måndag 31 mars 2014

Roddmaskin och höjdhopparmattslöpning

Blev en stillsam kväll på gymmet med roddmaskin i ett moderat tempo, medelwatt på 140 under 22 minuter motsvarande 5km. Lite överkroppsövningar därefter för att sedan av sluta med lite löpning i höjdhopparmatta. Blev 2*250 sedan 1*400 steg i mattan. Det är alltid värst med den första, vet inte varför men sen är det precis som om kroppen hittar tempo och mjölksyran kommer inte lika lätt.
Har fått för mig att just dessa steg i mattan är bra för att få rätt stegisättning för en luttrad hällandare. Det blir perfekt med foten rakt under kroppen, löpningen sker utan att jag förflyttar mig framåt.

Annars har det varit lite dagen efter känsla hela dagen. Har varit seg och lite omotiverad. Visst påverkar sommartidens inträde. Somnade en timme senare än vanligt. Fast fick stiga upp en tidigare. då är förutsättningarna förändrade. Jag brukar ha problem med dessa tidsomställningar, men den på hösten stör mig mer än denna på våren. Då kan det ta upp till 2 veckor innan jag hittat rätt i mina rutiner. Jag tycker det hade varit bättre att i stället ha ständig sommartid.

Dessa lite sega dagar behövs också, annars kan man inte glädjas så mycket åt de fria dagarna som kommer med helgen, men visst hade det varit läge att i vårt rika land införa 4 dagars arbetsvecka? Då hade vi fått lite mer tid att göra oss själva rättvisa. De 4 dagarna vi är på jobbet hade blivit mer lustfyllda. Obalansen som råder nu mellan arbetsdagar och lediga dagar är stressande för "moderna" människor som vill förverkliga både sig själva och sina barn. Det saknas helt enkelt tid.

Är lite ambivalent inför kommande rundor, ska jag fortsätta med den väldigt positiva överraskningen Salming Race? Men finns i så fall risk att jag "glömmer" bort löpning i hardcore skor som Merrell eller VFF. Fast jag är lite lockad eftersom jag haft sådana problem så länge nu med min vänsterhäl. Idag känns det bra, fast vid lite längre stillasittande gör hälen sig påmind vid efterföljande uppstigning och första stegen. Men nu i kväll har det känts lite bättre än innan så här dagen efter ett löppass.

söndag 30 mars 2014

Salming Race, framfotslöpningsrunda 105.

Så fick jag äntligen skorna som jag haft så höga förväntningar på Salming Race.
Blev en sen runda nu i kväll. Idag på morronen så blev det en promenad runt Bergundasjön, 13km ungefär. Hade Salmingskorna på mig. Efter 6 km började jag få lite ont i hälarna, skoskav. Brukar få det med nästan alla nya skor. Enda undantaget är alla mina Merrell skor.



Salming Race, 5 mm dropp. 190 gram.




Dagens runda.



 


Så det blev lite barfotapromenad, gick sådär, är inte något härdad under fotsulorna än.
I kväll blev det premiär för dessa skor. Otroligt lätta, vägde dom, 190 gram/sko. Blev en märklig runda. Hade ont i vänsterhälen under uppvärmningen. Efter 500 meter var det som värst, var nära att bryta men sen släppte det lite. Efter 2 kilometer så stannade jag och gjorde lite olika övningar för att mjuka upp ytterligare. Sen blev 8 km löpning, första 4 tog jag det hyfsat lugnt, skorna kändes otroligt sköna. Efter att ha sprungit med 0mm dropp med Merrellskorna ett tag nu var det som att landa på bomull. Försökte hitta rätt känsla och var noga med hållning. Efter halva rundan och i lite nerförslut med en efterkommande flack kilometer tryckte jag på rejält. Blev trött men kände under den kilometern att steget var bra och att jag kom fram med bröst och höft som jag inte känt på väldigt länge. Härlig känsla. den kilometern som var flack som sagt var gick på 3.58. Så fort har jag inte sprungit på väldigt länge. Efter det blev det 2 kilometer kuperad avslutning som gick saktare. Men ändå med bra fart och bra hållning. Men då var jag nära mitt max och de kilometrarna gick på 4:08 ungefär.
I kväll var en sådan härlig runda med hög och fin luft, kände mig stark på avslutningen, brukar jag inte göra. När dessa rundor dyker upp är det härligt att springa och det gör inte ont att ta i. Är visserligen lite stel i vänsterhälen nu. Men tror att dessa skor kommer att hjälpa mig bra. Ska försöka att kombinera med Merrell och även VFF när väl hälen släpper lite. Salmingskorna på lite längre distanser med hårdare underlag är tanken.






fredag 28 mars 2014

Backintervaller Hanaslöv. 6*500 meter. Framfotslöpningsrunda 104.

Blev ett rätt bra pass totalt. Hade mina Merrell trail glove 2. Körde först 2,5km väldigt lugn uppvärmningslöpning fram till Hanaslövsområdet. Hade lite känningar i vänsterhälen under hela joggen. Men ingen smärta.

Dagens runda

Sen drog jag igång backintervallerna 6*500 meter. Backen är tyvärr inte jämnbrant, den är i två etapper, mitt i flackar den ut och under 50 meter där så är det till och med lite utför. Men den sista biten brantar det till rätt så bra och då flyger pulsen upp på ett bra sätt. Kändes bättre denna gången, jag gjorde ungefär samma pass för några veckor sedan men då var det tyngre under själva återhämtningen mellan intervallerna. Dessutom var jag betydligt stummare efteråt än idag. Så ett par veckors intervallträning börjar ge lite resultat. Men var bara några sekunder snabbare än förra gången. Fast känslan efteråt var betydligt bättre.
Hade även ett bra möte idag, så nu hoppas jag att mitt arbetsliv kommer att bli lite mer strukturerat. Det har varit en rätt ansträngande tid psykiskt ett tag nu. Men efter dagens möte känner jag ett hopp spiras inom mig och det kommer att bli nästan lite spännande med den nya fokuseringen och arbetsuppgifterna som väntar.
Men det som känns viktigast och mest intressant är ändå löpningen jag har ett par år på mig känns det som. Efter dessa år blir det allt svårare att pressa sig till det jag ändå tror finns inom mig rent tidsmässigt. Men det är samtidigt viktigt att intala sig själv att man fortfarande är stark och kan utveckla sig. Om jag säger till mig själv att jag är för gammal så sänder jag iväg den tanken till mitt undermedvetna och då blir det till slut en sanning. Så det bästa är att försöka mantra sig tvärtom, jag är ung. väldigt ung. Då får jag mer tid att förverkliga mina mål och drömmar.

torsdag 27 mars 2014

En träningsfri dag.

Det var den första träningsfria dagen i mars. Fick igår hem stora mängder matjord. Så det fick bli en försiktig börja med att fördela jorden på ställen där jag hoppas att den gör nytta. Har känt mig lite sliten efter det rätt tuffa passet igår. Så nu var det dags för denna helt fria dagen vad avser konditionsträning av något slag.

Så underbart i luften nu särskilt i skymningen när dofterna blir lite intensivare. Drog i även igång  gräsklipparen som vanligt så är den första starten varje vår en kamp. Jag har varje år sedan 2005 varit nära att ge upp och istället gå och köpa mig en ny. Men som genom ett mirakel så går den till slut i gång. Alltid svettig och grymt irriterad efteråt fast samtidigt med en stor tacksamhetskänsla inombords, räcker det inte med alla maskiner som krånglar på dagtid?

Det är det som är så bra med löpning, det finns inte så mycket teknik eller elektronik som kan krångla. Det är nog därför jag gillar det så mycket. Enkelheten och vissheten om hur det kommer att gå och hur det kommer att kännas varje gång. Visst kan man bli skadad men på något sätt så är ändå känslan att det är jag som har kontroll på saker och ting.

I kväll när jag gick ut för att kolla posten så hörde jag koltrasten spela sina vackra melodier, det är så lugnande att i den mojnande kvällen få höra dess vackra stämma. Hela kroppen fylls med välbehag och det finns inte så mycket mer att önska. Efter en lång dags arbete med mycket problem och bekymmer som tynger är det skönt att få räta på ryggen och skåda mot talltopparna med hopp  om att få se den kolsvarta mästerspelaren. Men det viktiga är inte att se honom det är hans sång som trollbinder och ger välbehag åt en kropp som söker kvällens lugn och ro.

onsdag 26 mars 2014

Hagaparken 8 varv, snabbdistans. Framfotslöpningsrunda 103.

Efter ett väldigt stelt och stumt uppvärmningsvarv så blev det sen 8 varv i Hagaparken. En småkuperad motionsslinga på 1400 meter. Så totalt 11,3 kilometer. Den längsta distansen för mig sedan fotskadan med lite snabbare tempo över en mil.

Dagens runda

 Det märks att jag inte är van vid lite hårdare tempo i en mil eller mer. Efter 7-8 km började det ta emot rätt bra och jag fick sänka farten. Sen hittade jag ett stabilare tempo som gjorde att dom sista varven blev någorlunda uthärdliga. Hade ungefär 4:12 tempo under denna 11km:s runda.

Sista 2 kilometerna började jag åter känna av hälen en aning, även en liten känsla av stumhet i vaderna. Men inte så det störde själva löpningen. Det är en lite tuffare backe på denna runda annars är det mest småknölar, men när tröttheten kommer så blir även dom som mindre berg. Tycker det är svårt mentalt att springa 8 varv på samma slinga. Känner mig rätt stel i hälen nu ett par timmar senare. Men annars har endorfinkicken satt in fint som det brukar under de lite tuffare passen.

Vill gärna få in mer mängd men vågar inte fresta kroppen med löpning 2 dagar i rad. Nu har jag istället kört rätt hårt varannan dag. Eftersom det hittills hållit mig ifrån nya skador och förvärrande av redan närvarande så fortsätter jag så ännu ett tag. Inväntar även ett par nya skor som är ett mellanting mellan vanliga skor och de minimalistiska jag kört med ett tag. Med dom hoppas jag kunna springa lite längre lugnare pass under tiden som hälen förhoppningsvis ska bättra sig allt mer. Vaderna är inga större problem med för tillfället.

tisdag 25 mars 2014

Roddmaskin och höjdhopparmattslöpning.

Blev ett rätt lugnt pass på gymmet, med 5 km rodd med en medelwatt på 137. Kände rätt omgående att gårdagens intervaller satt i kroppen. Försökte få upp medelwatten men idag fanns inte kraften riktigt. Blev lite styrkeövningar också. Sen avslutade jag med löpning i höjdhopparmatta först 2*240 steg sen avslutade jag med 400 steg. Är lite lägre i mina knälyft nu vid löpning i mattan, nog därför jag klarar lite mer.

måndag 24 mars 2014

6*1000 meter intervaller, Virdavallen. Framfotslöpningsrunda 102.

Efter några uppvärmningsvarv så bytte jag till mina "Merrell bare access 2" Det var första gången jag sprang med dessa. 4mm sula 0mm dropp. Under och efter uppvärmningen så hade jag lite känningar i min vänsterhäl, men efter skobytet så släppte det.

Dagens runda.

De 2 första intervallerna blev för tuffa och för snabba. Låg på 3:35 ungefär på första och några sekunder långsammare på andra. Så den tredje och fjärde blev runt 3:45. den femte var seg och blev något liknande men med en väldigt stum känsla, började stumna i vaderna denna gången. Den sjätte  var mer kontrollerad och kändes bra i upplägget, men med den sämsta tiden, runt 3.50. Idealet för intervaller är att den första ska gå i samma fart som den sista, ska finnas så mycket kraft kvar.
Men jag har problem med att träffa rätt på 1000 meters intervaller. Så lätt att jag rusar iväg på de första, när jag fortfarande är pigg i benen. sen finns det inget kvar till de sista. Samt att det är kämpigt att ge sig på de följande efter två så hårda i början. Då får man kämpa mot sina negativa tankar. Hade svårt att komma ihåg tekniken idag. När jag blir för trött så går all fokus på att hitta rätt andning och fart för att klara hela intervallen. Varje 1000 meters intervall följs av 200 meters gåvila på lite mer än 2 minuter. Så det flyter på fint men samtidigt bävar man för nästa intervall när det bara återstår 50 meters gåvila innan nästa intervall ska dra igång. Hinner ändå få ner puls och andning tillräckligt för att kunna dra igång igen.

Virdavallen i slutet på mars.


Körde lite indianhopp efter och avslutade med 2 varvs jogg, men var helt slut i vader och kropp. Blev nästan gång. Hade hunnit bli lite kall under indianhoppen.
Om jag jämför med förra året vid denna tiden så var jag bara något snabbare på intervallerna än vad jag är nu, ett par sekunder per kilometer. Men jag är inte alls lika uthållig. där skiljer det mycket, är inte van vid långa distanser. Måste försöka få in lite längre pass med fart. Är fortfarande lite orolig för min häl och har undvikit asfalt som jag bara använde förra året vid denna tiden. Men det har kostat på att ställa om löpsteget, över hundra rundor nu och en bra bir kvar till det "perfekta" steget. Mina största problem just nu är att få fram höften, där måste jag hitta en bra teknikövning så det kommer mer naturligt.