Studentvecka och ett pass löpning.

En väldigt annorlunda och oförglömlig vecka. Den började i moll och lite småstressande eftersom jag på måndagen kände att det var en förkylning på gång. Nej, inte nu, tänkte jag. Med tanke på att det var dotterns studentvecka, och med allt som fortfarande fanns kvar att fixa innan det var dags för den stora dagen. Jaja, bara det stannar vid en förkylning? D hade fått sin lite lättare förkylning förra fredagen, och om jag inte blev sämre än henne så skulle det ändå gå att hantera allt det som stod på schemat. Under D:s inrådan så stannade jag hemma från jobbet under tisdagen, och nu i efterhand så var det förmodligen ett klokt beslut, för då kunde jag sova nån timme längre och kroppen fick den välbehövliga vilan. För på tisdagskvällen kände jag mig betydligt bättre och det var bara på onsdagsförmiddagen som det kändes lite som liknade en lättare förkylning, sedan försvann det under resten av veckan. 

Det blev dock ingen träning mellan måndagen och torsdagen. Det var först på fredagen som det blev en cykelrunda och på lördagen körde jag ett bra löppass. 

Hela studentdagen blev helt fantastisk, för min del helt perfekt. Det saknades inget och allt gick som det var tänkt, till och med bättre än så. Man blir så tacksam och ödmjuk för alla människor som vill väl och som hjälper till när det behövs en extra hand. Ett stort tack till alla som gjorde dotterns student till den speciella och fantastiska dag som man vill att det ska bli. Ända sedan hennes första skoldag har själva studentdagen legat som ett långt borta satt mål. Det är dit det ska bära om allt går bra. De sista åren har jag tänkt på själva studentmottagningen, hur i hela världen ska det gå till att fixa nått sånt. Särskilt orolig för sådana saker har jag blivit när man varit på andras mottagningar, när man sett hur otroligt fint alla ordnat allt. Långt över min förmåga. Men med D:s hjälp så blev det en väldigt fin mottagning även för oss. Inte så pråligt eller storslaget men det blev ändå fint och alla var nöjda och glada. Tänk att ett par timmars firande ska föranleda så mycket tankeverksamhet. Jag kan inte och vill inte räkna alla timmar som jag tänkt på just denna dagen, men att det utan tvekan är minst ett par hundra timmar det är allt säkert det. Jag märkte tidigt att S har nått speciellt. Hon har mycket potential i sitt medvetande, men det hjälper inte om man inte kan omsätta det i verkligheten eller få det ur sig på nått sätt. De första åren gick bra men redan 4:e klass började det strula, det var stökigt och oroligt i klassen, väldigt dåligt organiserat och läraren verkade inte helt införstådd med att det var jobbigt för S med den stökiga miljön. Det gick så långt att hon lagom till sportlovet i femte klass, efter mycket problem halvannat år, till slut vägrade gå tillbaka. Jag fick hämta hem henne efter en väldigt stökig dag och när jag kom till skolan var det för mig ett fullständigt kaos i klassrummet, men läraren och stödresursen jobbade på som vanligt, för dom var det en helt normal dag, för mig och S var det outhärdligt. Jag hade inte klarat 5 minuter i den miljön. 

Då fick S till slut byta skola och i resten av 5 och 6:an gick hon på en väldigt bra ideellt driven skola utanför Moheda. Hela högstadiet gick hon sedan i Moheda, hon ville under inga villkor gå i Alvesta, trots att det är där vi bor. Det får sina konsekvenser, fördelen var att det var en mycket bättre skola i Moheda, men det blir svårt att spontanträffa kompisar om man inte bor på samma ort. Första terminen var väldigt jobbig för henne, det var många gånger som jag fick hämta henne för att hon inte orkade igenom hela dagen, men efter att ha vilat nån dag så fick hon nya krafter och tog sig igenom vecka för vecka. Under 8:an fortsatte det gå trögt. Men med väldigt bra hjälp av sin engelskalärare och en fantastisk rektor och kurator, samt en Bup-kurator ordnades det ett krismöte, där gick vi igenom punkt för punkt, saker som S inte fixade och saker kom upp på bordet och vi gjorde tillsammans en handlingsplan. Bland annat så ordnades det så att hon inte behövde gå ända till centrum i Alvesta för att hoppa på bussen, 2,5km enkel promenad. Bara en sån sak gjorde att hon fick gå upp över en timme tidigare än alla andra. Har man redan andra utmaningar så blir det inte bättre av det. Det ändrades även på andra saker, som idrott och hur hon skulle arbeta i olika grupparbeten och så vidare. Detta enda men så viktiga möte blev helt avgörande för den fortsatta högstadietiden. Både jag och S minns med värme den fantastiske engelskaläraren som verkligen utmanade och stöttade henne under alla dessa åren, utan honom hade det aldrig gått så bra som det till slut gjorde. Det gick så bra att S till och med fick ett stipendium på sin avslutningsdag i nian. 

Under gymnasietiden fanns det också dagar med speciella utmaningar, men det var inte som under högstadietiden. Det var dock en tung period i mitten av avslutningsåret, men med hjälp och stöd av skolan så fixade S till slut även det och i vissa ämnen blev det väldigt bra. Ett stort grattis till henne. Nu väntar nya utmaningar och glädjeämnen när hon ska ut i den vuxna verkligheten, men först lite ledighet och vila.

 

 

Söndagen 5 juni. En väldigt vacker försommardag, sol från en klarblå himmel hela dagen. 23 grader som varmast. Det blev fortsatt pysslande i trädgården i Växjö. På eftermiddagen till handelsområdet för att köpa lite mer blommor och lite andra småsaker. Där träffade vi B och B, det var ett sammanträffande, träffade deras som igår. Är det inte märkligt hur det kan bli i bland. Det kan gå år mellan gångerna sen, rätt vad det är så träffas man nästan hela familjen inom loppet av två dagar, är det inte konstigt? 

Efter att vi varit på inköpsrunda i diverse olika affärer i det strålande solskenet så åkte vi hem via den nya Bäckaslövsesplanaden som efter 2,5 års byggande äntligen blivit färdig. Det är 3 rondeller som saktar ner farten, det finns knappt några anslutande vägar just nu i dessa rondeller, men det är förberedelse inför ännu mer bostäder i Växjö. Denna väg kommer att förenkla när man kommer från motorvägen och ska köra mot Teleborg och lasarettet, det finns en detalj som inte blev så bra, enligt mig. Det är att trafiken från esplanaden som ska söderut till Teleborg, måste in i den enfiliga rondellen. Där är det redan nu köer, det skulle istället blivit en avfart direkt från esplanaden ett par hundra meter innan rondellen direkt in på Söderleden. Det hade inte bara förenklat den passagen, det hade även avlastat den tungt trafikerade söderrondellen.

Efter ytterligare lite trädgårdsarbete blev det en fin cykelrunda runt de tre Växjösjöarna, fantastisk miljö och natur. Det är bara hoppas att det inte byggs sönder i framtiden. Det måste få finnas plats för natur också. Allt måste inte kapitaliseras, kan tänka mig att det finns många, långa, giriga fingrar som vill tjäna pengar på bostäder nära vattnet. Det räcker väl med att de redan har tagit delar av Helgasjöns egentliga allmänna strandgemenskap. Hur kan det var rätt att en person eller familj, ska få stänga ute resten av befolkningen? Vissa saker tillhör alla, naturen och dess fina vattenhål är definitivt några av de saker som det borde vara förbjudet att kapitalisera på. 

Måndagen 6 juni. En mulen dag, runt 20 grader och framåt kvällen kom det lite regn. D blev lite förkyld i fredags. I dag började jag också känna så smått, inte så mycket på förmiddagen, var nere till med cykel  och kände mig lite svag i benen, men trodde först att det berodde på helgens träning. Men sen på eftermiddagen så kände jag att det var på riktigt. En förkylning som var på gång. 

Under eftermiddagen var vi i Linnéparken och kollade på nationaldagsfirandet, Borgmästare Frank, höll tal och delade ut diplom till olika personer runt om i stan som gjort berömvärda insatser i samhället. Det bjöds på sång också. En blåsorkester i bakgrunden som spelade fint. Tolstoy var där och sjöng, en imponerande röst. Sedan var det dags för flaggutdelning till "nya" svenska medborgare. D fick sitt medborgarskap för 2 år sedan men i pandemins spår har det inte varit möjligt att dela ut några flaggor. Så det var säkert mellan 50-100 personer som skulle få sina flaggor. Regnet hängde i luften och i söder kunde man se hur de mörka molnen närmade sig. Men under firandet höll det uppe.

På kvällen åkte jag hem till Alvesta, kände mig inte så pigg och gick och lade mig rätt tidigt.

Tisdagen 7 juni. Mestadels mulet och någon enstaka regnskur från lunch. Runt 20 grader. Stannade hemma och sov lite längre på morronen, kände mig ändå hyfsat pigg under dagen, hade det varit under åren då jag höll på med planering så hade jag definitivt gått till jobbet, men nu är det andra förutsättningar och nu när jag är lite äldre så behöver jag inte suga ut de sista krafterna varje dag. Blev lugnt hemma, lyssnade på radio och rensade ogräs, det var lagom aktivitet denna dagen. Känner mig inte riktigt förkyld men det är nått i kroppen, för så fort man går på lite så märks det att det inte är den rätta kraften i kroppen, träning, framför allt löpning är uteslutet en sådan här dag, förr om åren så tränade jag med förkylning så länge jag var feberfri, men det gör jag inte längre, det brukar bara förlänga förkylningarna. 

På kvällen blev det en fin promenad uppe vid Spånen, gick förbi ridstallet sedan ända ut mot den hårt trafikerade väg 25, det är ett ständigt dån av bilar och lastbilar. Oljudet från vägen hörs kilometervis, så var man än befinner sig i Spånenområdet så ligger det som ett störande brus. Kan tänka mig att en människa som levde innan oljerevolutionen hade blivit satt i ett svårt chocktillstånd i detta oväsen, men vi "moderna" människor är impregnerade med det ständiga trafikbruset. det är så starkt så att det ändrat kvittrandet hos mer och mer av Talgoxebeståndet, nu är det högt, irriterande, enstavigt och vasst läte, nästan som Tjii, Tjii, Tjii, detta läte har dom börjat med bara för att bryta igenom bruset som människor och dess görande och handlande skapar. I vilket fall, man går utmed väg 25 ett hundratal meter, faktiskt på Sigfridsleden, som i sin förlängning går genom hela Sverige och ända ner till Spanien, som en del i pilgrimsvandringen som man kan göra om man har tid och lust till det. Ska man gå hela, så krävs det gott om både lust och tid.

Onsdagen 9 juni. En mestadels mulen dag, det kom nån enstaka kort skur också. Runt 17 grader. Var hemma på förmiddagen, kände av förkylning bara lite och då mest precis när jag steg upp. Kan nästan tänka mig att det inte är en "riktig" förkylning utan känner att det är som en förkylningsblåsa i halsen och ibland har jag känt mig som att det är på väg att bryta ut och ibland känner man sig lite hängig bara nån dag eller så. Förhoppningsvis är det så denna gången, nu när det är lite hektiskt både hit och dit denna veckan. Det blev ett möte med jobbet, via teams för min del, skulle vara 30 minuter men det blev över 2 timmar. Efter att i flera dagar tänkt på hur det ska vara på studenten så kändes alla siffror, regler och kolumner plötsligt helt främmande, det tar tid att åter gå in i den siffer-världen. Till slut så lossnade det lite under mötets gång och jag hängde med en del i alla fall. Men det är inte samma att ha möte via en dator, när man inte ser dom andra så är det svårt att veta när man kan prata, det är så otroligt lätt att man går in och avbryter nån annan och så stoppar det upp för ingen av de som tänkt säga nått vet om det är dom som ska prata eller om man ska vänta lite, och så uppstår det ett litet för långt uppehåll, eftersom de flesta inte vill vara den som avbryter. Till slut så kommer det igång igen, men då blir det ofta så att båda eller till och med en tredje person bryter sig in. 

På eftermiddagen till Växjö med smörgåstårtorna och några små björkar och lite andra småsaker,  och väl där blåste jag och V lite ballonger som sedan delvis sattes upp, vi vet ju inte om det behöver blåsas på nytt under torsdagen. Sedan hämtade jag D och vi hämtade upp lite saker på stan.

Torsdagen 10 juni. Det blev en väldigt fin dag till slut, molnen hängde tunga över Växjö vissa stunder men det kom aldrig något regn. Det var S studentdag idag, en väldigt speciell dag som kommer finnas kvar i oss alla närmast inblandade under resten av våra liv. Förberedelserna har pågått i flera månader om man räknar in de första spadtagen i den ogräsbemängda rabatten tidigt i våras. Sedan har det målats, grävts, skurats, putsats och inhandlats allt från ballonger till parasoll och stolar. Inbjudningar har skickats och en stilla nervositet ligger över arrangemanget under hela tiden. Hur ska det gå? det är så många saker som kan gå fel. 

Det är som Studenten det har en likhet med Växjöloppet, varje år vid en exakt, förutbestämd tidpunkt, exakt på sekunden, går startskottet till Växjöloppet precis som när dörrarna öppnas upp och studenterna ska springa ut ur Katedralskolan. Det är en given punkt som inget kan ändra på. Man kan inte skjuta upp just den tidpunkten som en enskild människa, jag kan inte säga till Växjöloppets arrangörer att jag inte känner mig i tillräckligt bra form, tror ni att vi kan vänta ett par veckor till innan starten går, för då kanske jag har kommit i rätt form? Det funkar inte på det viset. Det gör att det blir en stress och press, men också förväntan och längtan, på en och samma gång. Det blir så definitivt ett före och ett efter själva händelsen. 

Det som man innan gått och tänkt på och oroats över blir efteråt en liten bagatell, men även om man vet om det innan, att just de här små sakerna som man förbereder och tänker på massor med gånger så kan man inte tänka på samma sätt som man tänker på det efter själva händelsen. Hade man kunnat det så hade mycket negativa tankar sparats till ett annat tillfälle. 

Hela denna studentveckan har varit otroligt speciell för min del och även för S och D, som att leva i en film, surrealistiskt, och som att allt var förutbestämt, som att det bara har varit följa med i händelseflödet, den ena saken efter den andra har ramlat på plats i precis rätt tillfälle. Sömnen har varit orolig och knapp den senaste tiden, som väl är så har jag somnat lätt och sovit djupt ett par timmar i alla fall. Men strax efter 3 eller 4 på nätterna så har jag vaknat och sedan har det varit svårt att somna om. 

På morronen så satte S och jag oss i bilen och sedan körde vi till Växjö och där skulle S på Champagnefrukost, medan jag skulle hämta tårta och sedan köra till D och sätta upp de sista detaljerna i bostaden och trädgården. Sedan ner till stan igen redan vid 10:30 tiden för att försäkra sig om parkeringsplats. Vädret var då precis lagom varmt, runt 18 grader och solen bröt igenom. Jag gick sedan till Linnéparken och satte mig en stund för att vänta på D och V för en gemensam lunch, redan då kände jag en svag mental trötthet, och då hade dagen knappt börjat! jag gick åter igen, för kanske tusende gången, igenom hur det skulle bli under dagen, i vilken ordning vi skulle göra saker, vad som skulle kunna gå fel, tänk om det börjar regna? Tänk om D stukar foten? Tänk om S dricker för mycket under frukosten och sedan inte orkar hela dagen? Tänk om bilen inte startar? Tänk om batteriet i mobilen tar slut, innan jag tagit kort, tänk om S skylt kollapsar? Tänk om vi kommer för sent till utspringet, dom väntar inte på oss i så fall? Tänk om S inte hittar oss efter utspringet, tänk om kylskåpet skulle gå sönder och all mat bli förstörd. Tänk om, tänk om, tänk om, tänk om, tänk om......  Så skulle hjärnan kunna gå på men det infann sig på nått konstigt sätt ett lugn inom mig igår. 

Nu var den stora dagen här och den kommer aldrig att komma tillbaka, vi har gjort allt vi kunnat för att det ska bli så bra som möjligt, tänk i stället på allt det fina och roliga som vi ska få vara med om, en inre glädje infann sig i bröstet och strax efter ringde V och sa att de var på väg. Sedan åt vi en fin lunch i Domkyrkans restaurang, vid 12:40 gick vi sedan upp mot Katedral för att se på när A, S kusin, skulle springa ut. Vi kom lite sent för att få bra platser, men till slut så hittade vi fram till A föräldrar och syskon. Det var en fantastisk upplevelse att få se alla ungdomars glädje när de sprang ut. 

 Efter det så gick vi ner mot stan igen, det var bara halvannan timme kvar till S utsläpp, så det var inte lönt att åka hem och riskera den fina parkeringsplatsen. Vi stannade åter vid kyrkan och tog en fika och pratade en del om A utspring. Vilket tryck det var, så otroligt mycket glädje i luften hos alla, som ett koncentrat som samlats i en liten del i Växjö, nu skulle detta koncentrat spridas ut i olika delar av Växjö under dagen och kvällen. När det sipprar ut under dagen och kvällen så märks det i hela centrum, det tutas och skriks, den ena lyxbilen efter den andra kör omkring med nybakade studenter och den ordinarie trafiken stoppas upp för ett par timmar, för den som inte tänkt på det i förhand, eller tvunget måste in i stan under denna tid, sitter nog i sin bil och tänker allt annat än fina tankar under det till synes oändliga tåget av glada och firande studenter. Nu när man för första gången själv är en del av hela arrangemanget så tycker man att det inte gör nått om det går lite trögt i trafiken. Men förr om åren när man står utanför, ja då är det ett helt annat synsätt. 

Men så är det här i livet. Det finns alltid olika perspektiv på olika saker som utspelar sig i en stad. Det var så tydligt när jag så en gammal, trött och sliten kvinna som sakta snirklade sig förbi massorna med firande anhöriga på väg till sin troligen dagliga lilla inköpsrunda med hjälp av sin rullator. För henne var detta vilken dag som helst, bara med den skillnaden att det gick ännu trögare att ta sig till affären än vad det brukar göra, när hon skulle förbi de täta leden människor som stod i hennes väg. Hon tittade inte upp eller saktade ner för att se vad som hände, hon var inte en del i detta firande, men kanske hon varit det nån gång i sitt liv, kanske hon har barn eller barnbarn som gjort samma resa en gång i tiden, vad vet vi om det? Men just idag hade hon ett annat fokus. 

Efter fikat så gick vi upp till Katedralskolan igen, denna gången i god tid, 40 minuter innan utsläppet. S skulle springa ut 15:00. Det var varmt och kvavt i luften, runt 20 grader, men det kändes som 30 bland alla människor som stod packade som sillar i ivern om att få en bra plats. 

 Vid 15:00 så sprang S och hennes kompisar ut, samma procedur som A hade haft 2 timmar innan. Minst lika mycket folk denna gången också. Det var väldigt häftigt att se, men ingen av oss kunde se S på läktaren, vi blev oroliga efter flera minuters sökande med blickarna, tänk om nått hänt under dagen så att hon inte var med? Till slut såg dock V henne, hon stod skymd bakom några andra. Det sjöngs och hoppades under cirka 5-10 minuter innan det var dags för studenterna att träffa sina anhöriga.

Det blev ett starkt, känslomässigt möte med S, så fint och härligt att se henne så glad. Det var väldigt roligt att V också var med under hela dagen. 

Efter utspringet så var det dags för S och hennes skola att promenera ner mot stortorget under poliseskort, där skulle det sedan åkas på lastbilsflak på stadens gator till allmänhetens beskådande. 

Efter utspringet så vände D och V hemåt för att förbereda för studentmottagningen, jag gick åter ner till stan, började bli trött och varm, ville komma in nånstans och dricka lite kaffe och ta det lite lugnt en stund, men det var inte tid för det ännu. Vid 15:40 tiden kom kortegen ner mot domkyrkan, kan förhoppningsvis ses i videon ovan. Därefter mot stortorget där alla lastbilsflaken, ett för varje klass, skulle fyllas med elever. 

Det var ett jäkla väsen, basen i högtalarna på lastbilsflaken var uppskruvad på max, det dunkade i marken runtomkring. Det var alldeles för högt för mina gamla öron, men för studenterna var det inga problem, de brydde sig inte om det, snarare tvärtom. Det dansades och sjöngs under upplastningsfasen, det var kul att se all denna glädje, en hel del drack annat än vatten, men om det varit på min tid hade det varit rejält mycket mer fylla, det känns och verkar som att det dricks betydligt mindre bland ungdomarna nuförtiden. 

När lastbilarna, fyllda med tjoande studenter så tog jag mig bort till Broqvist café för lite mer kaffe. Det var skönt att få sätta sig ner en stund och bara ta det lite lugn, men det dröjde inte mer än nån minut sedan kom lastbilskortegen förbi, då var det åter dags för tjo och tjim i ytterligare 10 minuter. 

Kortegen höll på i cirka 45 minuter innan de åter var på stortorget, under tiden gick den övriga trafiken i stan väldigt trögt. Under tiden gick jag tillbaka till bilen och hämtade skylten så att S skulle se mig. Det stod ett hundratal lyxbilar och sportbilar uppradade på stortorget fint prydda med flaggor och ballonger för att köra hem en del av studenterna. En kort stund begrundade jag det faktum att jag inte fixat till det med en lite lyxigare transport hem men det gick över rätt snabbt. Det viktiga är att komma hem tryggt och säkert. 

Sedan var det dags för ett sista avsked med klassen innan var och en skulle hem till sina respektive familjer. S var alldeles genomsvettig och trött men ändå inte helt slutkörd, det fanns fortfarande kraft kvar i hennes kropp. 

Därefter åkte vi till Teleborg, nu började nästa avsnitt av dagen och kvällen. Det är otroligt hur en intensiv en dag kan vara. Finns det någon mer intensiv dag än en studentdag, det är olika ritualer från tidig morron till sen kväll, från den ena aktiviteten till den andra, det finns under dagen ingen tid att känna efter hur det känns eller mås. Det är bara att köra på i ett till synes evigt schema med olika saker som ska göras. Det är inte enbart för studenterna som det är intensivt, även föräldrarna får vara med på en sällan skådad intensitet som sträcker sig över hela dagen också. Efter månaders förberedelser kokar det ner till denna extremt koncentrerade dag, som med lätthet skulle kunna göras under en veckas tid utan att det skulle kännas långtråkigt, är det konstigt om man som lite dryga 50-åring känner lite lätt trötthet innan själva mottagningen ens börjat? 

I vilket fall, nu var det bara att vänta på gästerna, K var redan på plats när vi kom, hon hjälpte till med de sista förberedelserna och hade gjort en fantastiskt god bål, eller egentligen två sorter, en utan och en med alkohol. jag tyckte nog den utan smakade lite bättre men det var nått speciellt även med den som det var alkohol i, den höll jag mig till resten av kvällen, och det var väldigt gott och det hjälpte till att hålla uppe energin under själva festen. Det blev en väldigt bra fest. På förhand hade vi räknat med att gästerna skulle komma lite pö om pö. Men det visade sig att all kom nästan samtidigt, det var bara S kompis N som kom lite senare. Totalt blev vi 18 personer, Vi hade egentligen bara plats för 10 personer utomhus, där vi trodde att ingen skulle vila sitta, men det visade sig att alla ville börja med att sitta ute i det väldigt fina vädret, runt 20 grader och inga vindar. Vi hade tur med vädret. Men som man säger, finns det hjärterum så finns det stjärterum. Det blev bra och gästerna verkade i alla fall ha trevligt och maten räckte precis lagom, det blev lite över till grannarna också, även till dagens lunch. S var pigg och glad hela kvällen och tyckte att det blev en väldigt bra dag. Alla var nöjda och glada. Tänk all oro man lagt ner på förhand, kanske inte helt i onödan men till 99% i alla fall. Allt löser sig, det är en viktig lärdom att ta med sig in i framtiden. Det var väldigt skönt att sedan sitta ner och bara vara i stunden, först med K,S,D och jag, vi pratade om kvällen och vi var alla både trötta men ändå glada och tacksamma, S var så glad över allt och satt och njöt av att återigen gå igenom alla sina fina presenter. En sådan här dag med så väldigt många avgörande - aldrig mer än en gång förekomna - moment, som inte kan göras om, blir så väldigt speciell. Man får inte en andra chans. Då blir känslan efteråt, när allt gått bra, så väldigt mycket starkare. Det ges bara ett tillfälle, vissa saker är på det viset.  

Man kan inte annat än var väldigt tacksam för att allt blev så fint denna studentdag, för min enda dotter. Hon har verkligen kämpat för att ta sig ända hit i livet, det har varit en tidvis väldigt brant uppförsbacke och det har gått ner i diket också vid vissa tillfällen, men hon har alltid tagit sig upp på vägen igen, tack vare fantastiska människor som kommit och hjälpt till, både lärare och rektorer och kuratorer som ställt upp och visat att allt inte handlar om pengar. Det finns väldigt mycket vänlighet och godhet bland många människor.  

Fredagen 10 juni. En mulen morron och dag, solen försökte att bryta igenom men orkade inte riktigt, runt 16 grader som mest. Jag kom i säng efter midnatt, vaknade med huvudvärk, det var kanske inte så konstigt med tanke på gårdagen väldigt häftiga och intensiva dag, det var verkligen dagen efter känsla idag, allt gick segt och sakta, huvudet har varit segt som kola och efter en hel vecka utan träning så känns det som kroppen inte mår bra och är fylld med gifter som inte kommer ut genom träning. Sista passet var i söndags, och sedan dessa har jag inte ansträngt kroppen nånting, en väldigt speciell och fin vecka, men för kroppen är det inte helt perfekt. Den är så van vid att användas och när oron kommer in i kroppen så blir det alltid bättre efter ett ursköljande träningspass. Det behöver inte vara hårt, bara så att svettningen kommer igång, då rensar det ur systemen och allt blir återställt till en bra nivå. Men på förmiddagen idag, fanns det inte nån större lust till träning, huvudvärken var för stark. Men jag kände ändå att det var just träning som skulle var receptet som löste upp huvudvärken, men det fick anstå till eftermiddagen. Först var det avslutning för S i Domkyrkan, det ville vi gärna följa med och se på. Det blev en trevlig stund.

Nu var den stora festen över och det kändes konstigt, en tomhet kom krypande, men ändå inte riktigt helt tom känsla, det fanns fortfarande kvar spår av i hjärnan, framtidens kommande frågor och utmaningar låg fortfarande som dis och gjorde sig ännu inga besvär, det var fortsatt studenten som kom upp i tankarna, men nu blandade med lätt huvudvärk och stor trötthet i både tanke och kropp. Hade ett stort behov att bara få komma ut och cykla eller springa, få min mentala dusch så att jag fick bort olustkänslorna och huvudvärken, jag skulle kanske inte öppnat den där sista ölen sent på kvällen? Men i efterklokhetens kranka blekhet fattas det många fantastiskt rationella beslut, det lilla problemet med det är att då är det för sent med kloka bestämmanden. 

När vi lämnat lite saker i Alvesta så åkte vi tillbaka till Växjö. Sedan blev det en skön cykelrunda runt de 3 sjöarna här i Växjö. Mulet och runt 16-17 grader. Det kändes helt okej i kroppen. Väldigt skönt att åter få använda kroppen lite och få känna fysisk trötthet. Hybriden, runt Växjösjöarna. 17km, 20km/h. 97mp.  

Lördagen 11 juni. En solig till halvklar förmiddag, blev en löp-runda, med tanke på att jag inte sprungit sedan förra lördagen så varvade jag löpning med gång, lite kortare intervall än vanligt, det blev 5 minuter löpning varvat med 1 minut gång. Kroppen kändes helt okej och tempot blev högre än en vanlig lördag. Kände lite stramhet i högervaden i slutet, men inget som störde själva löpningen. Runt 18 grader och mestadels soligt. Löpning/gång 5/1 minut, Växjö. 11,28km, 4:49-tempo, 141 mp.

När man varit utan träning och framför allt löpning under en period, det behöver inte vara mer än som i mitt fall denna veckan, ja då inser man hur otroligt viktig del av livet som löpning är. Att få känna hur kroppen efter någon km börjar få igång svettningen och det känns lätt, jag rör mig framåt och känner inget större motstånd. Det är när man kommer in i sitt lagom-tempo, ett tempo där man anstränger sig men fortfarande inte så mycket att andningen blir ansträngd eller att det gör ont nånstans i kroppen. Man har krafter kvar till att prata och kan ta in naturen och omgivningarna, ja då kommer den här härliga känslan av flyt. Du är i rörelse men utan att det känns jobbigt. Det är en underbar känsla. För att komma till denna känsla måste kroppen vänjas under lång tid, jag tror det är därför som den största delen av befolkningen inte kan förstå att man kan springa för sitt eget nöjes skull. Men tro mig det kan man och till och med så stor glädje att det blir till ett grundläggande behov, som mat, värme och sömn. När man väl är i träning så tänker man inte på det. Men när man inte är i träning, ja då är det med väldigt stor saknad och nästan sorg när man inser, nä; det blir ingen löpning i dag heller. 

 

3 pass löpning, Regn och kyligt i veckan, men en fin Pingsthelg.

Regn mest varje dag, svalt och mulet mestadels, det behövs för allt som ska växa nu innan midsommar. Det är den grönaste tiden vi går in i nu, den varar bara någon eller några veckor, sedan försvinner det skira gröna sakta men säkert och går över i en mer matt grön färg under resten av sommaren. Så det är bara att försöka njuta så mycket det går. Varje solig och varm dag känns värdefullare nu på försommaren än vad den gör på hösten och vintern, på hösten och vintern.

Träningen har gått in i en tomgångsfas, fortsatt fokus på löpningen även om det drar lite mer åt att cykla, men det har inte varit så fint väder för det. Nu i pingsthelgen har det varit väldigt vackert men nu finns inte riktigt tiden. Efter Växjöloppet har det inte blivit några intervallpass eller renodlade fartpass, mer åt halvhårda pass. Det är min default-träning, inleda passen med 3-4 km lite lugnare löpning sedan blir det allt hårdare allteftersom och till slut en tuffare avslutning. 

 Söndagen 29 maj. En vacker försommardag, efter ett par dagars ledigt med regnigt väder så blev det i alla fall en vacker avslutning på helgen. Det är så grönt ute nu att man nästan blir bländad av allt det gröna, det blir så dominant, men på ett vackert och mjukt sätt. 18 grader blev det som mest idag, men om man var i solen så kändes det betydligt varmare än så. I dag målade vi det nästintill uppruttna staket här inne i Växjö. Det blir lite som att sminka en gris. Men i alla fall bättre än inget. Det går inte att byta ut heller utan att grannarna också måste byta. Men hur ska man få till det på ett bra sätt, det är ju inte säkert att dom vill det? Växjöbostäder gör det inte, det ingår inte i deras åtagande, det kan man ju tycka vad man vill om, särskilt med tanke på hur stora vinster de plockar ut ur verksamheten. Jaja, det lönar sig dåligt att gnälla. Jag får i så fall ge mig in i politiken om det ska bli några förändringar. Men just för tillfället så funkar inte det tillsammans med jobb. Det har jag inte tillräckligt med kraft för just nu i alla fall. 

Senare på eftermiddagen blev det en cykelrunda runt Södra Bergundasjön i det vackra vädret. Det var gott om folk ute, och i princip varenda grillplats runt sjön var upptagen. Det fanns säkert ett uppdämt behov efter det dåliga vädret denna långhelg. Efter cyklingen blev det cirka 20 minuters löpstyrka. 

Måndagen 30 maj. En mulen dag och vid lunch kom det en rejäl regnskur, runt 12 grader. Lugn på jobbet, blir lite konstig känsla efter 4 dagars ledigt. Hjälpte E med att inventera det torra ströade lagret, samt försökte läsa på lite om Reman. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej. 

Tisdagen 31 maj. En mestadels mulen dag, med ett par regnskurar under dagen, intensiva men kortvariga. I dag var det inventering i Alvesta. Det tog lite längre tid än vanligt, nästan 2 timmar. Gick med K, det var trevligt som vanligt, hann inte prata så mycket då det ska rabblas siffror hela tiden, det är det som är vitsen med inventering. Det var lite synd, då det är sällan som jag träffar honom nuförtiden. Vi delar intresset för träning i olika former. Så det finns mycket att prata om. På eftermiddagen blev det möte om Reman, med datautvecklingsgruppen för att komma lite framåt med projektet som snart ska genomföras i Alvesta, det går lite hit och lite dit. Det är mycket saker som ska kopplas ihop och sedan ska allt fungera i slutändan. 

På kvällen blev det ett löppass, började vid gymmet och sedan sprang jag mot Lekaryd och Hanaslöv, sedan tillbaka över Spånen. Lite kvalmigt i luften, runt 15 grader. Kändes helt okej i benen, blev som vanligt väldigt trött de sista 2-3km. Halvkuperad Distans Alvesta. 11,35km, 4:24-tempo, 144mp.

Onsdagen 1 juni. Mest mulet och som igår så kom det lite korta regnskurar här och där. Runt 16 grader. Höll på med att lägga in nya produkter i Reman. P hjälpte till och kom med bra förslag på hur man ska döpa de olika produkterna, så det blir ett bra system på det, för när det växer i strukturen efterhand så kan det bli svårt att hålla reda på saker och ting. Efter lunch tog jag ledigt, V och jag åkte sedan in med släp till Växjö, lastat med bord och stolar. Det gick bra. På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 50 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej. Efter passet pratade jag en stund med en som jag växte upp med, han är några år äldre än mig, bor kvar på Sjöudden utanför Moheda. Man märker att åren rusar iväg när man börjar prata om gamla tider. Hemma har jag märkt att det bor fåglar i 3 av holkarna jag gjorde i vintras, det verkar vara talgoxar i alla 3, den holken som blev lite större och som jag satte upp på en gran verkar fortfarande obebodd. Hittills verkar det som att myggen hålls tillbaka, men det är nog fortfarande lite tidigt att dra några slutsatser om orsaken till det. 

Torsdagen 2 juni. Mestadels mulet och framåt eftermiddagen kom det en och annan regnskur. Runt 16 grader. Fortsatte med arbetet runt Rema-installationen. Det går fortsatt lite trögt och det är väldigt mycket knappande och tryckande, mycket upprepningar och det är svårt att hålla koll när man kopierar mycket text och siffror för att sedan göra bara små ändringar. 

Efter jobbet till Växjö. Där blev det sedan löpning, runt Växjösjön och Trummen, mulet och i mitten på rundan kom det en regnskur, runt 15 grader. Körde 10 minuters löpning varvat med 1 minuts gång. Kändes okej i fötter och ben även om det var lite allmänt segt i kroppen som det brukar på torsdagarna. 

Löpning/Gång 10/1 minut. Växjö. 10,41km. 4:50-tempo. 136mp.

Fredagen 3 juni. Blöt morron, men tror inte det regnat nått under natten. Studenten närmar sig för S. De senaste dagarna har tiodygnsprognoserna sträckt sig över studentdagen. precis när hennes studentdag dök upp i början på denna veckan så såg det lovande ut, inget regn och runt 20 grader. Men allteftersom dagarna förflutit så har det mörknat och molnen hopar sig tillsammans med regn. Fram tills idag har dock torsdagen nästa vecka varit förskonad från regn, men nu på morronen så var det regn i prognoserna även den dagen. Ja, nu närmar det kommer desto säkrare blir prognoserna, än finns det gott om tid för att vädret ska ändra sig, men SMHI brukar ha rätt i grova drag. Något massivt solbringande högtryck kommer det i vilket fall som helst inte att bli. 

Fortsatt arbete med Reman i Alvesta, produkter och regler som ska in. Det kommer ta sin lilla tid. Annars en lugn fredag, såg två avsnitt av vänner med S, nu kom vi in i säsong 7, Det har varit en hel del fokus på Chandler och Monicas förhållande, kom en bra tvist i slutet på säsong 6 som satte lite fart i serien, som annars bitvis kommit in i en lunk. 

Inget regn under dagen och kvällen. Runt 15 grader.

Lördagen 4 juni. En mestadels väldigt fin dag, precis lagom varmt, på förmiddagen när det var dags för löpning var det runt 15 grader och friskt i luften, men ändå den där lite fuktiga känslan i luften som det bara blir på sommaren, det kändes lätt att andas under dagens löp-runda. Blir det lite varmare än så här så märks det och det blir genast lite tyngre med andningen. Det är den kanske allra grönaste tiden ute i naturen nu, det är lummigt och skirt, fåglarna sjunger sina sånger, idag tror jag bestämt att jag hörde en näktergalar, men blir lite osäker på om de finns så här långt norrut? Kanske att det var en väldigt duktig koltrast som stämde upp en av sina bästa sånger? Benen kändes hyfsat pigga, blev ingen direkt fartökning, men höll ett hyfsat tempo genom hela passet. 

Löpning/Gång 10/1 minut Växjö. 15,34km, 4:50-tempo, 134mp.

På eftermiddagen blev det fixande på baksidan av lägenheten, målade och skruvade ihop ett bord samt ett parasoll. Vädret vackert och precis lagom varmt, 20 grader och bara lätta fina sommarmoln på himmeln som skymde solen under väldigt korta perioder. 

 

3 pass löpning, regn varje dag och betydligt kyligare.

En regnig vecka. Annars kan Kristihimmelsfärdsveckan vara riktigt fin. Det är den bästa tiden på året just nu. Allt är i full grönska, småfåglarna flyger i skytteltrafik med larver och insekter till sina omättliga ungar. Fast regnet är väldigt välkommet efter en lång tids torka. De åren då det varit vackert och varmt är det underbart med ett par mils lugna cykelrundor, då njuter man verkligen i fulla drag. Hittills i år har det inte blivit någon sådan cykelrunda. Det saknades inte tillfällen för ett par veckor sedan, men det blev inte så. Det känns som man har till midsommar på sig, sedan vänder det och blommor och övrig grönska kulminerar då. 

Blev en kort arbetsvecka, endast 3 dagar. Inte så svårt att vänja sig vid det skulle jag förmoda. Särskilt nu på sommaren då det finns så mycket annat att ägna sig åt. Men så funkar det inte med arbetslivet just nu i alla fall. Annars hade det varit lagom att jobba tisdag till torsdag för min del. Då hade man kanske till och med saknat jobbet framåt måndagseftermiddagen. Fast jag ska verkligen inte klaga, numera har jag det betydligt mindre stressigt än förr om åren. Numera vaknar jag inte upp med huvudvärk eller ont i magen på lördagsmorgnarna. Förr var det mer regel än undantag. Allt har sin tid i livet, i vissa perioder är det nog meningen att det ska vara lite stressigt och motigt, bara för att bättre kunna uppskatta när det väl lugnar ner sig. 

Natofrågan har lugnat ner sig, men än är inget klart. Turkiet fortsätter sätta käppar i hjulet. Kriget pågår och det står och väger på en hel del fronter, och det är fortsatt väldigt ovisst om vad som kommer att hända. 

Annars är det den höga inflationen som det pratas om mest och de goda åren med ständigt ökande reallöner är över och förbi för denna gången, det verkar som vi rusar in i en lågkonjunktur. 

På lokalplanet tycker jag det är stötande att högern i Växjö vill sänka skatten, själva sänkningen är väl inget att uppröras av, tvärtom. Men att man i andetaget innan "stulit" 100 miljoner kronor ur det kommunala hyresbolaget och dessa pengar har man sedan pumpat in i kommunala verksamheter, det är stötande. Men om man tycker att detta är fel så är det bara att visa det till höstens val.  

Det har inte blivit några tuffare löppass denna veckan, det enda ovanliga var att det blev löpning måndag och onsdag denna veckan, eftersom vi skulle komma hem lite senare från Linköping på tisdagen. Kanske att det snart är dags att åter dra igång intervallerna, vi får se framöver. 

Från torsdagen har vi varit i Växjö, är mycket att göra i trädgård och på framsidan av lägenheten. Det är mer som ett hus än en lägenhet, egen bak och framsida, 2 plans med ingen ovanför som klampar i taket. det är ett väldigt fint boende och det ligger precis i anslutning till Teleborgsskogen.  

 

Söndagen 22 maj. En mulen dag och framåt lunch så kom det skurar med jämna mellanrum, det varade mest hela dagen. Det kom runt 2mm regn under dagen. Vi var i Växjö hela dagen, höll på med trädgårdsarbete hela dagen. Det tar längre tid än man räknat med, när man väl börjar på och riva runt i gamla rabatter så märker man hur mycket ogräs det finns och hur djupt rötterna går. Vi fick lite gjort i alla fall men det är många timmars arbete kvar innan man kan vara nöjd och glad, blev ingen träning idag, men det kändes som man tränat ett hårt pass efter allt grävande och hackande. 

Måndagen 23 maj, en dimmig morron. Senare under dagen kom solen fram, och dominerade trots att det fanns rätt mycket moln. Framåt dagen blev det runt 17 grader. Det var en annan sorts luft ute, regnet som fallit de senaste dagarna har sköljt undan pollen och annat skräp i luften. En helt ny friskhet och fuktighet som hör försommaren till. I dag var det till Vislanda, de hade bett mig om hjälp att inventera, då det saknades lite folk till den uppgiften. Det är kanske inte det roligaste man kan sysselsätta sig med, men det är alltid intressant att se hur andra lägger upp sin inventering. I Vislanda använder man "pistoler" för att digitalt skjuta av paketens nummer, men jag blev inte så imponerad, det tog längre tid, då det mest hela tiden strulade med inläsningen, ungefär hälften av paketen klarade pistolen att läsa in, resten fick knappas in i pistolen. 

På kvällen blev det cykel upp till Spånen, där blev det exakt samma pass som förra tisdagen, bättre luft idag, men tog det lite lugnare och det kändes inte alls så jobbigt som förra gången, då värmechocken slog till efter halva rundan, idag kom det ingen värmechock. Kände av träningsvärk i insidan av låren, efter allt klättrande i Vislandas magasin, annars okej känsla i benen. 

Kuperad distans Spånen, 10,35km, 4:33-tempo, 146mp.

Tisdagen 24 maj. En vacker morron sedan kom regnet framåt eftermiddagen, men rätt stilla regn bara ett par mm totalt. Runt 18 grader innan regnet kom. Vi åkte tåg upp till Linköping idag, på utbildning av Rema-systemet, det var intressant, mycket information att ta in, en hel del kände jag igen men mer än väntat var nytt för mig. Jag ställde kanske lite för mycket frågor, men det är svårt att låta bli när man inte riktigt förstått nått eller kommer på följdfrågor, vi hann nästan med allt i alla fall. Undervisningen var i alla fall bra och N hade bra tålamod med alla frågor och svarade på allt. Det var jag och P och P och E som var iväg. Vi får mycket jobb framöver med att få till allt vi vill. Men till slut så ska vi nog få till det. Vi åkte X2000 men trots att jag fick sitta i färdriktningen och dessutom vid fönstret så blev jag lätt åksjuk, det lutar och kränger på nått konstigt sätt som inte passar mig alls, det är bara när tåget sänkte farten en aning som det kändes lite bättre. 

Är det inte märkligt med högerns politik i Växjö, nu vill man sänka skatten i Växjö kommun, det är väl i och för sig inget fel med det. Men dagen innan har man stulit 100 miljoner kronor ur det kommunala bostadsbolaget, skickat in dessa pengar i kommunkassan! Det innebär ju i praktiken att hyresgästerna i de kommunala bostadsbolagen finansierar skattesänkningar. De som redan har det bra i sina ägande bostäder behöver inte vara med och betala. Sedan förundras KD-ledarna över varför "folket" misstror högern om att vilja allas bästa? 

Onsdagen 25 maj. En halvklar dag, mitt på dagen någon lätt skur. Lite bättre väder på eftermiddagen, sedan åter mulet på kvällen. En rätt lugn dag på jobbet. Höll på lite med Reman som ska installeras i Alvesta under semestern. Mycket funderingar än så länge, om hur man på bästa sätt ska översätta allt som har gjorts med WE, det är inte så enkelt som jag först trodde. 

På kvällen blev det löpning. Började vid gymmet och sedan mot Lekaryd och sedan tillbaka över Hana och Spånen. Kändes lite segt i benen, höll ett lagom tempo, för att inte behöva koncentrera sig fullt ut på löpningen, tankarna vandrade iväg, mest på jobbrelaterade saker, men så brukar det vara efter en arbetsdag. Annars kändes det okej i övrigt i kroppen. Halvkuperad distans Spånen. 11,33km, 4:33-tempo, 140mp

Kristi himmelsfärdsdag 26 juni. En regnig förmiddag, runt 10 grader. Till gymmet på förmiddagen, det blev ett cirka 40 minuter långt pass med bål och överkroppsstyrka, kändes okej, men det märktes att det var 8 dagar sedan sist. Man tappar styrka rätt fort, även om det är marginellt så är det skillnad. Sedan in till Växjö, hade tänkt ta en promenad uppe vid Spånen innan jag åkte in. Men regnet vräkte ner så efter att ha väntat i 10 minuter på att det skulle dra över, vilket det inte gjorde, kollade i väder-appen och det var ett massivt regnområde som svepte in över Alvesta den närmaste timmen, så det var bara att ge upp de planerna och åka till Växjö. Jag drog med mig regnet till Växjö, då det rådde västliga vindar denna dag. Efter lunch så slutade regnet, då blev det trädgårdsarbete resten av dagen. På seneftermiddagen klarnade det upp och blev soligt men väldigt blåsigt, 7 m/s i medelvind men hela 17 i byarna. Det slet och drog i träden och en del kvistar och blad föll ner.  

Fredagen 27 maj. En vädermässigt blandad dag, regn ömsom sol. 13 grader som mest. 

På förmiddagen passade vi på att göra lite olika inköp. Det var vi inte ensamma att göra. Det var enormt med trafik runt handelsområdena Runt Samarkand och Citygross. Trafiksituationen blir bara sämre och sämre i denna stad. Det har under lång tid byggts väldigt mycket nya bostäder och Växjö växer fort befolkningsmässigt, men vägsystemet hänger inte med. Den nya vägen som i hela två år har hållit på att byggas på södra sidan om järnvägen vid Citygrossområdet, som fortfarande inte öppnats för trafik, kommer inte att avlasta alls så mycket som det var tänkt. Det märks tydligt vid den rondellen som är knutpunkt till både Söder och Teleborg. Den rondellen är bara enfilig i den västra anslutningen, det bildas därmed rejält med köer redan nu, sedan kom trafiken från den nya vägen och det kommer ytterligare förlänga köerna. Hur tänkte de här? Det skulle istället gjort en egen anslutning direkt till Söderleden, då hade aldrig det flödet som ska till Teleborg behövt köra in i rondellen, bara för att göra en högersväng. 

För femton år sedan var det aldrig några bilköer i Växjö, nu får man verkligen tänka sig för när man ska köra i den västra delen av Växjö, helst aldrig köra så att man tvingas till vänstersvängar i korsningar, för då kan bli stående i tio minuter, om inte någon vänlig själ visar sitt förbarmande och släpper fram en. I vissa korsningar blir det ibland så långa köer att det köar upp sig i bakomvarande korsningar och då blir flödet väldigt segt. Det kan ta 20 minuter att ta sig 1km genom den västra delen av stan. 

Det är tragisk utveckling på mer än ett sätt, dels så slösas det bort enormt mycket tid i dessa köer, massor med människor som inte kan göra nått annat än att vänta. Men den allra värsta aspekten är hur det förstör både vår miljö men framförallt påskyndar klimatförsämringarna. Då ska man veta att Växjö, enligt kommunens ledning i alla fall, rankas som Europas grönaste stad. Med det i minnet så är det inte så svårt att förstå att den totala trafiksituationen i Sverige och den övriga världen ser ännu sämre ut, och vilka konsekvenser det kommer att få på sikt vet vi inte nu, men det kommer bli tuffa tider när allt en gång ska rättas till. Det är tråkigt att vara en sådan dysterkvist men det går inte låta bli. 

Vi kan alltid hoppas på att teknikutveckling ska hjälpa oss ur problemen vi håller på att skapa, men utan en större beteendeförändring så kommer det inte räcka. Och när man en gång vant sig vid en viss nivå av bekvämlighet så är det väldigt svårt att ändra till det som är mer obekvämt, det låter sig inte göras i brådrasket. 

Jag fick som vanligt mer eller mindre panik bland alla bilar i trafiken och allt folk i affären, D tror knappt på mig när jag beskriver hur illa jag mår i alla dessa trånga affärer och igenkorkade vägar. Jag klarar max ett par timmar sedan måste jag ut därifrån, varför är man sån? En del kan gå i en hel dag och bara kolla på saker och göra inköp. Det är inte bra för min del, för till slut köper jag saker i ren panik utan att egentligen veta om jag verkligen köpte rätt sak. D åkte tillbaka själv på eftermiddagen och gjorde färdigt, medan jag var hemma och höll på lite i trädgården i stället, långt från den larmande stressen i handelsområdena. När jag väl kommer hem så lugnar jag snabbt ner mig och allt känns snart mycket bättre. 

På kvällen blev det sedan en lugn cykelrunda runt Södra Bergundasjön och Växjösjön, det blåste rejält och regnet hände i luften, i denna blåsten var det svårt att höra fågelsången, bara någon enstaka talgoxe och koltrast som orkade igenom suset från de friska västliga vindarna. Nu när alla bladen på träden slagit ut så blir det ett mycket mer massivt ljud när det blåser jämfört med när träden är helt kala. 

Nära gasverket så hade de åter släppt ut fåren på bete, lukten från Växjös gasverk är inte alls så hemsk som den som kommer från Alvestas anläggning, vad jag förstått så beror det på att det inte används slaktavfall i Växjö. 

Lördagen 28 maj, kyligt, mulet och på morronen lite regn. Resten av dagen har regnet hängt i luften från tunga mörka moln. Bara runt 10 grader under dagen. I dag blev det löpning i det kuperade Fyllerydsspåret, cykel dit, nästan 6km enkel tur, motvind på ditvägen. Trodde benen skulle vara piggare än vad de var. Det brukar vara lite tungt först 2-3 km på denna rundan sedan brukar det släppa lite, men tyckte inte det gjorde det som det brukar och de sista 4km som är väldigt kuperade blev väldigt tuffa idag. Hade Hoka-skorna. Lätta och fina men ingen platta i dessa som skjutsar på i steget. Kuperad distans Fylleryd. 12.20 km, 4:44-tempo, 139mp.

Fortsatt torrt, 4 pass löpning.

Hela veckan har varit utan regn, i torsdags blev det årets hittills varmaste dag, runt 26 grader då. Sedan kom det efterlängtade regnet idag, lördag, fram till lunch 16mm. Nu är Natoansökan inskickad och Magdalena och Finlands president har har varit över atlanten och fått löften om skydd av Biden under den kritiska ansökningstiden. Turkiets president passade på att ta tillfället i akt och har hittills lagt in sitt veto. Detta för att som en gammal hästhandlare passa på, och se till att få fördelar till Turkiet och sig själv. Rysslands reaktioner har hittills varit ljumma, men som innan, man kan inte lita på deras sätt att handla och agera. Det känns som att vad som helst kan hända. 

Jag tycker ändå att natobeslutet är alldeles för fort framhastat, den svenska politikereliten springer som vanligt i den riktningen som det blåser så fort det är nått lite större, denna gången har det varit extra stor konsensus bland de annars så bittra motståndarna på höger och vänstersidan. Det är bara MP och vänstern som stått på andra sidan. 

Nu förbinder sig Sverige att avsätta 2% av statsbudgeten till försvaret. På sikt, om och när kriget i Ukraina lägger sig så kommer dessa försvarsanslag fortsätta ticka på i oöverskådliga tider. Dessa militärsystem är så fruktansvärt tungrodda och svårändrade. Men för klimatet är det ännu ett bakslag, dessa pengarna hade kunnat göra bättre nytta till klimatförbättrande åtgärder. Det är för mycket saker som går emot dessa åtgärder redan nu, inte bara kriget utan nu kommer det även in i en lång tid med dålig ekonomi. Då får klimatet stå tillbaka. 

Det märks tydligt på majoriteten i riksdagen, när bränslepriserna blir för höga, vilket egentligen är ett måste för att snabba på omställningen till smartare energilösningar, ja då bryr sig inte högersidan ett skvatt om klimatet. Nä, då går ekonomin före, särskilt då den kortsiktiga påverkan av ekonomin. Politikernas uppgift är att försöka se längre än vad näsan räcker. Men de vägrar. Tyvärr så är det likadant inom näringslivet också, man är beredd att göra klimatförbättrande ändringar i sin verksamhet, men bara med villkoret att det samtidigt är bra för ekonomin, om det kortsiktigt är dåligt för företagets ekonomi så bryr man sig inte om att göra förändringar. Det är tragiskt att se. 

Det gör ont i nästan allas plånböcker med dessa enorma ökningar av bränsle och matpriser. Men om vi fortsätter att förneka klimatförändringarna kommer det göra ännu ondare längre fram. Det vet de flesta men eftersom människan är skapt för att lösa problem som uppstår akut så blir det för jobbigt och svårt att tänka på det som kommer att hända om tio år eller för de kommande generationerna. 

Indianerna i det som numera heter Nordamerika hade som motto att fatta beslut med hänsyn till hur det skulle komma att påverka kommande sju generationer. 

 Söndagen 15 maj. En väldigt vacker dag, kanske årets hittills finaste? Det grönskar alltmer för varje dag och nu är det nästan sommar ute. 18 grader som mest under dagen, mestadels solsken hela dagen och bara svaga vindar. I dag blev jag klar med morot och palsternacka-sådden.

 Hos D, höll jag på lite med markplattorna på baksidan. De har satt sig rejält, ska försöka rätta till de värsta. Får vi se hur det går med det? Senare på kvällen blev det lite löpning. Distans Växjö. 5.95km, 5:11-tempo, 125mp.  

Därefter cirka 20 minuters löpstyrka. 

Måndagen 16 maj. Ännu en vacker dag, bara tunna moln som tidvis skymde solen, dock var det lite mer moln ett par timmar på eftermiddagen, runt 19 grader. En lugn dag på jobbet, var i Alvesta. Vi fick tillgång till Datorn som ska användas till Reman i Alvesta. I dag tog riksdagen det formella beslutet att ansöka om Natomedlemskap. Bara vänstern och MP som är emot, själv tycker jag att man kunde avvaktat ett tag till, men vad som är rätt väg att gå i detta historiska vägskäl är omöjligt att svara på nu, den vägen vi vandrar in på, oavsett vilken det blir, är tidigare ovandrad. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka. Kändes okej i kroppen. 

Äppelträdet i full blom, men de senaste åren så har det trots bra blomning inte blivit några äpplen, får vi se i år. Tror aldrig jag sett så här mycket blommor i alla fall. 

Tisdagen 17 maj. Vackert väder, 18 grader som mest. Blev rätt mycket Rema även idag, idag skulle vi göra vår första produkt i Alvesta, det tog två timmar. Ja, det här blir en resa innan det är klart. Sedan mycket diskussioner hit och dit om hur man ska lägga upp det hela för att det ska bli bra ordning och reda på de olika produkterna i systemet. 

På kvällen cykel till Spånen, där blev det sedan kuperad distans. Kändes lite tungt, särskilt sist 3-4km, tror värmen, 18 grader, påverkade mig mer än väntat. sista 4km gick jag på rätt hårt men det hände inte mycket med farten. Fast rundan är väldigt kuperad och det brukar suga musten ur benen sista km. Vackert väder. Kuperad distans Spånen.  10,29km, 4:31-tempo, 148mp.

Onsdagen 18 maj, en soldisig dag, runt 18 grader. En dag med 3 möten, det blir lätt rörigt och det är svårt att fokusera när det blir för mycket information, det snurrar mest runt i huvudet, det är mycket nytt att ta in och nu när vi själva ska börja jobba med Reman så inser man att det inte blir helt enkelt att översätta från vår nuvarande Wood-eye till Reman, det skiljer en hel del i hur de olika systemen går att ställa in, det saknas en del funktioner i Reman som vi har i WE men å andra sidan så är det många saker som är bättre med Reman. På kvällen blev det en cykelrunda med MTB-cykeln, som numera är vardagscykeln. Det blev en runda på cirka 2 mil, cyklade från gymmet och sedan norrut till Ryd och Grännaforsa och sedan över golfbanan igenom Dansjö. Fint ute, grönt och fridfullt när man slapp bilarna nånstans efter Lekaryd. 21km/h och cirka 100mp. 

På kvällen blev det en promenad uppe vid Spånen, det är konstigt med vissa insekter och maskar. Uppe i Spånen så finns det varje vår och sommar, mängder med skalbaggar, troligtvis en tordyvel, som ligger på rygg och sprattlar utan att kunna vända sig på rätt sida, är det just själva strukturen på gruset som ligger före skalbaggarnas evolution? I går förlängde jag livet en liten stund på 2 stycken baggar som var tillsynes livlösa liggandes på rygg i gruset. Jag petade undan dom till det intilliggande gräset och efter några sekunder började det röra på sig igen. 

Likadant är det med daggmaskar efter ett regn, då kryper de ut på asfalten, men när det torkar upp så klarar de inte att krypa tillbaka utan bli torra och till slut får dom gruskorn på sig och bli alltmer kraftlösa och dör i stora mängder, troligtvis är det även här evolutionen som spelar maskarna ett spratt. De har ännu inte ändrat sina gener för att klara av asfalt. 

Torsdagen 19 maj. En mulen morron och senare på dagen väldigt varmt, 25 grader. I dag blev det Mörlunda hela dagen, blev intressant och trevligt som vanligt. De hade börjat såga fram en produkt ur ett annorlunda spann och idag var dags för hyvling. Det verkar som det sågas på ett bättre och rakare sätt nu. Men just denna produkt blev lite för bra, det hade redan ändrats, så till nästa sågning kommer det bli än lite bättre, förhoppningsvis, man kan aldrig riktigt säkert veta. Det är små marginaler när man ligger precis på gränsen med alla inställningar. 

Paketläggaren i Mörlundas hyvleri. I dag kördes det 38x89 till den amerikanska marknaden. 

På eftermiddagen blev det ett kort möte med Rema, de hade lite funderingar på hur de ska lösa en sak som vi kan göra md WE men som behöver utvecklas i Rema-systemet, de hade redan en lösning på gång. Sedan körde jag direkt till Växjö. En rätt lång bilresa, runt 1 timma och 40 minuter. 

Det var varmt när jag kom till Växjö, runt 25 grader. Kvavt och tungt i luften, regnet hängde i luften men det kom bara ett par droppar. Det blev en tung känsla under dagens löpning, första halvan kändes okej, sedan kom "värmeklubban" efter 5-6km, bara att acceptera och göra det bästa av situationen, tempot blev rätt modest i förhållande till pulsen, förutom värmen så kändes det okej i kroppen i övrigt. 

Löpning/Gång Växjö, 7/1 minut. 10,38km, 4:53-tempo, 132mp.

Fredagen 20 maj, en mulen morron, sedan klarnade det upp framåt förmiddagen och resten av dagen blev halvklar. 19 grader och svaga vindar från nordväst. Det är lätt att komma ihåg vindriktningen även dagen efter, i alla fall om det varit nordvästliga vindar, för då kommer lukten från gasverket svepande in över norra delarna av Alvesta. Men de har lovat att lukten ska förvinna, det investeras i en högre skorsten och med den ska lukterna försvinna. Om inte så har kommunen utdömt ett vite på 500 000kr. Om det är mycket pengar eller inte vet jag inte, även om det är mycket för en privatperson så är det ju inte säkert att det är mycket mer än ett litet myggbett för ett företag. Det är synd att det blivit så här, för verksamheten som pågår där är en bra sak för både bönderna och klimatet. Problemen hade inte varit alls så här stora om de inte tvunget ska köra dit slaktavfall också. Detta slaktavfall sätter extra fart på gas-tillverkningen, men mig veterligen så behöver man inte använda det vid Växjös anläggningen. Där luktar det inte tillnärmelsevis så starkt som i Alvesta. I Alvesta kommer det liksom in som liklukt och det är omöjligt att vänja sig vid. Det förpestar hela omgivningen och det är omöjligt att ha fönster öppna. När det sprids gödsel på åkrarna omkring så kan det också lukta men på nått sätt så vänjer man sig och det är också en lukt som går att acceptera. Jag tror att just liklukt är något som vi genom evolutionen blivit tvungna att äcklas av. Bara för att vi ska hålla oss borta från områden där något har dött, eftersom så mycket runt omkring det som dött kan vara kontanimerat. 

Ja det blev en lång utsvävning om gasverket, så kan det bli ibland. Annars var det en rätt intressant dag på jobbet P och jag började lägga in lite regler i Reman, vi är på en väldigt tidig och försiktig nivå och det går lite trögt, med både namn och olika regler på de olika produkterna som sedan ska tas fram med systemet. E har inte riktigt tid att vara med, det är synd. Vi får hoppas att det blir lite bättre framöver. Jag vet själv hur det var när man hade planeringen, då måste vissa saker göras varje dag, om inte så stannar produktionen. 

På eftermiddagen blev det en promenad upp vid Spånen, tog en extra tur i skogen mellan ridstallet och sjön. Där finns inga stigar men det är rätt öppet ändå. Inte så mycket granskog utan mer ek och bok, väldigt vackert, men lite svårt att gå eftersom det är mycket stenar och på sina ställen rätt blött. På ett område, stort som en halv fotbollsplan var det fullständigt uppbökat av vildsvin. Jag har sett flera sådana här, totala uppbökningar, i områdena runt sjön. Undrar var det är de söker och även hittar till slut? 

 Lördagen 21 maj. Nu kom det efterlängtade regnet på bred front det har redan vid 8-tiden på morronen kommit runt 10mm. Det är sådan här lite större mängder som räddar sommaren, 2018 uteblev de stora regnen helt och det ledde till en mer eller mindre katastrof senare på sommaren. 

Det blev årets hittills blötaste löprunda, regn hela tiden, första 5km så kom det inte så mycket höll mig åtminstone torr om fötterna, men sista milen så ökade intensiteten hela tiden och med 6 km kvar så var jag helt blöt rätt igenom. När man blir plaskblöt om fötterna är det inte trevligt. Det blir tungt och obekvämt, när man dessutom redan är trött efter 1 timmes löpning så blir det för mycket lök på laxen. Men sådana här rundor kommer, och det kunde varit värre, det var åtminstone runt 9-10 grader, när det kommer sådant här regn och det bara är någon plusgrad så är det mycket värre. Hade Hoka-skorna idag, kändes väldigt bra första milen sedan blev fötter och vader lite stumma, särskilt sista 2-3 km. 

Löpning/Gång 10/1 minut Växjö. 15,42km, 5:01, 130 mp

4 pass löpning, mestadels lugn löpning

Det har varit en rätt lugn vecka när det kommer till löpning, Växjöloppet satt kvar även till tisdagspasset denna veckan. Märktes mest i slutet av passet. Men jag får vara väldigt tacksam för att årets Växjölopp inte satt större spår än vad det gjort hittills. 

Den stora snackisen just nu är ansökan om Natomedlemskap, en väldigt svår fråga men som har fått ett helt annat perspektiv sedan Rysslands invasion i Ukraina. Det finns risker med att ansöka och det finns risker med att fortsätta vara alliansfria. Vad som på sikt är bäst för oss går inte att veta förrän efteråt. För det finns ingen som kan veta hur Ryssland kommer reagera på ett sådant beslut. När det gäller Putin så kan i princip vad som helst hända. Det är bara hoppas på det bästa och att det fullständigt meningslösa kriget i Ukraina snart tar slut och att ledarna kan komma till sans och vett och i stället börja ta itu med klimatförändringarnas alla problem. Mänskligheten har redan tillräckligt med problem framöver. Det behövs inte militär osäkerhet utöver allt annat som redan påverkar framtiden för oss.

Naturen har verkligen börjat grönska sedan det kom lite regn i början på veckan, det är fantastiskt att det varje år blir så här vackert. Det är sådan fantastisk kraft i naturen nu på våren. 

 Söndagen 8 maj. En rätt fin förmiddag sedan kom det lite lätt regn vid lunchtid, senare på eftermiddagen så klarnade det upp, 14 grader som mest. Har hållit på med gräset både igår och idag, roboten har haft problem med både mossa och långt gräs, så fick hjälpa till lite med trimmern för att det skulle funka. Fullt med fåglar runt fågelmataren, det är 3-4 domherrar som kommer varje dag, i början kunde de inte sätta sig vid mataren, lite klumpiga i sina rörelser och lite tunga, jämfört med talgoxar och blåmesar. 

På eftermiddagen blev det ett avsnitt av vänner, i slutet på säsong 6 nu. Bruce Willis är med i dessa avsnitt som vi ser just nu, verkligen oväntat gästspel för att vara den serien. Sedan in till Växjö, där blev det sedan lugn löpning, därefter cirka 20 minuter löpstyrka. Rätt segt i benen idag. 

Distans Växjö. 7,93km, 5:26-tempo, 119mp.

Måndagen 9 maj. En vacker dag, solsken hela dagen, 17 grader som mest. Känner nästan panik i kroppen när det blir så här vackra dagar. Vill vara ute i naturen, men så funkar det inte i samhället, i alla fall inte om man vill tillhöra den ordningsamma sidan. Ja, så blir det ibland, dagen var lite långsam. Sitter fast lite i mina "uppgifter". Har svårt att få fart på saker som jag tycker kunde göras. Sedan kokar det nästan alltid ner till moral när det väl ska bestämmas om man ska göra lite saker som egentligen är på gränsen till det moraliskt rätta. Sådan frågor blir extra svåra och tunga på en måndag. 

Tisdagen 10 maj. En mulen förmiddag och senare på eftermiddagen blev det lite regn. Runt 19 grader som mest. Blev rätt intensivt på jobbet idag, hittade lite saker på Reman i Vislanda, främst om kvistsortering på 38*140 USA och C14 på nordiska marknaden, får vi se om det blir någon förändring i verkligheten. Även ett stort möte om Installationen av sorteringsmaskinen i Alvesta, lite frågor som inte är lösta ännu, får vi hoppas att det blir som vi vill till slut. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan löpning från gymmet och ut mot Lekaryd och Hanaslöv, sedan över Spånen och gymmet igen. Kändes väldigt bra första halvan, sedan blev jag rejält trött sista 4km. Troligen så är inte benen helt återhämtade ännu, från Växjöloppet. 

Halvkuperad distans. 11,35km, 4:24-tempo, 147mp.

Onsdagen 11 maj. En halvmulen förmiddag där solen bitvis orkade igenom diset. Sedan mulnade det på framåt eftermiddagen och runt 17-tiden började det regna. En rätt lugn dag på jobbet, försökte förstå några av ändringarna som gjordes på Reman i Vislanda, tycker det är en väldigt massa med regler för ofta samma saker, blir lätt att man blir lite vilse i alla möjligheter som det finns att sortera på. Kanske att det klarnar efterhand som det kommer igång i Alvesta, då blir det lite lättare att testa runt i de olika inställningarna. På eftermiddagen blev det ett möte med Rema, om kapalternativ till installationen som är på gång till Alvesta. C hade kommit på en bra idé om att köra asymmetriskt med både raka och runda hörn samtidigt, det var klurigt gjort och kommer med all sannolikhet att funka. 

Senare på kvällen till gymmet och där blev det sedan cirka 40 minuter bål och överkroppstyrka, kändes okej. 

Torsdagen 12 maj. En regnig morron sedan klarnade det upp. Det blev en rätt fin dag, runt 14 grader. I dag var jag med C uppe i Vimmerby, första gången jag besökte det sågverket. Det blev en intressant dag, som vanligt väldigt mycket nya intryck av både miljöer och människor. Det kändes helt okej, men det var lite stressande att försöka få till en ny underprodukt i Reman tillsammans med personalen som jobbar där. Jag är osäker på en del moment i hanteringen av olika saker i Reman, mest för att jag nästan aldrig gjort det innan. Vi fick till det till slut men jag måste kolla i morron så det inte blev nått fel. 

På kvällen till Växjö, där blev det sedan löpning, Det kom en och annan liten regnskur, rätt blåsigt från väst, cirka 14 grader. Varvade löpning med gång, 7/1 minut. Kändes okej i benen. Även om det var lite sliten känsla från tisdagspasset. Löpning/Gång Växjö. 10.34km, 4:58-tempo, 125mp

Fredagen 13 maj. En halvklar dag med en och annan regnskvätt, men bara droppar som kom. Nu är det extremt grönt ute. Det är bara asparna och ekarna som saknar blad nu. Men de är på gång. Runt 13 grader som mest, passar bra då det även var fredagen den trettonde, en klassisk otursdag enligt många. Förr om åren tänkte jag på denna dag i en vecka innan och var väldigt försiktig med allt just denna dag. Men denna gången hade den kommit upp utan att jag ägnat den en enda tanke. Under dagen kom det enstaka, korta ögonblick då jag tänkte på det men inte så att jag gjorde annorlunda än vad jag brukar. Mycket tid av arbetsdagen ägnades åt efterbörden av besöket hos Vimmerby igår. Det var intressant besök och jag har alltid haft en svaghet för grova furu-dimensioner. Det är nått speciellt med just de grövsta furuplankorna. jag minns speciellt när vi hyvlade 100x200mm till Kolmårdsstugan, det var väldigt massivt och rejält. 25 plankor/timmerstockar sedan var det ett halvpaket klart. 

På eftermiddagen började jag på lite i trädgårdslandet, fick till 5 rader med palsternackor varvat med morötter. det brukar bli 11-12 rader till slut, ungefär 2 meter långa. Första åren i detta huset, runt 2005 minns jag att det var väldigt besvärligt att så frön i landet, det var alla mygg som störde och irriterade nått enormt. Men de senaste åren har det inte varit mycket mygg. Undrar om det kan bero på klimatförändringarna, inte för att man saknar bitande myggor precis, men det är illavarslande om det skulle bli en massdöd av myggor, de ingår som en viktig del i vårt sköra ekosystem och utgör föda till alla våra småfåglar. 

Lördagen 14 maj. En mulen morron och förmiddag, kom lite regnstänk, men knappt mätbart, måttliga till friska vindar från väst. Nu kan man återigen höra suset från träden när de flesta bladen har slagit ut. Bokarna är helt knallgröna, nu och ett par veckor framåt så går vi in i årets vackraste tid. 

Dagens löpning blev runt Södra Bergundasjön, det fick bli 10 minuters löpning varvat med 1 minuts gång. Kändes okej i ben och fötter under rundan, bara lite stramt i vaderna sista 4-5km. När jag kom in i bokskogen vid Bokhultet var det bitvis som att springa inomhus. Bokarnas långa grenar är täckta med gröna blad i täta och flera skikt, på sina ställen kan man inte ens skymta himmelen, så tätt är bladverket på sina ställen. Det var runt 11 grader vid starten, rätt blåsigt från väst, men det märks först när man kommer fram till Växjösjön. Löpning/Gång 10/1 minut Växjö. 15,4km, 4:55-tempo, 130mp.

Växjöloppet 2022, samt 3 pass löpning.

Ja, det blev ännu ett Växjölopp, gick över förväntan med tanke på den rätt struliga löp-träningen  senaste året. Om det sedan berodde på skorna eller rätt uppladdning får man aldrig riktigt svar på. Kände mig oförskämt pigg i kroppen dagen efter, bara lätt träningsvärk i låren. Men på veckans löp-pass har det gått väldigt tungt, då har det verkligen märkts att det varit en tävling de närmaste dagarna. Särskilt baksidorna av låren som varit trötta, men lika mycket i båda låren så då är jag inte så orolig för att det ska bli en skada. Men det är viktigt att ta det lugnt de närmaste 2 veckorna efter en sådan urladdning, har hört nånstans att det behövs en dag per kilometer man tävlat innan man kan köra på som vanligt. 

Det börjar bli väldigt torrt i markerna, det regnar inget, har knappt kommit något sedan i slutet av mars. Som jag sagt så många gånger tidigare, vädret låser fast sig numera, antingen regnar det oavbrutet eller som nu, att det inte kommer nått alls på månader, om det är på hösten eller mitt i vintern gör det inte så mycket, men när det inträffar på våren och sommaren kan det få förödande effekter, väldigt långt in i framtiden. Det tydligaste exemplet på det var sommaren 2018, då det var en torr vår och sedan följde en ännu torrare sommar på det, det dödade massor med träd och förändrade folks sinnelag till torka på ett väldigt påtagligt sätt. Själv har jag väldigt svårt för dagar med över 30 grader sedan dess, jag mår fysiskt dåligt och blir missmodig, särskilt om det pågår under en vecka eller mer. 

 Söndagen 1 maj. En mestadels mulen dag, bitvis trängde solen igenom, runt 13-15 grader och svaga vindar från nordost under dagen. 

 Ja, det blev ett Växjölopp till, mitt 11:e, bestämde mig för två dagar sedan, har inte känt mig i tillräckligt bra form under våren och lite tung i kroppen (75kg efter loppet idag och efter en lätt lunch). Men de senaste 2-3 veckorna har jag ändå känt att det släppt lite och jag fick några bra pass som drog upp självförtroendet lite. Den perfekta vikten för min del ligger nog runt 70-71kg, Jag var dock väldigt osäker på formen. Har inte kört på nått riktigt hårt pass denna våren eller längre tröskelpass. Veckan som gått har jag sprungit tisdagen och torsdagen. Men bara 5km, lugn löpning. Kan inte säga att det var superkänsla inför loppet idag. Men kände mig inte sliten heller. Nått år har jag börjat formtoppa 2 veckor innan och då har det varit väldigt pigga ben under loppet. Men å andra sidan så är det nästan som att benen är för pigga och jag har efter det dragit på mig skador. Tanken idag var att gå i 4-tempo de första 4-5km, oavsett hur pigg jag kände mig. Därefter var det öppet för fortsättningen, antingen skulle jag vara väldigt sliten med det öppningstempot eller så skulle jag känna mig hyfsat pigg. Ställde mig lite längre bak än vad jag brukar, hade kanske 30 löpare framför mig, efter starten gick blev jag omsprungen av 20 stycken ungefär. Jag kollade på klockan efter 4-500 meter för att se så jag låg rätt, då visade den på 3:45-tempo och det kändes väldigt lätt. Sänkte farten lite då och sedan höll jag runt 4-tempo första 4km och det kändes lätt, först efter 3 km som jag gick upp i 3-taktsandning, utandning på vart 3:e steg. Sedan var det andning som styrde resten av loppet. Den 5:e km går på kuperad stig inne i skogen, där blev det tillfälligt lite tyngre. Mellan 4-6 km kom jag ifatt säkert 10 stycken, men de flesta hade gått ut för hårt och det fanns ingen bra rygg för min del. Strax efter 6km började jag se ryggen på 4 löpare i en klunga, jag kom ifatt dessa efter ett litet ryck och kunde få bra rygg där. Men av dom stack iväg med lite över 3km. Det visade sig vara den siste i mål under 40 minuter. Hade man vetat och haft lite mer krafter så kanske jag hade kunnat hänga på. Det var först vid 8km som det började bli tungt. Men ändå kontrollerat. Jaf hade lite planer på att öka sista 1,5km, men jag hade inte tillräckligt med kraft. Vid 9km passeringen var jag nästan 30 sekunder för sent för att klara under 40 minuter. Men kunde ändå öka lite sista 200 meterna och gick i mål på 40:21. Det får jag vara väldigt nöjd med. Tycker att jag fick till ett bra lopp. det är alltid lätt att i efterhand tycka att man skulle gått på lite hårdare i början, men då hade jag med största sannolikhet fått betala ett högt pris i slutet. Jag tror bara att jag blev omsprungen av 1 löpare sista 5km, men sprang själv om säkert 15-20 stycken. Tempot blev jämnt hela loppet. Hade Nike Vaporfly next%, 2 år gamla men helt oanvända. Fantastisk sko, hade jag sprungit i Adidas som jag hade 2019 hade tiden varit en bra bit över 41 minuter och benen hade varit helt förstörda. Nu verkar det inte vara alls så slitna ben som det brukar vara efter Växjöloppet. Men får se i natt och i morron hur det reagerar.

2 öl i gårkväll och ett litet glas "cinnamon" sov bra på det och vaknade utvilad idag. Annars en helt vanlig helg.

Växjöloppet 2022. 10km. 4:02-tempo. 166mp.

Efter 1km.

Efter dryga 6km. 

Efter loppet.

På eftermiddagen, efter lite lunch och kaffe åkte vi till Ryttartorpet och fikade samtidigt som vi njöt av det vackra och lugna vårvädret. Ända till det kom en stor motorbåt samt en efterföljande Jet-ski. Säkert några rika ungdomar som körde som de var jagade av något. Tycker det skulle vara förbjudet med dessa Jet-ski. det bara stör och fördärvar, både miljö och det känsliga djurlivet runtomkring, nu låter jag kanske som nån gammal gnällig person. Men vi behöver dessa former av nöjen längre. Inte om vi ska ta de massiva klimatförändringarna på allvar. 

Måndagen 2 maj. En fin dag, mestadels soligt, runt 15 grader. Det känns lite instängt och trist i ett hyvleri en måndag när solen skiner och våren är på väg. Men alla dagar kan inte vara som man själv vill, eller? Jaja så är det, lite dagen efter känsla, det brukar vara lite melankoliskt efter Växjöloppet, när det dessutom är måndag så blir det dubbelt upp på nått sätt. Kroppen verkar dock inte tagit så mycket stryk som den brukar efter detta loppet, det är väldigt positivt och tacksamt. Var i Vislanda hela dagen, idag körde det 45*195. Inte så mycket att orda om, hittade en liten grej med att priset var lite lågt på en produkt. Annars verkar det mesta vara väldigt genomtänkt och i sin ordning. Det går med en jäkla fart. Bitarna flyger förbi. Det känns som en processindustri, allt är mekaniserat och robotiserat, det är mest övervakning och kontroll över att datorer och maskiner gör som det är tänkt. När det väl går snett nånstans vet alla, direkt vad som behöver göras för att få igång maskineriet utan större dröjsmål, för en oinvigd som jag är det imponerande över allas kunskap i en sådan här industri.  

På kvällen till gymmet, där blev det sedan runt 40 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes okej i kroppen. 

Tisdagen 3 maj. Det måste kommit några droppar regn under natten, för det var blött på asfalten och fullt med daggmaskar på vägen runt kvarteret. 1mm visade det sig vara nu när jag kollade med SMHI. Alltid nått i den torra marken. Framåt förmiddagen kom solen fram igen och det blev en fin vårdag, den spenderades i Vislanda. Mestadels inomhus. I dag fick jag vara med och jobba på riktigt. 5 virkespaket plockade vi igenom under förmiddagen. Det var överkontrollanten från USA som var på på besök. Det började inte alls bra, var alldeles för många dåliga bitar i paketen, för stora kvistar. Men resten av paketen var utan större problem så det gick bra till slut. 

På kvällen cykel upp till Spånen, där blev det sedan ett lugnt löppass, tog det säkra före det osäkra och varvade löpning med gång. Benen var fortfarande rätt slitna men inte ont utan mer som träningsvärk. Vackert vårväder, runt 15 grader. Löpning/Gång, Spånen. 4/1 minut. 7,86km, 5:29-tempo, 121mp.

Onsdagen 4 maj. Kylig morron, runt 0 på morronen. 14 grader under dagen, halvklart till mulet under dagen, nu på kvällen verkar det klarna upp en del. Var i Vislanda idag också. Det kördes 45*220, riktiga dasslock. Breda och otympliga. Inte så mycket att orda om, det strulade till rejält en gång, det visade sig vara en liten avkapsplutt, inte större än en knytnäve, som kommit i kläm vid en rem. Det gjorde att ett hundratal av dessa dasslock till brädor kom upp snett och vint på ovanvåningen, maskineriet kom i otakt och de flesta av planken fick adress okänd och hamnade i slasken, tog säkert 20 minuter att rätta till. Sedan lite 47*150 nedströning, inget att kolla på där. Sedan avslutades dagen med 47*100 sågade som 3 exemplar i samma stock, rätt så skeva och krokiga, i alla fall som 5,4m. 

På kvällen till gymmet och där blev det sedan 40 minuter bål och överkroppsstyrka, kändes okej.  

Torsdagen 5 maj. någon minusgrad på morronen. En vacker förmiddag, sedan kom det lite moln till kvällen, runt 16 grader. I dag var jag i Alvesta, det var skönt att vara "hemma" igen. det är en ynnest att kunna cykla till jobbet, det är 2,5km jobbet, precis lagom cykeltur som tar 8-10 minuter beroende på vindar och brådska till jobbet. Nu är det dessutom den bästa tiden i naturen, fåglarna sjunger och för varje dag ser man nya blad på olika träd och det blommar överallt. Maskrosorna är i sin prakt just nu och ett par veckor framåt. Höll på lite med WE idag, hade kommit på en hyfsat bra lösning på ett problem med sprickor i ändarna. Tänkte mycket på det i förgår, när jag meddelade berörda att det var klart visade det sig att det blir kontroll på just denna fråga först nästa år. Då har vi en annan sorteringsmaskin, således ett helt onödigt arbete. Men så är det i bland, förresten så finns det rätt många som har onödiga arbetsuppgifter, både här och där. 

På kvällen till Växjö, där blev sedan ett pass lugn löpning, benen var allt annat än pigga, idag var det rejäl träningsvärk i baksidorna av bägge låren. Jämnt fördelat på båda baksidorna så ändå ett bra tecken, om man jämför med många andra år efter Växjöloppet så har det blivit någon överbelastningsskada i stället. Varvade 5 minuters löpning med 1 minut gång. 

Löpning/Gång 5/1 minut. Växjö. 10,39km, 5:04-tempo, 124mp.

Fredagen 6 maj. Det av SMHI för en vecka sedan utlovade mulna vädret uteblev och det blev en riktigt fin dag, visst fanns det tidvis lite lätta moln som skymde den nu allt mer värmande solen men inte så det störde nämnvärt, 15 grader som mest. Både V och jag hade tagit ledigt från jobbet för att fira D:s födelsedag, till skillnad från de flesta svenskar så firar man födelsedagen rejält i Brasilien, det är trevliga traditioner som D håller vid liv. 

Det blev en lunch på Teleborgs slott, en väldigt fin miljö. Utvändigt sett så är slottet väldigt imponerande som byggnad. Den del som vi åt i var också imponerande men kanske inte så överdådigt som jag väntat mig, men det är klart här bedrivs vardagsrestaurang och då måste det även funka praktiskt. Det som imponerade mest invändigt var den väl tilltagna takhöjden, svårt att bedöma exakt, men säkert minst 5 meter till taket. Det blev Wallenbergare med potatispuré, det smakade bra men inte så gott som D:s mat. Kanske därför som vi så sällan äter ute? Varför ska man betala dyra slantar för nått som inte är så gott som det man kan göra själv? Jaja, det är ju det sociala också som spelar in när man äter ute, dess betydelse ska man inte ringakta. I vilket fall så var det trevligt och efter maten tog vi en promenad runt Trummen. 

Det blev två lugna cykelrundor i går, först en på förmiddagen, ner till stan för att hämta lite drycker och tårta. Fantastiskt skönt att cykla dessa vackra vårdagar, nu går det så fort i naturen att det ändrar sig från dag till dag, det är nya växter och träd som blommar och slår ut sina blad varje dag. När det kommer till träden så är bokarna nästan fullt utslagna, björkarna ungefär halvvägs. Medan ekarna och asparna fortfarande står nakna i väntan på sin tur. Parkerna i Växjö är väldigt bra skötta, det är som oaser bland alla bilar och bussar som far fram genom huvudlederna i stan. 

På eftermiddagen blev det en cykelrunda runt Södra Bergundasjön, fantastisk miljö, så nära staden men ändå känns det som man är långt ifrån stressen och jäktet i stan. I skogen runt sjön råder stillhet och sakta mak, om man bortser från småfåglarna som verka ha bråda tider. Men växtligheten och träden gör sig ingen brådska, allt har sin tid och året i naturen har sin gång oavsett hur. Det är så mäktigt att se de riktigt gamla bokarna och ekarna, som stått lugnt och stilla på exakt samma ställe i hundratals år. Så många människor som passerat förbi, kanske stannat en stund och förundrats över deras enorma storlek och tålighet mot väder och vind genom åren. Nu är det även klimatförändringar som än mer försvårar deras tillvaro. Men de står tålmodigt kvar, utan klagan eller missmod, de har sin årliga cykel så länge de lever. 

På kvällen kom M och K på middag, det blev en trevlig kväll med mat och dryck. Tiden flög iväg och rätt vad det var så var det nästan midnatt. Det finns så mycket att prata om, särskilt när det finns gemensamma bekanta, bakåt i tiden, då får andra perspektiv på personer man känt genom livet. Det är alltid lika intressant. 

Lördagen 7 maj. En mild natt, 10 grader på morronen, på dagen runt 16 grader, mestadels mulet. 

I dag blev det ett lite annorlunda pass, tog cykeln från Teleborg till Vais-torpet, cirka 5km. Sedan blev den svart/vita slingan + den extra, sista, väldigt kuperade km. Är man inte trött i benen när man kommer fram till sista km, så kommer man garanterat var det när man kommer fram till Vaistorpet. Körde detta passet ett par gånger förra året tillsammans med E. Det är en väldigt speciell känsla när det är så här extremt kuperat, den första halvan är med 7-800 meter långa, svagt lutande uppförsbackar, då är det "skön" löpning, för man hittar snabbt sitt tempo, och maler på. Sedan kommer trots allt tröttheten efter 7-8 km, benen börjar stumna om man gått på normalhårt. När det 3-4km kvar börjar den verkliga utmaningen, backarna blir kortare, men extremt branta, när det bli för brant så är det svårt att tillgodogöra sig nerförsbackarna, det blir nästan så man får bromsa sig nerför. Eftersom jag fortfarande är lite sliten i benen efter Växjöloppet så blev det 5 min löpning varvat med 1 minut gång, det var nog bra för efter 6-7km idag var jag väldigt trött i baksidorna av låren. 

Löpning/Gång Vaistorpet, 12,22km, 5:09-tempo, 130mp.

3 pass löpning, kort och lugnt. Samt SM i 24-timmarslöpning.

På söndagen bevittnade jag ett nytt svenskt rekord i 24-timmars löpning, Erik, lyckades springa 26,6 mil på 24 timmar. På en bana de lagt ut vid Trummens västra sida, lite drygt 800 meter lång. En otrolig bedrift. Kanske att dagens kolfiberskor underlättar en del men i vilket fall som helst är det för mig helt ofattbart att någon kan klara att springa 6,5 maraton på en gång på ett dygn, utan att vila nånting. 

 

Söndagen 24 april. En mulen förmiddag, efter lunch sol, blåsigt från nordost under mest hela dagen, 12 grader som mest. I dag cyklade jag ner till Trummen för att se avslutningen av SM i 24-timmars löpning. det visade sig bli en riktigt rafflande upplösning. Det blev ett nytt svenskt rekord. Erik Olofsson, sprang hela 26,66 mil. Jag var med precis när avslutningen kom. Precis som radiokändisen från Radio Kronoberg. Helt otrolig prestation, för mig är det helt ofattbart, han sprang över 6 Maraton på ett dygn. Utan att vila nån gång under hela detta dygnet. Efter loppet fick han efter cirka 20 minuter liggande på rygg lyftas in i en skåpbil för vidare transport till målområdet och för dopingkontroll. Då såg han inte ut att må bra, bara skakade i hela kroppen och var helt likblek i ansiktet. Alla de andra löparna tog det rätt lugnt sista timmen, men Erik fick vittring på det svenska rekordet och den sista timmen sprang på i 4:07-tempo och tömde sin kropp helt och hållet, med bara 2 minuter kvar fick han rejäl kramp, man såg hur han riktigt hoppade till men detta till trots kunde han fortsätta och med 70 meters marginal slog han det gamla rekordet, då ska man veta att förutsättningarna inte var helt perfekta, rätt så tvära svängar på sina ställen och en elak vind från nordost som svepte in över Trummen. 

Måndagen 25 april. Ännu en strålande dag, runt 14 grader. I dag blev det i Vislanda hela dagen, var i hyvleriet. Det kördes 38*140 av sidobrädor, mycket vankant, i princip inga skarpa bitar. Fallande längder, så det finns inte mycket marginal att försöka hitta på nått extra-special där. Dessutom så tillåter inte vankanten några utsvävningar. Inte som marknaden är nu i alla fall. I en framtid där man måste vara extremt noga med utbytet skulle det kanske gå att plocka ut en skarp bit. Ändå intressant med allt runt omkring, även om det är väldigt mycket som jag ännu inte har koll på. Det mest intressanta under dagen var partierna från Mörlunda, där funkade Reman bättre än WE, men det var inte perfekt sorterat, det är svårt med vankant på enbart kantsidan, kamerorna är troligtvis inte tillräckligt bra för att detektera vankanten då. Får se om det finns nått man kan göra åt? 

Det vackra vädret drog i min själ, en sådan här dag ska man egentligen vara utomhus. Men det går inte alla gånger. Måndagarna är fortfarande med lite svag helgkänsla kvar i kroppen, helgen drar en tillbaka till den vackra naturen, särskilt när solen skiner så vackert som den gjort idag. Tänk att få cykla runt omkring istället och bara njuta av vårens intåg i vårt vackra land?   

Tisdag 26 april. En fin förmiddag, med sol, sedan mulnade det på under eftermiddagen och det kom även lite regn. 15 grader som mest. Var i Vislanda idag igen, i det stora hyvleriet. Blev något lite mer insatt i hur det fungerar på olika ställen i hyvleriet, men för varje dag jag varit där så blir frågetecknen mer än utropstecknen. Det är komplicerat med allt och just nu snurrar det mest runt. Det fortsatte köras vankantiga 38*140, men i dag var det mittkap till 2 kortlängder som stod i fokus. 

På kvällen blev det en kort distansrunda, hemifrån och sedan norrut, på asfalt, i dag hade jag Nike Vaporfly på fötterna, säkert 1 år sedan sist. Det kändes inte så mycket effekt första halvan, på lite sega och tröga ben, men sista halvan på den korta rundan svarade det bättre när det blev lite mer tryck i löpningen. Distans Alvesta, 5,12km. 4:17-tempo, 134mp.

Onsdagen 27 april. Lätt duggregn mest hela dagen, framåt 17-tiden kom solen åter fram. Bara 6 grader som mest under dagen. Blev en händelserik dag i Vislanda, Vi provade att lägga in lite nya underprodukter i en USA-produkt, det verkade som det funkade rätt bra. Även om kvalitén under blev lite lidande men det ska vara åtgärdat nu, då den inte bör köras samtidigt som den nya underprodukten. 

Sedan kom USA-kontrollanten på besök, det var precis på gränsen att vi klarade kraven på sorteringen, det är små marginaler då det även finns saker att sortera på som inte går att se med de olika kamerorna, om man har otur så är över hälften av orsakerna till underkännande beroende på av hur mycket av dessa defekter som finns. Man blir trött efter en hel dag med så mycket olika saker och intryck. Men ämdå intressant när det finns så mycket nytt att lära sig. 

På kvällen till gymmet, blev bål och överkroppsstyrka, kändes okej även om jag var lite trött. 

Torsdagen 28 april. Halvklart till mulet under dagen, runt 12 grader som mest. Gräset allt grönare och det växer mer och mer, men på träden går det trögt, tror det är de kalla nätterna och avsaknaden av regn som bidrar till det. Var i Vislanda under förmiddagen, nu var det lite fokus på Mörlundas dåliga 40x93, Det blev rätt bra till slut. Visade sig att Reman hade lite svårt att detektera vankanten på flatsidan om den var väldigt flack. Men slutresultatet blev ändå helt godkänt. 

På eftermiddagen i Alvesta, det kändes som det var flera veckor sedan. Det blir lätt den känslan när man är på nya ställen, även om inte Vislanda är nytt så är det nytt med deras stora hyvleri för min del, i alla fall när det blir lite mer på djupet. 

På kvällen till Växjö. Där blev det sedan ett lugnt distanspass. Hade det andra paret Nike Vaporfy next%. Helt oanvända, inköpta för 2 år sedan, men inte ens utplockade från lådan. Ville testa dom i alla fall. Men som så många gånger innan med dessa kolfiberskor så får man inte så mycket effekt under lugna distanspass. Kändes lite styva och stela, inte så konstigt om man tänker på att de legat så länge utan användning. Frågan är om spänst och rekyl i skorna påverkas av ålder? Det är inte lätt att svara på utan att ha helt nytillverkade att jämföra med. Nu har jag inte det och får lita på att de fortfarande håller måtten, om jag skall använda dom på söndag. har ännu inte bestämt om jag ska springa, det får bli ett sent beslut även detta år. Distans Växjö. 4,91km, 4:33-tempo, 129mp. 

Fredagen 29 april. En solig förmiddag, framåt lunch så mulnade det på från nordväst, runt 14 grader som mest. Bytte till sommardäck på bilen, trodde inte att jag skulle sätta på dessa en gång till. På nått sätt så var känslan att det var sista gången de satt på bilen när jag plockade bort dom i november/december förra året. De är slitna, precis på gränsen till godkända, det låter mer från dessa än vinterdäcken, men de drar runt 1 deciliter mindre bensin per mil. Tanken var att byta ut dom mot nya under vintern, men som så mycket annat i livet så blev det uppskjutet till nästa dag, som i sin tur aldrig infann sig. 

Blev även premiär för gräsklipparroboten, den fick kämpa nått enormt. Inte för att gräset var speciellt högt, nä det var mossan under de få grässtråna som blivit som ett tjockt mjukt täcke, roboten sjunker ner i mossan och det blir nästintill övermäktigt för den. Konstigt att man kan lida med en maskin? På nått konstigt sätt tycker man synd om den och försöker underlätta genom att gå framför den och trycka ner mossan lite. Men eftersom det är en maskin så finns det inga känslor som skaver, den har inte ångest för att den ska "plöja" sig igenom en mossbeväxt gräsmatta. Så varför ska jag då känna skuld för att roboten får kämpa hårt ett tag i sitt maskinella liv? Tanken är annars att göra livet än mer svårare för roboten då planen är att göra en större del av gräsmattan befriad från roboten med förhoppning om att mer av det som växer i gräsmattan ska få växa upp och så småningom börja blomma och därefter locka mer bi och andra insikter till sig. För att på ett litet sätt vara med och bidra till att den hotade biologiska mångfalden ska kunna bevaras ett litet tag till. 

Lördagen 30 april. Dimmigt på morronen, sedan kom aldrig solen igenom på riktigt idag, bara några timmar mitt på dagen som det var lite sol varvat med moln, svaga nordliga vindar och det blev kyligt när molnen låg som tätast över Växjö. Runt 12 grader som varmast.

Naturskyddsföreningen i Alvesta har presenterat förslag på nya områden för naturreservat i kommunen, det är ett lovvärt initiativ. Men jag skulle vilja utöka det området rejält, så att det innefattade all skog runt om sjön Spånen, och mellan 1-2 km inom sjöns område. beroende lite på hur omgivningarna runt om sjöns olika delar ser ut i dag. Det finns ju knappast anledning att försöka göra riksväg 25 till en del av ett naturreservat. Det blir ungefär som när högersidan inom politiken räknar in sjöar som skyddad skog! Moderaterna fick det till att det i Sverige är över 30% av skogen som är skyddad, medan Miljöpartiet har angett runt 6% som skyddad. Sanningen ligger väl mittemellan någonstans. 

Hur det nu än står till med den verkligheten så är ju närområdet det som folk i allmänhet bryr sig om. Den stadsnära skogen är allt mer frekvent besökt av invånarna. Varför ska man inte främja ett ett sånt beteendemönster? Jag tycker att skog ska kunna huggas ner även om den är stadsnära, men perspektivet när man väl gör det ska inte vara ekonomiskt utan man ska i stället utgå från naturens villkor och hugga på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Lämna mycket död ved men ändå öppna upp för mer lövskog och hålla tillbaka den dominerande granen. Det borde ligga i kommunens intresse att mer människor ska söka sig till de vackra omgivningarna runt Spånen, Här finns dessutom väldigt bra förutsättningar att på sikt locka till sig ekoturister som är till gagn för kommunens ekonomi. Det ligger i tiden att tänka på naturen och klimatet. Det kommer på sikt att locka till sig nya medborgare, för det står utom allt rimligt tvivel att detta kommer bli en väldigt viktigt del av människors krav när det kommer till var de vill bosätta sig.  

Blev en lugn cykelrunda idag. Cyklade runt Växjösjön och sedan ut i bokhultet för att kontrollera lite hur det ser ut på bansträckningen till Växjöloppet, det var rätt mycket lösa stenar på stigpartiet, som kommer runt halva loppet. Fullt med vitsippor runt om i naturen, bladen på björkarna börjar så sakteliga slå ut. Men som sagt innan i veckan så går det trögt och sakta. Inget regn i sikte de närmaste 10 dagarna heller. det låser fast sig i vädret. 

Cykling Växjö. 12,98. 16km/h, 88 mp.

På eftermiddagen körde vi till den södra änden av Södra Bergundasjön. Där satte tog vi sedan en fika, mulet och lite kylslaget. Mycket fåglar, både på vattnet och i träden och luften runtomkring. Såg svalor för för första gången, konstigt ställe kan tyckas, de brukar trivas runt lagårdar och byggnader. En riktig sommarfågel som jag kan minnas från barndomens hö-körardagar. Men det fanns informationsskyltar i närheten och då visade sig att det troligen är backsvalor, dessa häckar i lodräta sanddyner, och marken i denna omgivning består av sandjord.