i glädje, då förstod hon att det var nära samt att hon klarat hela rundan. Det var kul. På detta sättet så fick vi båda motion.

Det blev lite lugnare än vanligt, men lite snabbare än tänkt med tanke på min nya strategi att köra lite lugnare 2 gånger i veckan. Lite synd att även tisdagarna blivit lite lugnare tack vare orienteringen men det är ändå bra att köra med några månader utan intervaller. Kan börja med dom i sensommar igen, samt hoppas på att hälen har läkt då.
Var högsommarvarmt idag, 26 grader visade termometern vid starten.

Hade mina Adidas, kändes i hälen men inte ont mer molande som det varit ett tag nu. Men tempot idag var skönt i värmen, kändes riktigt bra och jag hade perioder då jag ville trycka på lite men höll ändå igen och det är bra att träna även på det, känns som jag kan acceptera att även springa dessa lite långsammare rundorna också, har annars blivit så lätt att jag kommer in i det "svarta hålet" Ett tempo som tydligen ska vara det sämsta tänkbara. Strax över gränsen för att man ska kunna prata, ett tempo där du kan hålla på ungefär en timme. Där ska man inte träna enligt vissa experter. Man ska ligga under de flesta passen och sen istället köra riktigt hårt ibland, intervaller eller tempo som man klarar under 20-30 minuter i stället. Svårt att veta då man inte kan jämföra de olika uppläggen. Nu innan Växjöloppet körde jag bara mellanhårda pass, det gick ändå hyfsat på loppet men vet inte hur det gått om jag kört på detta sättet i stället?

Orientering, framfotslöpningsrunda 130.

Ojojoj, det var svårt det här med orientering. I dag var det ny skala på kartan i förhållande till förra gången. Helt okända marker för mig också. Så då fick jag problem, beståndsfärgerna var inte heller helt uppdaterade då blir jag osäker och litar inte på instinkten. Har problem med avstånden också. På stigar blir det för kort i förhållande till verkligheten så jag kom gärna lite för långt. Inne i skogen är det tvärtom, blir gärna för kort, tror att rädslan att komma för långt ifrån och därmed vilse gör att jag är lite för snål med avstånden inne i skogen.
När jag tycker mig se ett kärr så är det inte det, men kanske inte så konstigt med tanke på allt regn som föll igår. Som löpare vill man hålla fötterna torra men som orienterare är det snarare tvärtom tycker jag, verkar som om dom flesta verkar tycka att det är lika bra att bli blöt om fötterna så snabbt som möjligt, så är det avklarat.
 Missar man lite i början så blir osäkerheten ännu större. Men det är lärorikt och på lite sikt tror jag ändå att det ska gå bättre. Men det är betydligt svårare än vad jag räknat med, framför allt i helt okänd terräng som det var idag.

Som väl var på denna träning så var det vänliga själar i närheten som fångar upp och hjälper till rätta. Förklarar på ett tålmodigt sätt, det känns ändå tryggt. På stigarna känns det okej, men ibland dyker det upp någon traktorväg som är lite större än väntat och då blir osäkerheten stor. Avståndsbedömningen är nog det största bekymret, har enorma problem, det är möjligt att jag kan "fuska" med gps:en bara för att få in känslan, vet inte om det är tillåtet egentligen?

 Men idag var det färgerna på olika skogsbestånd som inte helt stämde. Det visade sig efteråt och det lurade mig totalt på några ställen. Även någon höjdkurva som saknades och någon skogsväg som inte var helt klockren. Måste också använda kompassen mer och lita på den, jag vet nu hur den funkar men använder den för lite. Mer noggrann och lite långsammare, stanna upp om jag inte vet istället för att chansa och sedan vara helt borta som jag var vid några tillfällen i kväll. Tog 1,5 timmar, en bana som eliten sprungit på mellan 10-15 minuter ungefär. Helt otroligt.

Dagens runda