3 pass löpning, kort och lugnt. Samt SM i 24-timmarslöpning.

På söndagen bevittnade jag ett nytt svenskt rekord i 24-timmars löpning, Erik, lyckades springa 26,6 mil på 24 timmar. På en bana de lagt ut vid Trummens västra sida, lite drygt 800 meter lång. En otrolig bedrift. Kanske att dagens kolfiberskor underlättar en del men i vilket fall som helst är det för mig helt ofattbart att någon kan klara att springa 6,5 maraton på en gång på ett dygn, utan att vila nånting. 

 

Söndagen 24 april. En mulen förmiddag, efter lunch sol, blåsigt från nordost under mest hela dagen, 12 grader som mest. I dag cyklade jag ner till Trummen för att se avslutningen av SM i 24-timmars löpning. det visade sig bli en riktigt rafflande upplösning. Det blev ett nytt svenskt rekord. Erik Olofsson, sprang hela 26,66 mil. Jag var med precis när avslutningen kom. Precis som radiokändisen från Radio Kronoberg. Helt otrolig prestation, för mig är det helt ofattbart, han sprang över 6 Maraton på ett dygn. Utan att vila nån gång under hela detta dygnet. Efter loppet fick han efter cirka 20 minuter liggande på rygg lyftas in i en skåpbil för vidare transport till målområdet och för dopingkontroll. Då såg han inte ut att må bra, bara skakade i hela kroppen och var helt likblek i ansiktet. Alla de andra löparna tog det rätt lugnt sista timmen, men Erik fick vittring på det svenska rekordet och den sista timmen sprang på i 4:07-tempo och tömde sin kropp helt och hållet, med bara 2 minuter kvar fick han rejäl kramp, man såg hur han riktigt hoppade till men detta till trots kunde han fortsätta och med 70 meters marginal slog han det gamla rekordet, då ska man veta att förutsättningarna inte var helt perfekta, rätt så tvära svängar på sina ställen och en elak vind från nordost som svepte in över Trummen. 

Måndagen 25 april. Ännu en strålande dag, runt 14 grader. I dag blev det i Vislanda hela dagen, var i hyvleriet. Det kördes 38*140 av sidobrädor, mycket vankant, i princip inga skarpa bitar. Fallande längder, så det finns inte mycket marginal att försöka hitta på nått extra-special där. Dessutom så tillåter inte vankanten några utsvävningar. Inte som marknaden är nu i alla fall. I en framtid där man måste vara extremt noga med utbytet skulle det kanske gå att plocka ut en skarp bit. Ändå intressant med allt runt omkring, även om det är väldigt mycket som jag ännu inte har koll på. Det mest intressanta under dagen var partierna från Mörlunda, där funkade Reman bättre än WE, men det var inte perfekt sorterat, det är svårt med vankant på enbart kantsidan, kamerorna är troligtvis inte tillräckligt bra för att detektera vankanten då. Får se om det finns nått man kan göra åt? 

Det vackra vädret drog i min själ, en sådan här dag ska man egentligen vara utomhus. Men det går inte alla gånger. Måndagarna är fortfarande med lite svag helgkänsla kvar i kroppen, helgen drar en tillbaka till den vackra naturen, särskilt när solen skiner så vackert som den gjort idag. Tänk att få cykla runt omkring istället och bara njuta av vårens intåg i vårt vackra land?   

Tisdag 26 april. En fin förmiddag, med sol, sedan mulnade det på under eftermiddagen och det kom även lite regn. 15 grader som mest. Var i Vislanda idag igen, i det stora hyvleriet. Blev något lite mer insatt i hur det fungerar på olika ställen i hyvleriet, men för varje dag jag varit där så blir frågetecknen mer än utropstecknen. Det är komplicerat med allt och just nu snurrar det mest runt. Det fortsatte köras vankantiga 38*140, men i dag var det mittkap till 2 kortlängder som stod i fokus. 

På kvällen blev det en kort distansrunda, hemifrån och sedan norrut, på asfalt, i dag hade jag Nike Vaporfly på fötterna, säkert 1 år sedan sist. Det kändes inte så mycket effekt första halvan, på lite sega och tröga ben, men sista halvan på den korta rundan svarade det bättre när det blev lite mer tryck i löpningen. Distans Alvesta, 5,12km. 4:17-tempo, 134mp.

Onsdagen 27 april. Lätt duggregn mest hela dagen, framåt 17-tiden kom solen åter fram. Bara 6 grader som mest under dagen. Blev en händelserik dag i Vislanda, Vi provade att lägga in lite nya underprodukter i en USA-produkt, det verkade som det funkade rätt bra. Även om kvalitén under blev lite lidande men det ska vara åtgärdat nu, då den inte bör köras samtidigt som den nya underprodukten. 

Sedan kom USA-kontrollanten på besök, det var precis på gränsen att vi klarade kraven på sorteringen, det är små marginaler då det även finns saker att sortera på som inte går att se med de olika kamerorna, om man har otur så är över hälften av orsakerna till underkännande beroende på av hur mycket av dessa defekter som finns. Man blir trött efter en hel dag med så mycket olika saker och intryck. Men ämdå intressant när det finns så mycket nytt att lära sig. 

På kvällen till gymmet, blev bål och överkroppsstyrka, kändes okej även om jag var lite trött. 

Torsdagen 28 april. Halvklart till mulet under dagen, runt 12 grader som mest. Gräset allt grönare och det växer mer och mer, men på träden går det trögt, tror det är de kalla nätterna och avsaknaden av regn som bidrar till det. Var i Vislanda under förmiddagen, nu var det lite fokus på Mörlundas dåliga 40x93, Det blev rätt bra till slut. Visade sig att Reman hade lite svårt att detektera vankanten på flatsidan om den var väldigt flack. Men slutresultatet blev ändå helt godkänt. 

På eftermiddagen i Alvesta, det kändes som det var flera veckor sedan. Det blir lätt den känslan när man är på nya ställen, även om inte Vislanda är nytt så är det nytt med deras stora hyvleri för min del, i alla fall när det blir lite mer på djupet. 

På kvällen till Växjö. Där blev det sedan ett lugnt distanspass. Hade det andra paret Nike Vaporfy next%. Helt oanvända, inköpta för 2 år sedan, men inte ens utplockade från lådan. Ville testa dom i alla fall. Men som så många gånger innan med dessa kolfiberskor så får man inte så mycket effekt under lugna distanspass. Kändes lite styva och stela, inte så konstigt om man tänker på att de legat så länge utan användning. Frågan är om spänst och rekyl i skorna påverkas av ålder? Det är inte lätt att svara på utan att ha helt nytillverkade att jämföra med. Nu har jag inte det och får lita på att de fortfarande håller måtten, om jag skall använda dom på söndag. har ännu inte bestämt om jag ska springa, det får bli ett sent beslut även detta år. Distans Växjö. 4,91km, 4:33-tempo, 129mp. 

Fredagen 29 april. En solig förmiddag, framåt lunch så mulnade det på från nordväst, runt 14 grader som mest. Bytte till sommardäck på bilen, trodde inte att jag skulle sätta på dessa en gång till. På nått sätt så var känslan att det var sista gången de satt på bilen när jag plockade bort dom i november/december förra året. De är slitna, precis på gränsen till godkända, det låter mer från dessa än vinterdäcken, men de drar runt 1 deciliter mindre bensin per mil. Tanken var att byta ut dom mot nya under vintern, men som så mycket annat i livet så blev det uppskjutet till nästa dag, som i sin tur aldrig infann sig. 

Blev även premiär för gräsklipparroboten, den fick kämpa nått enormt. Inte för att gräset var speciellt högt, nä det var mossan under de få grässtråna som blivit som ett tjockt mjukt täcke, roboten sjunker ner i mossan och det blir nästintill övermäktigt för den. Konstigt att man kan lida med en maskin? På nått konstigt sätt tycker man synd om den och försöker underlätta genom att gå framför den och trycka ner mossan lite. Men eftersom det är en maskin så finns det inga känslor som skaver, den har inte ångest för att den ska "plöja" sig igenom en mossbeväxt gräsmatta. Så varför ska jag då känna skuld för att roboten får kämpa hårt ett tag i sitt maskinella liv? Tanken är annars att göra livet än mer svårare för roboten då planen är att göra en större del av gräsmattan befriad från roboten med förhoppning om att mer av det som växer i gräsmattan ska få växa upp och så småningom börja blomma och därefter locka mer bi och andra insikter till sig. För att på ett litet sätt vara med och bidra till att den hotade biologiska mångfalden ska kunna bevaras ett litet tag till. 

Lördagen 30 april. Dimmigt på morronen, sedan kom aldrig solen igenom på riktigt idag, bara några timmar mitt på dagen som det var lite sol varvat med moln, svaga nordliga vindar och det blev kyligt när molnen låg som tätast över Växjö. Runt 12 grader som varmast.

Naturskyddsföreningen i Alvesta har presenterat förslag på nya områden för naturreservat i kommunen, det är ett lovvärt initiativ. Men jag skulle vilja utöka det området rejält, så att det innefattade all skog runt om sjön Spånen, och mellan 1-2 km inom sjöns område. beroende lite på hur omgivningarna runt om sjöns olika delar ser ut i dag. Det finns ju knappast anledning att försöka göra riksväg 25 till en del av ett naturreservat. Det blir ungefär som när högersidan inom politiken räknar in sjöar som skyddad skog! Moderaterna fick det till att det i Sverige är över 30% av skogen som är skyddad, medan Miljöpartiet har angett runt 6% som skyddad. Sanningen ligger väl mittemellan någonstans. 

Hur det nu än står till med den verkligheten så är ju närområdet det som folk i allmänhet bryr sig om. Den stadsnära skogen är allt mer frekvent besökt av invånarna. Varför ska man inte främja ett ett sånt beteendemönster? Jag tycker att skog ska kunna huggas ner även om den är stadsnära, men perspektivet när man väl gör det ska inte vara ekonomiskt utan man ska i stället utgå från naturens villkor och hugga på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Lämna mycket död ved men ändå öppna upp för mer lövskog och hålla tillbaka den dominerande granen. Det borde ligga i kommunens intresse att mer människor ska söka sig till de vackra omgivningarna runt Spånen, Här finns dessutom väldigt bra förutsättningar att på sikt locka till sig ekoturister som är till gagn för kommunens ekonomi. Det ligger i tiden att tänka på naturen och klimatet. Det kommer på sikt att locka till sig nya medborgare, för det står utom allt rimligt tvivel att detta kommer bli en väldigt viktigt del av människors krav när det kommer till var de vill bosätta sig.  

Blev en lugn cykelrunda idag. Cyklade runt Växjösjön och sedan ut i bokhultet för att kontrollera lite hur det ser ut på bansträckningen till Växjöloppet, det var rätt mycket lösa stenar på stigpartiet, som kommer runt halva loppet. Fullt med vitsippor runt om i naturen, bladen på björkarna börjar så sakteliga slå ut. Men som sagt innan i veckan så går det trögt och sakta. Inget regn i sikte de närmaste 10 dagarna heller. det låser fast sig i vädret. 

Cykling Växjö. 12,98. 16km/h, 88 mp.

På eftermiddagen körde vi till den södra änden av Södra Bergundasjön. Där satte tog vi sedan en fika, mulet och lite kylslaget. Mycket fåglar, både på vattnet och i träden och luften runtomkring. Såg svalor för för första gången, konstigt ställe kan tyckas, de brukar trivas runt lagårdar och byggnader. En riktig sommarfågel som jag kan minnas från barndomens hö-körardagar. Men det fanns informationsskyltar i närheten och då visade sig att det troligen är backsvalor, dessa häckar i lodräta sanddyner, och marken i denna omgivning består av sandjord. 

Växjöloppet 2022

 Ja, det blev ett Växjölopp till, mitt 11:e, bestämde mig för två dagar sedan, har inte känt mig i tillräckligt bra form under våren och lite tung i kroppen (75kg efter loppet idag och efter en lätt lunch). Men de senaste 2-3 veckorna har jag ändå känt att det släppt lite och jag fick några bra pass som drog upp självförtroendet lite. Den perfekta vikten för min del ligger nog runt 70-71kg, Jag var dock väldigt osäker på formen. Har inte kört på nått riktigt hårt pass denna våren eller längre tröskelpass. Veckan som gått har jag sprungit tisdagen och torsdagen. Men bara 5km, lugn löpning. Kan inte säga att det var superkänsla inför loppet idag. Men kände mig inte sliten heller. Nått år har jag börjat formtoppa 2 veckor innan och då har det varit väldigt pigga ben under loppet. Men å andra sidan så är det nästan som att benen är för pigga och jag har efter det dragit på mig skador. Tanken idag var att gå i 4-tempo de första 4-5km, oavsett hur pigg jag kände mig. Därefter var det öppet för fortsättningen, antingen skulle jag vara väldigt sliten med det öppningstempot eller så skulle jag känna mig hyfsat pigg. Ställde mig lite längre bak än vad jag brukar, hade kanske 30 löpare framför mig, efter starten gick blev jag omsprungen av 20 stycken ungefär. Jag kollade på klockan efter 4-500 meter för att se så jag låg rätt, då visade den på 3:45-tempo och det kändes väldigt lätt. Sänkte farten lite då och sedan höll jag runt 4-tempo första 4km och det kändes lätt, först efter 3 km som jag gick upp i 3-taktsandning, utandning på vart 3:e steg. Sedan var det andning som styrde resten av loppet. Den 5:e km går på kuperad stig inne i skogen, där blev det tillfälligt lite tyngre. Mellan 4-6 km kom jag ifatt säkert 10 stycken, men de flesta hade gått ut för hårt och det fanns ingen bra rygg för min del. Strax efter 6km började jag se ryggen på 4 löpare i en klunga, jag kom ifatt dessa efter ett litet ryck och kunde få bra rygg där. Men av dom stack iväg med lite över 3km. Det visade sig vara den siste i mål under 40 minuter. Hade man vetat och haft lite mer krafter så kanske jag hade kunnat hänga på. Det var först vid 8km som det började bli tungt. Men ändå kontrollerat. Jaf hade lite planer på att öka sista 1,5km, men jag hade inte tillräckligt med kraft. Vid 9km passeringen var jag nästan 30 sekunder för sent för att klara under 40 minuter. Men kunde ändå öka lite sista 200 meterna och gick i mål på 40:21. Det får jag vara väldigt nöjd med. Tycker att jag fick till ett bra lopp. det är alltid lätt att i efterhand tycka att man skulle gått på lite hårdare i början, men då hade jag med största sannolikhet fått betala ett högt pris i slutet. Jag tror bara att jag blev omsprungen av 1 löpare sista 5km, men sprang själv om säkert 15-20 stycken. Tempot blev jämnt hela loppet. Hade Nike Vaporfly next%, 2 år gamla men helt oanvända. Fantastisk sko, hade jag sprungit i Adidas som jag hade 2019 hade tiden varit en bra bit över 41 minuter och benen hade varit helt förstörda. Nu verkar det inte vara alls så slitna ben som det brukar vara efter Växjöloppet. Men får se i natt och i morron hur det reagerar.

2 öl i gårkväll och ett litet glas "cinnamon" sov bra på det och vaknade utvilad idag. Annars en helt vanlig helg. 

Växjöloppet 2022. 10km. 4:02-tempo. 166mp.

Efter 1km.

Efter dryga 6km. 

Efter loppet.

Teater och 3 pass löpning, varav 2 med lite fart.

Fortsatt torrt väder, det har inte kommit många mm regn denna månaden. Det börjar bli allt grönare ute men det tvekar detta året, som det brukar när det är kallt om nätterna och när det inte regnar. Det är kanske lite regn på gång kommande vecka, och i så fall kommer det sätta fart på allvar. Löpningen börjar kännas allt bättre, även om jag är lite tung i kroppen. 

På fredagskvällen, var vi på en bra teaterföreställning, det var kul att se S och hennes kompisar från klassen så proffsigt genomföra pjäsen, som var på över en timma. Inspirerande, på så många sätt. 

Kriget fortsätter, men rapporteringen är inte lika intensiv numera. I Kiev verkar livet återvända alltmer och folk flyttar tillbaka.  

Påskdagen 17 april. En helt solig dag rätt igenom. Bara lätta slöjmoln och ett och annat flygplansstreck som skymde solen korta stunder under dagen. 16 grader som varmast och rejält varmt i solen på eftermiddagen. Man får nästan panik inombords, det är så mycket man vill göra, cykla, vandra, ta bilen till nya naturreservat. Men man hinner, när de dagliga måstena är färdiga så har fönstret till att göra saker krympt så mycket att det inte är lönt längre, hur kan det bli så? Är det en tragisk konsekvens av att jag är så förtvivlat dålig på att planera min tid? Alla andra ser ut att ha oceaner av tid, men så är det nog inte i alla fall? Nu har snart denna vackra påsk passerat och det är så mycket som känns ogjort, så mycket som man missat. Blev i alla fall en fin cykeltur runt Södra Bergundasjön på förmiddagen, strålande väder och mycket folk ute i skogen, särskilt vid sundet. Där har jag nog aldrig sett så många människor på en gång, säkert ett trettiotal i olika konstellationer. Det fiskades, grillades och fågelskådades. På eftermiddagen bar det av till Alvesta igen, där blev det åter tillbaka till de dagliga rutinerna. Men vi gjorde en fin promenad uppe vid Spånen, bara andra halvan som gick lite i moll, efter att åter hamnat i lite prat om olika saker som vi har lite motsatta lösningar på. Det är sånt som händer och det är lika tråkigt varje gång. Hoppas det löser sig till slut. 

Annandag påsk 18 april. Ännu en väldigt vacker dag, med ljumma temperaturer framåt dagen, lite mulet på eftermiddagen under ett par timmar, men både före och efter det var det strålande solsken. Runt 15 grader. Blev en dag med mycket trädgårdsarbete, både hemma och och hos D. Det är lite eftersatt på båda ställena, så det finns egentligen hur mycket som helst, men jag har inte tålamod att hålla ut hela säsongen. Det brukar vara mycket energi på våren. När det mesta är rätt så lättskött, men så nån gång under sommaren tar växtligheten över, framför allt "ogräset". Då är det lätt att tappa sugen. Lämnade S i Växjö redan innan lunch. Hon och hennes klasskompisar har en del att förbereda inför sin föreställning, hoppas att de löste sina byggproblem idag. 

På kvällen blev det en lugn cykelrunda, cirka 13km, runt Södra Bergundasjön. Vackert väder och gott om fågelsång. Träden är fortfarande utan blad men gräset börjar att växa alltmer, även en del vitsippor som så sakteliga visar sig ute i det vilda. 

Tisdagen 19 april. En väldigt vacker dag, men på jobbet så kan man inte njuta av vädret, 16 grader som mest. När man varit ledig i 4 dagar blir det som en chock för hela kroppssystemet när man ska till jobbet igen. En lugn dag på kontoret. Lite korta möten under dagen, vi fick bland annat höra att 2021 var det mest lönsamma någonsin. 

På kvällen blev det ett löppass, samma sträcka som förra tisdagen, bara att denna gången var det lätt motvind de först 4 km, sedan när man ska vända hemåt så kommer skogen i vägen för medvinden, så förra veckan hade jag bra nytta av den sydvästliga vinden. Men idag gick jag på lite för hårt första 4km, tog nästan helt slut efter 6-7km, väldigt jobbigt idag, kanske värmen som påverkade också, runt 15 grader idag. Kanske den mest ansträngande rundan för detta året. 

Halvkuperad distans. 11,37km, 4:20-tempo, 153mp.

Onsdagen 20 april. En vacker dag, i princip helt utan moln. Runt 15 grader. En lugn dag på jobbet. Inga nya tankar precis, utan mer diskuterande om olika saker som har skett och som ska ske. Det behövs helt vanliga dagar också. I Vislanda körde det brädor och då händer det inget i Reman, allt går med. Ungefär som en meteorolog när det är ett massivt högtryck som parkerat över Sverige. På kvällen till gymmet, där blev det cirka 45 minuters bål och överkroppsstyrka, kändes okej.  

Torsdagen 21 april. Ännu en vacker dag, runt 16 grader, men i dag var jag inne i Vislandas stora hyvleri mest hela dagen, där inne kommer det inte så mycket sol. De fönster som finns är mestadels för täckta då solens strålar stör ut olika fotoceller och påverkar produktionen. Men detta till trots så är det en positiv stämning i hyvleriet. För mig var det första gången som jag spenderade lite mer tid i själva produktionen. Intressant men det är stort och det kommer ta tid innan man förstår hur allt fungerar och hänger i hop. Det produceras i väldigt höga hastigheter, det blir ett bilpaket med virke på knappt en minut. 

På kvällen till Växjö. Där blev det sedan ett distanspass. Blev runt Växjösjön och Trummen, fint väder, runt 15 grader och måttliga vindar från ost. Bena rätt sega, tyckte det gick lite fortare än vad tempot på klockan visade men det brukar vara så här på torsdagarna. 

Distans Växjö. 10,59km. 4:38-tempo, 134mp.

Fredagen 22 april. En vacker dag, bara lite moln på eftermiddagen, runt 17 grader på eftermiddagen. Blev 3 möten idag, varav 2 med Teams, blir inte samma sak när det blir möte på Teams, lätt att prata i mun och man vet inte när det är dags att bryta in med en fråga eller kommentar, i alla fall blir det svårt om man som oss ofta inte har kameran på och då ser man inte de andras ansikten och rörelser. Kände mig lite seg i huvudet idag, mycket funderingar på Vislanda under dagen så det var svårt att koncentrera sig på de andra frågorna som rörde en ny fuktmätare och vårt bokningssystem som har fått en bra ändring i en funktion. På eftermiddagen blev det en cykelrunda norr ut mot Sköldsta sedan mot Hjärtanäs och Lekaryd. Det blir allt grönare i naturen men ännu står träden kala. Fast om nån vecka har de första säkerligen slagit ut. Maskrosorna har börjat blomma på sina ställen. En del buskar utmed villatomter har fått sina gröna blad också. 

På kvällen var vi på S gemensamma gymnasiearbete, de skulle spela upp en pjäs, Kentaur, hette den, de hade dock ändrat lite i manus för att få det mer som de ville, men kontexten var ändå kvar. Ett mörkt tema i pjäsen, men på nått sätt kändes det inte så mörkt och tungt som jag på förhand befarat och de lyckades engagera och entusiasmera hela publiken. Kanske var det för att jag denna gång var både förälder och publik som jag blev så hänryckt i denna pjäs? Spelar egentligen ingen roll varför. Men i vilket fall de var fantastiska allihopa. Så engagerade och som S brukar säga, "investerade" i sin pjäs. Man kan se pjäsen i olika lager. Den går att se på ytligt sätt, bara ta in orden utan att tänka djupare än så och då blir det mest som ett ungdomsdrama. Men det finns även ett lager av moral och plikt i botten som de får fram på ett bra sätt i pjäsen. 

 En av karaktärerna, "Jonkan" märker efter att pjäsens Lisbeth tagits liv, att han verkligen var kär i henne, inte bara "kåt". De ställs inför ett dilemma under pjäsens gång. Ska de erkänna sitt övergrepp, som Lisbeth skrivit ner i sin dagbok strax innan hon tog sitt liv? Ska polisen tro på dem eller på Lisbeth? Var det en våldtäkt, eller var det bara ett ungdomligt övertramp som egentligen inte betydde något? Ja, det är just dessa frågor som ställs under pjäsens gång. 

 "Stene" tycker han har mest att förlora på vad det gjort och därför tycker han att de ska skylla allt på Jonkan som inte har så mycket mer att förlora i sitt liv om han tar på sig hela skulden. Men under pjäsens gång tycker "Fanny" att så kan man inte göra, de måste alla ta sitt ansvar och berätta sanningen, vad som verkligen hände. 

Det var länge sedan jag blev så berörd av något, detta tog verkligen tag i mig och jag fick själv enorm energi av deras energi och engagemang, man vill själv berätta och spela för andra, det känns som det finns så mycket även inom mig som måste ut. Vi har alla inom oss massor med berättelser som aldrig kommer att få se dagens ljus eller komma till andras kännedom. Det är ändå nått speciellt med teater, särskilt som denna pjäs som spelades upp så skickligt av dessa ungdomar. Den pågick i över en timme, samma scen, samma kläder, publiken bara någon meter i från själva scenen, men inte nån gång tyckte man att det blev tråkigt eller segt. Musiken som de spelade upp passade perfekt in i pjäsen, hade inte gjort nått om de blandat in ytterligare nån passande 80-talsklassiker. Samt sjungit lite mer. Kanske ett framtida projekt för dom, att göra en musikal av detta?

Strax innan pjäsen skulle ta sin början kunde man riktigt ta på intensiteten, det var nervositet blandat med förväntat och kanske till och med rädsla. Ensemblen sprang fram och tillbaka, teaterläraren med sammanbitna läppar och ett nervöst promenerande runt om i lokalerna, hur ska det gå, är de verkligen tillräckligt förberedda? Tycktes hon gå om kring och tänka. Eleverna ännu stimmigare, fram och tillbaka med sceneriet, som de i all hast var tvungna att skruva upp, bara minuterna innan pjäsens början. 

Nu, dagen efter, lever deras prestation kvar inom mig och jag har inte känt mig så energisk på över ett år. Glad och full av energi, som jag gjorde när jag var ung och oförstörd. Jag har länge gått och letat efter denna fina känsla, jag vet att den är flyktig som känslan efter en kyss. Men när den väl pågår så är den underbar, som ruset som infinner sig efter par öl. Men då är det tillförd kemi utifrån som skapar den känslan. Men den är som allra bäst när den skapas inifrån, från en tidigare upplevelse, som denna teaterpjäs. Denna pjäs bör spridas till fler, kanske att de skulle sätta upp den på en mycket större scen, för allmänhetens beskådande. För ämnet, även om det är tungt, är tidlöst och alltid aktuellt i vår värld. 

  

Lördagen 23 april. En vacker förmiddag, sedan kom det lite moln framåt eftermiddagen, runt 14 grader som mest, måttliga vindar från nordost. Det blev "bara" 2 öl igår, rätt sent eftersom vi kom hem från teater runt nio-tiden. Men i dag på morronen var jag förvånansvärt pigg i både huvud och kropp. Sådär så det nästan spritter i knoppen. Så full med energi. Det känns som det var minst ett år sedan jag hade denna flyktiga men fina känsla i kroppen en lördagsmorron. Kanske den fina föreställningen vi var på igår som skapade detta?

Vid tiotiden blev det en runda runt Södra Bergundasjön + Växjösjön, standardrundan på lördagar. Körde med 10 minuter löpning varvat med 1 minut gång. Kände mig piggare än vanligt i kroppen och pulsen något lägre än vad den brukar vara. Blev runt 5-tempo första milen, sedan ökade jag lite och sen hade jag 1,8km med runt 3:57 fart, i rätt bra medvind. Sedan cirka 700 meter i slutet med 3:45-tempo, även det i fin medvind.  Runt 10 grader och måttliga nordostliga vindar.

Löpning/Gång 10/1 minut. 15,4km, 4:58-tempo, 129mp.

4 pass löpning, 2 med fart. Påskvecka.

Grönskan i vårens tider tvekar även detta år. Det är återigen rätt kyligt om nätterna och vackert om dagarna. Men snart värmer solen så pass att naturen kommer igång på allvar. Gräset har i alla fall så smått börjat bli lite grönt här och var. Fåglarna är i gång och spelar sina melodier i förhoppning om att kunna locka till sig en partner. Denna vecka är det påskvecka, min födelsedag är på påskafton detta året. Jag är född på annandag påsk en gång för massor med år sedan. 

Kriget har fortsatt i Ukraina men verkar nu vara koncentrerat till de östra delarna och i viss mån även i söder. Frågan är hur sargat den ryska sidan är. Tror att förlusterna är enorma och att ledarna får allt svårare att tvinga ut sina soldater i detta helt meningslösa krig som bara har förlorare oavsett hur det en gång slutar, tragiskt. 

 

Söndagen 10 april. En mestadels solig dag. Runt 9 grader som mest. En rätt lugn dag. Grävde lite i trädgården för att frilägga kabeln till robot-klipparen på ett ställe där det tidigare växt en syren. Nu ska det förhoppningsvis bli lite sommarblommor till insekterna. Tråden kommer allt djupare ner i gräsmattan, på sina ställen är den på nästan 10 cm djup. Svår att komma åt utan att skada den. Även till möbelaffären för att kolla på en säng. Senare på eftermiddagen ytterligare 2 avsnitt av vänner, i slutet på den 6:e säsongen nu. det var ett avsnitt med tillbakablickar och man märker hur även dessa människor åldras på 6 år. Sedan till Växjö. Där blev det sedan löpning, denna gången utan D. Hon har fått ont i ett ben och för tillfället funkar det inte med löpning. Det blev lugnt tempo, kändes bättre än väntat i ben och fötter. Sprang 4 varv i Elljusspåret här i Teleborg. Därefter cirka 20 minuter löp-styrka, lite sega ben, efter löpningen.  

Distans Växjö. 7,93km. 5:16-tempo. 121mp.

Måndagen 11 april. En mulen morron och ett par plusgrader. Framåt dagen vackert väder och runt 10-11 grader.

Det är konstigt hur inledningen på en av Abbas låtar kan sprida speciella känslor i kropp och huvud. Det var "Super Trouper" första toner som spred en känsla av trygghet i kroppen, snabbt kastades jag tillbaka till barndomen och huset i Moheda. Nu när jag kollade när låten släpptes så var det 1980. Då var jag 12 år. Men känslan som kom i kroppen idag skickade tillbaka mig till tidigare än så. Konstigt, men Abba släppte ju massor med sånger mellan mitten på 70-talet och framåt. Det var ett speciellt sound som skapades av Abba tillsammans med producenten Tretow. Pappa brukade köpa Abbas LP-skivor när de släpptes och då på den tiden gick de varma på den gamla skivspelaren. Då tyckte jag att de var väldigt bra, även om jag inte förstod nått av de låtarna som var på engelska. Men det var mest melodierna som var så bra. Som vuxen tycker jag fortfarande att de är bra men inget som går på repeat. Men så fort det spelas en Abba låt på radion så rycks man ändå med. 

Det blev en lite annorlunda måndag. Från Växjö till Mörlunda. Det är cirka 11-12 mil. Mestadels rätt vackert särskilt sista milen. Det blev en bra dag, P och jag gick igenom lite om Vis, och hur man bokar råvara. Får vi hoppas att de anammar och kan få lite nytta av det framöver. Tanken är att det ska vara ett stöd i planeringen och i dialogen som förs mellan planering och försäljning. På vägen körde jag över Åby  och Ör. Det för tankarna bak till barn och ungdom. Väldigt vackert på sina ställen där den täta granskogen inte är helt dominant. När man närmar sig Ör öppnar det upp sig och man ser en bra bit över den stora och vackra Helgasjön. 

På kvällen till gymmet och där blev det sedan cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes okej. 

Tisdagen 12 april. En fin morron och förmiddag. -5 på morronen, men runt lunch 12 grader och fortsatt soligt, men vid 15-tiden började det mulna på. Blev en dag med 2 olika möten som tog upp den mesta delen av dagen. Först ett uppstartsmöte med alla inblandade i samband med utbytet av sorteringsmaskinen i Alvesta. På eftermiddagen blev jag medbjuden på ett annat möte, som jag inte visste om att det skulle bli av. Det var om olika saker som behöver pratas om och på sikt ändra vad det gäller verksamheten i Vimmerby. 

På kvällen till gymmet och där blev det sedan ett löppass som utgick från gymmet via Lekaryd och Hanaslöv vidare mot Spånen och sedan tillbaka till gymmet, det blev som vanligt tufft sista halvan efter en relativt lugn inledning. Hade medvind första 4km sedan kom jag i lite skydd av skogen på hemvägen, så inte så mycket motvind under dagens pass. Körde på utan gångpauser och det kändes helt okej, bara lite i slutet som det drog lite i yttersidan av vänsterlåret. Runt 10 grader och lite mulet, svaga vindar från syd. Halvkuperad distans. Alvesta. 11,33km. 4:20-tempo, 151mp.

Onsdagen 13 april. En mulen dag runt 12 grader som mest, sydliga vindar. Blev en dag med möte, mest hela dagen. Vimmerby var på besök med två personer. C och P presenterade lite olika tankar om hur man kan göra framöver för att optimera utbytet och få till en bättre struktur i planeringen. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka. 

Torsdagen 14 april. En mulen dag och tidvis föll det ett stilla duggregn. Runt 10 grader. En rätt intensiv dag trots allt. Trodde det skulle bli lite lugnare. På morronen vakande jag och insåg en sak som säkert mognat i huvudet under nattens sömn. För i går när vi skulle in på Vimmerbys dator så märkte jag att vi gång på gång kom in och störde i deras produktion. J sa vid nått tillfälle, ja, det samma ska ni köpt till Alvesta. Det förstod jag inte just då men sedan föll polletten ner. Det kommer inte att fungera så bra om det inte finns en bakgrundsdator i systemet. Efter lite samtal med kollegor idag, visade det sig att det var likadant till Alvesta. Men nu är det uppe på bordet igen, så troligtvis kommer det fixa till sig. På eftermiddagen blev det ett möte om det eventuella operatörsrummet i hyvleriet, får vi se hur det går med det? 

På kvällen cykel till Spånen via gymmet. Där blev det sedan löpning till Hana och tillbaka. Det blev en rätt tung runda, benen var stumma efter tisdagens pass. pulsen hyfsat låg. Fortfarande rejält med snö kvar i skidspåret vid Hanaslöv. Lite lätt duggregn, runt 10 grader. Mjukt i spåren på sina ställen. 

Kuperad distans Spånen. 10,28km. 4:56-tempo, 132mp.

Långfredagen 15 april. En mulen morron och förmiddag, men framåt efter middagen sken solen allt mer, resten av eftermiddagen och kvällen mestadels soligt. Runt 9 grader som mest. På förmiddagen i Alvesta, höll på lite i trädgården, försökte hjälpa till lite hos S mamma. Men det blev inte bättre med tv:n. Precis när jag skulle gå därifrån såg jag att kontakten till switchen till internet hade gått sönder. De har i alla lägenheter jag sett placerat den helt fel, enligt min mening i alla fall. Bara nån decimeter ovanför för golvet och dessutom på en vägg mitt i hallen, där man rör sig mest hela tiden. I går funkade internet men nu gick det inte få igång det igen, jag försökte men det var över min förmåga eftersom hela switchen gått sönder. Fick inget liv i det. Nu blir det till att vänta till efter påsk. Ja, ibland undrar man varför vissa personer ska behöva ha det motigt mest hela tiden livet igenom. Att leva på skuggsidan, trots att man är en bra person i grund och botten. Det känns så orättvist och meningslöst. Det är så många i vårt samhälle som glider igenom livet på en räkmacka. Nästintill bekymmerslöst. De behöver i alla fall aldrig bekymra sig om de grundläggande behovens alla problem som de mindre bemedlade dagligen måste brottas med. Man vill hjälpa så gått det går men det hjälper inte alla gånger. Nån gång ska väl ändå en sorts av himmelsk rättvisa komma. Kanske något som vi i detta livet inte kan förstå eller se? 

Sedan åkte jag till Växjö, där blev det sedan lite mer trädgårdsarbete. Vi håller på att snygga till lite i rabatterna, det tar sin lilla tid, men när det är färdigt så kommer det bli fint. Senare på eftermiddagen åkte vi till Osabys naturreservat. Ett fint ställe, bara 15 minuter från Växjö. Men det har inte blivit tillräckligt med vår ännu för att naturen där ska vara i sin finaste prakt. Det saknas några veckor. Gräset har börjat grönska lite men ingen tillväxt ännu. Träden är ännu kala, det är vissa buskar som börjar att släppa upp sina blad. En del vitsippor har vågat öppna sig, och man kan se maskrosornas knoppar men inga blommor ännu. Där finns några enorma ekar, träd som närmar sig tusen år av liv. det är ofattbart. På samma ställe år ut och år in har de stått med sina mäktiga, enorma omfångsrika stammar. Aldrig klagat eller trotsat mot det faktumet att de aldrig kommer att flytta sig. De är ämnade att genomleva sina enormt långa liv på ett och samma ställe, samma öde som alla träd men det finns inga andra träd som lever så länge som de mäktiga ekarna. Som nästan all vårar så tvekar naturen. Det känns som det puttrar och sjuder av liv överallt men det kommer inte till grönska. Det har hela mars och stora delar av april varit kalla nätter som håller tillbaka grönskan. När det väl bli lite mildare om nätterna så kommer det fullkomligt explodera i naturen och då känns det som man inte hinner med, från en dag till en annan är plötsligt att i full grönska och varje gång undrar man hur kunde jag missa det? 

Är det inte märkligt att en brädas längd kan vara exakt lika på två olika ställen? Skulle sätta upp en liten sarg hos D. Under det gamla staket skulle en bräda sätta direkt mot marken, parallellt med redan befintliga brädor som bildar själva staket, det visade sig att jag tog av den udda längden 2366mm, som används inom pallindustrin, den vanliga baslängden är 2400mm. Om de brädorna som redan satt på staketet från 80-talet varit 2400 hade det varit allt annat än märkligt eller ovanligt, men det visade sig att längden på brädorna i det gamla staket var exakt 2366mm, är det inte märkligt? Det innebar att jag slapp att göra ett sågkap, vilket å andra sidan kanske varit det bästa i alla fall, åtminstone på lång sikt, för då hade jag fått lite mer motion, som i sin tur kanske sänkt vikten på kroppen något gram, vilket i sin tur hade gjort kommande löppass något lättare, förmodligen inte mätbart varken på det ena eller andra sättet. Jaja, ibland kommer udda siffror tillbaka, dessutom i samma material. 

Påskafton 16 april. En vacker dag, någon minusgrad på morronen men senare under dagen fantastiskt skönt väder och på eftermiddagen runt 15 grader, nu står solen så högt att när det är 15grader och man är mitt i solen så blir det varmt, även om man bara är i t-shirt. Idag är det min födelsedag. Fördelen, eller vad man ska kalla det, med att fylla år på en helgdag är att man blir ordentligt firad. D firade mig som vanligt med buller och bång. Hon sparar inte på krutet när det kommer till födelsedagar. Innan vi träffades hände det att jag gick igenom födelsedagar utan att ens själv komma ihåg att jag fyllde år. Kan låta otroligt men så var det under nått eller några år mellan 30-40 årsåldern. det var först nån dag efter som jag kom på att kolla vilken dag det var. Nu när FB uppmärksammar ens vänner i flödet på att man fyller år så har jag aldrig förr blivit så uppmärksammad på min födelsedag. Det är ju ingen bedrift att fylla år. Man behöver så att säga inte anstränga sig mer än nån annan för att fylla år. På det viset är i alla fall livet rättvist. en gång om året har vi alla vår egen dag. Min bror kom också förbi vid lunchtid och lämnade över ett par fina veteöl och lite choklad, som han vet att jag uppskattar. Vi åt lite tårta och pratade en stund. Det var trevligt. 

På förmiddagen blev det ett löppass. Kändes segt och tungt i inledningen men allteftersom så släppte den tunga känslan, pulsen var som vanligt lördagshög. Låg på runt 5-tempo fram till 12 km. Sedan blev det 8 minuter med fart. Blev bättre tempo jämfört med förra lördagen men hade bra hjälp av en perfekt medvind som drog över Växjösjön. Väldigt vackert väder idag, runt 7-8 grader vid start och runt 10 vid rundans slut. Körde med 10 minuter gång varvat med 1 minut gång. 

Löpning/Gång 10/1 minut. 15,4km, 5:01-tempo. 130 mp.

Vintern har gjort tillfälligt besök. 3 pass löpning, 2 med lite fart.

Denna veckan har det varit rätt hektiskt med en hel del besök på olika sågverk. Det blir lätt splittrat i mitt huvud och jag får svårt att hålla isär de olika sakerna som det behövs tänka på, till slut så blir det så ihopblandat i huvudet att jag vet varken in eller ut. Men får vila lite nu i helgen så kanske det blir bättre nästa vecka. 

Det tragiska kriget i Ukraina fortsätter, när ryssarna drog sig tillbaka från Kievs förstäder så blottade sig fruktansvärda övergrepp och krigsförbrytelser. Det är konstigt men i krig så reduceras ett människoliv till samma värde som en osynlig liten bakterie. Det är så svårt att både se och fatta hur människor kan göra så här mot varandra, 2022. Den ryska militären har en väldigt hård och hierarkisk utbildning, när de sedan hamnar i krig under väldigt hård stress och press och starkt påverkade av sina mindre nogräknade befäl så kan sådana här grymheter utföras av annars helt vanliga, fredliga människor. Detta kan hända vilken människa som helst på våran jord om alla förutsättningar är de "felaktiga". Så det är inte vår sak att döma dessa soldater. De som bär det största ansvaret är de som beordrar dessa stackars soldater ut i ett krig som de inte har bett om. Man lider med både Ukrainarna men även med ryska folket som blivit så duperade av sin ledare. 

I veckan ställde jag mig på vågen för första gången på över ett halvår. Känslan är att jag skulle väga mellan 72-73kg. Men efter onsdagens styrkepass landade vågen på 76kg. Det är kan inte räknas som övervikt eller nått extremt under normala förutsättningar men om man vill vara snabb i löpning så är det helt avgörande. Tycker att det är lite märkligt då jag tycker att jag är noga med maten, men problemet är att jag "bara" är riktigt noga de tre första dagarna i veckan, sedan börjar jag "slarva" så smått på torsdagen och det slarvet kulminerar under lördagen. Trodde jag hittat en fin balans, att både ha och äta kakan så att säga, men jag har ätit och druckit för mycket godsaker under de "slarviga" dagarna. För mig är det väldigt svårt att vara hungrig, det kan gå ett par dagar men att verkligen plåga sig för att hålla en idealisk vikt för att vara snabb i löpspåren är väldigt utmanade för mig. För varje kilo under 75 så blir uppoffringarna allt större för att de ska vara värt det. Det är ett val man måste göra, så även om jag blir lite besviken på mig själv för stunden så kan jag inte gräva ner mig helt. Livet kan inte bara bestå av press och krav att prestera på högsta tänkbara nivå, inte enligt mitt sätt att se det i alla fall. Jag högaktar de som klarar av att leva asketiskt fullt ut för att kunna fortsätta prestera. Men för mig har det blivit allt svårare. Det får räcka med att försöka att hitta en lagom nivå, jag måste trots allt göra nån ändring för om jag kör på i samma spår så kommer det tyvärr att fortsätta öka. 

Stubben från en väldigt stor och mäktig gran som växte och frodades i Hagaparken i Alvesta, lägg märke till Ica-kortet mitt på stubben för att försöka illustrera granens storlek. Det var röta i mitten, räknade årsringarna, när den levde trodde jag att den var en bra bit över hundra år, men det visade sig att den var runt 80år. Eftersom den växte på en öppen plats med goda förutsättningar så växte den snabbt. 

 Söndagen 3 april. Det långvariga högtrycket släpper inte taget, -8 grader på morronen, sedan värmde solen på alltmer under dagen och det blev 7 grader som mest, mestadels soligt, tidvis var det en del moln som skymde den skarpa vårvintersolen. 

Annars en lugn dag. På eftermiddagen åkte vi bort till Bror Persson. Arne håller igång ännu, 85 år gammal, till utseendet har han knappt förändrats något. Det är otroligt hur en del brinner för sitt värv. Han växte upp i företaget och har hela livet ägnat sig åt att sälja möbler. Jag har handlat av honom ett flertal gånger, både bra och dåliga saker, en gång kände jag mig rejält lurad, svor för mig själv att aldrig handla där igen, Men åren går och såren läker till slut och det som först var ett sådant svek bleknar med tiden och till slut så köpte vi ytterligare en säng, båda gångerna har kvalitén varit bra men första gången var priset, lite för högt, för veckan efter jag beställt sängen så sänktes priset med hela 5000 kr. Mycket pengar för mig. Jag tyckte att de kunde gett mig den rabatten också. Särskilt med tanke på att jag ändå fick vänta fem veckor på leveransen. Om jag varit lite fräck så kunde jag hävt köpet och sedan köpt den rabatterade sängen. 

På kvällen till Växjö, där blev det sedan löpning med D och sedan 2 km själv, sedan 2 km löp-styrka. Kändes okej i ben och fötter. 

Måndagen 4 april. En regnig dag för omväxlings skull, när jag körde till Alvesta på morronen. 3-4 grader och blåsigt, inget trevligt cykelväder. Annars lugnt på jobbet. Pratade lite med Mörlunda, när vi pratade kom vi på en sak som kanske kan underlätta för deras produktion, i alla fall på kort sikt, i väntan på att sågen ska börja såga ordentligt igen. Vi tog bort en kvalité för att förenkla sorteringen. Det ska ändå skickas vidare till annat, bättre utrustat verk, 5% hit eller dit spelar ingen roll i det stora hela, framför allt så slipper man både extraarbete och eventuella reklamationer i Mörlunda. 

På kvällen till gymmet. där blev det sedan cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes helt okej. 

Tisdagen 5 april. Ett tunt snötäcke på marken på morronen, någon plusgrad. Under dagen sol och friska västliga vindar. Ett par plusgrader. Blev inte som tänkt, Vislanda var meningen att åka till men under gårdagen hade det krånglat så de var inte så långt fram i hyvlingen som planerat. Det fanns att göra i Alvesta ändå. Vi testade att plocka ut en fin kvalité ur en sämre råvara och till vår förvåning så blev det väldigt mycket fina bitar. Ja, nu måste det redas ut vad det kan bero på. Skarpa bitar i B-Graden till Japan. 

På kvällen blev det löpning, utgick från gymmet idag och sprang sedan en av favoritrundorna, till Lekaryd och Hanaslöv sedan i Spånen en runda innan det åter blir till gymmet. Sprang 5 minuter sedan 1 minut gång. Fick håll de tre första 5-minutarna, det var längesedan. Kände mig pigg i kroppen i övrigt, Senaste halvåret har jag ändrat lite i kosten i veckorna, men slarvat på helgerna, har inte velat väga mig men idag gjorde jag det och det var tyngre än väntat även om jag misstänkt att det inte blivit som jag tänkt mig. Vägde mig efter dagens löpning och då brukar jag ändå väga som minst. Vågen landade på 75kg. Inte så konstigt om löp-tiderna inte riktigt är vad det borde vara. Trodde jag låg på runt 73,5kg. Förra året var jag runt 72-73 kg vid denna tiden. och ytterligare ett år tidigare runt 70, och då kände jag mig väldigt lätt i steget. Men det är lättare sagt än gjort att inte äta sig mätt. Det blir allt svårare att motivera sig till att inte slarva på helgerna, men kanske ska försöka ändå. 

Löpning/Gång Gym-Hana. 11,36km, 4:36-tempo,145mp.

Onsdagen 6 april. -5 på morronen, sedan runt 2 grader. Snö på förmiddagen sedan regn efter lunch. Var i Vislanda på morronen och fram till sen lunch. A och jag gick igenom en del paket till USA för att se om Reman gjort rätt. Det såg helt okej ut men det är ändå en del frågetecken som behöver rätas framöver. Handlade om den nya modulen till USA. Fick även en ny rundtur i hyvleriet när A skulle fixa med stämplar. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan bål och överkroppsstyrka, kändes helt okej. Känner mig starkare än vanligt i överkroppsövningarna, trots att jag absolut inte har det som ett mål. Kanske det som gjort att jag ökat en del i vikt också, inte bara magen som växt? Ja, eller så är det en konstruktion som jag gör undermedvetet för att det är lättare att minska på vikterna tyngd på en del övningar än vad det är att minska på matintag och öl på helgerna. vägde mig idag igen och vågen landade på 75,9kg. Det var säkert mer än 5 år sedan jag vägde så pass mycket. Det är inte hela världen men tendensen är åt fel håll, i alla fal om jag nån gång mer ska lyckas komma under 40 minuter på 10 km löpning. 

Torsdagen 7 april. Regn mest hela dagen, ett par plusgrader på morronen framåt kvällen runt 6 grader. I dag följde jag med P till Mörlunda när han skulle prata i hop sig med Mörlundaledningen om excelonline för att underlätta lagerhanteringen. Det blev ett givande möte och samtal om olika önskemål om detaljerna i systemet. P trodde han kunde fixa till det. Det var mitt 4:e besök här och man ser lite nya saker varje gång. 

På kvällen till Växjö, ett intensivt regn föll under hela bilresan in. Kom in först vid 17-tiden, Regnet fortsatte under hela dagens löpning, kläder och skor kändes allt tyngre allteftersom passet fortskred. För första gången sedan förra sommaren körde jag på helt utan gångpauser. Lite sega ben idag, i slutet drog det lite i yttersida av vänstra låret och vaden. Distans Växjö. 10,18km, 4:42-tempo, 140 mp.

Fredagen 8 april. Snöfall på morronen. Runt nollan. under dagen typiskt aprilväder, snö och hagel varvat med lite sol emellanåt, snålblåst från nordväst som svepte in liklukten från vårt gasverk i Alvesta. det lägger sig som en våt filt över området och det är obehagligt att vistas ute. På nått konstigt sätt så vänjer man sig aldrig vid denna liklukt. När jag var liten och var med i ladugårdar och hönshus så försvinner de obehagliga lukterna efter ett tag. Men denna förfärliga liklukt från gasverket 2 km i från ligger kvar i luften och går inte över. Kanske nått som hjärnan lärt sig sedan urminnes tider, för att man ska hålla sig borta från lik och dessa lukter? 

I dag var vi i Vislanda, det blev möte om framtiden med sortering och kvalitéer. C bad mig förklara en produkt som skulle kunna användas i framtiden för att "tävla" med personalen. När jag skulle förklara det jag redan gjort för C för någon vecka sedan. Så kom jag bara till inledningen, sedan blev det helt blankt. Trots att jag både förklarat och tänkt igenom proceduren sedan innan så kom jag bara halvvägs denna gången och jag blev helt tom i huvudet, de andra satt tålmodigt och väntade på min förklaring, efter cirka 15 sekunders tystnad, kändes som flera minuter, så bröt C in och hjälpte mig på traven, han kom i håg det jag berättat för honom. Väldigt konstig och pinsam känsla. det händer ibland, när jag blir stressad och om jag är trött, jag var inte stressad idag. Men hjärnan var trött under hela dagen. Svårt att fokusera. Nytt möte på eftermiddagen, blev också lite frågetecken i min hjärna när vi gick igenom olika saker som ska göras i samband med installationen av Rema i Alvesta. Dessförinnan ännu ett möte, där C presenterade och diskuterade olika saker med sånt som är lite problematiskt i Vimmerby. Men där var jag mer passiv åhörare så där märktes inte "hjärntröttheten" så mycket. Det har varit många olika intryck denna veckan. Nu behöver jag smälta dessa ett tag. 

Lördagen 9 april.  En kylig och blåsig morron, runt 2 grader, det var väldigt blött i spåret idag, de senaste dagarnas regn och snö som bidragit till det. I dag hade jag Speed-skorna, kändes väldigt bra i fötterna med dom. Efter cirka 12 km så la jag in 8 minuters snabbare löpning, kändes som jag låg på 4-tempo under den delen, men det landade på 4:08, klockan mätte lite konstigt på ett ställe men inte så fel så att det skulle kommit under 4 om den mätt rätt. Det är nog den ökade vikten som påverkar mest, ligger runt 76kg nu, med tanke på det så får jag allt vara nöjd med de tider jag kan prestera. Kändes okej i ben och fötter, bara lite drag i yttersidan av vänsterlåret bitvis. Hade medvind i början av ökningen, sidvind under huvuddelen och lite motvind sista hundra meterna, pulsen lite högre än normalt, men inte så hög som den kan vara när det är som sämst. Löpning/Gång Växjö, 10/1 minut. 15,4km, 5:01-tempo, 131mp.  

Ingen ljusning i kriget. 3 pass löpning, 2 med lite fart

 Ja, kriget fortsätter. Ryssarna fortsätter bomba men tar inte så mycket terräng. Kiev är fortfarande i Ukrainas ägo. Men i östra och södra Ukraina har Ryssarna mer eller mindre kontroll. Deras kortsiktiga mål verkar vara att ta kontroll över östra och södra delarna, på det sättet kan de skära av Ukrainas möjlighet att nå Svarta havet. 

Löpningen har känts lite bättre, även om jag tappat en del fart efter coviden. Coviden är nästan borta men det hänger kvar lite hosta någon gång per dag och jag är lite rossligare i luftrören under och efter löppassen. 

Sista veckan har det åter blivit kyligare, det har dragit ner nordliga vindar och nån natt var det nere på 10 minusgrader. Fortsatt torrt och regnfritt, cirka 5-6 veckor utan regn. Dessförinnan kändes som det regnade eller snöade varje dag i ett par månader. 

Söndagen 27 mars. På förmiddagen var det mulet och ett par minusgrader. Framåt dagen så bröt solen igenom, men det låg kvar ett tunt molntäcke som dämpade solljuset en aning. Vi var i Växjö hela dagen.  På eftermiddagen blev det ett lugnt träningspass. Först 3km löpning med D, sedan cirka 20 minuter löp-styrka. Kändes okej i kroppen. På kvällen gick vi till min bror med familj och där blev det sedan en god middag, syskonen med respektive på pappas sida var där också. Men B var inte med. Hade inte hunnit hem från en tågresa. Det var trevligt, inte så ofta som alla träffas.  

Måndagen 28 mars. Lite is på rutan även denna morronen, när vi åkte från Växjö till Alvesta. Lite mer moln idag, runt 10 grader.

Inget akut på jobbet, kollade lite på Vislandas Rema, sedan blev det till att plasta av paket från Nössemark, ett jobb som egentligen inte borde behöva göras, det är fortsatt rätt lätt att plasta virkespaket. En ändring borde snart komma på EU-nivå om vi ska hjälpa till att hejda slöseriet på plast. Men det är stor tröghet i sådana här förändringar. De enda som brukar funka är ekonomiska, antingen med piska eller morot. Ja, det tog ett par timmar att fixa till, men som sagt det skulle aldrig behövts läggas på nån plast från början. 

På kvällen till gymmet, där blev det cirka 40 minuter bål och överkroppsstyrka, avslutade med lite vadpress. Kändes okej.  

Tisdagen 29 mars. 2 minus på morronen, nordliga vindar och mulet. Runt 5 grader framåt dagen. En hyfsat lugn dag. Blev lite samtal om olika produkter. Med P och J i Nössemark. Det har varit lite smådetaljer kvar att fixa till på vissa produkter som kommer till Alvesta för omhyvling. Sedan var det lite ångest inför dagens löpning, intervaller. Har inte sprungit riktigt fartpass på väldigt länge. Sedan har ju Covid satt ner rätt rejält den sista månaden. Men de senaste dagarna har jag känt mig nästintill som vanligt. Blev på Virdavallen. Svaga nordliga vindar och runt 5 grader. Benen kändes okej men inte så pigga som de kan vara ibland. Försökte hitta ett jämnt tempo och kollade aldrig på klockan. Det blev 3-taktsandningen som fick styra, spurtade bara på den sista intervallen, annars jämnt tempo igenom alla de övriga, lite längre mellan 75-120 sekunders gåvila. 3:52-tempo i snitt. Något stram i baksidan av vänsterlåret i slutet. Det märks att det rätta klippet saknas. 6*1000 meter intervaller Virdavallen. 149mp.

Onsdagen 30 mars. -7 på morronen. Sedan 4 grader under dagen. Soligt hela dagen. Blev en intressant dag i Vislanda Rema var där för att installera en ny modul till sorteringen. Blev en bra genomgång av E från Rema, Lite prat om olika sätt att sortera på också. I vilket fall så kommer det troligtvis bli lite mer exakt nu vad gäller sorteringen till USA. I morron ska det testas i verkligheten.  

Aktuellt i går var som att komma rätt in i en skräckfilm, först om det hemska kriget i Ukraina, där visades utan förvarning, rörliga bilder på tillfångatagna ryska soldater som liggandes på marken blev skjutna i benen av ukrainska soldater. Blodet forsade fram och de vred sig som maskar av smärtorna. Ett krigsbrott, fruktansvärt, men det är kanske likadant på den andra sidan. Men i vilket fall så är det inte likt Aktuellt att visa ett sådant brutalt inslag utan varning. Därefter var det en inbjuden hög militär, eller expert, kom inte ihåg vilket nu. Men i alla fall där spelade dom upp ett scenario om hur det skulle tänkas bli om Nynäshamn blev träffat av olika slags atombomber, hur många som skulle dö direkt och senare av olika konsekvenser. Det nämndes även att de mest kraftfulla atomvapnen kunde utplåna vilken storstad som helst på andra sidan jordklotet. Jag brukar inte vara så lättskrämd men i går blev jag åter väldigt orolig och obekväm. Men verkligheten runt om i världen är grym, tyvärr. 

På kvällen till gymmet, där blev det sedan cirka 40 minuters bål och överkroppsstyrka. Kändes okej.  

Torsdag 31 mars. -10 grader på morronen, soligt mest hela dagen och då kröp tempen upp till 5 grader som mest. Åter till Vislanda, blev en intensiv dag. E från Rema sjösatte den nya modulen och det funkade helt okej, fortfarande lite finjusteringar för att få till det sista. Vi hittade lite andra saker när vi gick igenom paketen, får vi se om det går att fixa till på sikt. Blir mycket nytt för mig och massor med ny info om Remans funktioner. Jag blev trött i huvudet framåt eftermiddagen. Men väldigt intressant även om det är en hel del som jag inte förstår just nu, men det släpper väl för eller senare. 

På kvällen till Växjö, där blev det löpning på kvällen, körde 7 minuter löpning varvat med 1 minut gång, Växjösjön + Trummen. Segt och stelt första 2 km sedan allt bättre känsla, lite trött i benen men inte ont nånstans så det var bra. Vackert väder, nordostliga vindar och runt 4 grader. 

Löpning/Gång 7/1 minut. 10,39 km, 5:06-tempo, 136 mp (uppskattad)

Fredagen 1 april. -4 i Växjö, när jag kom till Alvesta var det -9, en kall inledning på april. Framåt dagen soligt men kalla nordostliga vindar, 4 grader som mest. Blev en lugn dag på jobbet, försökte samla ihop intrycken från de 2 senaste dagarna. Intressant men svårt och det är väldigt mycket att ta in både med Reman och hur allt funkar i Vislanda. På eftermiddagen cykel upp till Bungers ö, och en promenad i den vackra tallskogen. 

Lördagen 2 april. -8 på morronen, framåt dagen runt 3-4 grader och isande vindar från norr. Lite mer moln idag, när jag sprang sken solen dock nästan hela tiden. Blev lugn löpning idag, förutom dryga nio minuter i slutet som jag ökade farten, kom inte ner under 4-tempo idag heller. Men tog det lite lugnare första delen av den fartökningen, ändå hade jag återigen bra medvind under den delen. Pulsen hög men inte som förra lördagen, ökade till 10 minuter och 1 minut gång. Kändes okej i ben och kropp i övrigt. Känns som det är bra om jag kan hålla ner farten första milen under dessa lite längre pass. 

Löpning/Gång Växjö. 10/1 minut. 15,4km, 5:11-tempo, 131 mp.

Kriget fortsätter. Inför fria bussresor. 3 pass löpning, lite bättre känsla.

Ja, kriget fortsätter, men ryssarna verkar ha kört fast och det går inte som det var tänkt från deras sida. Risken med detta är att de tappar tålamodet och sätter in än mer inhumana vapen. USA har genom sin underrättelsetjänst meddelat att de har aningar om att ryssarna kan sätta in både kemiska och biologiska vapen. Det vore förödande och då kan väldigt många människor få sätt livet till. Framtiden får utvisa, i vilket fall så finns det inga tecken på att kriget ska ta slut snabbt. 

När man rullar in mot Växjös första rondell och lämnar motorvägen så står det sedan många år ett "monument" på höger sida om vägen. En blått klot 

 

När man sedan passerat första rondellen så är det fullt med bilar och därefter är man i nästintill oändliga bilköer. De flesta bilarna är dyra, stora och det sitter i nio fall av tio endast en person i bilen. Tänk er en bil på dryga 2 ton som ska förflytta sig själv + 70 kg människa. Är det inte absurt. Den 2 ton tunga plåtlådan ska ju ingenstans, eller hur? Den har ju inget behov av att flytta på sig än hit än dit. Det är ju den 70 kg tunga människan som av någon outgrundlig anledning till varje pris måste vara i nästintill ständig rörelse. Men det finns inte tillräckligt med energi, för de flesta, att förflytta sig på egen hand, av egen kraft. Nä, till det har vi skapat ett verktyg. En 2 ton tung plåtburk. Denna bil drar stora mängder bränsle och det påverkar som bekant vårt klimat. 

Hade det inte varit bra mycket bättre för klimat och miljö om fler hade åkt buss? Jag tycker att alla bussresor i länstrafikens regi skulle vara "gratis" det skulle inte behövas några biljetter. Priset för detta skulle bakas in i skatten. Precis som vi betalar skatt och avgifter för allt annat i samhället som är nått som tillhör hela folket. Då skulle fler människor åka kollektivt, man skulle eventuellt gå så långt att man skulle belöna de som väljer bussen före bilen, i de fall då det är möjligt. Ett sätt att finansiera hade varit att via den alltmer digitaliserade världen skapa digitala biltullar. Tullar som lägger på en avgift på bilar som kör i staden. Det är inte populärt bland bilister men om vi ska ta klimatfrågan på allvar så måste man göra det mer obekvämt att ta bilen. I dag gör det inte ont att sätta sig i bilen, i stället för att använda kollektivtrafiken. Detta är ett politiskt beslut, eftersom Växjö lutar åt höger så är dessa förslag förmodligen helt omöjliga att genomföra. Hade vi däremot fått en vänsterregim inom sinom tid så skulle detta eventuellt kunna genomföras. Det som krävs att är att sossarna ändrar lite på sina perspektiv.  

Förkylningen/Coviden är bättre men under löppassen kan jag känna att det inte riktigt är som det brukar. Dels verkar jag tappat lite fart under denna tiden, dels känner jag under vissa pass att det inte är den rätta kraften i benen. Men i tisdags hade jag ändå ett bra pass och då kändes det mer eller mindre som vanligt. Men sedan var både torsdagens och dagens pass inte så bra. Tungt och stelt i dag även med hög puls. Tryckte på lite under dagens pass, men pulsen sköt upp i taket och trots bra medvind blev det "bara" runt 4-tempo. Ja, formen är långt ifrån var jag helst hade velat ha den så här 5 veckor innan Växjöloppet. Vi får se hur det blir med den saken, inte säkert att jag vill riskera hälsan för det loppet i år. 

Högtrycket ligger kvar. Det blir nytt solrekord för Växjö för mars månad. Det har inte regnat på en månad och de närmaste 10 dagarna är inget regn i sikte. 

Söndagen 20 mars. En solig dag, -4 på morronen, senare runt 11-12 grader. Lugnt och stilla, vi åkte till Växjö lite tidigare. Vi skulle till min bror, men strax innan vi skulle dit, så undrade D om det var fika eller middag. Jag kollade på sms från förra veckan och då såg jag att det var nästa söndags datum som vi skulle dit. det blev lite annorlunda söndag, i bland blir det inte som man tänkt sig. Det som är bra med att vara i naturen och framför allt skogen är att det är väldigt svårt att stöka till det, naturen är stökig, i alla fall om den lämnats utan att människor varit där på ett tag. Om man ändrar lite på en gaffels placering på en nobelmiddag, så skulle det märkas direkt och kamerorna skulle zooma in felet med ens. Men om du tar en pinne eller nedfallen gren och kastar i väg den i skogen, så att den hamnar långt ifrån där den var innan så skulle ingen märka eller notera det. Naturen har en inneboende stökighet, men ändå slappnar vi av i denna stökighet, är det inte märkligt. Men så fort vi kommer till ställen där människan fått bestämma allt, ja då tål vi inga avvikelser, allt måste vara på sin plats för att vi inte ska bli irriterade eller störda. 

Som sagt, den tidiga inresan till Växjö, gjorde att vi sprang på eftermiddagen istället fö  r som i vanliga fall framåt 5-6 tiden. Kändes ändå okej i kroppen, inte så stelt som befarat även om det var lite trögt första halvan av passet. Inledde med 3km löpning tillsammans med D, därefter cirka 40 minuters löpstyrka i Teleborgsskogen, elljusspåret är fortsatt mjukt på sina skuggiga och låglänta delar. 

Måndagen 21 mars. Åter en helt molnfri dag. -3 på morronen, under dagen runt 11 grader. I dag fyller S år, hon börjar bli stor, men på nått sätt ändå ett barn. Det är konstigt hur olika man tänker om ålder när det kommer till en själv i jämförelse med ens barn när man själv var i 19 års-åldern. Ja, tiden går och det är på barnen man märker hur det rusar iväg. Tycker inte det var så länge sedan jag blev pappa. 

På jobbet var det lugnt, höll på med att skriva ner en arbetsbeskrivning av hur det går till att göra hyvelplaneringen i Alvesta. Försöker att inte var för detaljerad, ändå blir det rätt mycket som det ska tänkas igenom. På kvällen blev det cykel till Spånen, trots att det inte regnat mer än någon mm i mars så rinner det i bäcken som går genom elljusspåret, det är lite märkligt. Efter en promenad utmed sjön blev det sedan cykel till gymmet och ett pass bål och överkroppsstyrka, cirka 50 minuter. 

Tisdagen 22 mars. En vacker dag med ljumma vindar på eftermiddagen, -6 på morronen men mitt på dagen runt 14 grader. Blev en lite konstig dag efter att S berättat att det var lite tungt med allt. I bland undrar man varför vissa människor ska behöva ha så mycket motstånd i sina liv, vad är det för mening med det, vad vill det göra för nytta? Varför kan inte åtminstone ungdomsåren få vara med lite glädje? I bland undrar man vad det beror på. Känner att mycket beror på mig också. Jag kunde definitivt gjort bättre. Men var i de tidiga åren tvungen att jobba mycket. Det föll väl ut för vissa men spillde inte på mig. Så det tvånget har mer eller mindre funnits med hela tiden även om det mildrats en del med åren. Till slut så går det så långt tid med stress och press att man inte vet nått annat och kan inte få till det trots att allt lugnat ner sig. Precis som man inte litar på att det ska hålla. Annars lugnt. 

Hörde och såg fiskmåsar för första gången, de flög över Salens norra ände, ett vårtecken, tyvärr ett litet irriterande sådant. De är vackra att titta på men deras läten är väldigt jobbiga och när deras ungar har kläckts så försvarar de ungarna nått helt otroligt. Deras motto är anfall är bästa försvar. De brukar lägga sina ägg på plåttaken som täcker virkesmagasinen i Alvesta. När man sedan närmar sig ett magasin så kommer dom som störtande flygplan mot en, de vänder bara några meter i från en. Om man har otur så blir man träffad av en välriktad stråle från deras bakdel, det är föga trevligt. Under löprundan tycktes jag mig även höra både sånglärka och bofink. Det är betydligt trevligare fåglar. 

På kvällen blev det cykel till Spånen och sedan ett väldigt tufft löp-pass, ett av de tuffare detta året. Denna gången sprang jag upp till Hanaslöv och tillbaka. Blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det låg fortfarande en halv meter konstsnö kvar i skidspåret. Så det blev till att vända och springa samma väg tillbaka. Lite mjukt fortfarande på sina ställen. Kände av lite stramhet i vänstervaden sista 3km. Sista 3 km blev väldigt jobbiga, 170 i maxpuls. Annars kändes benen rätt pigga idag, nästan som vanligt. Bara lite hostig under dagen. Fint väder, kortbyxor, runt 12 grader och sydostliga vindar. 

Löpning/Gång 5/1minut Spånen-Hanaslöv. 10,31km, 4:40-tempo. 152mp.

Onsdagen 23 mars. Solen fortsätter stråla från en molnfri himmel, dag ut dag in. -5 på natten och runt 12 grader på dagen. Måndagar och tisdagar är ofta tunga rent mentalt. Det är precis som att kroppen är dränerad på bra hormoner och energi. Inte blir det bättre av allt elände runt omkring oss i världen. Det man behöver tänka på allt som oftast är att vara tacksam för allt bra och fint vi har i Sverige. Det är så lätt att gräva ner sig i sina egna negativa tankar, men det leder inte till nått bra, men samtidigt behöver vi ibland vara lite nere och låga på energi för att bättre uppskatta de bra dagarna. Allt snurrar runt och det som kommer upp ska för eller senare komma ner. Kanske att dagens lite bättre humör till stor del beror på att gårdagens hårda löppass rensade ur systemet på olika dåliga gifter och andra saker som trycker ihop sig i både huvud och kropp. När pulsen får vara så hög som den är under ett tufft konditionspass så kokar det nästintill i alla kroppssystem och det som har legat och slaggat ihop sig lossnar och far ut med kroppsvätskorna. 

På kvällen blev det cykel till Spånen möter en del på cykel, undrar om det är en ny arbetsplats på gång uppe i östra Alvesta. Det är en fabriksbyggnad som stått tom ett bra tag men nu verkar det som sagt att det börjar vara lite verksamhet. Det rinner fortfarande i bäcken som löper genom elljusspåret. Märkligt då det inte regnat på snart en månad. Var kommer vattnet ifrån? Kanske lite mer fågelsång, men jag tycker det är oroväckande tyst i skogen här uppe. Kanske att småfåglarna fortfarande inte vant sig vid den glesare skogen som har varit ett faktum i halv-annat år. 

Sedan till gymmet och där blev det sedan cirka 45 minuter bål och överkroppsstyrka. Kändes bättre än väntat. Det var en del nygamla ansikten på gymmet i kväll. Konstigt hur man kan glömma bort en del människor som man bara träffar på gymmet, de försvinner ur medvetandet, när man sedan ser dom igen, efter månader, så kommer man på sig själv med: Ja, just det, var har han varit? Det var längesedan jag träffade och pratade med dig.  

Torsdagen 24 mars. Solen fortsätter stråla, idag tror jag det tidigare solrekordet för mars månad slogs för Växjö. -4 till +14 i temperaturspann. Till förstone kan man ju tycka att det är fantastiskt med all denna sol, men det är sällan som rekord när det kommer till olika väderfenomen är något bra. Det som hänt de sista åren, enligt min lekmannaposition, är att vädret allt oftare låser sig, när det väl blir ett högtryck så är det inte som förr, att det ger upp efter ett par veckor Nä, nu ligger det kvar i månad efter månad. Kommer det då mitt i sommaren så kan effekterna bli katastrofala, det kunde vi om inte annat se rekordsommaren 2018. Då brändes det mest upp och böndernas skördar minst halverades på vissa ställen blev det knappt nått. Träd strök med i stora mängder och försvagades och dog senare av bakborreangrepp. Denna torkan som varit nu i mars påverkar inte så mycket eftersom växtligheten inte kommit igång än, men om det skulle fortsätta hela april och in i maj så kommer det göra djupa avtryck i vår sköra natur. 

Idag var C och jag åter i Mörlunda, blev ändå ett bra möte, men man märker att det är många saker som skulle behöva göras, så fort som möjligt. Men det går inte att stressa fram förändringar, det blir sällan bra. Risken är att det blir mycket motstånd, för till en början är många av förändringarna besvärliga och lite småkrångliga att utföra och det är lätt att det går om intet om det blir för svårt eller kan se nyttan av det. Sedan är alla sågverk olika och de har alla sina unika flaskhalsar och utmaningar. Men i Mörlunda tycker jag att det verkar finnas väldigt mycket potential. Men det behövs investeringar och ett lite nytt sätt att tänka på i så fall. Men i dagens läge är det ändå inga problem, för det är enorma vinster ändå, det är först när denna långvariga högkonjunktur övergår i en lågkonjunktur som det verkligen kommer att göra skillnad, i dag är det näst intill omöjligt att inte tjäna pengar i sågverksbranschen. 

Blev väldigt sen lunch idag, runt 14:45. Det påverkade dagens löpning en del. Kändes även lite segt i benen efter tisdagens rätt hårda pass. Blev 5 minuter löpning varvat med 1 minut gång, ner mot Växjösjön idag, och ett varv runt den. Väldigt mycket folk runt sjön i det vackra, ljumma vårvädret, runt 12 grader. det kändes faktiskt som bäst sista 2 km idag. Löpning/Gång 5/1 minut Växjö. 10,24km, 4:52-tempo, 139mp

Fredagen 26 mars. Ännu en vacker dag, om än lite mer tunna slöjmoln under dagen, vindarna fortsatt ljumma. Blev en intensiv dag på jobbet, men fick egentligen inget konkret gjort. Fast det som är så viktigt på en arbetsplats är de korta informella mötena. För trots att jag inte gjorde nått konkret så pratades det bara jobb under hela dagen i olika konstellationer. Det är då fröna sås och idéerna väcks, inte bara hos, det blir samma effekt hos motparten. Man ska inte underskatta dessa möten och samtal. Förutsatt att tankarna är på rätt ställe, det finns ju olika sätt att se på den saken, men när man är på en avlönad plats så bör tankarna gå till arbetsgivaren, även om det vissa stunder kan bära emot så blir det bäst så i alla fall för den stora massan. Det är ju där välståndet skapas, åtminstone 30% av det. 38x140 VI i 2,1m från Nösse blev den stora snackisen, för den oinvigde fullständigt ointressant. Men det går att nörda ner sig i det mesta, och bara genom att prata om dessa siffror och därefter be om vissa ändringar så rullar 1000-lapparna in. Är det inte märkligt?

På eftermiddagen blev det cykel upp till Spånen södra ände och en promenad där. Nu har fåglarna börjat sjunga även i skogen, såg även några koltrastar i denna djupa blandskog. Det slog mig att de på sommartid föredrar daggmaskar som huvudsaklig föda. Trodde inte det var så gott om daggmask i skogsmiljö? På sina ställen är denna skogen tyvärr mogen. Den är i ett perfekt tillstånd, det strålar ner precis lagom med ljus mellan tallkronorna och då blir det fint blåbärsris under träden. Men jag är rädd att träden snart kommer skövlas och det nu så vackra området kommer att förvandlas till ett otäckt kalhygge, trots att det är en skog som bara ligger en knapp kilometer från Alvesta, varför kan man inte vara mer försiktig med stadsnära, vacker blåbärsskog? Jag kan inte förstå att man måste suga ur den sista kronan på varje kvadratmeter? Det behövs granplantage och industriskog, men inte närma våra städer. Låt en 5 km omkrets från alla städer vara fredad från kalhyggen, man kan i stället, med fördel, använda blädningsteknik eller plockhuggning, då fortsätter man att bevara skogen men får ändå ut virkesvärden. 

På kvällen in till Växjö, det blev en annorlunda men trevlig kväll. S tog med oss till hennes skolas musikalföreställning, det var väldigt bra gjort. Det är en sån glädje i ungdomarnas ansikten när man ser dom uppträda och när dom märker responsen från publiken så blir det än mer energi. Om det är nått jag ångrar så är det just det. att jag i den åldern inte vågade välja väg. Det är ju denna form av uttryck som man egentligen skulle vilja lära sig som ung. Att få spela instrument eller uppträda med teater, fast å andra sidan fordras det ändå lite talang och jag är osäker på just den punkten. Nu får man istället njuta av andra människors sätt att uttrycka sig på och det är trevligt det också. 

Lördagen 26 mars. En vacker dag, nordliga vindar. soligt, runt 5 grader på morronen. Blev inga chips eller snacks igår, däremot en öl och 2 snapsglas med Fireball, efter 21-tiden, kände knappt av det. Hade fått för mig att den höga pulsen på lördagslöpningarna berott på chips. Men idag var pulsen väldigt hög, nästan lite högre än övrig lördagar. Det blir väldigt svårt att springa med fart när det blir så här. Växjöloppet känns inte möjligt detta året. Jag kommer inte hinna att komma i hyfsad form och den här höga pulsen på lördagar, kan nästan vara farlig om den skulle komma på tävling. Årets lopp är på en lördag. Vi får se men dagens pass var ingen bra fingervisning, blev visserligen 2km med lite fart, runt 4-tempo, men då ska man ha i minne att det var rejäl medvind, vid vindstilla hade farten troligtvis blivit runt 4:15, pulsen nästan all-time high, 174 i maxpuls, den pulsen har jag inte kommit upp i på flera år på träning. På tisdagspassen är det helt omöjligt att komma över 170, och då känner jag att kroppen svarar på ett helt annat sätt. I dag kändes det tidigt att jag inte skulle få nått gratis, pulsen cirka 10-15 slag över normal puls. Benen kändes sega och utan den rätta kraften. Men vädret var i alla fall fint och det var många människor ute i det vackra vårvädret.