Avbrutet pass, igen. Framfotsrunda 237

Fick återigen avbryta ett löppass. Det framgår med all önskvärd tydlighet att man inte längre är 20 år. Det är extra enerverande när man i yngre år aldrig var skadad. Det är jag otroligt tacksam för men det är kanske därför jag blir så besviken och frustrerad när jag inte kan genomföra löppassen som jag planerat. Har i stort sett inte varit helt skadefri sedan oktober 2013. Men har i alla fall kunnat springa större delen av tiden och de flesta rundorna utan begränsningar i fart och kraft.

Dagens avbrutna pass

Har dessutom börjat träna mycket mer än tidigare, fast mycket alternativ träning, såsom rodd och crosstrainer, även en del cykel nu igen sedan senaste vadskadan. Det märkliga är att torsdagens intervallpass på löpbandet inte vållade några större problem, visst kändes vaden, men bara svagt molande och under fartdelarna knappast alls. Så det var med lite förvåning som det kom tillbaka idag. Men det är stor skillnad på frånskjutet utomhus i förhållande till bandet.

Började dagens pass med lite drygt 2 km på stigar, med mina Merrell trail glove. Det kändes bättre än väntat, tog det väldigt lugnt, det var inte heller så blött som jag befarat. Men det är lite svårt att hitta bra stigar nu när det kommit så mycket regn sista tiden. Den jag körde på idag är väldigt löpvänlig. Men bara 900 meter lång så det kommer att bli lite vändor fram och tillbaka. Jag ville inte utmana ödet idag så jag nöjde mej med fram och tillbaka.

Sedan bytte jag till mina nya Asics Kayano 20. Första gången utomhus, funkade fint på bandet i torsdags under uppvärmningsdelen. Men idag kändes dom lite tunga när jag sprungit 2 km i Merrell. Hade tänkt mig ett långpass i dag, i spånenområdet, så jag hade närma till bilen om det började strula med vaden. Kände redan efter 5-600 meter att det kanske inte skulle hålla för ett långpass. Efter 1 km stannade jag till för att sträcka ut lite. Det kändes dessutom tungt i benen och jag hade inte den rätta energin idag. Jag fortsatte igen och det följde lite utförslöpning, det kändes bra men så fort det flackade ut så började det mola i vänstervaden, fast lite mer mitt på baksidan denna gången. Fortsatte och det var samma känsla, det gjorde inte ont men stramade och var något obekvämt. Tänkte att det kanske skulle ge sig efterhand. Men i de kommande uppförsbackarna började det strama allt mer och jag stannade igen. Sträckte lite till och gjorde ett nytt försök, men efter ytterligare någon km gav jag upp. Nu var jag nästan 4 km från bilen dessutom. Vände och tänkte att jag kunde jogga lite lugnt tillbaka men det var så stramt nu att det gick inte. Fick gå och det kunde jag dessbättre göra utan större problem.

Blev bara 6 km totalt idag. Blir lite rådvill inför de kommande passen, kan jag köra på stig? Funkar Löpbandet? Ja, får se hur det går närmaste tiden. Körde därefter till gymmet där jag tänkt basta efter dagens långpass. Men nu var det bara att hoppa upp på motionscykeln först. Det blev 50 minuter i progressivt tempo. Avslutade på 165 i puls och fick mig en riktig genomkörare. Kändes inget i vaden under dagens cykelpass, det är jag oerhört tacksam för. Att denna skadan inte förhindrar alternativträningen.

I går körde rodd och crosstrainer som vanligt, 20+20 minuter i 180 watt. Kändes bättre än väntat efter torsdagens rätt så hårda intervallpass på löpbandet.

Oväntade löpbandsintervaller. Framfotsrunda 236.

Hade inga större förhoppningar om att det skulle funka idag, men överraskande nog så gick det att genomföra ett helt löpningspass igen.
Det kom ett par nya skor igår igen, tror det är det 14:e paret. Asics Kayano 20. Rätt tunga med mycket dämpning, tänkta för de lugnaste passen. ,

Dagens löpbandsintervaller med Garmin

Jag började med dessa i lugn fart 10 km/h i 10 minuter som uppvärmning, redan efter 4-5 minuter började det mola i vaden, då tänkte jag att det är lika bra att bryta direkt. Men körde ändå på och det blev inte värre utan kom och gick.

När jag närmade mig slutet på uppvärmning så tänkte jag att jag kunde fortsätta. Men var helt oförberedd mentalt. I vanliga fall brukar jag veta innan vilket typ av pass jag ska genomföra. Men idag var jag osäker. Jag körde uppvärmningen med 2% lutning och så blev det även i fortsättningen. Jag ökade till 15 km/h. Körde på med Kayano skorna. Den första intervallen blev 5 minuter lång med en rätt seg och jobbig känsla, det kändes lite i vaden men väldigt svagt. Medelpulsen på den blev 143 med slutpuls på 151. Lite lägre än vad känslan var.

Visste fortfarande inte hur jag skulle köra, men beslöt ändå att byta till Asics ds racer. En betydligt lättare sko. Jag körde på i samma fart 15km/h 2% lutning, det kändes lättare nu. Men det var för hårt för att köra en 30-40 minuters distans. Så efter lite övervägande med mig själv så kom jag överens om att köra denna i 10 minuter. det blev rätt tufft efter 5 så då gick jag över i 3-taktsandning och körde sen på så resten av tiden. Den hade medelpuls på 150 och slutpuls på 159.

Sen blev det samma fart och lutning men nu 8 minuter, den hade medel på 155 och slutpuls på 163. Kändes tuff de sista 2 minuterna men trots allt kontrollerad, gick över i 3-taktsandning redan efter 3 minuter.

Nästa intervall i 6 minuter, medelpuls, troligtvis 156, glömde nolla klockan, slutpuls på 166, var väldigt trött sista 2 minuterna. Den gick i 3-takt efter 3 minuter, det började strama i vänstervaden nu. Men över hela vaden, så den där dåliga väldigt lokala känslan fanns inte idag.

Sedan avslutade jag med en 4-minutare. den hade medel på 156 och slutpuls på 164. Kändes inte så jobbig. Gick över i 3-takt efter 2 minuter.

Så det blev totalt 33 minuter i det lite högre tempot. Det var en blandad känsla. Skönt att kunna springa men jag blev väldigt trött trots att pulsen inte var jättehög. Men märkte det sist jag körde löpbandsintervaller också. Att det blir lite lägre puls med lägre fart fast med högre lutning. Löpkänslan var ändå bra och det kändes väldigt bra i vaden. Blir inte samma steg på bandet, så får se om det känns annorlunda utomhus nästa gång då jag måste skjuta ifrån på ett mer aktivt sätt.

Har kört på intensivt med negativa tåhävningar sedan jag fick denna skadan förra veckan, både morron och kväll, 3*15 på varje ben. Samt kört rätt mycket foamroller sista dagarna.

I tisdags blev det ett vanligt pass med rodd och CT 20 minuter på varje, 180 i medelwatt. I går körde jag ett lite annorlunda CT-pass, utan att använda armarna, blev väldigt jobbigt. körde ungefär 35 minuter. Därefter 4*600 steg i höjdhopparmatta, fast mycket lägre med knäna än vanligt, fast lite snabbare tempo. tog ungefär 4 minuter per omgång, men pulsen var inte så hög i slutet. Men det kändes inget i vaden under de övningarna.

Så det var med positiv känsla jag lämnade gymmet idag. Nu ser jag fram mot att det ska gå lika bra utomhus. Vågar dock inte köra ett traditionellt långpass redan nu på lördag. Eventuellt ett kombipass, med lite stiglöpning för att träna upp fötter och vader lite. För att jag fick ont i vaden är ingen otur, utan det är något jag jag gjort fel. Så för att undvika nya skador tror jag det är bra med maximal variation vad gäller både skor, underlag och tempo framöver.

Avbrutet pass, 2,1 km. Framfotsrunda 235.

Återigen en avbruten runda. Har inte känt något i vaden under dagen. Kände heller inget i går. Inte ens när jag sprang de första 1,8 kilometerna, men sen kom det snabbt. Precis som kramp. Då hade jag precis kommit ett varv på Spånens korta varv på lite drygt 2 km. Hade idag tänkt mig lite snabbare pass. Men hann bara springa ett uppvärmningsvarv. Lite frustrerande, minst sagt. Försökte lite tafatt efter att ha masserat lite men det var lönlöst. Hade packat väskan, fall i fall det skulle gå så här, men innerst inne trodde jag att det skulle funka idag. Så det är lite besviket jag konstaterar att det återigen blir ett uppehåll. Kändes väldigt bra i vristerna annars, i början på rundan. Så det var lite synd att jag inte fick chansen till något lite snabbare varv, för att testa hur jag ligger till.

Dagens avbrutna pass

Har åter börjat med negativa tåhävningar efter onsdagens vadbekymmer, jag avslutade nog dessa lite för abrupt för 3-4 veckor sedan. Har i alla fall blivit rejält öm igen i vaderna, träningsvärk av tåhävningarna, fast inte på samma ställe som det nu krampar efter några kilometer.

Det var så här det var i början på omställningen, ständigt krampande vader. Så nu blir jag frustrerad men inte så mycket som jag blev för lite drygt ett år sedan när det var som kämpigast, fast nu trodde jag att denna fasen med krampande vader var ett minne blott. Det enda sättet att få reda på om det har gått över eller inte är att springa, rätt vad det är så funkar det igen. Men har för mig att det brukar ta 2 veckor ungefär.

Frustrerad och lite stressad av situationen körde jag mot gymmet i stället. Det blev cykel i knappt 40 minuter. Värmde upp 10 minuter, sen blev det intervaller. Höjde till level 8 och lite över 110 rpm. Blev medelwatt på mellan 275-290 ungefär, körde i 5 minuter, den första slutade på 158 i puls. Sen 3 minuter lite lugnare, därefter återigen med samma effekt i 5 minuter, den slutade på 160 ungefär. Samma procedur, Den 3.e slutade på 164. Sen blev det 4 minuter lite långsammare, nu började det kännas rejält i benen, men som väl var inget i vaden. Därefter en 5 minutare till i samma effekt, denna slutade på 170 och de 2 sista minuterna var riktigt jobbiga.

I går körde jag 40 minuter, level 18, 180 watt,  på Crosstrainern, kändes inget i vaden på den maskinen heller.

Får se nu hur detta avlöper. Som väl är så funkar maskinerna på gymmet, men det är inte bra om jag tappar för mycket av löpningen igen, det tar tid att komma tillbaka, samt att det är så lätt att dra på sig nya och andra bekymmer i anslutning till löpningen. Alltid något som blir lite för överbelastat om man inte kan hålla igen mängd och intensitet när det väl går att springa igen.

Avbrutet långpass. Framfotsrunda 234

Onsdagens vadproblem kom tillbaka idag igen. Nästan på samma ställe, insidan av vaden ungefär mitt emellan fot och knä. Kände inget igår när jag körde på gymmet eller gick. Inte heller i inledningen på passet kändes det något. Som tur var så glömde jag vattnet hemma så efter någon kilometer sprang jag hem för att hämta vattnet, då hade jag fått ihop 2-3 km. Sen gav jag mig iväg igen, hade tänkt mig 4:30-4:40 tempo för att inte få ett för dåligt steg, har en idé om att det är när det går lite saktare som jag blir slarvig med hållning och steg.

Sen efter 4 kilometer ungefär så kom den dåliga känslan i vaden, samma som i onsdags. Bara lite molande i början, jag stannade till hade hunnit ungefär 2 km hemifrån. Masserade vaden, och fortsatte en liten bit till. Men insåg rätt snabbt att detta skulle inte funka. Jag tänkte att jag kunde köra på runt  cykelbanorna i stället. Så har jag närma hem om det blir för mycket känningar. Så jag vände in mot Alvesta igen. Fast efter några hundra meter kändes det alltmer. Stannade till igen. Så fort jag stannar så försvinner känningarna. Provade igen ett par hundra meter, lite snabbare men det gick inte. Så jag avbröt helt och hållet, ingen mening att ens försöka jogga hem. Har haft så mycket problem med vaderna innan så när det väl kommer så är det bara att bryta för att inte förvärra läget. Någon gång har det gått att springa igenom, men jag vågade inte idag. Lite frustrerande, för det kan vara lite drygt att bli av med dessa problem. Nu efteråt har jag inte ont när jag går eller är stilla, men så fort jag försöker springa eller hoppa så är det som om det krampar till direkt.

Det var frustrerande att inte få genomföra dagens pass så direkt när jag kom hem så stack jag till gymmet och avreagerade mig med 45 minuter på motionscykeln, 225 watt i 45 minuter. Sen var jag i alla fall både svettig och trött

Dagens pass

Körde rätt hårt intervallpass på crosstrainern i torsdags eftersom det blev ett lite sämre löppass än väntat i onsdags. 40 minuter totalt men med 4*5 minuter insprängda höjningar då jag var på lite över 215 Watt 150-160 watt i mellan intervallerna. Det blev rätt tufft pass, körde även rodd efter det. I går blev  ett vanligt pass med 20 minuter vardera på rodd och crosstrainer, ungefär 165 respektive 180 watt.

Lugn distans, 11 km i 5:02 tempo. Framfotsrunda 233.

Blev en lugn runda med en lite tråkig avslutning. Hade först tänkt att jag skulle lagt in en liten och kort fartökning men det blev inte så. Fanns ingen lust idag.
Tycker det är lite konstigt att dessa lugna återhämtande pass ger mig mer känningar än de snabba, jag har svårt att förstå varför. Det enda jag kan tänka mig är dels att jag är ovan vid det lite lägre tempot dels att jag får ett alldeles felaktigt löpsteg när det går saktare.
Idag var det vänstervaden som gjorde sig påmind och det känns även i den nu efteråt. Får se hur det känns i morgon.

Dagens runda.

Blev 5 varv i elljusspåret 2 km hemifrån, sprang även dit och hem. Där har jag sprungit över 5000 varv genom åren, så det är väl kända marker. Hade lite känningar i både vänsterhälen och högerfoten, men det blev bättre efterhand som rundan pågick, men vaden kom efter 7-8 km ungefär lite molande sen blev det lite mer och sista kilometern stramade ännu lite till. Är lite stum nu efteråt.

Vill gärna springa dessa lite långsammare rundorna för att på sikt kunna få upp mängden lite, men när jag få mer ont än på dom snabba passen så är det svårt att motivera sig. Fast och andra sidan kan jag inte springa för snabbt heller, för då bryter det ner så mycket att det inte går att springa 2 dagar i rad ändå. Känns som jag fastnat på något sätt.

Bara att kämpa på, nästa gång blir det bättre, hade hoppats på att kunna köra ett pass i morgon igen, men nu är jag lite osäker på om jag vågar, vi får se.

I går blev det ett lugnt gympass med enbart crosstrainer, 30 minuter level 16, 160 watt. 2*400 steg i höjdhopparmattan, kände mig sliten efter måndagens intervaller. Hade svårt att somna efter det intervallpasset också, var riktigt uppvarvad efter det. Ungefär som om jag sprungit ett väldigt ansträngande millopp.
Lite rosslig blev jag också som satt i även dagen efter, så det var kanske i tuffaste laget. Däremot kände jag inte så mycket i varken fötter eller hälar, inget i vaderna. Det är konstigt eftersom jag känner så mycket efter dagens lugna pass.

Edit: ännu en efteranalys, har dragit ner på de negativa tåhävningarna de senaste 2 veckorna, det kanske kan bidragit till den nu ömmande vaden, annars har jag absolut inte känt någonting innan dagens pass. Tänkte något mer än vanligt på att hålla stegen korta, så det kan ha blivit lite för mycket för vaden. En annan sak, men som är väldigt långsökt, är att precis där jag har ont i vaden, gick det ett stort hål på knästrumpan när jag skulle dra den över hälen, hålet blev på exakt samma ställe. Stort som en halv handflata ungefär. Så, nu har jag i alla fall tillräckligt möjliga orsaker till dagens ömmande vad.

Tuffa löpbandsintervaller, 6*6 minuter, framfotsrunda 232.

Blev lite tuffare än väntat, kände mig rätt pigg under dagen men var lite uppstressad innan passet då klockan skenat iväg lite för mycket innan jag kom igång. Hade pulsklockan med mig men glömde starta den. Så de 2,5 första kom inte med. Jag kollade dock slutpulsen på alla intervallerna, som väl är så visas pulsen även om tidtagningen inte är startad, blev ett lite struligt pass, bytte band precis innan jag skulle starta med fartdelen, fick gå på toa mitt i passet. Så det blev lite sönderryckt och ojämnt med vila mellan intervallerna. Noterade i telefonen efter varje intervall, lutning och fart, så det bidrog också till att koncentrationen inte var på topp hela tiden.

Dagens pass, fast bara 3,5 intervaller som kom med.

Hade på förhand tänkt testa om det var någon skillnad på om jag körde med 2% lutning eller 0,5% lutning fast då med 1 km/h högre fart. Men tyckte att det var lite jobbigare med högre fart än högre lutning. Men tror ändå steget och hållning blir lite bättre med högre lutning.

Jag körde alla intervaller i 6 minuter. Den 1:a körde jag med 2% lutning i 15 km/h, Den kändes lätt och bekväm, slutpuls 155, 3 min joggvila i 10 km/h efter den.

Sen blev den 2:a i 16km/h med 0,5% lutning, slutpuls 159. Kändes också bra och kontrollerad 4-taktsandning hela vägen.

Den 3:e blev åter med 2% lutning 15 km/h, slutpuls 164, kändes också väldigt kontrollerad och var i bekväm 4-taktsandning.

Sen blev det som väl var, tror jag, ett lite längre uppehåll med toabesök. Efter 5-6 minuter så var det dags att lämna det trygga och bekväma för min del. Den 4:e blev i 17 km/h med 0,5% lutning. Den blev snabbt väldigt jobbig, redan efter 2 minuter gick jag över i 3-taktsandning och efter 4 minuter var jag egentligen väldigt nöjd och ville helst avsluta men bet ihop och körde på i 6 minuter som dom andra. Den slutade på 173 i puls och var bland det jobbigaste jag kört i intervallväg. Blev mosig i benen efter den. 2 sådana till var uteslutet i dag, det fanns inte på kartan. Det märktes tydligt att denna fart är inte min kropp van eller bekväm med, framför allt inte i 6 minuter.

 Så den 5:e blev med 0,5% lutning  i 16 km/h, kändes helt plötsligt lugnt, i alla fall i 3 minuter, sedan gick jag över i kontrollerad men jobbig 3-takt sista 3 minuterna, var trött efter den men ändå inte helt slut, pulsen efter den blev 167.

Nu var jag trött och såg inte riktigt fram mot den 6:e och avslutande, hade dessutom börja känna lite i vänsterhälen, alltid värst i mellanjoggen. Mitt i en intervall varken hinner eller orkar jag tänka på hur det känns i fötterna, då är det full fokus på att orka hela vägen ut. Startade till slut den 6:e, 0,5% lutning i 16 km/h, Blev tidigt jobbigt, för jag började ta slut i låren nu. Sista 3 minuterna i 3-takt och de 2 sista minuterna var plågsamma, 170 i slutpuls efter den.

Det var på lite darriga ben jag avlägsnade mig från bandet, helt slut. Hade svårt att stretcha efter dagens pass då det krampade i insidan av låren så fort jag försökte böja benen. Hoppas att dessa pass är bra på lång sikt, för dom är jobbiga. Hade haft väldigt svårt att köra så här hårt ute, särskilt dom sista 3 intervallerna, då är jag säker på att jag vikit ner mig tidigare än vad man gör när man redan bestämt farten och tiden man ska hålla på när man kör på bandet.

Har inte kört något testlopp eller tempo när jag varit lite mer utvilad sedan jag började med dessa 6- minuters intervaller, så jag har inte en aning var jag står. Men helgens fartökning var en liten besvikelse, rent känslomässigt. Men det var bara ett pass, så det går inte dra några växlar av det.

Nu efteråt är jag lite hostig och det känns lite ömt här och där i kroppen när det blir så här tufft som det blev idag.

Hade mina Asics ds racer idag, kändes bra under den snabba delen men lite öm i hälen under mellan joggen.

I går körde jag rodd och crosstrainer, det blev 20 minuter på varje maskin med 180 i medelwatt ungefär, därefter 2*400 steg i höjdhopparmattan, men inte så höga som vanligt, lördagens långpass satt fortfarande i en aning.

Långpass, 21 km med 8 km fartökning, framfotsrunda 231.

Blev lite tuffare än väntat och känslan var att det gick lite snabbare under farthöjningsdelen än vad det gjorde.

Dagens långpass med Garmin

Hade ett cykelpass i går kväll på 50 minuter med 5 minuter riktigt hård cykling insprängt i slutet, vet inte om det satt i kroppen, fast jag kände mig ändå pigg i benen i dag.

 Inledde med att springa 11 km runt Bergundasjön, den första km blev inte loggad, men den var lugn och fin i ungefär 4:45 tempo. Varvet runt sjön gick också i 4:45 tempo i snitt. Det är lite småkuperat runt Bergundasjön, till skillnad från varvet runt Växjösjön som är nästan helt flackt.

När jag kom fram till Växjösjön hade jag tänkt mig en fartökning i nästan 2 varv, eller 8 km. Ville ligga i bekväm 4-taktsandning och hade ingen koll på tempot utan gick helt på känsla. Det skulle helt styras av andningen, tanken var 4-taktsandning, fast i mellanregistret. De första 2 km var i medvind och kändes väldigt lätta. Trodde dessa gick i 4:10 tempo men det var närmare 4:20. Efter 2 km kom jag till sjöns norra ände och det blev först lite sidvind sedan motvind i 2 km. Totalt under dessa 8 lite snabbare km var tempot ungefär 4:22, men känslan var 4:10-4:15. Det blev dessutom väldigt jobbigt på andra varvet och ansträngningen blev de sista 2 km väldigt hög. Gick inte över i 3-taktsandning men borde nog gjort det. Det var ändå skönt att få trycka på lite efter en annars lugn vecka. Det var precis en vecka sedan jag sist körde i 4-taktsandning. Hade nog tänkt mig att ansträngningen från första varvet som var helt enligt planerna skulle fortsätta även under 2:a varvet men det gick inte idag.

Annars kändes det bättre i både vänsterhälen och i högerfoten. Hade mina Adidasskor. Efter dessa 8 lite snabbare km var jag väldigt stum och stel på de 2 sista km hem. Sprang inte direkt hem heller, kände mig tvungen att pusta ett par minuter efter fartdelen idag, det räckte för att hinna stelna till.

 Detta blev en lite för hård avslutning på återhämtningsveckan. Men hoppas ändå att den lugna löpningen i veckan gjort att kroppen åtminstone fått tillräckligt med återhämtning.

Jag gillar att variera långpassen, tycker jag blir stum och stel i benen om hela rundan går i 4:50 tempo. Det blir tröttsamt muskulärt, när jag gör lite fartökningar så blir det en mer jämnt fördelad trötthet och på något paradoxalt sätt så känns det inte så slitsamt.

Ska prova i julhelgen att köra på lite hårdare en hel sådan här runda, men då lite mer utvilad. Är lite orolig för att min dagliga träning som jag hållit på med över en månad nu, kanske inte är så effektiv ändå. Att jag inte får tillräckligt med återhämtning. det blir extra kort återhämtning till mina långpass dessutom,  eftersom jag alltid kör dom på förmiddagen. Som idag, det är bara 15-16 timmar mellan passen.  Det blir lite svårt att dra helt korrekta slutsatser när jag så sällan kör långpass på kvällarna. Kände av de 2 ölen jag tog igår lite grann. Lite seg känsla under dagens första timmar.

Vägde dessutom mina kläder efter passet samt efter att ha tvättat och torkat dom, det regnade inte under dagens pass så viktökningen var bara av svett. Kläderna vägde 2,2 kg efter passet och 1,4 kg efter tvätt och torkning.

Nu på kvällen känner jag mig rätt så pigg trots allt, passet slet inte så hårt som det kändes att det skulle göra precis efteråt.